Gymnasiesärskolan i GR-kommunerna under 2010-talet ...

Gymnasiesärskolan i GR-kommunerna
under 2010-talet
Underlagsmaterial för bedömningar
Sammanställning 2011-02-18, reviderad 2011-03-09
Lennart Mark, KERAB

2 (16)

Innehållsförteckning
SAMMANSTÄLLNINGENS SYFTE OCH GENOMFÖRANDE ............................................................ 5
SÄRSKOLANS ELEVUTVECKLING I GR-OMRÅDET .................................................................... 5
Den demografiska utvecklingen ......................................................................................... 5
Utvecklingen för antalet 7-15-åringar respektive 16-19-åringar .................................... 6
Utvecklingen av antalet elever i särskola .......................................................................... 7
Andelar av respektive åldersgrupp som går i särskola ................................................... 8
Antalet särskoleelever .................................................................................................... 8
Summering om elevutvecklingen i gymnasiesärskolan ...................................................... 9
GYMNASIESÄRSKOLANS INNEHÅLL ....................................................................................... 10
Generellt om gymnasiesärskolan i Sverige ...................................................................... 10
Programutbud i GR-området ........................................................................................... 10
Programutbud i GR-kommunerna för sökande till gymnasiesärskolan läsåret 2010/11 ........... 11
Elevfördelning på programutbudet ............................................................................... 12
PÅGÅENDE FÖRÄNDRINGAR I SKOLSVERIGE .......................................................................... 12
Ny skollagstiftning ............................................................................................................ 12
Konstateranden och förslag av Gymnasiesärskoleutredningen ....................................... 13
Tillhörighet till särskolans målgrupp ........................................................................... 13
Gymnasiesärskolans syfte ............................................................................................ 13
Principer för programindelning i den framtida gymnasiesärskolan ............................. 14
Förslag till programindelning för den framtida gymnasiesärskolan ............................ 14
AKTUELLA FRÅGOR I GR-SAMARBETET OM GYMNASIESÄRSKOLAN? .................................... 15
3 (16)

4 (16)

Sammanställningens syfte och genomförande
År 2004 tog GR Utbildning fram en rapport med framtidsbedömningar för gymnasiesärskolan
i medlemskommunerna under resterande delen av 2000-talets första årtionde. Rapporten redovisade
resultatet av en enkät till respektive kommuns ansvariga chefer för skolformen. Den
återgav vad som då var nulägesuppgifter och bedömningar inför en framförliggande femårsperiod.
Inom GR Utbildnings särskolenätverk har på senare tid väckts fråga om att göra en ny liknande
studie som blickar in i första halvan av 2010-talet och tar upp de utmaningar som gymnasiesärskolan
nu står inför. Ett alternativ för en sådan undersökning vore att repetera enkäten från 2004
till dem som är de nuvarande cheferna för verksamheten, men med uppdatering av frågorna
till dagens situation. Ett annat alternativ kan vara att de dagsaktuella frågorna diskuteras igenom
i särskolenätverkets löpande arbete. Valet mellan dessa båda tillvägagångssätt återstår att göra.
I båda fallen behövs ett underlag som belyser de nuvarande utvecklingstendenserna och de
idag angelägna frågorna. Syftet med denna sammanställning är att presentera ett sådant
material.
Sammanställningen är framtagen enligt en på särskolenätverkets arbetsutskott 2011-02-03
förd diskussion och fattat beslut. Det överläts då till GR Utbildning att anlita Lennart Mark,
KERAB, samma utredare som gjorde 2004 års rapport, för det praktiska arbetet. Sammanställningen
avslutas på sidorna 15-16 med en uppsättning frågor som eventuellt kan vara
aktuella i GR-samarbetet om gymnasiesärskolan. Det har varit utredarens uppgift att fritt
formulera dessa, utan kännedom om hur diskussionerna hittills gått inom särskolenätverket.
Arbetet med sammanställningen sammanfaller tidsmässigt med att SOU 2011:8, Gymnasiesärskoleutredningens
slutbetänkande Den framtida gymnasiesärskolan – en likvärdig utbildning
för ungdomar med utvecklingsstörning, överlämnats till regeringen i slutet av januari 2011.
Detta betänkande har tillsammans med offentlig befolknings- och elevstatistik samt tillgängliga
aktuella befolkningsprognoser varit sammanställningens huvudsakliga faktakällor.
Särskolans elevutveckling i GR-området
Särskolan är en egen skolform. Den finns för elever som på grund av utvecklingsstörning,
autism eller hjärnskada inte kan nå målen i grund- respektive gymnasieskolan. Gymnasiesärskolan
är till för ungdomar i åldrarna 16-19 år. Den obligatoriska särskolan är till för barn i
åldrarna 7-15 år. Eftersom den obligatoriska särskolan är rekryteringsbas för gymnasiesärskolan
redovisas även uppgifter för den obligatoriska särskolan i denna sammanställning.
Den demografiska utvecklingen
Vid tiden för denna sammanställning finns offentliga folkmängdsuppgifter för kommuner och
åldrar per den 31 december fram till och med år 2009. För år 2010 och framåt finns befolkningsprognoser
som gjordes förra året.
En av förra årets prognoser gjordes av VGR, Västra Götalandsregionen. Den omfattar enskilda
beräkningar för var och en av kommunerna i Västra Götaland samt även Kungsbacka. VGRs
5 (16)

