Ny solidaritet - LaRouche.se
Share Embed Flag
Download ePaper

Ny solidaritet - LaRouche.se

Ny solidaritet - LaRouche.se Ny solidaritet - LaRouche.se

larouche.se
18.09.2013 Views

Bygg den eurasiska landbron nu! Skapa en miljon nya industriarbetsplatser i Sverige! Rädda samhället från den post-industriella mardrömmen Människor är inte djur Utbilda fria människor Återskapa framtidstron Sid. 12–15 Ny Solidaritet Internationell tidning för statskonst, fysisk ekonomi, vetenskap, kultur Årg. 33 nr 2 juni 2006 Stephen Brawer: Ett stort historiskt ögonblick Sid. 2 Vi byggde bron till Danmark. Låt oss nu bygga bron till Finland! Ulf Sandmark: Mitt miljonprogram Sid. 4–6 Hussein Askary: Detta vill jag göra för Botkyrka Sid. 7 Rösta på Europeiska arbetarpartiet – EAP – i valet till riksdagen och till Botkyrka kommun! Lyndon LaRouche: Ingrip nu för att rädda bilindustrin Sid. 10 –11 B-POST

Bygg den eurasiska landbron nu!<br />

Skapa<br />

en<br />

miljon<br />

nya industriarbetsplat<strong>se</strong>r<br />

i Sverige!<br />

Rädda samhället från den post-industriella mardrömmen<br />

Människor är inte djur<br />

Utbilda fria människor<br />

Återskapa framtidstron Sid. 12–15<br />

<strong>Ny</strong> Solidaritet<br />

Internationell tidning för statskonst, fysisk ekonomi, vetenskap, kultur<br />

Årg. 33 nr 2 juni 2006<br />

Stephen Brawer:<br />

Ett stort<br />

historiskt<br />

ögonblick<br />

Sid. 2<br />

Vi byggde bron till<br />

Danmark. Låt oss nu<br />

bygga bron till Finland!<br />

Ulf Sandmark:<br />

Mitt<br />

miljonprogram<br />

Sid. 4–6<br />

Hus<strong>se</strong>in Askary:<br />

Detta vill<br />

jag göra för<br />

Botkyrka<br />

Sid. 7<br />

Rösta på<br />

Europeiska<br />

arbetarpartiet<br />

– EAP – i valet till<br />

riksdagen och<br />

till Botkyrka<br />

kommun!<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong>: Ingrip nu för<br />

att rädda bilindustrin Sid. 10 –11<br />

B-POST

Stephen Brawer<br />

kandidat till<br />

Botkyrka kommun<br />

och Sveriges riksdag<br />

steve@nysol.<strong>se</strong><br />

Det är inte ofta som mänskligheten<br />

får en chans att<br />

åstadkomma stora samhällsförändringar.<br />

Men precis<br />

nu, under de närmaste månaderna,<br />

har mänskligheten erbjudits<br />

en sådan unik möjlighet. Chan<strong>se</strong>n<br />

måste dock gripas med den<br />

rätta historiska känslan.<br />

Den amerikanske statsmannen<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong>s uppfordran<br />

till världen att införa en ny<br />

ekonomisk världsordning, ett<br />

<strong>Ny</strong>tt Bretton Woods, har gått in i<br />

ett kritiskt skede. Det behövs ett<br />

ekonomiskt nytänkande på alla<br />

plan, först och främst bland vanliga<br />

människor. Vi behöver en<br />

världsordning med suveräna nationalstater<br />

som samarbetar<br />

med varandra, suveräna nationalstater<br />

som är förpliktade till<br />

det gemensamma bästa, vilket i<br />

vår moderna tid betyder industriell<br />

och teknologisk utveckling.<br />

För att faktiskt åstadkomma<br />

denna förändring mobili<strong>se</strong>rar<br />

<strong>LaRouche</strong> och hans ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

