Nummer 30 December 2008 - Bondersbyn

En tidning för
Bondersbyn, Marieberg,
St. Lappträsk, Kamlunge
och Börjelsbyn med
omnejd
Nummer 30
December 2008
Åttonde årgången
Utgivare:
Bondersbyns
Hembygdsförening
Innehåll
Ledare 2
Nytt från BHF 2
Smått o Gott 3
Nyinflyttade 3
Krönikan 3
Bondersbyn i framtiden 4
Mjölkleveranser ... 5
Tjechovpjäs blev succe 5
Julfesten i bilder 6-7
Börjelsbyns olympier 8-9
Gunilla-IKEA:s motpol 9
Språklådan 10
Hembygdsboken 10
Vinterkryss 30 11
Kalender, recept, m.m. 12
Omslagsbild
Jan ” livegen dräng med visioner”
Enström gjorde en stark
statistinsats i Tjechovpjäsen
Frieriet!
Lilla bilden:
Lilla Elsa Li lussade på Julfesten
med mamma Jaana
Foto: Lars-Erik Holmberg
Julnumret
Läs om teaterföreställningen i
Bondersbygården som blev en
succe, inte minst tack vare byns
egna statister!
Ett nytt år står för dörren. Har
Bondersbyn någon framtid? Läs
ledaren och vår första artikel i
ämnet. Eller skall vi gå över till
radioaktivt vatten?
Redaktionen önskar alla läsare
God Jul och ett Gott Nytt År

Bondersbyns Hembygdsförening
Styrelse:
Ordförande Lars-Erik Holmberg
Sekreterare Ingrid Widestig
Kassör Gustaf Häggström
Vice ordf. Annika Gustafsson
Ledamot Tommy Nilsson
Ledamot Karl- Gunnar Hanson
Ledamot Kalle Söderholm
Suppleant Ingrid Ragnarsdotter
Suppleant Karl-Erik Pettersson
Uthyrning av lokaler i Bondersbygården
eller husvagnsplatser:
Annika Gustafsson 27092
Bondersbyarns redaktion:
Huvudredaktör:
Lars-Erik Holmberg 27010
larserik.holmberg@telia.com
Redaktörer:
Olle Björkman 27005
ollebjorkman@telia.com
Karl-Gunnar Hansson
hansson.kg@telia.com
27024
Sten Rönnberg 27082
sten@ronnberg.se
Annika Gustafsson
Kontaktpersoner:
27092
Kjell Rönnbäck, Kamlunge 54031
bastuheden@telia.com
Mariana Andersson,Börjelsbyn 26148
daludden@gmail.com
Bondersbyns hemsida:
www. bondersbyn.se
Redaktör:Tommy Rönnberg 27045
tommy.ronnberg@bondersbyn.se
Adresser till tidningen:
c/o Lars-Erik Holmberg
Forshaga 97, 95292 Kalix
bondersbyarn@bondersbyn.se
Prenumerationer och
medlemsavgifter
Bondersbyarn är en medlemstidning för
Bondersbyns Hembygdsförening och ingår
i medlemsavgiften för boende i byn:
Enskild medlem 75 kr
Familj 100 kr
För boende utanför byn:
Enskild medlem (ej tidning) 50 kr
Tidningsprenumeration/år 150 kr
Bankgiro: 211-7943
Prenumerationen gäller kalenderårsvis
Tidningen utkommer fyra gånger per år:
Mars. Juni, September och December.
Material till Bondersbyarn
Redaktionen tar gärna emot skrivet material
och bilder från läsekretsen. Kontakta
gärna någon på redaktionen i förväg.
Grafisk form: Lars-Erik Holmberg
Tryck: GJ Offset, Kalix
Upplaga: 500 ex.
Bondersbyarn
Ledare
Har Bondersbyn någon framtid?
Ja, vem skall vi fråga?
Knappast ekonomiska experter med
tanke på den globala lågkonjunktur de har
skapat i lönndom, medan vi andra trodde
att finanserna var goda!
Våra politiker har länge haft ett svar på
frågan. Just nu är de fullt sysselsatta med
att skapa regioner av länen, så varför skulle
de vara intresserade
av att byarna
finns kvar?
Och på det kommunala
planet
talar man om att
äldreomsorgen
inte tillhör”kärnverksamheten”
!
Allt handlar
till syvende och
sist om vilka
värderingar som
får råda. I detta
nummer startar
vi en artikelserie där vi skall diskutera de
faktorer som är avgörande när man väljer
var man vill bo.
När bröderna Björnsson slog sig ner här i
Bondersbyn för 500 år sedan, hade de hittat
vad de sökte. Här fanns förutsättningar
för ett framtida liv. Nu framhåller Kommunens
översiktsplan istället tätortens
fördelar och landsbygden beskrivs mest i
termer som syftar till bevarande och begränsningar
i alla slags aktiviteter.
Naturligtvis har landsbygden ingen framtid
med den inställningen. Istället krävs
radikala tag som lockar investerare och
riskvilligt kapital ut i byarna, men också
en omvärdering om var man finner det
goda livet. Man blir inte lyckligare av att
stressad ila omkring i gallerior och ägna
sig åt storstans förlustelser, samtidigt som
Det finns många ”gräddhyllor” längs älven ...
man drömmer om ett annat lugnare liv.
Ute i byarna kan drömmarna bli verklighet.