prognos täcker därmed samtliga tretton kommuner i Göteborgsregionen. Den sträcker sig
fram till år 2020.
Ett antal GR-kommuner gjorde även egna prognoser förra året. Från sju av dessa har prognostabeller
kunnat hämtas från deras hemsidor eller erhållits efter framställning. De täcker tillsammans
82 procent av Göteborgsregionens folkmängd och sträcker sig alla till år 2019 eller
längre.
Jämförelser mellan summeringar för de sju kommunerna i VGRs prognos å ena sidan och av
kommunernas egna prognoser å den andra visar att de har mycket lika utvecklingstendenser.
Detta gäller för såväl 7-15 åringarna som 16-19-åringarna. Med index satt till 100 för basåret
2009 i respektive åldersgrupp avviker indextalen med högst 2 enheter under vart och ett av
prognosåren fram till år 2019. När det förekommer avvikelser är det oftast kommunernas egna
prognoser som ligger något högre. VGRs prognos är således något försiktigare. VGRs prognos
för de tretton GR-kommunerna bedöms i denna sammanställning ge en god förutsägelse för
Göteborgsregionens demografiska utveckling i de två åldersgrupperna fram till år 2020.
Utvecklingen för antalet 7-15-åringar respektive 16-19-åringar
Det följande diagrammet visar de båda åldersgruppernas utveckling i Göteborgsregionen från
1997 till 2009 enligt SCBs statistiska databas och vidare till år 2020 enligt VGRs prognos.
7-15-åringarna
Grundskoleåldrarna ökade i antal från 90 200 år 1997 till 101 700 år 2002. Därefter har de
minskat med 12 procent till 89 300 år 2009 och beräknas ha blivit ännu några hundratal färre
år 2010. Med start år 2011 kommer emellertid en ny ökningsperiod, som fortsätter under
resten av 2010-talet. År 2015 beräknas antalet ha vuxit till 98 000 och år 2020 till drygt
107 000. Det är betydligt fler än vid det senaste toppåret 2002.
I prognossammanhang gäller alltid att osäkerheten ökar för varje år framåt i tiden. När det
gäller åldersgruppen 7-15 beror detta inte enbart på att de framtida flyttningsströmmarna är
okända och bara kan uppskattas utan också på att några ettårsklasser i denna grupp under de
sista åren av prognosperioden inte var födda basåret 2009.
6 (16)

