Cykelplan 2011 - Webbdiarium - Eslöv

ESLOVS 

KOMMUN 

. m 

1V-1 , . 

1-1 diekLaär. 

Cykelplan 2011 1(10) 

Cykelplan 2011 

4 

P 

\'2aIj 33S --L 

Antagen av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 2011-xx-xx

ESLOVS 

KOMMUN 

Innehånsförtecknin 

Sammanfattning 

Bakgrund 

Allmänna förutsättningar för ökat cyklande 

Infrastruktur 

* Tätorten Eslöv — huvudstråk 

* Tätorten Eslöv — lokala stråk 

* Tätorten Eslöv — centrum 

* Tätorten Eslöv — parkering 

* Tätorten Eslöv — vägvisning 

* Tätorten Eslöv — drift och underhåll 

* Utanför Eslöv — allmänt om etablering av stråk 

* Utanför Eslöv — parkering 

* Utanför Eslöv — vägvisning 

* Utanför Eslöv — drift och underhåll 

Beteendepåverkan m.m. 

Prioritering och genomförande 

Utvärdering 

Ansvar 

Bilagor 

la. Karta, Översikt huvudcykelstråk i nörratslöv 

lb. Karta, Översikt huvudcykelsi4.4%öjra Eslöv 

2. Objektbeskrivning av hukitglcykelsiråk i Eslöv 

och dess omedelbarr-rhet 

2a. Karta, HuvudcyktaltOk ördvästra Eslöv 

2b. Karta, Huvudcrkelstrk i nordöstra Eslöv 

2c. Karta, Huvutitykektråk i sydvästra Eslöv 

2d. Karta Huudcykelstråk i sydöstra Eslöv 

amo' 

3. Objektbeskrivning av cykelleder utanför Eslövs 

tä 

3a. Kaftä Stockamöllan — Hasslebro 

3b. Karta, Örtofta — Ellinge — Eslöv 

3c. Karta, Stabbarp — Bosarp — (Öslöv) 

3d. Karta, Flyinge — Flyinge kungsgård 

3e. Karta, Gryby —Södra vägen, Eslöv 

3f. Karta, Östra Asmundtorp — Gullarp —Trollenäs 

3g. Karta, Marieholm — Teckomatorp 

3h. Karta, Trafikplats Gårdstånga 

31. Karta, Eslöv — Kungshult 

3k. Karta, Holmby — Hammarlunda 

Cykelplan 2011 2 (10) 

Sid 

3 

5 

6 

7 

7 

8 

8 

8 

8 

8 

944L'-

Esl.tivs 

KOMMUN Cykelplan 2011 3 (10) 

Sammanfattnin 

Detta dokument beskriver hur cykelledssystemet långsiktigt bör se ut. Prioritering av de enskilda 

objekten görs i ett senare skede genom frarntagande av en långsiktig handlingsplan för infrastruktur 

och beteendepåverkan. 

Kommunens cykelplan från 2001 behöver revideras och kompletteras. Uppdraget från Milj6l9ch 

samhällsbyggnadsnämnden har varit att den nya planen framför allt ska fokusera på föitållandena i 

Eslövs tätort där så många som möjligt kan dra nytta av åtgårder som främjar cyklande. Ptaneny 

omfattar därför i huvudsak infrastrukturen i Eslövs tätort. En översyn av planen fQr cykeiledsnät 

utanför Eslövs tätort har också gjorts som underlag för Trafikverkets nära förestålnde re ,Niidering av 

den regionala planen. 

1 Eslöv är det viktigt att bygga ett antal saknade länkar för att huvudstråken ska vara sammanhängande. 

Saknade länkar redovisas i kart- och textbilagor 1a-b samt 2 och 2a-e. 

Åtgärder på lokalstråk utförs när huvudstråken etablerats om sarnordning inte lämpligt kan ske med 

andra gatuarbeten i närheten. 

Utöver satsningen på saknade länkar finns ett stort behov av åtgårder i befintliga och nya korsningspunkter 

mellan gång/cykelstråk och biltrafik. 

1 Eslövs centrala delar har endast ett huvudstråk, Västergatan-Stora torg-Östergatan, tydligt utpekats. 

Hur det övriga cykelledssystemet ska ordnas måste hanteras i det mera övergripande arbetet med 

centrum. 

Parkering för cyklar, vägvisning och drift/underhållsfrågorna är viktiga för att ge bra förutsättningar 

för ökat cyklande och för att ge cyklisterna ökad status. 

. . 

Det behövs en plan för utbyggnad av allmänna cykelparkeringar och en plan för cykelledsvägvisning. 

En drift- och underhållspolicy behövs där huvudcykelstråken prioriteras högt. 

1cykelplanen från 2001 finns tre prioriteringsgrupper för stråk utanför Eslövs tätort. En begränsad 

uppdatering har gjorts. Resultatet framgår av "Objektbeskrivning av cykelleder utanför Eslövs tätort", 

bilaga 3, med tillhörande kartbilagor 3a-k. Materialet kan användas som underlag då Trafikverket ska 

revidera denregionala planen. Samarbete behövs över kommungränserna. 

En kortimunikationsplan behöver upprättas, som bl.a. behandlar dialog med användarna, motivation 

för ökat cyklande, information om kommunens arbete med cykelfrågor och samarbete med andra 

intressenter. 

Effekten av arbetet för att öka cyklandet i kommunen måste följas upp. Faktorer som antalet 

cyklister, cykelresor och olyckor ska mätas regelbundet. Cyklisternas attityder till infrastruktur- och 

kommunikationsåtgärder kan mätas i enkäter osv. Ett "cykelbokslut" upprättas årligen. 

För att tydliggöra arbetet med cykelfrågor utses en tjänsteman att ha huvud- och helhetsansvaret för 

alla frågor som berör cyklisternas situation. 

Det är viktigt att cykelplanen revideras regelbundet.

ESLÖVS 

KOMMUN Cykelplan 2011 4(10) 

Cykelplanen ger förutsättningar för förverkligande av tre av Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens 

mål för mandatperioden 2010-2014 på följande sätt: 

Mål: Våra medborgare tycker att Eslöv är en attraktiv och välskött kommun. 

Cykelplanens inverkan: Ett väl utvecklat och välskött cykelvägnät uppfattas positivt av boende och 

potentiella inflyttande. Goda förutsättningar för cykling ger invånarna möjlighet att leva upp till sina 

egna och samhällets önskemål om långsiktigt hållbart och energisnålt resande samt ger ökad 

rörlighet och tillgänglighet i staden. Detta relaterar också till kommunens övergripande prioriterade 

mål "Långsiktigt hållbart Eslöv" och "Bo och verka i Eslöv". 

Mål: Miljö och Samhällsbyggnad planerar för att Eslövs ska växa aktivt och förtätas attraktivt och 

hållbart. 

Cykelplanens inverkan: Se föregående mål och inverkan. 

Mål: Miljö och Samhällsbyggnad ska arbeta för att kollektivtrafiken utvecklas i hela koMtailineri, 

Cykelplanens inverkan: Ett väl utvecklat och välskött cykelvägnät ger möjlighete5att 'arInda cikel i 

stället för bil vid färd till kollektivtrafikens hållplatser och stationer. Detta ökar u4erlag4för och 

kraven på en väl fungerande buss- och tågtrafik. Detta relaterar också till kommun°Ms övergripande 

prioriterade mål "Långsiktigt hållbart Eslöv" och "Bo och verka i Eslöv".

Esifni's 

,". 0 P\i Cykelplan 2011 5 (10) 

Bakgrund 

Miljö- och Samhällsbyggnadsnamnden antog 2001-09-12 en cykelplan. Planen presenterar förslag på 

nya cykelvagar mellan Eslövs kommuns tätorter. Planen pekar också på behovet av attitydpåverkan, 

information, vågvisning, behovet av bra slitlager m.m. 

Vägverket upprättade 2006 "Cykelledsplan för Skåne 2006-2015" med det övergripande målet för 

cykeltrafiken i Skåne att "andelen resor med cykel ska öka samt att Du som cyklist ska kunhafärdas 

på säkra, attraktiva och lättillgängliga cykelleder". 1 planarbetet fick kommunerna läm4 försläg och 

önskemål. Som en följd av planen undertecknades i juni 2007 en "Avsiktsförklaring om iåhgcykelvägsutbyggnad 

2006 — 2015" mellan Eslövs kommun och Vägverket, RegiorrSkåK4pär lades 

fast övergripande standard samt kostnads- och ansvarsfördelning mellan parterrib. 

Strategi och handlingsprogram för cykeltrafiken i Eslövs stad togs fram i ett examensarbete 2006 

(Emilia Löfgren, Lunds Tekniska Högskola). 