Här finns lugnet, harmonin och
källan till återhämtning. Här finns en fantastisk
boendemiljö som kan bli attraktiv
om Kommunen vågar bryta gamla mönster
och lämnar tillbaka lite av den sociala
service som byarna bestulits på de senaste
femtio åren!
Jag skall drista
mig till att ge
Kalix Kommun
ett gott råd.
Kontakta ett antal
arkitekter och
låt dem i ädel
tävlan utforma
några exklusiva
bostadsområden
i byarna längs
älven. Utveckla
idéerna tillsammans
med framsynta
entreprenörer och locka i ett första
steg hit köpstarka personer som förstår
uppskatta närheten till naturen och byarnas
lugn. De, som redan idag köper fint
placerade gamla gårdar längs älven, visar
på att det finns ett uppvaknande intresse
för byarna som bostadsorter.
Nu gäller det för de styrande att haka på
och inte låta sig avskräckas av rådande
lågkonjunktur.
Då har Bondersbyn garanterat en framtid,
och framför allt de människor som bor
där!
Lars-Erik Holmberg
ordf
Nytt från Hembygdsföreningen
Då står vi inför julen igen och årets sista
nummer av Bondersbyarn ligger på köksborden
runt om i Sverige. Glöm nu inte
att prenumerera och betala medlemsavgiften
för 2009! Priserna finner ni i spaltemn
intill. Glöm inte heller att skriva namn o
adress på inbetalningskortet!
I samband med årets hemvändardagar
tog vi fram en hel del flygbilder över byn
samt tallriksunderlägg vilka kan beställas
på Bondersbyns egen hemsida på internet:
www.bondersbyn.se
Inte nog med det. Vi har också producerat
en väggkalender för 2009 där det bärande
temat är älven genom alla årstider.
Stöd BHF genom att köpa dessa produkter,
samtidigt som ni sprider positiv
information om byn genom de vackra bilderna.
Föreningens ekonomiska situation är
ganska god tack vare att medlemmarna
ställt upp på våra aktiviteter, och nu hoppas
vi på att försäljningen av föreningens
produkter också skall gå bra!
Skrotinsamlingen resulterade i 8780 kilo
skrot till ett pris av 5608 kr. Den globala
finanskrisen drabbade även oss genom radikalt
sänkta skrotpriser. Kjell Fogelqvist
på Cronimet Metallåtervinning har dock
gett oss ett mycket fördelaktigt pris, samtidigt
som han också sponsrar vår väggkalender!
Den dåliga nyheten är att en stor del av
brädfodringen på Bonderbygårdens norra
sida har angripits av röta och måste bytas
till våren. Om detta återkommer vi på
årsmötet, då även en del andra underhållsåtgärder
skall diskuteras. Till sist önskar
BHF:s styrelse en God Jul och ett Gott
Nytt År till er alla!
Lars-Erik Holmberg,ordf.

Smått o gott
Ny utrikesredaktion i Ryiad
” Som vi tidigare har meddelat så har vår
korrespondent i Riad, Sven-Olov Karlsson,
gått i pension och återvänt till Sverige.
Vi är angelägna om att ha vår redaktion
i arabvärlden
besatt och har
också lyckats
anställa ersättare.
Vi vill försöka
uppehålla kvalitén
på verksamheten
på
samma nivå
som tidigare
och har placerat
Ingrid Widestig
och Sten
Rönnberg på
den lediga redaktionen.
Deras arbete har påbörjats och
anställningen gäller tills vidare.”
Simon – har flyttat hem
Simon Gustavsson har övertagit ”Nils-
Fredriks gården” av mamma Annika och
flyttat hem. Efter utbildning och praktik på
olika platser tycker han det är trevligt att
bosätta sig i Bondersbyn. Mamma-Annika
tycker förstås att det är ett klokt beslut-
”särskilt då vi får yngre hemvändare”.
Simon är elektriker och jobbar just nu i
Kiruna, dit han veckopendlar. Han har
börjat renovera gården och gör själv en
stor del av arbetet.
(Nils-Fredrik Pettersson som var en känd
båtbyggare och som gett namn åt gården
är omskriven i nr 4 av Bondersbyarn)
Missionsauktion enligt tradition
Full cirkulation i plånböckerna var det
fredag kväll 21 nov. i Börjelsbyns bönhus/
samlingslokal. Då hölls missionsauktion.
Fullsatta bänkar talade om intresset att
först se alla fina gåvor, och handla till förmån
för byns samlingslokal.
Kaffe och tårta serverades… enligt tradition.
Julgran enligt tradition
Lördag 22 november fick vi vara med
om en resning igen – enligt tradition. Det
handlar alltså om byns julgran som är placerad
vid bygdegården. ”Enströms-grabbarna”
Kennert och Knut gjorde det igen.
Och Yvonne assisterade samt bjöd åskådare
på glögg och pepparkaka. Finfint! Å
vi andra behövde inte röra ett finger – enligt
tradition. Men klart är att vi vill ha en
byagran.
Mattias Enström fällde största älgen
Under årets älgjakt slog byns yngsta och
mest lovande älgjägare till med besked.
Gubbarna tystnade när det visade sig att
han skjutit jaktlagets största tjur med ett
perfekt halsskott!
Nu är trofén på Naturbruksskolan för
montage, och sedan lär den få hänga på
bästa platsen i Framigården, Selet.