just nu för att rädda industripotentialen<br />

i själva USA<br />

från att slås sönder av sammanbrottet<br />

som nu pågår i hela det<br />

globala, av spekulation djupt<br />

undergrävda finanssystemet.<br />

Ett lagförslag om att rädda och<br />

ställa om den amerikanska fordonsindustrin,<br />

utarbetat av La-<br />

Rouche och hans politiska rörel<strong>se</strong>,<br />

ligger nu på den amerikanska<br />

kongres<strong>se</strong>ns bord för omedelbar<br />

implementering. Att rädda fordonsindustrin,<br />

och framför allt<br />

alla verktygsmaskintillverkarna<br />

bland dess underleverantörer, är<br />

absolut nödvändigt om USA:s<br />

fysiska ekonomi ska kunna<br />

väckas till liv igen, efter den<br />

långvariga post-industriella<br />

mardrömmen.<br />

<strong>LaRouche</strong>s förslag innebär<br />

att den amerikanska kongres<strong>se</strong>n<br />

ger den amerikanska staten rätt<br />

att ta över outnyttjad kapacitet<br />

inom fordonsindustrin, på samma<br />

sätt som president Franklin<br />

D. Roo<strong>se</strong>velt gjorde under<br />

1930- och 1940-talen. Roo<strong>se</strong>velts<br />

metoder var motorn som<br />

drog upp USA – och därmed<br />

hela världen – ur depressionen.<br />

Europa måste sätta sig in i La-<br />

Rouches förslag och backa upp<br />

<strong>Ny</strong> Solidaritet<br />

ISSN 0345 - 8350<br />

2 NY SOLIDARITET<br />

det med liknande åtgärder här.<br />

Annars styr vi raka vägen in i en<br />

ny mörk tid på den här planeten.<br />

Detta bildar bakgrunden till<br />

den fortsatt upptrappade kampanjen<br />

här i Sverige, med ett särskilt<br />

fokus på Botkyrka kommun.<br />

Det finns univer<strong>se</strong>llt<br />

sanna principer som<br />

inget samhälle kan<br />

bryta mot utan att dra olycka<br />

över sig. En sådan princip är den<br />

verkligt suveräna republiken,<br />

där rätten att skapa kredit ligger<br />

uteslutande hos den offentliga<br />

makten, en offentlig makt som<br />

får sin legitimitet endast därigenom<br />

att den tjänar hela samhällets<br />

gemensamma bästa. Existerar<br />

en sådan republik i sinnevärlden?<br />

Ja, den existerar unikt i den<br />

amerikanska författningen, som<br />

uttryckligen stadgar att regeringen<br />

ska tjäna det gemensamma<br />

bästa. Alexander Hamilton,<br />

som var USA:s förste finansminister,<br />

under åren 1789–95, levde<br />

upp till det höga kravet, genom<br />

att föra en politik som på<br />

bara några decennier skulle göra<br />

USA till världens starkaste industrination.<br />

Han använde statens<br />

makt över krediterna till att<br />

Organ för Europeiska arbetarpartiet – EAP<br />

chefred., ansv. utgiv.: Astrid Sandmark redaktion: Göran Haglund,<br />

Chris Märlin adress: Box 11918, 161 11 Bromma tel. 08-98 30 10<br />

fax 08-98 30 90 e-post: larouche@nysol.<strong>se</strong> pg. 57 50 45-0<br />

bg. 160-6268 Köpenhamn EIR, Postboks 2613, 2100 Kbh Ø, Tlf. 35 43<br />

00 33 pren: helår 250:- (stödpren. helår 500:-), halvår 130:- samarbetsavtal:<br />