16-19-åringarna
16-19-åringarna har ökat stadigt i antal från 35 600 år 1997 till 49 400 år 2009. Det är en
tillväxt med hela 39 procent. 2009 är dock ett toppår. Fr o m 2010 beräknas antalet minska
med 17 procent under en sexårsperiod, till 41 200 år 2015. Därefter sker en ny ökning. År
2020 beräknas antalet vara drygt 44 000. Detta är dock fortfarande betydligt färre än toppåret
2009.
Svängningarna i barn- och ungdomskullarnas storlek förklaras i betydande utsträckning av
variationer i barnafödandet. Diagrammet nedan visar hur den summerade fruktsamheten för
kvinnor fluktuerat under de senaste fyrtio åren. Källa är SCBs statistiska databas. Den
summerade fruktsamheten är ett mätetal som anger det antal barn som kvinnor i genomsnitt
skulle få under sin fertila åldersperiod ifall det aktuella årets fruktsamhet för varje ettårsklass
skulle ligga fast.
Babyboomen runt 1990-talets början syns tydligt i diagrammet. Den har legat bakom de
toppar i grundskoleåldrarna och gymnasieåldrarna som nu är passerade. Den ekonomiska kris
som inleddes 1990 och varade under 1990-talets första hälft följdes av en kraftig nedgång i
barnafödandet. Fr om år 2000 har detta emellertid stigit stadigt igen och är nu åter uppe på
relativt höga tal. Variationerna i fruktsamheten de senaste 20 åren återspeglas i hur kurvorna
rör sig för 7-15-åringarna respektive 16-19-åringarna i det föregående diagrammet.
Utvecklingen av antalet elever i särskola
Det finns statistik över antalet särskoleelever i landets kommuner sedan år 1997. Detta är
anledningen till att just det året utgör starttidpunkt för de analyser som redovisas i denna
sammanställning. Källa för elevstatistiken är Skolverkets databas för jämförelsetal. Siffrorna
avser antalet elever i kommunernas särskolor, inklusive elever som är integrerade i vanliga
klasser i grundskolan respektive gymnasieskolan.
Summatalen för GR-området inkluderar därmed elever som går i någon GR-kommuns särskola
men har en kommun utanför Göteborgsregionen som sin hemkommun. Vidare exkluderar de
elever som har en GR-kommun som hemkommun men går i särskola i någon kommun utanför
Göteborgsregionen eller i en fristående skola. Dessa förhållanden medför en viss felrisk i
7 (16)

siffrorna. Hur stor den är kan inte bedömas här. Troligtvis tar de båda nämnda strömmarna till
och från GR-kommunernas särskolor ut varandra i ganska stor utsträckning.
Andelar av respektive åldersgrupp som går i särskola
När summan av antalet särskoleelever i GR-kommunernas skolor divideras med summan barn
i den berörda åldersgruppen i GR-kommunerna erhålls ett andelstal. Till följd av den nämnda
felrisken i elevsiffran är detta andelstal inte ett säkert värde utan en skattning. Det är sådana
skattade andelstal som redovisas i det följande diagrammet.
Diagrammet visar att andelen barn och ungdomar som går i särskola har ökat sedan 1997.
Störst har ökningen varit för 16-19-åringarna, från 0,97 procent år 1997 till 1,65 procent år
2008. År 2009 sjönk andelen något till 1,61 procent.
För 7-15-åringarna ökade andelen mellan åren 1997 och 2006, från 1,12 till 1,46 procent.
Fr o m år 2007 har den minskat. År 2009 är den nere i 1,31 procent.
De vågräta linjerna för prognosperioden 2010-2020 står inte för något antagande om den
fortsatta utvecklingen. De är endast ett förutskickande av att prognossiffrorna i nästa diagram,
över antalet särskoleelever, utgår ifrån oförändrade andelstal.
Antalet särskoleelever
Diagrammet på nästa sida visar utvecklingen av antalet särskoleelever i GR-området.
7-15-åringarna
Den obligatoriska särskolan anordnas av samtliga tretton GR-kommuner. Det totala antalet
elever ökade med 39 procent mellan 1997 och 2003, från 1 011 till 1 409. Därefter har det
minskat med 17 procent till 1 167 år 2009. Om andelen särskoleelever i åldersgruppen blir
oförändrad under prognosperioden 2010-2020 kommer antalet att öka kontinuerligt, till cirka
1 400 år 2020. Det är lika många som toppåret 2003.
8 (16)