Eslövs kommun och Trafikverket (f.d. Vägverket) har på senare å i samverkan etablerat nya gångoch 

cykelvägar på sträckorna Eslöv-Kungshult, Eslöv-Stabbarp och Flyinge-Holmby. På sträckan 

Örtofta-Håstad byggs en gång/cykelväg som ett trafikmiljöprojekt under 2011 i samarbete mellan 

Eslövs och Lunds kommuner samt Trafikverket. 

För sträckorna Stockamöllan-Hasslebro och Eslöv-Ellinge-Örtofta har förstudier (enligt Trafikverkets 

manual) genomförts. 1 samarbete mellan Eslövs kommun och Trafikverket påbörjas under hösten 

2011 arbete med arbetsplaner och bygghandlingar för dessa två objekt. 

Genom ett privat initiativ och finansiering byggdes 2010 en gång-, cykel- och ridbro över Kävlingeån 

mellan Flyinge och Flyinge kungsgård (i Lunds kommun), vilket har förbättrat situationen för 

oskyddade trafikanter på den srnalaste delen av väg 959. Trafikverket genomför för närvarande ett 

försök med målade cykelfält på körbanan längs väg 959. Eftersom körbanan är mycket smal över ån 

bör ändå separata anslutningar byggas till gång-, cykel- och ridbron. 

1Stehag ska Eslövs kQmmun nligt exploateringsavtal anlägga förbindelse för gång- och cykeltrafik 

mellan det nya exploateringsområdet söder om Skytteskogen och Pågatågsstationen. Exploatören 

ska lämna ekonorniskt bidrag. Förbindelsen planeras bli iordningställd hösten 2011. 

1 Marieholm har trafiksituationen förändrats väsentligt sedan genomfartstrafiken försvann. Trafikminshingen 

ökar tryggheten för cyklister i blandtrafik. Hösten 2011 påbörjas ombyggnad av 

Storgatanmed breddning av trottoarer och smalare körbana, vilket bör sänka bilarnas hastighet och 

ge bättre förutsättningar för cyklister. Eventuellt finns utrymme för avskild gång/cykelbana på någon 

sträcka. 

Trafikverket har påbörjat arbetet med revidering av den regionala cykelledsplanen. Arbetet beräknas 

vara färdigt i början av 2012. 

Eslövs kommun är en av Sveriges 80 ekokommuner. Det är ett välkänt faktum att miljö och hälsa 

främjas av ökat cyklande, som också bidrar till ett långsiktigt hållbart transportsystem. Ökat cyklande 

finns som ett delmål i kommunens energiplan.

ESLövs 


Vikten av och intresset för cykling ökar. Kunskaperna om cyklisters värderingar, behov, beteenden, 

utsatthet för olyckor m.m. ökar också. Det är angeläget att ta till vara intresset på ett positivt och 

konstruktivt sätt för att främja ett mera miljövänligt resande med cykel i stället för bil. Cykel är också 

ett viktigt komplement till kollektivt resande. Ökat cyklande får emellertid inte orsaka att fler skadas 

eller omkommer i trafiken. 

Mot denna bakgrund behöver kommunens cykelplan revideras och kompletteras. Uppdraget från 

Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har varit att den nya planen framför allt ska fokusera på 

förhållandena i Eslövs tätort där så många som möjligt kan dra nytta av åtgärder som främjar 

cyklande. Planen omfattar därför i huvudsak infrastrukturen i Eslövs tätort. En översyn av planen för 

cykelledsnät utanför Eslövs tätort har också gjorts som underlag för Trafikverkets regiokialaplan. 

Utöver fysiska åtgärder är det viktigt med beteendepåverkande aktiviteter. När tnfrashijkturåtgärder 

genomförs ska dessa kombineras med information och dialog med användarna. "18,eteenkpåverkan, 

information och dialog kan med fördel ske i samverkan med andra aktörer t.ex. föreningar och 

Skånetrafiken. Arbetet med beteendepåverkan m.m. bör samlas i en Kommunikationsplan. 

Allmänna förutsättnin ar för ökat c klande 

Ökat cyklande är viktigt bl.a. för att 

ge bättre luftkvalitet och minskad miljöpåverkan överflyttning av persontransporter 

från bil till cykel 

minska trafikbullret 

genom motion förbättra hälsan hos befolkningen. 

minska det fysiska utrymmesbehovet för persöntransporter och parkering 

För att öka cyklandet behövs en kombination av "hårda" och "mjuka" åtgärder. 

De "hårda" åtgärderna avser infrastrukturen, t.ex. 

främjande av cykling i arbetet med,översikts- och detaljplaner 

högre prioritet av drift och underhåll på och i anslutning till cykelbanor, cykelparkeringar 

el.dyl. 

ny- och ombyggnad eller på annat sätt anordnande av tydliga, gena, bekväma stråk, i första 

hand huvudstråk, men också lokala stråk. Stråken ska vara attraktiva att använda och 

utformade och utmärkta så att de ger cyklister och cyklandet höjd status 

anordnande av vålbelägna och välutrustade cykelparkeringar med tillräckligt antal platser 

ökad trygghet och säkerhet i cykelsystemet framför allt i korsningspunkter mellan cyklister 

och biltrafik. 

De "mjuka" åtgärderna avser att genom en kommunikationsplan bl.a. 

haen öppen dialog med användarna där de ges möjlighet att lämna synpunkter på befintliga 

och föreslå nya cykelstråk 

informera om befintlig och ny infrastruktur 

motivera bilister att använda cykel. 

Vid planering av cykelstråk ska hänsyn tas till olika användningsområden och målpunkter. Olika 

användningsområden kan vara s.k. nyttocykling (till/från arbete, skola, kollektivtrafik el.dyl.) eller 

rekreations/fritidscykling. De olika användningsområdena ställer olika krav. Nyttocykling ställer t.ex. 

krav på snabba, gena och bekväma cykelstråk, medan rekreations/fritidscyklande mera fokuserar på 

upplevelser i naturen eller möjligheten att kunna nå intressanta mål. 1första hand ska satsningar 

göras där största nyttan kan uppnås, vilket är nyttocykling.

E vs 

KOMMUN Cykelplan 2011 7(10) 

Utformningsstandarden bör i huvudsak följa riktlinjerna i VGU (Vägars och Gators Utformning; 

Sveriges Kommuner och Landsting och Trafikverket). Det är dock viktigt att ta till sig och tillämpa nya 

kunskaper och forskningsrön. För att öka intresset för cykelfrågor hos politiker och tjänstemän är det 

lämpligt att delta i forsknings- och utvecklingsprojekt. 

Effekten av satsningar på ökat cyklande måste utvärderas och följas upp genom regelbundna 

mätningar av cykeltrafikens storlek i ett antal punkter och av antalet parkerade cyklar på valda 

platser. Genom enkäter kan allmänhetens attityder till cykling, cykelvägsstandard m.m. mätas. 

Olycksstatistiken för cyklister måste följas kontinuerligt. För att ge underlag till framtida åtgärder är 

det också viktigt att kartlägga vad som krävs för att locka bilister att cykla. Utvärderingen sammanfattas 

årligen i ett "cykelbokslut". 

Cykelplanen måste revideras regelbundet. 

Infrastruktur 

Tätorten Eslöv — huvudstråk 

Huvudstråken ska 

binda samman stadsdelar och viktiga målpunkter för nytt cykling 

lokaliseras så att det blir lätt att orientera sig i staden 

hålla hög drift/underhållsstandard 

ansluta till cykelleder på landsbygden 

helst ha separerade banor för cyklister resp. gående (i undantagsfall, t.ex. som en tillfällig 

lösning kan cykelfält accepteras). I cen6ala staden, där högsta tillåtna hastighet är 30 

km/tim, är cykling i blandtrafik acceptabelt. 

helst finnas som cykelbanor på gators båda sidor 

I första hand görs en satsning på att bygga samman huvudstråken enligt bifogade kartor och objektbeskrivningar. 

Avståndet mellan de oli4a stråken ("maskvidden") är relativt litet, men det är viktigt 

för att ge cyklisterna goda förutsättningar och cyklandet ökad status. 

Stråken redovisas översiktligt på bifogade kartor "Översikt huvudcykelstråk i norra Eslöv" och 

"Översikt huvudcykelstråk i södra EslöC, bilaga la-b. Objekten beskrivs närmare i "Objektbeskrivning 

av huvudcykelstråk i Esiov och`cless omedelbara närhet", bilaga 2. Stråken och de behov som finns 

visas också på fyra Mera detaljerade kartor (nordvästra, nordöstra, sydvästra resp. sydöstra Eslöv), 

bilaga 2a-d. Observerajatt det endast är sträckvisa behov som visas. Utöver dessa finns ett stort 

behov av åt ärderitefintli a och n a korsnin s unkter mellan gång/cykelstråk resp. biltrafik för att 

prioriterabch ökade oskyddade trafikanternas trygghet och säkerhet. 