Avundsjuka och säkert illvilliga tungor
hade omedelbart efter den stora händelsen
att berätta hur gårdsfolket bara gick och
tittade i taket. Helt ignorerande intrsserade
grannar som ville veta mera om den
beramade händelsen!
Krönikan
Bondersbybo oavsett bostadsort!
När jul- och nyårstider nalkas så går tankarna
ofta i riktning mot ”rötterna”. Jag är
född i Bondersbyn innan det fanns BB i
Kalix, i farstukammaren i det numera rivna
ursprungshuset nära Kråkgärdan och
jag blev vägd med besman av barnmorskan.
Rolf Lindgrens mamma var också
närvarande vid tillfället. Vintern 1942 lär
ha varit svinkall och pappa låg i beredskap
i trakterna av Storuman.
Efter att ha bott många år i södra Sverige
så blev bybornas tidning Bondersbyarn en
uppskattad länk till byn vid Kalixälven
och det är roligt att följa vad som händer
vid ” de stenar där barn jag lekt”. Inte
minst att ta del av allt det som ni fortlöpande
gör för att kunna behålla en levande
landsbygd - något som sannerligen kommer
att behövas i framtiden!
Jag är äldst bland sju syskon, varav
två finns i byn (Ruben och Annika) och
vi växte upp under enkla förhållanden.
Många gånger blickade jag som barn ut
över älvdalen och undrade vad som fanns
på andra sidan Falkberget eller hur det såg
ut där allt vatten från älven slutligen hamnade.
Denna nyfikenhet kunde tillfredsställas
och det rejält då jag efter muck från
A8 direkt åkte till Kongo med FN-bataljon
XX K 1963.
I dagarna för 45 år sedan kom jag tillbaka
till Bondersbyn efter åtta månader i tropikerna
- en vistelse som genomgripande
påverkat min världsbild och mognad i positiv
riktning.
Arbetstillfällen och nyfikenhet har under
åren fört mig till åtskilliga länder och
olika arbeten runt om i Sverige. I grunden
är jag dock Bondersbybo, stolt och
tacksam över min härkomst, och jag har
kvar min ofördärvade dialekt, vilket bara
den har öppnat många dörrar under livet.
Minnena av ljudet från forsen nedanför
´Svirjen´ , spovens läte vid stränderna under
vårkvällarna, bilden av brobågen där
fordom skolelever kröp över som en sorts
mandomsprov eller midsommarfiranden
på Raggdynan under 1940- och 50-talen
är knivskarpa och levande.
Måtte ni dagens unga väl förvalta bygdens
själ för att ni själva ska få härliga minnen
när ni passerat livets middagshöjd!
Jan-Ola Gustafsson
Vi hälsar Jan-Ola
Gustafsson välkommen
som krönikör
i tidningen.
Han kommer också
att återkomma med
minnen från byn.
Red.
Bondersbyarn

Bondersbyn i framtiden
Bondersbyarn inleder med detta nummer en serie artiklar om Bondersbyns framtid. Det kommer att bli artiklar
om för- och nackdelar med att bo här, vad vi behöver ändra och utveckla för att det skall bli bra att bo
här, hur Bondersbyn kan utvecklas i jämförelse med andra orter, vad som kännetecknar oss som bor här i
jämförelse med boende i tätorter och mycket annat som vi gärna vill att du skall medverka i. Sten Rönnberg
inleder med en artikel som pekar ut några viktiga frågor och områden att fundera över.
Varför envisas människor att bo kvar i Kalix
byar, varför vill de bo kvar och varför
flyttar de inte alla till centralorten Kalix
eller till någon annan metropol? Jag tror
att förklaringen har mycket att göra med
värderingar, mål för livet
och ur dem stammande
uppfattningar om vad det
goda livet är för något.
Jag skall i den här artikeln
kort söka beskriva
några av de värdegrunder
för handlande och
attityder jag tror finns
bland befolkningen i Kalix
över 40 byar och då
otvivelaktigt i Bondersbyn.
1. Arbetet
När skolgången tar slut
efter grundskolan, gymnasiet
eller någon yrkesutbildning,
behöver man
arbete för att försörja sig.
Att arbete finns som ger
möjlighet till försörjning
är naturligtvis grundläggande
för att man skall
kunna bo och verka i
Bondersbyn.
2. Naturdyrkan
Livet i en by innebär
närhet till naturen. Det
innebär att man är mycket
nära undret varje vår
med en natur som vaknar ur vintersömnen,
det innebär att man följer årtidernas
växlingar och njuter av solen, vindarna,
regnet, vattnets ständiga förändring, djurlivet
direkt utanför ens dörr. Varje dag får
man flera gånger upplevelser av kontakt
med naturen och gläds åt vad man ser.
3. Lugnet
Livet i en by är lugnare. Man har inte det
tryck och den stress som trafik, folkanhopningar
och stora tätt hopknutna byggnader
ger i en centralort. Det här lugnet, mörkret
och saktmodet är bra för ens själ och sinnen.
Man lever mer sitt eget liv.
4. Människorna
På landsbygden märks du, behövs du, har
ett värde som är större än det du har bland
många människor i en centralort. Baksidan
till omtanken med skvaller och kontroll
går att lösa på annat sätt än genom flykt
till centralorters anonymitet, isolering och
specialiserat umgänge. Landsbygden ger
möjligheter till demokrati och personlig
utveckling.