16-19-åringarna
Gymnasiesärskola anordnas i nio av de tretton GR-kommunerna. De övriga fyra kommunerna
köper platser i andra kommuners skolor eller i fristående skolor. Det samlade antalet elever i
de nio anordnande kommunernas gymnasiesärskolor ökade med mer än 200 procent mellan
1997 och 2008, från 345 till 809. År 2009 minskade det något till 797. Om andelen elever i
åldersgruppen blir oförändrad under prognosperioden 2010-2020 kommer antalet att minska
med bortemot 20 procent fram till år 2015, då det uppgår till cirka 660. Därefter börjar det öka
igen och uppgår till drygt 700 år 2020. Det är fortfarande betydligt färre än toppåret 2008.
Summering om elevutvecklingen i gymnasiesärskolan
En mycket kraftig elevökning under 2000-talets första årtionde nådde sin topp år 2008. Då
hade de kommunala gymnasiesärskolorna i GR-området sammanlagt 809 elever. Från och
med år 2009 vänder utvecklingen och elevantalet minskar till år 2015. Minskningen blir
bortemot 20 procent, till cirka 660 elever. Under andra halvan av 2010-talet ökar antalet
elever igen, till drygt 700 år 2020.
Den beskrivna utvecklingen för prognosperioden 2010-2020 utgår ifrån att andelen särskoleelever
av åldersgruppen 16-19 år ligger kvar på samma (relativt höga) nivå som år 2009. Om
det skulle inträffa förändringar i gymnasieskolans eller gymnasiesärskolans verksamheter som
påverkar gymnasiesärskolans andel av åldersgruppen blir utvecklingen en annan.
Ett scenario är att den minskning av andelen som inträffade år 2009 fortsätter långvarigt. Om
exempelvis andelen skulle sjunka lika mycket under sjuårsperioden 2009-2015 som den steg
under sjuårsperioden 2002-2008 så skulle den år 2015 vara nere i 1,3 procent. Elevtalet år
2015 skulle då i stället för cirka 660 vara cirka 540, en minskning med mer än 30 procent från
toppåret 2008.
Ett motsatt skeende innebär att andelsminskningen år 2009 var tillfällig och att den långsiktiga
stigningstrenden fortsätter. För att elevtalen ska ligga kvar på nivån 800 under åldersgruppens
minskning fram till år 2015 krävs att andelen som går i särskola ökar från 1,61 år 2009 till
nära 2,0 procent år 2015.
9 (16)

Gymnasiesärskolans innehåll
Generellt om gymnasiesärskolan i Sverige
I SOU 2011:8, Gymnasiesärskoleutredningens slutbetänkande, ges följande beskrivning av
dagens gymnasiesärskola i landet som helhet.
I gymnasiesärskolan anordnas nationella, specialutformade och individuella program, vilka
alla är fyraåriga. Ett specialutformat program ska i fråga om utbildningens nivå motsvara ett
nationellt program och bestå av delar av nationella program. Ett individuellt program kan
syfta till att stimulera eleven att senare gå över på ett nationellt eller specialutformat program,
ge eleven yrkesträning, ge eleven verksamhetsträning eller möta speciella behov hos eleven.
Det finns åtta nationella program: Estetiska programmet (ES), Fordonsprogrammet (FP),
Handels- och administrationsprogrammet (HP), Hantverksprogrammet (HV), Hotell- och
restaurangprogrammet (HR), Industriprogrammet (IP), Medieprogrammet (MP) och
Naturbruksprogrammet (NP).
Läsåret 2009/10 var drygt 9 400 elever mottagna i gymnasiesärskolan. Av dessa gick 40
procent på nationella program, 24 procent på specialutformat program och 36 procent på
individuella program. Av eleverna på nationella program återfanns 3,5 procent under rubriken
övriga program (OV). Den närmare inriktningen av denna utbildning är oklar. Av eleverna på
individuella program deltog ca 60 procent i yrkesträning och ca 40 procent i verksamhetsträning.
Knappt fyra procent av eleverna i gymnasiesärskolan var integrerade i gymnasieskolan.
Programutbud i GR-området
GR-kommunerna har sinsemellan ett samverkansavtal om gymnasiesärskolan som syftar till
att skapa förutsättningar för utveckling av verksamheten och att ge alla ungdomar i regionen
likvärdiga möjligheter till utbildning med god kvalitet.
Gymnasiesärskola i GR-området anordnas av de nio kommunerna Alingsås, Göteborg,
Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partille och Stenungsund. Göteborg
erbjuder samtliga 8 nationella program, ett specialutformat program samt individuella
program. De övriga åtta kommunerna har ett mer begränsat utbud av nationella program,
proportionsvis fler specialutformade program samt har också de individuella program.
Programutbudet i de nio kommunerna redovisas inför varje nytt läsår i vägledningsskriften
Vad ska jag välja. Den anpassning mellan utbud och efterfrågan som sker under antagningsprocessen
till det nya läsåret medför att enstaka program inte får någon ny elev och att det i
några kommuner tas in elever på program som inte redovisats i vägledningsskriften.
Uppställningen på nästa sida ger en komplett bild över antagningen av nya elever till det innevarande
läsåret 2010/11. Uppgifterna är hämtade från GRs intagningssystem Indra samt
genom förfrågningar till de skolor vars antagningar inte finns med i Indra.
Vid insamlingen av uppgifterna har det framkommit att antalsuppgifterna kan vara något
missvisande. Enstaka elever kan i praktiken ha sina studier förlagda till andra skolor i andra
kommuner än den skola de redovisas som antagna till.
10 (16)