Executive Intelligence Review News Service (EIRNS) hemsida:<br />

www.nysol.<strong>se</strong> tryck: V-TAB, Södertälje 2006<br />

Ett liv efter den post-industriella mardrömmen?<br />

Ett stort historiskt<br />

ögonblick<br />

stötta utvecklingen av en tillverkningsindustri<br />

i den unga<br />

amerikanska republiken, och<br />

försvarade därmed principen att<br />

befolkningens rätt till utveckling<br />

och välfärd går före alla privata<br />

bank- och finansintres<strong>se</strong>n.<br />

I Europa har vi parlamentarism<br />

och det betyder att regeringarna<br />

inte är suveräna. Dessutom<br />

har makten över krediterna<br />

överlåtits till centralbanker som<br />

står utanför varje offentlig kontroll.<br />

Dessa centralbanker kontrolleras<br />

i stället av privata intres<strong>se</strong>n,<br />

som därmed får mer<br />

En ny FDR-politik<br />

för USA. Lyndon<br />

<strong>LaRouche</strong>s förslag till<br />

partiprogram för det<br />

demokratiska partiet.<br />

Ladda hem pamfletten<br />

från<br />

www.larouchepac.com<br />

makt än regeringarna, i stället<br />

för tvärtom, som i Alexander<br />

Hamiltons system.<br />

Det är detta som är själva poängen<br />

med det s.k. frihandelssystemet,<br />

som nu kallas ”globali<strong>se</strong>ring”:<br />

att ta makten ifrån regeringarna<br />

och därmed ta ifrån<br />

nationalstaten dess suveränitet.<br />

Det är en ekonomisk imperiemodell,<br />

som nu faktiskt undergräver<br />

civilisationen i hela världen,<br />

och hotar alla människors<br />

välfärd. Det är i själva verket<br />

samma brittiska imperiemodell<br />

som de amerikanska kolonierna<br />

bröt sig fria från 1776.<br />

Under de <strong>se</strong>naste fyrtio<br />

åren har både USA<br />

och Europa vänt ryggen<br />

åt allt vad industri och tillväxt<br />

heter. Med allehanda miljöargument<br />

har människor manipulerats<br />

och hjärntvättats till att<br />

tro att själva grunden för produktionen<br />

av människors livsförnödenheter,<br />

d.v.s. industrin,<br />

kan ersättas av tjänste<strong>se</strong>ktorn. I<br />

Sverige har det gått så långt att<br />

närmare 75 procent av den arbetande<br />

befolkningen är sys<strong>se</strong>lsatt<br />

inom tjänste<strong>se</strong>ktorn, och bara 25<br />

procent i produktiva, tillverk-<br />

ningsorienterade jobb. Enbart i<br />

Stockholmsområdet sys<strong>se</strong>lsätter<br />

bank- och finans<strong>se</strong>ktorn<br />

45 000 personer! Om den trenden<br />

inte bryts styr vi mot ett nationellt<br />

självmord. Men detta är<br />

en fråga som de etablerade partierna<br />

inte vill ta i.<br />

”Tror du att om du går<br />

till jobbet varje dag,<br />

och sköter ditt, så<br />

räcker det? Att du inte<br />

behöver befatta dig<br />

med något så smutsigt<br />

och otrevligt som<br />

politik? Då får du<br />

tänka om!”<br />

Vi lägger därför fram ett förslag<br />

om hur vi kan skapa en miljon<br />

nya, produktiva arbetsplat<strong>se</strong>r.<br />

Det handlar bland annat om<br />

en fördubbling av kärnkraftskapaciteten,<br />

till omkring 20 000<br />

MWe. Utan en i det närmaste<br />

obegränsad tillgång till billig el<br />

kan ingen nation åtnjuta verklig<br />

suveränitet. En kraftigt ökad<br />

kraftproduktion är ett absolut<br />

villkor för att vi ska klara av att<br />

utvidga industriproduktionen<br />

och göra de nödvändiga infrastrukturförbättringarna.<br />

De ”eurasiska landbroarna”,<br />

<strong>LaRouche</strong>s förslag om breda utvecklingskorridorer<br />

som sträcker<br />

sig över hela den eurasiska<br />

kontinenten, kan bara förverkligas<br />

med en kärnkraftsutbyggnad.<br />

I det lju<strong>se</strong>t är den norska regeringens<br />

förslag om utveckling<br />

av gasfyndigheterna i Barents<br />

hav i samarbete med Ryssland<br />

ett steg i rätt riktning. Kraftbolaget<br />

i norska Bergen ansöker om<br />

att få bygga ett kärnkraftverk,<br />

med ett perspektiv om att så<br />