Tätorten Eslöv —lokala stråk 

Lokala stråk 

knyter samman huvudstråken 

leder till mindre frekventerade målpunkter 

kan ha något lägre drift/underhållsstandard än huvudstråken 

När huvudstråken etablerats görs samlade satsningar på de mindre trafikerade, lokala stråken. Några 

särskilda objekt pekas inte ut i denna plan. 

Åtgärder kan vidtas tidigare, t.ex. i samband med andra gatuarbeten i anslutning till lokalt stråk.

ESLÖVS 


Tätorten Eslöv — centrum 

Eftersom det pågår diskussioner om gestaltning, trafikföring m.m. i stadens centrala delar har endast 

ett huvudstråk, Västergatan-Stora torg-Östergatan, tydligt utpekats. Hur det övriga cykelledssystemet 

ska ordnas måste hanteras i det mera övergripande arbetet med centrum där bl.a. tillgängligt 

gaturum är en styrande och många gånger begränsande faktor. Viktiga stråk att beakta är 

t.ex. kopplingen mellan västra staden och järnvägs/busstationen samt Södergatan - Norregatan. 

Tätorten Eslöv — arkerin 

Parkeringsplatser för cyklar etableras nära målpunkter t.ex. i centrum och vid knutpunkter i 

kollektivtrafiksystemet. 

Utformningen är viktig. Där ska finnas tillräckligt antal platser på hårdgjord mark. Cykeky ska kgnna 

låsas fast och tak över platsen värderas högt av cyklister. Uppställningsplatsen ska vara vkynlJg och 

bra belyst. På några platser är det lämpligt att sätta upp cykelpumpar. 

Städning och vinterväghållning är viktiga faktorer för att höja statusen för cyklisterpa. 

Tätorten Eslöv — vä visnin 

En väl utformad cykelvägvisning gör det lättare att hitta i cykelledsystemet. Den marknadsför 

cyklandet och jämställer cykeln med bilen, som sedan lång tid tillbaka har iyöligt vägvisade leder. En 

vägvisningsplan tas fram som dels tydliggör lederna i tätorterna men också visar kopplingarna till det 

regionala cykelledsnätet. Arbetet utförs i samarbete medirannkcirnmunerna och Trafikverket. 

Tätorten Eslöv — drift och underhåll 

Drift och underhåll av cykelstråken är av stor betydelse för att främja ett ökat cyklande. Slitlager, i 

första hand asfalt, ska hålla god standard utan större öjämnheter. Belysningen ska vara god och 

växtlighet ska kontinuerligt beskäras så att framkomlkheten och sikten är god. Vinterväghållningen 

på huvudstråken ska vara minst lika god som på motsVerande bilvägnät. Halkbekämpning och 

snöplogning ska t.ex. på morgonen vara utförd då allmänheten ska till sina arbetsplatser, tågstationer 

m.m. Städning av cykelstråk ska skekontihUerligtflera gånger per år och det ska finnas beredskap för 

akuta insatser vid särskilda händelser. 

För detta behöver en drift- och undertillsPolicy tas fram. 

Vid upplåtelse och gatuarbetenpå cYkelstråk ska utmärkning av hinder och omledning av trafik ske 

med hög kvalitet och hänsynstagande till de cyklandes säkerhet och framkomlighet. 

Trafikanordningsplaner ska upprättas, godkännas och efterlevnaden ska kontrolleras. 

Utanför Eslöv lImnt om etablerin av stråk 

De flesta cykelleder:utanför/mellan tätorter etableras längs det statliga vägnätet där Trafikverket är 

väghånare. Trafikverket har det primära ansvaret för dessa cykelleder. Detta gäller också längs det 

statliga vägnätet som går genom flertalet av kommunens mindre orter. Sedan flera år finns dock en 

praxis att kommunernadelfinansierar byggandet av sådana cykelleder. Kommunen har möjlighet, 

och ska utnyttja den, att påverka Trafikverkets regionala cykelplan genom att föreslå vilka sträckor 

som är viktigast. Det är också viktigt att samråda med angränsande kommuner. 

Satsningar ska i första hand göras där största nyttan kan uppnås, vilket är s.k. nyttocykling. På grund 

av avståndet mellan orterna blir nyttjandet av cykelleder mellan dessa sannolikt relativt litet varför 

cykelleder på landsbygden ska prioriteras lägre än i tätorterna. Dock kan det vara angeläget att 

komplettera med saknade länkar, som kan binda samman redan etablerade cykelledssträckor.

vs 


1cykelplanen från 2001 finns tre prioriteringsgrupper. En begränsad uppdatering har gjorts. 

Resultatet framgår av "Objektbeskrivning av cykelleder utanför Eslövs tätort", bilaga 3, med 

tillhörande kartbilagor 3a-k. Materialet kan användas som underlag då Trafikverket ska revid2ra den 

regionala planen. Samarbete behövs också över kommungränserna. Mest aktuella är objekt sOrrl 

berör Höörs, Lunds och Svalövs kommuner. 

I de mindre tätorterna pekas inte ut några utbyggnadsbehov av det interna gång/cykelledsnatet 

utöver de två pågående objekt som nämnts ovan (gång/cykelförbindelse i Stehag och ombyggnad av 

Storgatan i Marieholm; se under Bakgrund). 

Utanför Eslöv - arkerin 

Uppställningsplatser för cyklar skapas framför allt vid tågstationer och busshållplatser. 

Standardkraven är samma som beskrivits under "Tätorten Eslöv — Parkering" ovån. Uppsättningav 

cykelpumpar är dock inte realistiskt utanför tätorten. 

Utanför Eslöv - vä visnin 

Trafikverket har ett system för regional vägvisning av cykelleder. Uppsättning av vägvisare har endast 

gjorts i liten omfattning, men bör utökas och kopplas till vägvisningen i tätörterna. 

Utanför Eslöv - drift och underhåll 

Det normala är att Trafikverket ansvarar för drift och underhåll på cykelleder utanför tatorterna. 

Undantag finns dock och det är viktigt att genom avtal lägga faSt vem som år ansvarig. 

Det är angeläget att kommunen påverkar Trafikverket att hålla hög drift/underhållsstandard utanför 

tätorterna, så att cyklisterna upplever att stråken är val sammanhängande även ur denna synvinkel. 

Beteende åverkan m.m. 

Nyttan av och möjligheterna att cykla behöver större uppmärksamhet. Därför behövs en 

kommunikationsplan som bl.a. behandlar 

hur dialogen med användarna, dvs. cyklisterna, ska föras 

hur användarna kan påverka kommunens planering, t.ex. i detalj- och översiktsplaner 

hur bilister kan påverkas ått cykla i stället för att köra bil 

hur vi som väghållare ska informera om de infrastruktursatsningar som görs för cyklisterna 

hur kommunen informerar om nyttan med cykling 

hur allmänna nyheter om cykling kan spridas 

hur särskilda projekt kan öka säkerhet och trygghet för olika kategorier (barn, äldre osv.) 

hur särskilda projekt kan uppmuntra icke-cyklande grupper att lära sig cykla 

hur samarbete med andra parter kan utvecklas (föreningar, Skånetrafiken, näringsidkare 

m.f1.) 

Arbetet med beteendepåverkan m.m. ska ske parallellt med infrastrukturåtgärderna. 

Inspiration kan hämtas från andra kommuner i Sverige och andra länder, t.ex. Danmark och Holland. 

Samarbete över gränserna är viktigt för att öka effekten av insatserna.

eslovs 


Prioriterin och enomförande 

Det är viktigt att utifrån redovisade objekt lägga en långsiktig handlingsplan för infrastruktur och 

beteendepåverkan med tillhörande budget. 

Prioritering av de enskilda objekten görs i ett senare skede, t.ex. inför budgetarbetet då de 

ekonomiska ramarna är lagda. Möjligheten att minska kostnaderna genom samordning med andra 

gatuarbeten el.dyl. ska beaktas vid prioritering. 

Utvärdering 

Effekten av arbetet för att öka cyklandet i kommunen måste följas upp. Faktorer som antalet 

cyklister, cykelresor och olyckor ska mätas regelbundet. Cyklisternas attityder till infrastiuktdre,f9ch 

kommunikationsåtgärder kan mätas i enkäter osv. 

Ett "cykelbokslut" för kommunen upprättas årligen. 