Uppgifter i Indra om antalet sökande i en pågående antagningsprocess kan även innehålla
elever som söker till det frivilliga tionde läsåret i den obligatoriska särskolan.
Antal antagna till gymnasiesärskola i GR-kommunerna läsåret 2010/11
Alingsås
Göteborg
Härryda
Nationella program 1 47 2 3 8 2 8 71
Estetiskt (ES) 1 3 4
Fordon (FP) 6 1 1 5 5 4 17
Handel- o administration (HP) 10 10
Hantverk (HV) 4 2 4
Hotell- o restaurang (HR) 1 13 3 3 5 2 22
Industri (IP) 4 3 4
Medie (MP) 5 5
Naturbruk (NP) 5 5
Specialutformade program 7 8 3 5 15 5 2 45
Handel- o administration/Media 4 4
Handel o service 2 2
Estetiskt/Barn o Fritid 3 3 6
Barn o fritid 7 7
Bygg 2 2
Park-Miljö-Fastighet 5 2 7
Idrott 8 8
Industri-Hantverk
Medie-Estetiskt 8 8
Program med internat i Järna 1 1
Individuella program 2 42 2 6 8 1 5 3 69
Yrkesträning 2 14 1 3 4 5 6 3 32
Verksamhetsträning 28 1 3 4 1 37
Summa 10 97 7 14 31 6 4 13 3 185
De upphöjda siffrorna markerar följande inriktningar som angavs i vägledningsskriften Vad
ska jag välja 2010:
1 Teater och musik
2 Konsthantverk
3 Teknik, miljö- o service
4 Fordonsteknik
5 Hotell, restaurang, storkök
6 Olika specialinriktningar samt specialprogram för skilda typer av funktionshinder
En jämförelse av programutbudet i Vad ska jag välja mellan åren 2010 och 2011 visar att det
år för år sker smärre förändringar i enskilda kommuner, både genom bortfall och tillskott av
11 (16)
Kungsbacka
Kungälv
Lerum
Mölndal
Partille
Stenungsund
Summa

program. Detta är naturligt mot bakgrund av att det, som nämnts, sker anpassningar redan
under antagningsprocessen varje år.
Elevfördelning på programutbudet
Det finns ingen statistikkälla för att ange hur samtliga elever, på alla fyra skolåren, fördelas
mellan de olika programmen i GR-kommunernas gymnasiesärskolor. Däremot ingår det i
kommunernas avtalade samverkan att per den 15 oktober varje år redovisa hur de i sin roll
som hemkommuner placerat särskoleeleverna. Redovisningen uppdelas bl a på programtyperna
nationellt/specialutformat program respektive individuellt program. GR Utbildning publicerar
sammanställningar av dessa redovisningar på sin hemsida.
Sammanställningarna för åren 2008-2010 visar att andelen som gått nationellt eller specialutformat
program varierat mellan 64 och 66 procent under de tre åren. Andelen som gått
individuellt program har följaktligen varierat mellan 34 och 36 procent. Fördelningen av GRkommunernas
särskoleelever verkar därmed ha ett mönster som är mycket likt det som gäller
för hela riket - enligt den beskrivning i SOU 2011:8 som redovisats ovan.
I uppställningen på föregående sida, som begränsas till det första skolåret, går 38 procent av
eleverna på nationella program, 24 procent på specialutformat program och 37 procent på
individuella program. Det är nästan exakt samma fördelning som i hela riket. Av eleverna på
individuella program deltar ca 46 procent i yrkesträning och ca 54 procent i verksamhetsträning.
Det är en lägre andel i yrkesträning och högre i verksamhetsträning än i landet som
helhet.
Pågående förändringar i skolsverige
Ny skollagstiftning
Ett antal reformer av den svenska skolan har nyligen beslutats och kommer att genomföras
under 2011 och några år framåt. Två centrala författningsändringar i reformarbetet är
• en ny skollag (2010:800) som trädde i kraft den 1 augusti 2010 och som ska tillämpas från
och med den 1 juli 2011 eller senare tidpunkter för vissa förändringar samt
• en ny gymnasieförordning (2010:2039) som trädde i kraft den 1 februari 2011 och som
ska tillämpas på utbildning som påbörjas från och med den 1 juli 2011.
Bestämmelser i dessa nya författningar som har inverkan på gymnasiesärskolans framtid är
bl a de följande.
Beträffande särskolan på grundskolenivå:
− Den obligatoriska särskolan byter namn till grundsärskolan.
− Innan en elev börjar i särskolan ska en utredning fastställa att barnet har en utvecklingsstörning.
Utredningen ska omfatta en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social
bedömning. (Detta gäller även när utredning behövs inför gymnasiesärskolan.)
− Elever med autism ska i normalfallet inte längre höra till grundsärskolans målgrupp utan
ska endast gå där om de också har en utvecklingsstörning.
12 (16)