småningom kunna exploatera<br />

Norges enorma energitillgångar<br />

i form av torium – vilket också är<br />

en idé som ligger helt rätt i tiden.<br />

I Finland pågår bygget av den<br />

femte finska kärnkraftsreaktorn.<br />

Här i Sverige lägger vi ned industrin,<br />

under globali<strong>se</strong>ringstrycket<br />

och de höga elpri<strong>se</strong>rna,<br />

eller så flyttar den ut till Kina och<br />

andra länder med lägre lönekostnader.<br />

Det hjälper inte oss,<br />

och det hjälper inte heller människorna<br />

där att komma ur sin<br />

fattigdom. De borde ges en<br />

chans att bygga upp sina egna<br />

länder, i stället för att kasta bort<br />

sitt arbete på att tillverka billiga<br />

varor åt oss.<br />

De s.k. alternativa energikällorna<br />

måste avslöjas som den<br />

lekstuga de alltid har varit. Etanol<br />

t.ex., miljödårarnas <strong>se</strong>naste<br />

bebis. Det går åt mer energi för<br />

att tillverka etanol än man får ut<br />

genom förbränning av den färdiga<br />

produkten. Etanol subventioneras<br />

med skattepengar bara<br />

som en eftergift till de stollar<br />

som vägrar sluta tro på detta<br />

bränsle som ett alternativ till<br />

bensin. Det enda fungerande alternativet<br />

till bensin är vätgas,<br />

och det kan framställas med lönsamhet<br />

med hjälp av kärnkraft, i<br />

s.k. HTR-reaktorer.<br />

En återindustriali<strong>se</strong>ring av<br />

det slag som har skissats här är<br />

den väg som kan leda Sverige in<br />

i framtiden. Vi kan inte fortsätta<br />

acceptera en faktisk arbetslöshet<br />

på 45 procent i områden som<br />

t.ex. norra Botkyrka. Statliga<br />

och kommunala medel betalas<br />

ut i olika former av understöd till<br />

ungdomar, därför att det inte<br />

finns några produktiva jobb som<br />

de kan gå till, därför att de politiskt<br />

ansvariga inte vill ta tag i de<br />

verkliga problemen.<br />

Vilka är de politiskt ansvariga?<br />

Är det Göran<br />

Persson, eller politikerna<br />

i riksdagen och i kommunerna?<br />

Faktiskt ingen av dem.<br />

De ytterst ansvariga för landets<br />

framtid är landets medborgare.<br />

Tyvärr är merparten av dessa<br />

medborgare i dag politiskt passivi<strong>se</strong>rade,<br />

ofta bittra och desillusionerade.<br />

Är du en av dem? Tror du att<br />

om du går till jobbet varje dag,<br />

och sköter ditt, så räcker det? Att<br />

du inte behöver befatta dig med<br />

något så smutsigt och otrevligt<br />

som politik? Då får du tänka om!<br />

Landets förmåga att överleva<br />

detta ekonomiska sammanbrott<br />

hänger inte på dina eventuella<br />

fantasier om att du har gjort din<br />

demokratiska plikt genom att gå<br />

och rösta. Den hänger på att<br />

medborgarna aktivt engagerar<br />

sig i att tillsammans ta fram de<br />

idéer som kan leda fram till den<br />

nödvändiga politiska kursändringen.<br />

Det betyder att vi alla<br />

måste arbeta och svettas varje<br />

dag, intellektuellt, för att ta ansvar<br />

för hela landets framtid.<br />

Det betyder inte, som så<br />

många tror i dag, att om jag svettas<br />

för mitt jobb, för mitt företag,<br />

och gör rätt för mig själv och min<br />

familj, så räcker det. Det betyder<br />

inte att man kan ta ansvar i sitt offentliga<br />

liv på jobbet, och <strong>se</strong>dan<br />

gå hem och leva i sin egen lilla<br />

drömvärld i den privata sfären.<br />

Att vara medborgare i en<br />

verkligt suverän nation innebär<br />

att ständigt hålla vakt, att<br />

ständigt vara beredd att passionerat<br />

rycka ut för att försvara<br />

alla medborgares gemensamma<br />

bästa.<br />

❏

Bilindustrins<br />

framtid avgörs<br />

<strong>LaRouche</strong> mobili<strong>se</strong>rar<br />

USA:s kongress<br />

Mer än hundra folkvalda<br />

delstatspolitiker,<br />

fackliga ledare och andra<br />

framstående amerikaner<br />

har undertecknat<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong>s maning<br />