Ansvar 

För att tydliggöra arbetet med cykelfrågor utses en tjänsteman att ha huvucl: och helhetsansvaret för 

alla frågor som berör cyklisternas situation. Denne kan ha medhjälpare inom de olika områdena.

ESLÖVS 

KO MMUN 

ge" 

' 

c: - - 

l'jF 

U r"F‘'`11 4914; 

- 

sk,`""ex 

_ 

¥11 

n 

ID 1,0; p , 

89 in 

d 12- 

„-. 

r 

1 

: .-.,: L.4J, n (30 

t. 4 J.A.., t ,'-' -,-,;:-..-_-_ 

ESLÖVS 

KOmMUN 

- 

åk I 

7-77:1 

, 

A" N 

" % 

°4 

.. , 

ft,. r . ---, --...i 

. t:. il -,-. .i,. ../...,-,, 7 

:_„ t.-4.1 

, -.>+ Li 55,,:;1.,' '--...' 4!.> 

f 

' :Lliff-;','`5'' -- i' ,'' '''' 

,-..',"1,„' - 

»',1t. -; 

- !1-,! 4 

-- 

y _ ‘-_..— __ .. .- 

u iit, 4 .....',.; . ( ,.-.- _.1,c".1,', "r"' '... 

I 5 1 .1]... £.3 \ 

.:. 

k 

i 

:.0 .'. '''. ",1 ,--.. - .. U, ', '..4_3. ,-.; 5...,_e.i.0 ... 

L-,1 ,h,...',.,, ....;0:1 4..,_.,,...-, ...,:,.. 

-13 - , 9"„„..p.- .: .,-.?_ :;,..--= - 

i L ' .e-i , \ , 

- 

i 

i 

' 

I \,---; 

-, -`' k 

- 0 \zsz,. 

Z1, '7 : --' I c:::, 

I „\ >: A., 

K 

.r-:-. 

8 t : Y. '.. \'.4:;;`‘P ,,,K,,5 '? 

a! ' \ ‘",/. \ iN 

' ::-S.‘',‘)-. ' i 

\ ;., ,..... 

el 

Cykelplan 2011 Rprn,ss 10I 7 () -) 

IÅ.ok 

Lk-5 

Bilaga lb 

\\\ 

Översikt huvudc kelstråk i södra Eslöv 

1577- = Stråk utan större åtgärdsbehov på sträcka. = Stråk med större åtgärdsbehov på sträcka. = Del i regionalt cykelledsstråk, alternativa sträckningar 

Behov av fysiska åtgärder finns i ett flertal korsningspunkter med biltrafik. 

1 gråtonat område får framtida utformning, gestaltning och funktion av centrum och "Eslöv öster om järnvägen" (pågående FÖP-arbete) visa på behov av separata cykelvägar. Huvudstråk 

är dock väsentligt Västergatan — Stora torg — Östergatan. 

‘1, 

\\

ESLOVS 

' KOMMUN Cykelplan 2011 Bilaga 2 

Sid. 1 (4) 

Ob'ektbeskrivnin av huvudc kelstråk i Eslöv och dess omedelbara närhet. 

Se också fyra kartbilagor där Eslöv delats upp i nordvästra, nordöstra, sydvästra resp. sydöstra delen 

Beskrivningen omfattar åtgärder på sträcka. Utöver dessa finns ett stort behov av åtgårder i ett stort 

antal korsningspunkter mellan cykel- och biltrafik. 

A. Förenin stor ets västra sida - Västerlån atan 

Befintliga cykelbanor norr om Föreningstorget resp. söder om Villavägen bör knytas samman. 

Gaturummet ger möjlighet att bygga cykelbanor avskilda från körbanan på hela sträckan. 

B. Korsnin en Smålandsvä en 'ärnvä en mot Marieholm 

Laga kraftvunnen detaljplan E.287 ger möjlighet att bygga planskild korsning med järnvägen 

för cykel-, gång- och biltrafik. 

Projektering är utförd, men vissa mindre kompletteringar krävs innan upphandling kan göras 

av objektet. 

Byggande bör ske senast inför start av Pågatågstrafik Eslov — Marieholm — Helsingborg. 

C. Tor sti en och Förenin stor ets norra sida 

1 samband med exploateringen av kv. Rådjuret ("poliShustomten") ska Torpstigen och 

Föreningstorgets norra körbana byggas om.1 exploateringsavtalet finns reglerat ansvariga 

parter, finansiering, utformning och tider. Diskussioner pågår med exploatören om 

tidigareläggning av ombyggnaden. 

D. Kronovägen 

Befintliga cykelfält mellan Långåkravägen och Solvägen bör ersättas av cykelbanor. 

Gaturummet ger möjlighet att bygga cykelbanor avskilda från körbanan på hela sträckan. 

E. Nordväst om Marieholmsvä en 

Från Marieholmsvägen oCh ca 65 m mot nordväst finns en upptrampad stig. Denna bör 

ersättas med en byggdgång/cykelväg med bra standard. Ytan är parkmark i gällande 

detaljplan, vilket möjliggör byggande av gång/cykelväg. 

F. Trollenäsvä en nörr om Elykullen 

För att ge de 70-80 boende i Ö Asmundtorp ökad tillgänglighet till centralorten bör befintligt 

gång/cykeistråk längs Trollenäsvägen förlängas norrut. Avståndet till Ö Asmundtorp är bara 

ca 600 m. Samarbete krävs med Trafikverket kring korsningen med väg 17. 

På längre sikt bör stråket utökas västerut mot Gullarp och Trollenäs, se Objektbeskrivning 

cykelleder utanför Eslövs tätort. 

- Endast ca 1 km väster om Ö Asmundtorp ligger Gullarp med 55-60 invånare. 

- Mellan Gullarp och Trollenäs slott finns rekreationsstråket Trollestigen, vilket planeras 

förlängas till Ö Asmundtorp. 

- Idrottsplatsen Trollevallen i Trollenäs, mindre än 1.5 km från Gullarp, kan knytas till Eslöv 

om cykelstråk etableras längs väg 17. 

För att satsningen ska vara meningsfull krävs samarbete med Trafikverket kring passagen 

över väg 17 vid Ö Asmundtorp och cykelstråk längs väg 17.

ESLÖVS 

KOMMUN Cykelplan 2011 Bilaga 2 

Sid. 2 (4) 

G. Norregatan 

Cykelbanor bör anläggas mellan Islandsvägen och Torpstigen. Gaturummet ger möjlighet att 

bygga cykelbanor avskilda från körbanan. Om gatan stängs för biltrafik genom 

gång/cykeltunnel under järnvägen minskar biltrafiken så att enklare åtgärder kan övervägas 

som ändå ökar cyklisternas trygghet, säkerhet och status. Stadsbyggnadsavdelningen har i 

uppdrag att ta fram en detaljplan som möjliggör byggande av planskild korsning mellan 

järnvägen och gång/cykelbana, så att tunnel kan byggas innan Pågatågstrafik startar. 

H. Bruksgatan 

Befintliga cykelfält från Pärlgatan och ca 450 m norrut bör ersättas av cykelbanor. 

Gaturummet ger antagligen möjlighet att bygga cykelbanor avskilda från körbanan0å hela 

sträckan. P.g.a. närheten till järnvägsspåret kan det bli nödvändigt med dubbel'riktad, 

cykelbana på gatans östra sida, vilket i så fall stämmer väl överens med den fortsatta 

befintliga sträckningen mot nordost. 

I. Odengatan 

Ett viktigt centralt stråk som förbinder bl.a. bostäder i vaster, Trollsjöområdet, Ekevalla, 

Västra skolan, Ekenässkolan och centrum.lförlängning österut också arbetsplatser och 

Bergaskolan öster om stambanan. 

Mellan Kronovägen och Västerlånggatan bör cykelbanor anläggas dar gaturummet ger sådan 

möjlighet. På smala partier kan befintlig trottoar eventuellt tas bort och ersättas av 

dubbelriktad gång/cykelbana på gatans ena sida. Särskild uppmärksamhet krävs vid 

utformning i anslutning till Ekevallas parkeringsplats för att undvika konflikt mellan cyklister 

och backande bilar. 

J. Hästhagen 

Standarden behöver höjas på befintligt stråk genom parken när exploateringsområde 

Långåkra (detaljplan E.283) byggs. Stråket kommer att bli Långåkrabornas viktigaste länk mot 

centrum. 

Ombyggnaden är projekterad och planerad att bli en del av entreprenaden för Långåkra. 

K. Solvägen 

Mellan Tåbelund ochGrönatorg saknas en länk i det viktiga stråk som förbinder bl.a. 

Bäckdala, Västerdala och Hällan med centrum, via Trehäradsvägen sedan också 

arbetsplatser och Bergaskolan öster om stambanan. 