Bondersbyarn
5. Boendet
De flesta boställen på landsbygden är naturliga
delar av en naturmiljö. Du bor på
en höjd med utsikt, i ett skogsbryn med
utsikt, vid en väg där många färdas, vid
På landsbygden härskar lugnet och saktmodet även vid trafikdelarna ...
randen till ett stort fält, etc. Det är mera
dagligen vederkvickande än att bo i en
bolåda på marken eller staplad som i en
byrålåda i stort hus bredvid flera andra likadana
hus.
6. Kulturen
Landsbygden är bäraren av historien. Du
är del av en historia som syns i byggnader,
landskapet, naturen och människorna.
Språket, sedvänjorna är inte lika mycket
formade efter opersonliga riksmallar. Du
har daglig kontakt med bygdens och dess
människors rötter i en annan tid. Den unika
kulturen för en ort lever och ersätts inte
av centralortens mera efter stadsconceptet
formade standardkultur.
Den moderna staden har haft en enastående
framgång
Bosättningen av människor i städer började
för ungefär tiotusen år sedan. Nu har
bosättningen av människor i städer ökat
så att majoriteten av människorna numera
bor i städer. Stadsliv är det normala i hela
världen. Men vad som är än mer anmärk-
ningsvärt är att städerna blivit alltmer lika
världen över. Det är hastande människor
i stadscentrum med affärer, banker, gator,
höghus, trafik och buller. Småorter försöker
numera också likna storstaden. Landsbygden
är för stadsbon
en park eller ett museum
att besöka då och då.
Den moderna staden har
blivit en eftersträvansvärd
norm och dröm för
nästan alla människor.
Även i den lilla centralorten
Kalix söker man
leva upp till drömmen
med gallerian och rekreationen
bland palmerna
på strandängarna.
Den moderna byn är
framtiden
Dominansen för stadens
erövring av människors
tänkande och stadsconceptet
som ett ideal
format av storkapital,
ekonomer och politiker
i förening har lett till
synen på landsbygden
som något ineffektivt,
kostsamt och föråldrat
som inte hör ihop med
modern utveckling. Utifrån
sådana värderingar
avfolkas landsbygden,
läggs butiker ner, skolor
dras in, offentlig och
kommersiell service dras ner. Och man
tycker inte en modern by med bevarande
av landsbygdens styrka är en bra idé.
Men här tror jag den stadsindoktrinerade
styrningen är fel ute. Landsbygden har en
framtid på grund av de värden den omhuldar
och kan erbjuda moderna människor.
Men för att den framtiden skall bli möjlig
krävs goda kommunikationer, fungerande
bredband, post och telefon, finansiering av
företag och boende som förläggs till landsbygden,
stopp för försämringar i form av
skolnedläggningar, butiksnerläggningar,
stopp för styrning av skattepengar till utbyggnader
och underhåll av centralorter,
etc. Vårdar vi landsbygden fungerar den
som en spjutspets av det bästa för framtiden.
Text: Sten Rönnberg
Foto: Olle Björkman

Mjölkleveranser från Dåvis.
Min farfar, Nils Andreas Pettersson 18 -19 9, förde en journal över sina leveranser av mjölk till mejeriet
i Kalix. Journalerna är från åren 191 , 1916 och 19 1
Låt oss börja med året 1913. Jag är rätt
osäker på antalet kor på gården men de
små mjölkmängderna antyder att det inte
fanns särskilt många. När farfar köpte
hemmanet nämns 6 kor, sannolikt fjällkor,
som ju inte mjölkade särskilt mycket. Utfordringen
bestod dåförtiden bara av hö
och starr. Kraftfoder förekom inte. Ingemar
Karlsson har berättat att en fjällko
kunde mjölka ca 3000 kg/år men detta
gäller 1930-60- talet, då kraftfoder var
en självklarhet. Det skulle innebära drygt
8 kg per ko och dag. År 1913 levererade
Dåvi 11834,2 kg mjölk enligt årssammanställningen
i journalen, 32, 4 kg per
dag eller 5,4 kg per ko och dag om vi utgår
från 6 kor. Mejeriet betalade mellan 8 och
10 öre/kg för mjölken. Den sammanlagda
likviden för 1913 var 1078, 60 kr, dvs i
genomsnitt ca 9 öre/kg. Man levrerade
mellan 50 och 100 kg/ dag. Men man bör
observera att man var ganska många i maten
på gården och därför tog undan husbehovsmjölk
före levransen. Dessutom
förekommer ytterst få återleveranser av
smör och ost. Dessa livsmedel framställdes
säkerligen på gården.
1916
Levererad mjölkmängd varierar kraftigt
under året, från 9 kg (25/7) till 116 kg (3/1).
Priset låg först på 12 öre/kg men steg fr.
o. m juni till 14 öre. Månadsvis varierade
leveranserna från 330 kg (aug) till 1250
(jan). Årsmängden var 8926 kg vilket gav
Inför ett drygt 70-tal åskådare, som satt
bänkade och åt och drack vid cafébord,
spelades en klassisk pjäs av Tjechov i
Bondersbygården. Tjechovs storhet som
dramatiker är att ge ögonblicksbilder av
livsscener som kan forma hela liv. I den
här uppsluppna komedin om två grannar
med ägorna intill varandra som älskar, hatar
och försöker få ihop det till något bättre
ges minst ett tiotal sådana ögonblicksbilder.