Beträffande gymnasiesärskolan:
− Arbetsplatsförlagd utbildning om minst 22 veckor ska förekomma på alla nationella och
specialutformade program, men endast på kurser i yrkesämnen. Huvudmannen ansvarar
för anskaffningen av platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen och att den uppfyller
de krav som finns på utbildningen.
− Som en tillfällig lösning får dock motsvarande utbildning förläggas till skolan om det inte
är möjligt att anskaffa platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen.
Beträffande gymnasieskolan:
− Kraven för att komma in på gymnasiet förändras. I framtiden måste eleven ha godkända
betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst nio andra ämnen för att vara behörig
till de högskoleförberedande programmen. För att vara behörig till ett yrkesprogram krävs
godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i minst fem andra ämnen.
− Fem introduktionsprogram ska ersätta dagens individuella program för att bättre svara mot
elevernas behov. Introduktionsprogrammen blir preparandutbildning, programinriktat
individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion. Programinriktat
individuellt val och yrkesintroduktion utformas för en grupp elever. Övriga introduktionsprogram
utformas för enskilda elever utifrån deras behov. För vissa introduktionsprogram
kommer det att finnas behörighetskrav.
Konstateranden och förslag av Gymnasiesärskoleutredningen
Gymnasiesärskoleutredningens uppdrag har varit att, med utgångspunkt i den reformerade
gymnasieskola som införs hösten 2011, föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan
som ska kunna anpassas individuellt inom ramen för olika studievägar. Utredningen har därtill
haft i uppdrag att lämna förslag i ett antal olika delfrågor. Utredningens slutbetänkande, SOU
2011:8, innehåller ett stort antal bedömningar och slutsatser som det inte finns utrymme för
att återge här. De följande konstaterandena och förslagen i betänkandet bedöms vara de mest
centrala för syftet med denna sammanställning.
Tillhörighet till särskolans målgrupp
Den nya skollagen skärper kraven på utredning för att fastställa att ett barn har en utvecklingsstörning
och därmed tillhör särskolans målgrupp. Det är viktigt att dessa utredningar är kompletta
och av hög kvalitet eftersom ett beslut om att ett barn eller en ungdom ska bli mottagen i
särskolan får livslånga konsekvenser. Det går t ex inte att söka sig vidare till högre utbildning
från gymnasiesärskolan. Den slutliga bedömningen ska baseras på den samlade bilden av
elevens behov. Bedömningen kräver erfarenhet och kompetens. En utredning som görs vid en
särskild tidpunkt i livet kan ha gett en bild av elevens skolsvårigheter som senare visar sig inte
stämma. Om minsta tveksamhet råder är det av stor vikt att det under skoltiden görs en
regelbunden omprövning av om eleven tillhör särskolans målgrupp eller inte.
Gymnasiesärskolans syfte
Av gymnasiesärskolans syfte ska framgå att den ska ge elever med utvecklingsstörning en
anpassad utbildning som ger en god grund för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för
personlig utveckling och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Utbildningen ska utformas så att
den främjar social gemenskap och utvecklar elevernas förmåga att självständigt och tillsammans
med andra tillägna sig, fördjupa och tillämpa kunskaper samt i huvudsak bygga på de
13 (16)