Gaturummet ger antagligen möjlighet att bygga cykelbanor avskilda från körbana på hela 

sträckan. 

L. Hundramannvägen 

Befintliga cykelfält mellan Sallerupsvägen och Solvägen bör ersättas av cykelbanor. 

Gaturummet ger antagligen möjlighet att bygga cykelbanor avskilda från körbanan på hela 

sträckan. 

M. Anslutnin till re ionalt stråk Eslöv — Örtofta — Lund 

Anslutningen mellan Eslöv och Ellinge till det regionala stråket mot Örtofta och Lund kan 

enligt Vägverkets (i samarbete med kommunen) förstudie 2008-04-10 (objektnr 50502) ske 

på olika sätt. För att erbjuda hög standard kan både en västlig och en östlig sträckning 

etableras. 

- M 1, mellan väg 1263 vid Ellinge slott och Rudolf Jonassons väg i Eslöv. 

Här finns en grusväg, som efter upprustning skulle kunna fungera som del i det regionala 

stråket trots stora nivåskillnader.

ES1.0 V.5 

VOMMUN Cykelplan 2011 Bilaga 2 

Sid. 3 (4) 

Den norra vägdelen, ca 700 m, ägs av en samfällighet med kommunalt driftbidrag. Den 

södra vägdelen, ca 900 m, är privatägd. För att anse stråket etablerat och kunna hänvisa 

allmänheten till sträckningen krävs överenskommelse med ägaren till den södra delen av 

vägen om upprustning. Det krävs också överenskommelser med båda ägarna om framtida 

drift- och underhållsåtgärder. 

- M 2-4, tre alternativ för en östlig anslutning mellan väg 1263 och Sallerupsvägen. Alla 

alternativens södra del leder över privat mark, från väg 1263 och ca 1100 m norrut på 

stambanans västra sida. Överenskommelse krävs med markägaren. Från kyrkogårdens 

sydöstra hörn finns tre alternativ M2 — M4: 

M2: Från kyrkogårdens sydöstra hörn fortsätter cykelstråket längs stambanah, 

mellan kyrkogården och järnvägen, och ansluter till Sallerupsvägen norr om kyrIffigården. 

Marken ägs i huvudsak av Trafikverket. Eventuellt motsätter sig Trafikverket 

gång/cykelstråk får etableras så nära järnvägen. Överenskommelse kräVs med Trafikverket 

om anläggande, markupplåtelse m.m. 

M3: Från kyrkogårdens sydöstra hörn anläggs ny gång/cykelväg på privat mark 

ca 175 m västerut. Därefter nyttjas befintlig asfalterad och belyst väg rakt norrut 

genom kyrkogården till Sallerupsvägen. Både besökare på kyrkogården och passerande 

gående och cyklister skulle kunna uppleva en ökad trygghet eftersom fler människor 

kommer att röra sig på kyrkogårdsområdet. Anläggningskostnaden skulle minska för 

kommunen. Kommunen och kyrkogårdsförvaltningen skulle genom avtal kunna dela på 

drift- och underhållskostnaderna. Överenskommelse krävs också med markägaren söder 

om kyrkogården. 

M4: Från kyrkogårdens sydöstra hörn:anläggs ny gång/cykelväg ca 350 m västerut, 

därefter norrut mellan kv. Gulmåran och Vetet i väster och kyrkogården i öster. 

Drygt 200 m av sträckan ligger på privat mark och kräver överenskommelse med 

markägaren. Resterande del berör kommunal mark, som i detaljplan är park- eller 

gatumark. 

N. Per Håkanssons vä 

Mellan Verkstadsvägen oh GasVerksgatan går gatan i industriområde. Kan upplevas otryggt. 

Upprustning behöys av allmänmiljön. 

0. Trehäradsvä en del 1 

Mellan Verkstadsvägen och Lundavägen finns dubbelriktad gång/cykelbana på södra sidan. 

Standarden kan anses vara acceptabel. En större gatuombyggnad planeras dock av sträckan 

och då bör gång/cykelsystemet ses över, t.ex. med gång/cykelbana på gatans båda sidor. 

P. Trehäradsvä en del 2 

Nytt gång/cykelstråk behövs för anslutning till Norregårdsområdet (Fördjupad översiktsplan 

för östra Eslöv, mars 2009). 

R. Verkstadsvägen 

Mellan Maskinvägen och Lundavägen saknas en länk för att få ett sammanhängande system 

av gång/cykelstråk. Gällande detaljplan ger möjlighet att bygga.

ESLÖVS 

KOMMUN Cykelplan 2011 Bilaga 2 

Sid. 4 (4) 

S. Lundavägen 

Gång/cykelstråket längs Lundavägen betjänar bl.a. arbetsplatserna i sydost och Abullahagen. 

1 förlängningen söderut kan det kopplas till regionalt stråk mot Gårdstånga. 

Mellan Lundavägen och Verkstadsvägen finns cykelfält. Dessa bör ersättas av cykelbanor, 

som utsträcks till Södra vägen. Gaturummet är så brett att det finns möjlighet att bygga 

cykelbanor. Söder om Södra vägen är biltrafikflödet så litet att cykling i blandtrafik är 

acceptabel. 

T. Väster atan —Stora tor s norra sida — Öster atan 

Ett öst-västligt tydligt cykelstråk bör etableras mellan Västerlånggatan och Kvarngatan för att 

förbinda västra Eslövs bostadsområden med bl.a. centrum och arbetsplatserna öst& om 

stambanan. 

Nuvarande cykelbana mellan Västerlånggatan och Kanalgatan försvinner närkv. 

Timmermannen bebyggs. Mellan Västerlånggatan och Stora torg är gati*ummet,begränsat 

och det behövs en analys över hur cyklister kan ges ökad trygghet och frabikomlighet på 

sträckan. 

Cykelstråk på Stora torgs norra sida är beroende av den långsiktiga trafiklösningen och 

torgets utformning. Analys behövs av hur cyklister kan ges hög status och framkomlighet på 

sträckan. 

Tunneln under järnvägen ("Banporten") är otrygg och otrivsam för gående och cyklister. Den 

allmänna miljön behöver rustas upp t.ex. vad gäller buller, belysning och nivåskillnader. 

U. Bäckdala — Remmarlöv 

När gång/cykelvägnätet byggts ut i Kvistabäcksparken enligt intentionerna i detaljplan E.284 

Bäckdala 1, bör det övervägas att ocksåtbyggaca 1.2 km gång/cykelväg utmed väg 1261 till 

Remmarlöv. 30-35 boende i Remmarlöv skulle då få ökad tillgänglighet till tätorten. 

Samverkansprojekt med Trafikverket. 

V. Planskilda korsnin ar i detal. laner 

På tre platser (utöver punkt B ovan) finns detaljplaner som medger byggande av planskilda 

korsningar mellan gång/cykel- resp. bil/tågtrafik: 

- Vid Onsjövägens förlänghing västerut i korsningen med Marieholmsbanan. 

Om tunnel byggs gesboende på Solkullen bättre tillgänglighet till Norrevångsskolan och 

anläggningarnaf -anslutning till skolan. Kommunikationen blir också allmänt bättre mellan 

stadsdelarna i norr och nordväst. 

Kostnaden för att bygga tunneln är relativt stor och måste sättas i relation till att det finns 

en ganska god förbindelse via planskildheten vid Vångavägen. Om planskildhet ska byggas 

bör det ske Innan Pågatågstrafik startas på Marieholmsbanan. 

- Ringsjövägen, ca 50 m öster om Bergavägen. 

Aktualiteten kan ifrågasättas för denna nästan 25 år gamla detaljplan. 

- Säterivägen, ca 230 m söder om Helgonavägen. 

Kan bli aktuell att bygga för att skapa säker skolväg mellan Bäckdala och Sallerupskolan.

ESLÖVS 

KOMMUN 

D 

t` 

- 1 - 

I 

I 

, L-..... 

4> 

'2=->

ld 1 

ESLÖVS 

Kommur4 

Tr‘,, i; )7 

D 

Korrnotopstko 

1:- 

CY \ 

jc., 

"C) 0 

CY ' 

w 

CL9 

Huvudcykelstråk i nordöstra Eslöv 

gt-) Yl%N 

e;==='%., 

% 

, 

\ 

Cykelplan 2011 demsss.rfnl-t)9 Bilaga 2b 

= Stråk utan större åtgärdsbehov på sträcka. = Stråk med större åtgärdsbehov på sträcka 


1 gråtonat område får framtida utformning, gestaltning och funktion av centrum och "Eslöv öster om järnvägen" (pågående FÖP-arbete) visa på behov av separata cykelyagar. 