Fadern till dottern håller ihop, tolkar
och stimulerar händelseutvecklingen. Under
föreställningen serverade och passade
byns statister upp i tidstypiska kläder från
senare delen av 1800-talet. Publiken trivdes
i den för tillfället till till ryskt värdshus
formade gamla småskolans rum, åt ryskt
och hade hjärtligt roligt med denna form
av högkultur i Bondersbyn. Det är stimulerande
med klassisk teater som framförs
i en liten by.
Text: Sten Rönnberg
Foto: Lars-Erik Holmberg
en årslikvid på 1210,79 kr = 24 kg per dag.
Den stora variationen är lite svår att förklara
men har förmodligen att göra med
den egna förbrukningen eftersom man under
slåttern var rätt många som skulle hållas
med mat. Gissningsvis kärnade man
också en hel del smör till det egna hushållet
och möjligen till försäljning.
Dom gav lite mjölk, men dom var härdiga
och mjölkade nästan grädde!
1920
Kilopriset varierar rätt starkt. I januari betalade
mejeriet 40 öre/kilo men priset
sjönk sedan till 25 öre, en ganska dramatisk
försämring. Mjölkmängden var mindre
1916, 7627 kg. För detta fick farfar
totalt 2143, 32 kr.
Återköpen av smör, ost eller skummjölk
förekom sällan, säkerligen beroende på att
man kärnade smör till hushållet hemma.
Transporten till Kalix skedde med häst
och vagn och flera skjutslag fanns i byn.
Dåvi hörde till det skjutslag som omfattade
byn nedströms färjstället.
Vad fick då farfar, hans familj, tjänstefolk
samt undantagsgubben ”Gammel-Häggström”
för dessa pengar? Här följer några
exempel ur Lagerqvist-Nathorst-Böös Vad
kostade det? Priser och löner från medeltid
till våra dagar. Året är 1920. En blå
kostym fick man för 155 kr, ett par yllestrumpor
för 4:75. Ville en dam vara fin
och använda kulörta silkesstrumpor fick
hon punga ut med 5:50. Smöret kostade
6:67, ett kilo kalvstek 3:98. Till dryck
kunde man få skummjölk för 74 ör litern
och svagdrickan kostade 16 öre l. Värdet
av en portion mat till fattiga beräknades
till 70 öre per dag och en taxiresa Luleå-
Kalix kostade 2 kr/mil. Ville man slå på
stort och äta supé på Grand Hotel Royal
kostade det 6 kronor. Lite närmare våra
vanor är nog drängdagsverket som 1915
betalades med 2:78. Piglönen jämte förmåner
(oftast bostad och mat) värderades
samma år till 720 kr/år*.
Text: Gunnar Pettersson
Foto: Lars-Erik Holmberg
* Några anteckningar från samma tid av A.B. Björkman:
1918. Teres Persson från Gammelgården skall ha 200 kronor i
årslön jämte slet. Drängen Helmer Larsson för år 1921 januari
– november bekommit 560 kronor. Mjölkpriset i dag är ca 3.40.
Det är ca 1 kr högre än i fjol. Den 16 april 1914 mjölkade Sanga
12,4 kg, Lilja 9,2 kg och Åsa 5,2kg. Karl-August Hansson ” arbetat
i bygget” 3 månader för 290 kr. Det var 1918. Helmer Fors 350
kr ”för byggnadssnickeri” 1924
Tjechov-pjäs gjorde succé i Bondersbyn
Panikteatern gav en lördagskväll, den 0 september 008, en bejublad föreställning av Tjechovs pjäs ”Frieriet”
De tre skådespelarna: Ronald Brandel, Maud Nyberg och P-A Strand levererade teater på högsta nivå
till teaterbesökarnas oförställda förtjusning.
T.v: Hela föreställningen
utspelades
mitt bland publiken
vilket gav en
extra krydda åt
den kulturella anrättningen!
Byns egna statister
fr.v: Anna
Häggström, Gustaf
Häggström, Annica
Gustafsson, Jan
Enström, Yvonne o
Kennerth Enström
med sonen Erik
Statisten Jan Enström
bar ett ”Gällivarehäng”
av sällan
skådat slag
Bondersbyarn

Vattenfall höll Julfesten på halster!
Luciadagens massiva snöfall orsakade ett strömavbrott som var nära
att stoppa den traditionella julfesten i Bondersbygården. Men minuterna
innan festen skulle starta kom lyset tillbaka tillsammans med de
femtio gästerna. Sedan utvecklade sig eftermiddagen och kvällen till en
social pyttipanna där barn, ungdomar och gamla ”byastötar” tillsammans
njöt av ett dignande julbord av bästa Bondersbykvalité. Allt lagat
och iordningsställt av Annica Gustafsson, Monika Söderholm, Gunilla
Häggström och Gunilla Björkman samt Ragnhild Häggström. Salut!!
6 Bondersbyarn
Ovan t.v: Annica håller ett övervakande öga på arrangemangen
och gästernas aptit
Ovan t.h. Elsa Johansson, Karl-Gösta Lille och Carl-Gösta
Johansson väntar på att få attackera buffébordet
T.v: Ruben Gustafsson och Ritva Skott tycks också vara
”taggade” inför matchen med julbordet
Nedan: Åldermannen Axel Hansson inbegripen i en intensiv
diskussion med Potasvirjens ”Grand Old Lady”
Inga Johansson

Ovan: Mamma Jana Enström med dagens sötaste Lucia, Elsa Li. Och vad
annars kan det bli när man är döpt i Kalixälvens vatten!