kunskaper som eleverna fått i grundsärskolan eller motsvarande skolform. Detta innebär att
syftet för gymnasiesärskolan i allt väsentligt får samma lydelse som syftet för gymnasieskolan.
Som en konsekvens av detta ska på motsvarande sätt syftet för grundsärskolan anpassas till
syftet för grundskolan.
Principer för programindelning i den framtida gymnasiesärskolan
Gymnasiesärskolan indelas i nationella program och ett träningsprogram för elever som inte
kan följa undervisningen på de nationella programmen. De nationella programmen indelas i
nationellt fastställda inriktningar. Det ska vara möjligt att anordna särskilda varianter under
förutsättning att de prövats och godkänts av Statens skolverk. Lokalt initierade kurser ska
efter kvalitetssäkring kunna beslutas av Skolverket. På de nationella programmen ska det
finnas gymnasiesärskolegemensamma ämnen, programgemensamma karaktärsämnen samt
ämnen gemensamma för varje inriktning på programmet. Därutöver ska det finnas möjlighet
till programfördjupning/programbreddning samt individuellt val. Vidare ska ett gymnasiesärskolearbete
ingå.
Bedömning: De nationella programmen bör erbjuda en sådan flexibilitet att behovet av
särskilda varianter och lokalt initierade kurser blir begränsat.
Förslag till programindelning för den framtida gymnasiesärskolan
Den framtida gymnasiesärskolan ska bestå av följande nationella program och inriktningar.
– Administration, handel och varuhantering
Inriktningar: Service inom handel, Media, information och kommunikation samt Transport
och godshantering.
– Estetiska verksamheter
Inriktningar: Barns lärande och skapande, Dans och teater, Estetik och media, Konst och
formgivning samt Musik.
– Fastighet, anläggning och bygg
Inriktningar: Fastighet och byggnationer, Fritids- och idrottsanläggningar, Mark och
anläggning samt Måleri.
– Fordonsvård och transport
Inriktningar: Fordon och mobila maskiner, Kaross och lack, Transport och godshantering
samt Verkstadsteknik.
– Hantverk och produktion
Inriktningar: Industriell produktion, Snickeri, Textil design samt Övriga hantverk.
– Hotell, restaurang och bageri
Inriktningar: Bageri och konditori, Hotellservice och marknadsföring, Kök och matsal samt
Matlagning.
– Hälsa, vård och omsorg
Inriktningar: Barn och unga, Fritid och hälsa, Mat i omsorgen, Äldre.
– Samhälle och språk
Inriktningar: Media, information och kommunikation, Natur och samhälle,
Samhällsorientering samt Språk.
– Skog, mark och djur
Inriktningar: Djur, Fiske och vattenvård, Mark och anläggning, Skog och lantbruk samt
Trädgård.
14 (16)