-, 

Cykelbanor bör anordnas utmed 

Föreningstorgets västra sida och på 

Västerlånggatan, delen Staffansvägen — 

Västergatan - Villavägen. 

Planskild korsning mellan Smålandsvägen 

och järnvägen ordnas när tågtrafiken 

ökar. 

Cykelbanor ska anordnas utmed 

Torpstigen och Föreningstorgets norra 

sida i samband med exploatering av kv. 

Rådjuret. 


Norregatan, delen Islandsvägen — 

Torpstigen. 

Planskild korsning med järnvägen ordnas 

när tågtrafiken ökar. 

Bef. cykelfält bör ersättas av cykelbanor 

längs Bruksgatan. 

Detaljplan finns som medger byggande 

av planskild GC-korsning.

ESLÖVS 

KOMMUN Cykelplan 2011 rcer,, Bilaga 2c 

Cykeibartor bor anor dnas utmed 

Foreningstor gets vastra sida uch på 

Vasterlanggatan, delen Stattansvager I - 

Vastergatan - Villavägen. 

Bef. cykelfält bor ersättas av cykelbarror 

langs Kr onovagen, deleir Lartgäkravagen 

- Solvagen. 

Cykelbana bor anordnas utmed 

Odengatan, Jelen Kronuvagen - 

Vasterlånggatan. 

Upprusung behovs av stråk genom 

parken Håsthageri nar Längäkra byggs. 

Cykeiband bor anUI unias Utilleu Suiviigen, 

delen Tåbelund - Grona turg. 

Bet. cykelfalt bör ersattas av cykelbanor 

utmed Hundramannavagen, delen 

Solvägen - Sallerupsvagen. 

Alternativa sträckningar f ör del av 

regionalt stråk Eslöv Ortotta — Lund 

Huvudsti ak anordnas Våste gatan — 

Stora torg — Ostei gatan. 

Huvudstråk mot Remmar iöv 

Detaljplan finns som medger byggande 

av planskiid GC-korsning. 

Huvudc kelstråk i s dvästra Eslöv 

alternativa sträckningar. 

= Stråk utan större åtgärdsbehov på sträcka. = Stråk med större åtgärdsbehov på sträcka. a e = Del i regionalt cykelledsstråk, 


på behov av separata cykeivågar. Huvudstrak är Juck 

1 gråtonat område får framtida utformning, gestaltning och funktion av centrum och "Eslöv öster om järnvågen" (pagaende FOP-arbete) visa 

Västergatan — Stora torg — Östergatan.

0 

.1.1e.1,91 

EslöVs 

. 1:0M MUN 

dir 

:17 

?3,?- 

\-\ \ s 

r 

Lafiga Kaor 

)N% 

P,Ixdallapen 

111V-5- 

- _A 

_Il ' \', 

c:2 

Cykelplan 2011 J(11 1 04 

toåäoldielå-S' 

, 

111. 

0 

Bildga 2d 


Föreningstorgets västra sida och 

Västerlånggatan, delen Staffansvuäeii -- 

Västergatan - Villavägen. 

Alternativa sträckningar för del av 

regionalt stråk Esloy — örtofta — Lund. Se 

karta Eslöv sydväst. 

Upprustning behovs av Per Håkanssons 

väg, delen Verkstadsvägen - 

Gasverksgatan. 

Acceptabel standard på Treharadsvägen, 

delen Verkstadsvägen Lundavagen. 1 

samband med planerad omstrukturering 

av gatan bör dock GC-banor ordnas på 

båda sidor av korbanan. 

Framtida stråk utmed Trehäradsvågen, 

mot Norregårdsområdet 


Verkstadsvägen, delen Maskinvagen — 

Lundavägen. 

På Lundavägen, mellan Treharadsvagen 

och Södra vägen ordnas cykelbanor. 

Söder om Södra vägen cykling i 

blandtrafik. 

Huvudstråk anordnas Vastergatan — 

Stora torg — Ostergatan. 

Huvudc kelstråk i s döstra Eslöv 

c=f.= - Stråk utan större åtgärdsbehov på sträcka = Stråk med större åtgärdsbehov på sträcka 


I gråtonat område får framtida utformning, gestaltning och funktion av centrum och "Eslöv öster om järnvägen" (pågående FÖP-arbete) visa på behov av separata cykelvägar. Huvudstråk är dock väsentligt Västergatan - Stora 

torg - Östergatan.

LÖVS 

KOMMUN 

Ob'ektbeskrivnin av c kelleder utanför Eslövs tätort 

Se också kartbilagor för respektive objekt. 

Prioriterin s ru 1 

(utan inbördes prioriterad ordning) 

Stockamöllan — Hasslebro 

(kartbilaga 3a) 

(Lund — Håstad - ) Örtofta — Ellinge — 

Eslöv 

(kartbilaga 3b) 

Stabbarp — Bosarp (— Öslöv) 

(kartbilaga 3c) 


?311 09 

Bilaga 3 

1 (3) 

Finns i avsiktsförklaring (2007-04-23) med Trafikverket. 

Förstudie klar 2008-04-11. 

Arbetsplan/bygghandling påbörjas hösten 2011. 

Prel. byggande 2014. 

Avsikten är att i stor utsträckning nyttja lokalgator i 

Stockamöllan. Mellan Stockamöllan och Hasslebro samt 

från Hasslebro och till ca 550 m söder om korsningen väg 

13/113 i Hasslebro föreslås byggande av separat 

gång/cykelväg. Cyklister kan därifrån använda enskild väg 

mot Rönneholm och Hassle skola för färd mot Stehag. Från 

Hassle skola återstår sedan ca 1.5 km att cykla i blandtrafik 

på väg 1314. 


Finns i avsiktsförklaring med Trafikverket. Förstudie klar 

2008-04-10. 

Delen från Örtofta till korsningen väg 1263/1267, ca 2.1 

km norr om väg 104, ska byggas i samråd med Trafikverket. 

Arbetsplan/bygghandling påbörjas hösten 2011. 

Avsikten är att samordna cykelvägen med läggning av VAledningar 

till kraftvärmeverket i Örtofta. 

Delen korsningen 1263/1267 — Ellinge: här avses cykling 

ske i blandtrafik. 

Delen Ellinge — Eslöv blir ett rent kommunalt åtagande; 

kommunen är väghållare i området och stråket berör inte 

Trafikverkets vägar. 

Se också Huvudcykelstråk i Eslöv. 

Längs väg 113 finns ett påbörjat regionalt cykelstråk, f.n. 

mellan Eslöv och Stabbarp. Vägen är relativt hårt 

trafikerad, bl.a. med tung trafik, som ökat de senaste åren. 

Olyckor och tillbud med oskyddade trafikanter har 

rapporterats. Genom nybyggnad av mindre än 3 km 

gång/cykelväg från Stabbarp och norrut får bl.a. boende på 

Stabbarpsgården (hem för ungdomar med neuropsykiatriska 

funktionshinder), boende längs väg 113 och 

60-70 boende i Bosarp/Öslöv möjlighet att som oskyddad 

trafikant färdas tryggare. Även boende i Stehag får nytta 

av gång/cykelväg Stabbarp-Bosarp eftersom de kan använda 

den lågtrafikerade väg 1312 för cykling mot Eslöv. 

Samverkansprojekt med Trafikverket.

ES LOVS 

KOMMUN 

Forts. Prioriterin s ru 1 

Flyinge — Flyinge kungsgård (- Flyinge 

by - S Sandby) 

(kartbilaga 3d) 

Gryby- Södra vägen, Eslöv 

(kartbilaga 3e) 



Ö Asmundtorp — Gullarp — Trollenäs 

(kartbilaga 3f) 

Marieholm- Teckomatorp 

(kartbilaga 3g) 


,s 2011 29 

Bilaga 3 

2(3) 

Kontakten mellan Flyinge i Eslövs kommun och Flyinge 

kungsgård i Lunds kommun är viktig för oskyddade 

trafikanter. Vägen (allmän väg 959) och bron över 

Kävlingeån är smal. Det finns en separat gång/cykelbro 

över ån, men anslutningarna på ömse sidor har låg 

kvalitet. Anslutningarna behöver rustas upp, få "officiell" 

status, kombineras med ridstig och anslutas till befintlig 

gång/cykelväg Gårdstånga-Flyinge-Holmby. 

Samverkansprojekt med Trafikverket och Lunds kommun. 

1Grybybor ca 25 personer. Som oskyddade trafikanter har 

de en otrygg väg till busshållplatserna på väg 113 och in 

mot Eslöv. Förhållandena kan förbättras avsevärt med en 

gång/cykelväg längs 113 och en ordnad passage över 113. 