Ovan t.h: Monika Söderholm är inte bara bra på att laga julmiddag, hon
kan också läsa Rydbergs TOMTEN, så intensivt att man börjar vaka på
nätterna!
T.h: Pappa Douglas Broström
invigde lilla Isabel,
8 månader, i Julmiddagens
mysterier
Text o foto:
Lars-Erik Holmberg
T.v: ...och så fick till slut Bondersbyggarna
lite älgkött på
bordet. Här i form av en utsökt
tunga
T.h: Kring Ris a la Maltan och saftsåsen samlades snabbt
nästan hela klanen Häggström. Fr. v. mormor Gunilla Häggström,
Barnbarnen Agnes och Ella med mamma Karin i
täten.
Nedan: Vid den avslutande auktionen passade Julgransresaren
Kennerth Enström på att fylla på laxförrådet. ( Har
fisket i Neupola slagit fel?)
Bondersbyarn

Olympiska stjärnor från Börjelsbyn
Nu när Charlotte Kalla och Nina Andersson har stora framgångar i Världscupen kan det vara på sin plats
att påminna om Irma Johanssons och Sigurd Anderssons fantastiska karriärer i skidspåren under fyrtio-
femtio- och sextiotalet. Och båda två kom dom från Börjelsbyn! Här en liten en resumé av deras tävlingsframgångar
som kanske kan sporra den ynga generationen i Börjelsbyn till liknande stordåd!
Sigurd Andersson
Sigurd Andersson född 1926 på västra sidan
i byn fick ”blodad tand” när han blev
2:a i junior DM och mästare i lag 1946.
1950 gick Skid DM i Kalix och där blev
han 2:a i seniormästerskapet.
Formen höll i sig och på 15 km i SM
blev han 3:a och uttagen i landslaget. 1951
blev det guld på 18 km i Garmich Parten
Kirchen. Inför den tävlingen, som för Sigurd
var utlandspremiär, hade han uttalat
följande:
- Här nere är det omöjligt att åka skidor.
Maten är icke som hemma och knäckebrödet
- var är det någonstans? Jag vill åka
hem!
Där blev även laget 2:a i stafetten 4 x
10 km. Laget bestod av Nisse Täpp, Gunnar
Östberg, Ruben Jonsson och Sigurd
Andersson.
OS 1952 i Oslo blev det en bronsmedalj
för stafettlaget på 4 x10 km. Sigurd åkte
då tillsammans med Nisse Täpp, Enar Josefsson
och Martin Lundström.
Text: A.G.
Foto nedan: Mariana Andersson
8 Bondersbyarn
OS I Oslo 1952. Nisse Täpp växlar över till Sigurd Andersson i stafetten. Laget vann
en meriterande bronsmedalj!
Efter OS 1952 vann stafettlaget från Kalix SM i Umeå. Här växlar Gunnar Björk
över till Sigurd som åkte sista sträckan. På första sträckan åkte Tage Bergström
Konditionen fick Sigurd framför allt i
skogsarbetet. Dessutom tränade och
tävlade även en hel del på cykel och
med skivstång
Sigurd har många goda minnen från sin
idrottskarriär, men numera ägnar han
sig helst åt sina stora intressen: fiske,
”nopp snottren” och älgjakt!

OS-Irma
Irma Johansson föddes 1932 på ”Lulbacken”
i Börjelsbyn. Hon började sin ”skidkarriär”
som femåring och under skoltiden
blev hon särskilt sporrad av läraren Liljesjö.
Som femtonåring vann hon en tävling i
Påläng och sen var ”tanden blodad”. Första
DM-tävlingen i Kalix gav en 1-a plats
och på första SM-et i Umeå blev hon 6-a.
1955 kom hon med i den allra första skidtruppen
till Moskva och VM. Den resan
värderar Irma som höjdpunkten i tävlingssammanhang.
Sedan, 1956 på OS i
Cortina, blev hon 7-a på 10 km. Med stafettlaget
som utom Irma bestod av Sonja
Rutström och Anna-Lisa Eriksson knep
flickorna brons på 3x5 km.
1960 vann stafettlaget SM. Samma år var
det OS i Squaw Walley i USA och där blev
Irma 8-a på 10 km. Irma berättar att före
stafetten var hon väldigt nervös. Men det
kanske bara var bra – för tillsammans med
Sonja Rutström och Britt Strandberg blev
det guld på 3x10 km.
Sedan slutade Irma med tävlingsskidåkning
men hon har fortsatt att tävla – nu
med draghundar. Hon har tävlat såväl lokalt
som i landslagssammanhang.
Irma berättar att hon fortfarande får beundrarpost.
Trots att det är så många år
sen hon slutade så vill man ännu ha hennes
autograf. Antalet brev ökar alltid inför
skidsäsongen och det kan röra sig om
hundratals brev.
En inbjudan till Skidförbundets 100-års
jubileum den 10 dec väljer Irma bort. Nobelfesten
är ju samma dag.
Text: Annica Gustafsson och Olle Björkman
Gunilla är IKEA:s motpol!
Det är klart att alla vet hur mycket kvinnor kan. En av dessa kreativa
kvinnor är Gunilla Björkman i Bondersbyn. Alla slags handarbeten
ger hon sig på, det är redan känt. Men hur många vet att hon även
renoverar möbler?
För några år sedan började hon en kurs i
möbelrenovering. Efter den kursen står
ingen stol eller soffa säker. Antikhandlare
fasar över avrustningen som pågår i ”möbelkulturen”.
