Vem ska lämna kontrolluppgift? - Skatteverket

av kontrolluppgiftsskyldigheten avseende fysiska
personer som är begränsat skattskyldiga i Sverige
och har skatterättsligt hemvist i någon annan av EU:s
medlemsstater eller någon av de stater med vilka
Sverige slutit avtal med om informationsutbyte om
räntebetalningar. Dessa är f.n. Anguilla, Aruba,
Caymanöarna, Guernsey, Isle of Man, Jersey,
Brittiska Jungfruöarna, Montserrat, Nederländska
Antillerna samt Turks- och Caicosöarna (2005:343).
Räntebegreppet
När det gäller direktivets tillämpningsområde avses
med räntebetalningar räntor som betalats till eller
krediterats ett konto och som härrör från fordringar
av alla slag. Vidare avses med räntebetalning upp lupen
eller kapitaliserad ränta i samband med försäljning,
återbetalning eller inlösen av fordringar. Som räntebetalning
anses också utdelning från fondföretag
såvitt avser räntor samt inkomster från försäljning,
återbetalning eller inlösen av andelar i fond företag
som investerat mer än 40 procent av sina tillgångar i
fordringar.
För att underlätta för betalningsombuden fi nns vissa
presumtionsregler som får tillämpas i avsaknad av
uppgifter om t.ex. sammansättningen av fondföretagens
tillgångar. Presumtions reglerna innebär bl.a.
att om betalningsombudet saknar uppgifter om fondföretagets
sammansättning av tillgångar så presumeras
andelen fordringar uppgå till mer än 40 procent.
Vidare presumeras hela inkomstbeloppet vara en
räntebetalning om betalningsombudet saknar uppgift
om hur stor andel av betalningen som utgörs av ränta.
Betalningsmottagarens identitet
och hemvist
Direktivet innehåller en minimireglering i fråga om
betalningsombudets skyldigheter att fastställa den
faktiska betalningsmottagarens identitet och hemvist.
Regleringen skiljer sig åt när det gäller avtalsförbindelser
som upprättats mellan betalningsombudet och
mottagaren före den 1 januari 2004 respektive från
och med detta datum.
När det gäller avtalsförbindelser som upprättats före
den 1 januari 2004 ska betalningsombudet fastställa
betalningsmottagarens namn och adress med hjälp av
tillgängliga uppgifter, bl.a. i enlighet med de regler
som uppställts till följd av rådets direktiv 91/308/EEG
av den 10 juni 1991 om åtgärder mot penningtvätt.
För senare avtalsförbindelser eller när någon egentlig
avtalsförbindelse inte fi nns, en transaktion utförts
från och med den 1 januari 2004, ska betalningsombudet
fastställa betalningsmottagarens namn och
adress samt i förekommande fall det skattenummer
som tilldelats den faktiska betalningsmottagaren i
den stat där denne har skatterättsligt hemvist. Dessa
uppgifter ska fastställas på grundval av betalningsmottagarens
pass eller offi ciella identitetskort eller,
vid behov, på grundval av någon annan giltig identitetshandling
som betalningsmottagaren företer enligt
ett särskilt system. För fysiska personer som uppvisar
ett pass eller ett offi ciellt identitetskort utfärdat av en
medlemsstat och som förklarar sig ha hemvist i ett
tredje land, ska hemvistet fastställas på grundval av
ett hemvistintyg utfärdat av den behöriga myndigheten
i det aktuella tredje landet. Finns det inte någon
adress angiven i dessa handlingar ska adressen fastställas
på grundval av någon annan giltig handling
som den faktiska betalningsmottagaren uppvisar.
Företes inte något sådant intyg anses betalningsmottagaren
ha hemvist i den medlemsstat som har
utfärdat passet eller den offi ciella identitetshandlingen.
Finns inte skatteregistreringsnumret i någon av de
handlingar som anges eller i någon annan giltig handling
som t.ex. ett intyg om skatterättslig hemvist, ska
identitetsuppgifterna kompletteras med uppgift om
födelsedatum och födelseort enligt uppgifter i passet
eller det offi ciella identitetskortet. Den faktiska betalningsmottagarens
hemvist ska anses vara det land
där han har sin fasta adress.
55