För att öka flexibiliteten erbjuds liknande inriktningar inom flera program. Inriktningarna
präglas i dessa fall av programmets karaktär.
Gymnasiesärskolegemensamma ämnen ska vara svenska eller svenska som andraspråk,
engelska, matematik, idrott och hälsa, estetisk verksamhet, historia, samhällskunskap,
religionskunskap samt naturkunskap.
Individuella programmet ersätts med träningsprogram
I gymnasiesärskolan ska det finnas ett träningsprogram för elever som inte kan följa
undervisningen på ett nationellt program. Programmet ska ersätta dagens individuella
program.
Programmet ska även fortsatt kunna stimulera eleven att senare gå över till ett nationellt
program. En elev som har gått ett år på träningsprogrammet ska i så fall ha möjlighet att läsa
fyra år på ett nationellt program.
Indelningen i yrkesträning och verksamhetsträning ska tas bort, liksom begreppen
yrkesträning och verksamhetsträning. Det gäller även formuleringen om att möta elevens
speciella utbildningsbehov.
Gymnasiesärskolans träningsprogram ska bestå av ämnesområdena Estetisk verksamhet,
Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Natur och miljö, Individ och samhälle samt
Språk och kommunikation. Ämnesområdena ska följa upp innehållet i de kursplaner som
används i grundsärskolans inriktning träningsskola.
Ämnesplanerna för ämnesområdena inom träningsprogrammet ska ha två kravnivåer – en nivå
för grundläggande kunskaper och en nivå för fördjupade kunskaper.
Aktuella frågor i GR-samarbetet om gymnasiesärskolan?
Utan kännedom om hur diskussionerna på senare tid gått i GR-kommunernas särskolenätverk
uppfattas de i denna sammanställning redovisade utvecklingstendenserna och skolreformerna
väcka följande frågor för GR-samarbetet om gymnasiesärskolan.
1. Beträffande renodlingen av särskolans målgrupp (enbart utvecklingsstörda; barn/ungdomar
med autism som inte är utvecklingsstörda ska gå i den vanliga skolan).
a) Detta förefaller vara en stor utmaning för de kommunala skolorna, kanske ännu mer
på grundskolenivå än på gymnasienivå.
I) Finns tillräcklig medvetenhet ute i skolförvaltningarna om vad detta krav innebär?
II) Medför det resursproblem av finansiell eller personell art?
III) Behövs en överflyttning av pedagogisk specialkompetens från särskolan till den
vanliga skolan?
IV) Är detta frågor som särskolenätverket har anledning att engagera sig extra i?
Omgående, för att skapa tillräcklig framförhållning?
b) I) Hur stor andel av dagens elevkullar i särskolan kan förväntas ha övergått till den
vanliga skolan när renodlingen är genomförd?
II) Hur påverkar detta elevutvecklingen i särskolan, parallellt med de demografiska
förändringarna? Är cirka 600 elever i gymnasiesärskolan år 2015 i stället för nuva-
rande 800 en trolig utveckling? Ännu större elevminskning?
15 (16)

2. Beträffande gymnasiesärskoleutredningens förslag.
a) Väcker förslagen frågor som kräver ett proaktivt agerande redan nu eller bör särskole-
nätverket först avvakta regeringens förslag och riksdagens beslut?
b) Skulle en SWOT-analys av förslagen (styrkor, svagheter, möjligheter och hot) vara en
nyttig förberedelse för vad som komma skall?
3. Övriga frågor, som behandlades i 2004 års rapport.
a) Gymnasiesärskolas lokalförsörjning. År 2004 var gymnasiesärskolan i tillväxt och det
kunde innebära att lokalbrist var ett problem. Undersökningen visade dock att så inte
var fallet.
Nu är situationen snarare den omvända, att gymnasiesärskolan står inför en elev-
minskning som kan medföra ett lokalöverskott. Är detta en fråga som behöver bevakas
gemensamt eller ska den ses som en helt intern angelägenhet i respektive kommun?
b) Gymnasiesärskolans personalförsörjning. År 2004 konstaterades en viss personalbrist,
framförallt på erfarna och kompetenta lärare. Då gymnasiesärskolan samtidigt stod
inför en expansion uppfattades behovet av framtida personalrekryteringar som en
fråga att uppmärksamma på allvar. Speciallärare bedömdes vara svårast att rekrytera.
Vilken dignitet har personalförsörjningsfrågan i nuläget, med en trolig förestående
elevminskning i gymnasiesärskolan? Är detta ändå en fråga som behöver uppmärk-
sammas gemensamt? Överskottsproblem? Bristproblem? Övergångar till gymnasie-
skolan?
c) Korttidstillsynen efter skoldagen. År 2004 bedömdes det att korttidstillsynen fungerade
ganska tillfredsställande. Med den förestående elevökningen uppfattades ett visst
behov av resursökningar för denna verksamhet, men att det var måttligt.
Är korttidstillsynen en fråga som behöver uppmärksammas gemensamt i nuläget?
I den mån frågorna är relevanta att ta tag ifrån särskolenätverkets sida bedöms här att en
strukturerad behandling av dem i nätverkets löpande arbete är bästa metoden. Om en ny enkät
med vissa frågor till dem som idag är ansvariga för gymnasiesärskolan i GR-kommunerna
bedöms vara en hjälp i det arbetet, så står den möjligheten öppen.
En utredningsrapport från
www.kerab.se - Broslättsgatan 39, 431 31 Mölndal - 031-339 19 92
16 (16)