Sträckan är bara ca 300 m. 

Samverkansprojekt med Trafikverket och ev. Skånetrafiken 

När gång/cykelväg byggts Eslöv — Ö Asmundtorp bör 

stråket utökas västerut. Det finns flera motiv till detta: 

- Endast ca 1 km väster om Ö Asmundtorp ligger Gullarp 

med 55-60 invånare. 

- Mellan Gullarp och Trollenäs slott finns rekreationsstråket 

Trollestigen, vilket planeras förlängas till 

Ö Asmundtorp. 

- Idrottsplatsen Trollevallen i Trollenäs, mindre än 1.5 km 

från Gullarp, kan knytas till Eslöv om cykelstråk etableras 

längs väg 17. 

- Med nytt gång/cykelstråk Eslöv-Trollenäs erbjuds också 

en relativt god förbindelse mellan Eslöv och Marieholm 

eftersom den förhållandevis lågtrafikerade väg 1274 (f.d. 

17) kan nyttjas mellan Trollenäs och Marieholm. 

- Länken kan ses om en del i ett cykelstråk för rekreation 

och turism. 

Samarbetsprojekt med Trafikverket. 

1förlängningen kan detta bli en del i regionalt stråk Eslov — 

Marieholm — Teckomatorp — Svalöv. Se nedan under 

Marieholm — Teckomatorp. 

Två relativt närbelägna orter med vardera ca 1600- 1700 

invånare. Avståndet mellan orterna är ca 4 km. 

En viktig anledning till att anordna goda cyklingsmöjligheter 

är att ge Marieholmsborna tillgånglighet till 

Pågatågsstationen i Teckomatorp och boende i 

Teckomatorp tillgånglighet till Marieholmsbadet. 

Med den ovan beskrivna satsningen på gång/cykelstråk 

Eslöv-Trollenäs kan också ett sammanhängande regionalt 

stråk skapas Eslöv — Trollenäs — Marieholm — Teckomatorp- 

Svalöv. (Teckomatorp-Svalöv finns redan). 

Samverkansprojekt med Trafikverket och Svalövs kommun.

ESLÖVS 

KOMMON 

Forts. Prioriterin s ru 

Trafikplats Gårdstånga 

(kartbilaga 3h) 

Eslöv — Kungshult 

(kartbilaga 31) 

Holmby — Hammarlunda 

(kartbilaga 3k) 



* BiUinge — Röstånga 

* Stehag — Hasslebro (se även prio 1, 

Stockamöllan — Hasslebro) 

* Örtofta —Toftaholm 

* Eslöv — Skarhult 

* Hammarlunda — Harlösa 

* Harlösa — Öved 

* Hasslebro — Hoor 

* Hurva — Löberöd 

* Löberöd —Arup 

* löberöd — Hammarlunda 

* Löberöd — Högseröd 

*Skarhult — Hurva 

* Toftaholm — Viderup 

* Viderup — Gårdstånga 

2 

Cykelplan 2011 Bilaga 3 

201 ,i9 

3(3) 

Mellan Eslöv och trafikplats Gårdstånga rinns möjlighet att 

cykla avski!t från biltrafiken. Genom vagrättsavtal och 

lantmäteriförrättning har cyklister rätt att använda 

brukningsväg resp. sarnfälld väg. Strax norr om trafikplatsen 

leds cyklisterna ut i blandtrafik med Har. 

Ca 1.3 km söder om trafikplatsen börjar avskilt sammanhängande 

cykelstråk längs väg 104, Gårdstånga-Flyinge- 

Holmby. Det finns emellertid möjlighet till tryggt cyklande 

på en lokalgata redan ca 650 m söder om trafikplatsen. 

Från Gårdstånga finns avskild cykelbana till lund uhned 

väg 946. 

Det saknas alltså en trygg passage för cyklister genom 

trafikplats Gårdstånga för att knyta samman tre befintliga 

stråk, Eslöv-tp Gårdstånga, Gårdstånga-Holmby och 

Gårdstånga-Lund. Länken kan också ses som en del i ett 

cykelstråk för rekreation och turism. 

Trafikverket utreder möjligheten att bygga expressbusshållplatser 

i trafikplatsen och samtidigt lösa 

kopplingen för cyklister. 

Befintlig förbindelse bör förbättras t.ex. genom genare och 

tryggare sträckning, belysning, vägvisning m.m. 

Längs väg 104 finns ett påbörjat regionalt cykelstråk, f.n. 

mellan Gårdstånga och Holmby, som i Gårdstånga ansluter 

till stråk mot Lund. Vägen är relativt hårt trafikerad, bl.a. 

med tung trafik som är särskilt intensiv under den s.k. 

betkampanjen. Avståndet Holmby-Hammarlunda år < 2.5 

km. I Hammarlunda bor 80-90 personer, som med en 

gång/cykelväg ges bättre och tryggare kontakt med närliggande 

byar. Länken kan också ses om en del i ett cykelstråk 

för rekreation och turism. 


Detta är, i oprioriterad ordning, resterande objekt i grupp 

2 och 3 i Cykelplan antagen av Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 

2001-09-12.

est.övs 

KOMMUN 

Stockamöllan - Hasslebro 

Prioriteringsgrupp 1 

tockarrtöllan 

Skär 

»Hjälnaröd 

I ijortsås 

Gunriaröds 

gkd 


Remiss 2011-09 

klassiebrt... 

- 

1 

VittseM 

, 1 

7OrraOus 

Rönneholm 

Agoröd 

2,;. 

Klingsto 

Agerods mos. 

., Rektn.q1%ion'bigsse 

). -N z. N-.K. 

.-, 1 1 , 

:t Hass egkden '\--‘..,.. 

Bilaga 3a 

1 N,,, 

.givrar,i. 

., . 

1. . . . 

, Sjähoint n .v,::: 

siövs Ry ' lig. 4 

- 

J 

'Mdelsbä.r* 717,'._.) . . 

Steha /-------'' ' ' 

al~ erai = Befintligt gång/cykelstråk 

= Gång/cykelstråk som planeras. Delvis i blandtrafik på gator i Stockamöllan. 

I = Cykling i blandtrafik på enskild och allmän väg 

11111.41

tr35 ESLÖVS 

KOMMUN 

Lund — Håstad - Örtofta — Ellin e — Eslöv 


.t, 

sic .7räkraL 

.; gervr.i.lövs ../ , 

J. 

3.'aierij 

,.....,,, 

, 

; 



,,, , - 1, tri , --, . 

Ornaberga :\ ... z?. -_-, ' "7-' ' 

- _ ,, 

4--.--;-"="1'7^ =,,' --'-'"".-4.4,--7.7, 

v 011cf0p 

, - 

I 

: ,,,,,,,, 

;4", : 

Bre vnehern väggarp 

1 . . 

,. . ' 3„ 

I 

._.. 1 . 

, ,,-)-- 

_ - 

Eilinge 

i 

rreciriksro ' . 

N5bbelitt - 

Nor,'Märd 1 I, , :;&ätänf.-1 

' -77 

' Kristirel 

./ 

---...,,,.. , ' 

,,r / 

, 

', ) 

Bdrlunda 

. ' -. ' Bon _,,,j sveaborr. „_,, 

\ - - - i ! -4,-,,,,,.. ',, ...7 

j 'earkgäräer 

-4'" Harie r,,, , i ?.--___ 

1 , , - 

., 

.: i 

',4i . ' il :' . ' '- r."' - Vägg.ir ft_ ..„...' i 

Dy ii \ , 

_ 

' 

, 

Ortoft 

i i p ./ 

, 

,P7.- 

, 1 

, , 

TeilblICOI ; 

i i 

erzeneeme = Befintligt stråk (byggs 2011) 

= Gång/cykelstråk som planeras 

= Gång/cykelstråk som planeras, alternativa sträckningar, se karta över 

sydvästra Eslöv 

= Cykling i blandtrafik på allmän väg 

th.) 

- 

Bilaga 3b 

'1 

.1 

, 

, 

- ;- 

ry 

........-1,__,,...,,_ 

,— — 

I Glieg line 

, -' 

:=. - ,.., .e., . 1 - ,. eivaglirge _ 

. 

D 

.4 ' 

.,,,,,,, - 

. . _ 

. -- . 

'..,,- gå TJ 

_ /3 k _, ' .J977140.5,9. ! - : 

i 

, , .,-, : 

:. I-Iå 54,ifcf-,— ' 

,. virderup --,' 

'''ä;;Inr..., 

i 

gert 11' 

\ iiåsta 

., g4rden ..,- l : ' - .1. , 

5. 

, 1 Fstd siLk 

ka..ki v.K 

.,...., d.-57. . 