I dessa IKEA-tider byter
man ut sina gedigna kvalitets och stilmöbler
mot massproducerade ihopskruvbara
möbler och skåp som i många fall helt
saknar harmoni med de flesta gamla hus.
Inget ont om IKEA. Ett käckt sortiment
som passar främst första hemmet för t.ex.
ungdomar.
De verktyg som behövs när man klär
om möbler är bl.a. hammare, tång, kraftig
mejsel och tapetserinålar. Först tar man
lös originalklädseln och använder den sedan
som mall för den nya klädseln.
Kroll eller tagel kanske bara behöver bytas
till viss del, kanske bara fyllas på med
t.ex. vadd. Sedan använder man dit ett domestik,
ett stafigt följsamt bomullstyg, för
att sträcka och släta till sitsen innan möbeltyget
skall på.
Lingarn används och sys med tapetserinål.
När man klär om en fåtölj ska man
välja ett rejält hållbart möbeltyg. Byter
man ett skinn fäster man med nubb eller
fästapparat som sedan täcks med dekorationsstift.
Alla moment måste göras noggrant. Fråga
gärna Gunilla om ni stöter på problem
när ni ska klä om era möbler.
Text: A.g.
Foto: K-G Hansson
Bilden till vänster från Irmas guldlopp
vid stafetten i Squaw Walley 1960.
Bilden ovan visar att Irma fortfarande
är still going strong på skidor!
Bondersbyarn 9

Ovanstående veckoschema för husmödrar är hämtat ur tidningen Husmodern år 1925
Detta veckoschema påminner alla och envar om olika ting beroende på när man är född.
Observera att det inte finns någon plan för söndagen. Den var vilodag, men inte fick väl
familjen svälta den dagen, eller ...?
Lars-Erik Holmberg
10 Bondersbyarn
Hembygdsboken
Arbetet med hembygdsboken är nu på väg i sitt andra skede. Under
hösten har alla cirkelledare kallats samman, och vi har diskuterat hur
cirklarna skall slutföra sina arbeten, och hur arbete kommer att fortsätta.
Dessutom beslutade vi att cirklarna skall leverera sina texter till
projektledningen senast den 1/1 008.
Detta datum är också slutdatum för inlämnandet
av gårdshistorierna. Hittills har intresset
för detta varit tamt, och endast ett
fåtal av fastigheterna i Bonderbyn, Marieberg
och St. Lappträsk är redovisade.
Alla gårdar är fotograferade
Under sommaren har undertecknad och
K-G Hansson fotograferat alla gårdar och
sommarstugor i de tre byarna. Tillsammans
med många gamla bilder finns ett
bra bildmtrl. för publicering i boken. Utöver
dessa ”vanliga” bilder finns också ett
antal flygbilder att tillgå.
Avvittringsdokumenten är upphittade!
De gamla originalhandlingarna från avvittringen
i byn år 1795 har återfunnits isi
Dåvi´s.
Dessa handlingar saknas i Lantmäteriets
arkiv, och vi har erbjudit dem originalhandlingarna
mot att de ”översätter” dem
och ger oss en digital kopia. Detta erbjudande
lämnades under sommaren, och de
har inte visat något som helst intresse att
komplettera sitt arkiv!
Vi kommer inte längre att besvära dem
med denna fråga. Handlingarna få istället
ligga i byaarkivet, och jag ”översätter”
protokollen under vintern.
Innehållet ”flyter” ännu!
Det finns en generalplan om vilka kapitel
boken skall innehålla, men vi kommer ju
också att få anpassa oss till hur bra texter
som det går att få fram.
När det gäller fisket har jag funnit en del
historiska data som kan komma till nytta.
Dessutom skall jag återigen kolla igenom
Flottningsföreningens arkiv i Folkets
Hus.
Vintern ägnas åt författande!
Jag bedömer att vi helt och hållet få ägna
oss åt källstudier/skrivande denna vinter.
Projektet är så pass stort att vi inte kan
sikta på att börja montera boken förrän
nästa vinter.
”Bokfonden”
Under sommaren-hösten har hembygdsföreningen
genomfört en hel del aktiviteter
och försålt bildmtrl. vars överskott var
ämnade att sättas i en fond för Hembygdsboken.
Till årsmötet i mars 2009 kommer
styrelsen att föreslå att 25 000 kronor sätt
av till denna fond från 2008 års verksamhet.
Lars-Erik Holmberg
projektledare
Språkspalten
Den här gången utreder Gunnar
Pettersson kalixmålets: Liot
De flesta ord i nederkalixmålet kan återföras
till en rikssvensk motsvarighet, det är
en iakttagelse vi alla gjort. Men då och då
hittar man ord, vars ursprung man inte så
lätt kan förklara.
Ett sådant ord är för mig liot, dåtidsform
leot, supinum luti med betydelsen måste,
vara tvungen. Det finns också i Överkalixmålet
och i Nederlulemålet i formen leot,
kanske också i några andra dialekter.
Några äldre ordböcker har hjälpt mig
med förklaringar. Leijström-Magnússon-
Jansson: Isländsk-svensk ordbok tar upp
under uppslagsordet hljóta betydelserna få
på sin lott, uppnå, få, vara tvungen, måste
och exemplifierar med frasen ég hlýt a∂
gera: jag måste göra det. KF Söderwall:
Ordbok över svenska medeltidsspråket
har uppslagsordet liuta och anger betydelserna
få, lida, ljuta och anför exemplet
dödhen liwta, ljuta döden.