:"' . - 1.4":15 skit - - - - -ard5.tain- 

..,

ESLÖVS 

KOMMUN 

Stabbar — Bosar — Öslöv 


Nlyo4 ingen 

irps färacf - 

arp. 

d 

Boarp 

Rye 

kr„vis!.! 

Tä.-fffi4 

KUVaqår,,krs 

, 

Sta6öaro .] 

= --Kastber46-, Ka-stberg4 

lidtorp 

> 

. _- ' 

1111N1111111~111,11 

S' 

tibtLIV5 ry N. 

.74 

- 

itAsundtorpsrja 

m id 

, 

-den 

Es4sis 



, - 

= Befintligt stråk 

= Föreslaget stråk 


I 

, 

...,1 v4d6IsOick '.,. 

, 

!öv',, ii,.., 

' 

- --., , a-- r 4Ifer 0 

Allt 

,:y,,.., 

. .441i4'' ' 

.., , 

' 

,- 

..,,,:,,,,..,.- ''''.- Ste ,,,,,;..... 

ha , 

'i.urnant:3IP 7. Y 

-.: hionnings',f ) i 

,. . 

nerga 

, 

/ 

1 ; 

i V4(lingt; 

Y ! 

Kungshult. 

Skrn'. 

.4t 

Bilaga 3c 

. ‘ 

Arrinaröd, 

:RjärkerOd 

1] .1A $. a./ Vänn 

1,2t(

ESLÖVS 

KOMMUN 

Fl in e — Fl in e Kun s ård - Fl in e b - S Sandb 


Se prio- . 

eruop 2 

-2:19ralP 

Mot Lund E- er 

tf 

aLr 

! 

cr....—j— 

Mot Eslov 

— -4. ---=1 KUG")4:6`,11104) ---- nt0 , H33 3V gårc1 

13agcrshid 

_..– ---____-- 

,-- 

iRosOvst 6 lifi 

---73.årdsta' nga i 

Nygård - 

47, - - 

s-.Gårdstånga 

Ö Gärdsiän 

ti l' 

Flyinga 

ku igsgt':rd 

Luiii(-;bjär Skwit' erga 

naturro servere - - 

Räften 

4,-..„, 



= Cykling i blandtrafik (lokalgata) 

= Aktuellt objekt 


gerniss 2011 09 

Olshol111' 

,FIyinge 

I 

- 

Ek4berga 

Bilaga 3d 

Se priogrupp 

SKirttebe-ga 

r yinpe 

11105 

andby , fsk,- S.andby 

5e

ESLÖVS 

KOMMUN Cykelplan 2011 

Rerrili'S 2011-09 

Gr b — Södra vä en Eslöv 


tO9' Busshållplats 

Linje 157, 436 

Busshållplats 

Linje 157, 436 

Bilaga 3e 

Grybyvägen 

Gryby 

= Principiell sträckning på föreslaget stråk. Närmare studie måste göras för att 

fastställa om stråket ska ligga väster eller öster om väg 113 och var en 

passage över vägen lämpligen placeras.

V*4' 

ESLÖVS 

KOMMUN 

Ö Asmundtor — Gullar — Trollenäs 


egefflia~lal 

IReslä 

Heniaa§ro 

Reslovs 

bostal 

k:Pstorp 

V khr 

No'wåkra - 

7.7-7 



Karaby . 

Stamläs 

/ gård 

- 

41--11'tiL 




Annexhern 

Trollen 

7,1 

Ainenäs 

Na s 

1 

Se Objekti 

nrnaharrP . 

Bilaga 3f 

Västra Strö 

Gdarp 

ö 

Sok

utivs 

KOMMUN 

Marieholm—Teckomator 


11:11:3c 

Cunbo 

Kälts 

Möbbelövr-21mcn 

Svalov 

i 

4 .,., 

— -5.—.— 

...-, --. :: - 

Cgk,f f-r6.' , . . 

eom 

Xgelstorp,', 

—t f--- ---Lly ,1 ','"":44,,i;t., 

atoto) :'. - 

' 

Arvi&jfält 

Trä 

arafflameem = Befintligt stråk 

\ 

i \ 

tglsnäsi 

. . 

. 


Remrss 2011-09 

, \ ., 

rvidinge 

/ 

Aka-p 

SkrävJinge 

N 

liåsigrisfew 

Angåker 

N1. 

811.ät:Akt::!. 

:Ntorp 

- Skm 

Bilaga 3g 

, 

0 Kä 

g 

,bbårtt- 

- 40 -44. 

— 

Resbv loa 

Herma;rsro 

Ret:bvs 

bostål2 


i blandtrafik på allmän väg 

= Cykling på befintliga cykelvägar eller i blandtrafik genom Marieholm 

liVa u Cykling 

Mot Eslöv 

Nurzakru - 

-; ME

7 

Trafik lats Gårdstån a 


3 

ESIOVS 

KOMMUN 

Trafik044 

Gkdstånea 

- 

etinge 

\Eagershld 

[Mot Lund 1111 `',>:1-`.- 

,. 

..., 

_ 

K46,5 

,naturroservof 

EMINZILIMIERZI 

3 3 S 

Räften 

" 

arpg2E, 

ngs 113 I 

mot Eslöv 

..11r-rtu-G,Vjjklip 

, . 

ä:rt-- ---M-rd-stånga 

Nigårdi' 

41 





kiligsgård 

Skwriergå 

FlyingB 



Gårdsänga 

C Gårdsyårga 

F ingeby_ 

se 

gmeop 1 

R0519vsh.Glifi 

. .aiiittrbv 

NO 3 z.1 

Ohholni 

Flyinge 

Skatteberga 

Hoimhy 

-99 

AKarr 

5km-arldbY 

Bilaga 3h 

gård 

cI. -"-)erga 

Annot oalekt 

priogruPP 2 

EKenefga; 

, on;I: 

yinpe 

' fitos 5e 

Kigti

ESLÖVS 

KOMMUN 

Eslöv — Kun shult 


Kastber49 

gårc 

niurd1orpsgården 

yg2P146 

Bergo 


Remtss 2011-09 

Kastberg avröd 

CrAvg4id 

t3vnkeSliuschånl 

' 

tf 

/' Djurgården 

Ktingshult 

ti 

Baltoge 

, 

ehmaxas = Befintligt stråk av god standard, dock behov av vägvisning 

al 

# 

51f.m' 

= Befintligt stråk i behov av förbättring (genare och tryggare sträckning, 

belysning, vägvisning m.m.) 

Bilaga 33 

ÄruriarCd, 

Djörkeröc 

Ska:

Holmb — Hammarlunda 


( 

-/J 

jf‘:" 

Toft3h..71,16 

' 

lgobai 

ESLÖVS 

KOMMUN 

Noiladru 

FIVTot Lund 

;t 

- 

' - 

111111111~41111.11M1« 

J..11,113.111 

.. (.0%.: 

, 

..3u1Orp 

Fål;:klocr 

1 

..klacJe tyiÅ 

Mot Eslöv 1 

..... . s. 

.,... y w..1 IT/sbvnt-r7 

, -'s, 

Lager:hÅl 

SPPrIO- 


7--'1"2-.3 dsMnda 

' 


i?errh.; 2011 09 

Skarhult.1- 

årdstänga L 

ege .! 

I % Net, teg, ::. _ --- — \ / 

. ..., i ' N «Uften , . ' 

r 

t."4"6-iii44 




_ 

'ArtEd3- 

_.,;(j4d4n 

Sta-m.1 

_ — Flyinge „-.. 

i 

oIrt 

12410e4 — 

Hurva 

, 

Ag-pi-Tåtk. 

" , 

ii.k.åi >44' !.. 

41.1 

.flyingebyj,s, - r ".7.,..., 

', ...,6 ,'t '' 

'-'-- i ,,-"t kati,Letrd: :: I 

5: ..- .; . 

.---..-.U..}, 

--V 71 " - 

e k . . 

' --.74,-- 

__ 

i SkadIttbi., 

77: ,...""' 

, Lo.'iel nn 

' 

.4Epinge ' 1.+2. 

LIK) 

1.4f1g015.1si't,4nr ---' ''''7— 

--, . - — '.1 

.r, 1 

K,...'gtn4ten-.1 

, . 1 

:1 

:glogntore's., 

1-1.:41.04torr:. 

e.E.keIgn1 

s"— 

Revinghb 

cra 

.4.119.11 - 

Bilaga 3k 

Eostc,:t.' 

d aduina, 

,, . ..,,.,,_._B-Måtr.g._ 

ii, tått 

10kMiR

Cykelplan 2011 - Webbdiarium - Eslöv

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?