Det är alltså vårt ljuta döden, från början
stavat med hl- senar bara l-. det hänger
ihop med det fornisländska hlutr, fornsvenskt
luter som så småningom blivit
vårt lott.
Så kan ett ord vandra genom tiden och
över stora geografiska områden och bevara
sin ursprungliga betydelse i någon
dialekt. Som en duktig språkforskare sa en
gång: Språket är historiens svarta låda.
Gunnar Pettersson
Språkspalten har tydligen engagerat en
anonym insändare. Här kommer dennes
inlägg/påpekande:.
Som mångårig prenumerant på er utmärkta
tidning ”Bondersbyarn” har jag
några funderingar kring språkspalten i
senaste numret.
Skribenten har använt meningen ”He
reän öut ida”som exempel på vårt vackra
språk. Det är i och för sig ett bra exempel
men jag vill ändå göra ett påpekande.
Den kanske viktigaste regeln då vi pratar
Kalixmål eller Kalixbondska är – inte ett
ord i onödan, inte en bokstav i onödan.
Exemplet är i och för sig en kort mening
på endast fyra ord. För en genuin Kalixbo
är det två ord för mycket. En Kalixbo
som tittar ut genom fönstret på morgonen
säger bara ”he reän”. Att tala om att
det är ute det regnar och att det är idag är
bara onödigt prat. En Kalixbo använder
inte fyra ord då det räcker ned två.
”Karl-Fredrik”
Vi uppmanar läsarna att reagera på
språkspaltens innehåll samt att föreslå ord
eller uttryck som ni gärna skulle vilja att
språkspalten behandlade.
Red.

Krysset finns också på Bondersbyns Hemsida: www.bondersbyn.se.
Vinterkryss nr 30
Tyvärr kan vi inte dela ut något pris denna korsordsomgång, eftersom ingen
läsare har meddelat att krysset är löst!
Antingen gör Annica för svåra kryss, eller så har vår trogna läsarskara ännu
inte anpassat sig till de nya regler som gäller för krysset.
Gör bara så här:
Skriv ett vykort eller e-post till tidningen där ni meddelar att ni löst
krysset! Skriv också vad ni skulle vilja läsa om i Bondersbyarn. Glöm
inte ert namn o adress, så vi kan skicka en lott eller blomstercheck.
Adressen är:
Bondersbyarn
c/o Lars-Erik Holmberg
Forshaga 97, 95292 Kalix
eller e-post:
bondersbyarn@bondersbyn.se
Bondersbyarn 11

Arrangemang i Bondersbygården
Lördag 13 December Kl 16.00 Jul(Nobel)(Lucia)middag
Tisdag 13 Januari Kl 16.00 Tjugondagknut ”Knutkalas”
Lördag 21 Februari Kl 14.00 Lakasoppa
Tisdag 24 Februari Kl 16.00 Fettisdag Bruna bönor och semlor
Söndag 1 mars Kl 18.00 BHF Årsmöte
Julrecept
Baka en god saftig JULKAKA. Receptinnehållet
söker du i Bibeln.
Vispa:
3 st Jeremia 17:11
1 kkp Andra Moseboken 15:25
1 msk Första Samuelsboken 14:25
Hacka:
1 kkp Första Samuelsboken 30:12
1 kkp Nahum 3:12
1 kkp Fjärde Moseboken 17:8
Rör i:
½ kkp Domareboken 5:25
2 msk Domareboken 4:19
Blanda och vänd ner:
2 kkp Första Konungaboken 4:22
1 tsk Amos 4:5
1 tsk Andra Krönikerboken 9:9
1 nypa Tredje Moseboken 2:13
Häll i smord och bröad form och grädda i
175 grader ca 40 minuter.
Kakan blir saftig och fin efter någon dag.
God hela helgen.
Lycka till!
AG
Nu finns Bondersbykalendern
för 2009 till försäljning!
Bondersbyns Hembygdsförening kan med ekonomiskt stöd från Cronimet Metalllåtervinning
ge ut en helt unik årskalender för 2009.
Kalendern är i färgtryck och varje månad illustreras av bilder från älven. Fotografer
är Karl-Gunnar Hansson och Lars-Erik Holmberg.
Hembygdsföreningen bjuder nu ut 120 kalendrar till försäljning. Priset är 50 kr/st.
Kalendrarna är utmärkta julklappar till barnen, samt vänner och bekanta i förskingringen.
Intäkterna från försäljningen går oavkortat till produktionen av byns Hembygdsbok!
Beställning sker till Lars-Erik Holmberg: 27010,
eller e-post: larserik.holmberg@telia.com
Glöm inte att
prenumerera!
Nu är det dags att förnya prenumerationen
på Bondersbyarna. Skicka avgiften
till bankgiro: 211-7943 och glöm inte att
ange namn och adress!
Tiderna förändras!
Det framgår inte minst när man läser nedanstående
annons som publicerades i Husmodern
från år 1945. Ni som är minnesgoda
kanske också kommer ihåg att det långt
in i modern tid på Ramlösas flasketikett
framgick att flaskan innehöll äkta radioaktivt
vatten kontrollerat av den lysande
men bisarre svenske invärtesprofessorn
Erik Ask-Upmark!
Tack
för allt stöd och omtanke vid min maka
Gunnels bortgång.
Lars-Erik Holmberg