till kongres<strong>se</strong>n att<br />

rädda den amerikanska<br />

bilindustrin.<br />

I stora annon<strong>se</strong>r den 5 juni i två<br />

publikationer som <strong>se</strong>natorerna<br />

och kongressmännen lä<strong>se</strong>r, The<br />

Hilloch Roll Call, offentliggjordes<br />

namnen på de första hundra<br />

undertecknarna. Annon<strong>se</strong>n var<br />

inledningen på en kampanjvecka<br />

i Washington DC, där<br />

medlemmar i <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong>,<br />

LYM, förstärkte<br />

sitt lobbyarbete för att få igenom<br />

en sådan lag i kongres<strong>se</strong>n.<br />

Annonstexten, med rubriken<br />

”Kongres<strong>se</strong>n måste vidta krisåtgärder<br />

nu!”, löd:<br />

❊❊❊<br />

”I mars 2005 varnade Lyndon<br />

<strong>LaRouche</strong> för att General<br />

Motors var på väg att gå omkull.<br />

Han uppmanade kongres<strong>se</strong>n att<br />

ingripa med krisåtgärder för att<br />

rädda bilindustrin som helhet,<br />

som ett viktigt första steg mot en<br />

allmän ekonomisk återhämtning.<br />

Han föreslog att regering-<br />

I en 12 sidor lång vitbok<br />

avslöjas synarkistbankiren<br />

Felix Rohatyns roll i nedläggningen<br />

och utflyttningen<br />

av den amerikanska<br />

bilindustrin. Rohatyn<br />

är en av de mäktigaste<br />

personerna i USA:s demokratiska<br />

parti.<br />

Vitboken offentliggjordes den<br />

12 juni av Lyndon <strong>LaRouche</strong>s<br />

politiska aktionskommitté,<br />

LPAC, som strider för att rädda<br />

den amerikanska bilindustrin,<br />

och för att samtidigt rädda det demokratiska<br />

partiet från att tas<br />

över av sådana motståndare till<br />

Franklin D. Roo<strong>se</strong>velt och La-<br />

Rouche som synarkistbankiren<br />

Felix Rohatyn.<br />

LPAC har kunnat avslöja att<br />

Felix Rohatyns namnteckning<br />

finns på den ursprungliga planen<br />

från den 1 maj 2005 för att flytta<br />

ut bildelstillverkaren Delphi<br />

och därmed sätta p för avtalsreglerade<br />

jobb, löner och pensioner.<br />

Denna plan, och andra hand-<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong> t.v. tillsammans med Mark Sweazy, ordf. för<br />

bilarbetarfackets avdelning 969 i Columbus, Ohio.<br />

en skulle ställa den outnyttjade<br />

produktionskapaciteten under<br />

statlig konkursförvaltning, och<br />

finansiera en omställning och<br />

utvidgning av denna kapacitet<br />

för tillverkning av komponenter<br />

till absolut nödvändiga nationella<br />

infrastrukturprojekt. Han<br />

underströk att en avveckling av<br />

bilindustrins nuvarande fysiska<br />

produktionskapacitet, speciellt<br />

dess verktygsmaskin<strong>se</strong>ktor,<br />

skulle åsamka USA:s fysiska<br />

ekonomi irreparabla skador och<br />

inte bara betyda slutet för USA<br />

som realekonomisk stormakt;<br />

lingar som inlämnats till domstolen<br />

i New York som handlägger<br />

Delphis konkursansökan,<br />

visar tydligt att det var Rohatyns<br />

konsultfirma och Rothschild<br />

Inc., genom Felix Rohatyn, som<br />

drev Delphi till dess kris och planerade<br />

konkur<strong>se</strong>n som ett sätt att<br />

genomdriva Delphis fullständiga<br />

”globali<strong>se</strong>ring”.<br />

Denna plan för Delphis utflyttning<br />

och konkurs har varit<br />

en katastrofal förebild för massor<br />

med konkur<strong>se</strong>r och fabriksnedläggningar<br />

inom den amerikanska<br />

bilindustrin och andra<br />

näringsgrenar, och även internationellt.<br />

Inom facket har man talat<br />

om den som ”slutet för bilindustrin”<br />

och krossandet av den<br />

amerikanska medelklas<strong>se</strong>n.<br />

Det var Rohatyn som lan<strong>se</strong>rade<br />

den plan som förknippas<br />

med Delphis vd Robert ”Steve”<br />

Miller, som Rohatyn tillsatte<br />

den 1 juli 2005 för att leda företaget<br />

till konkurs. Rohatyn har<br />

dessutom upprepade gånger försökt<br />

intres<strong>se</strong>ra USA:s kongress<br />

för privati<strong>se</strong>rade ”infrastrukturföretag”.<br />

Och Rohatyn har ak-<br />

genom kedjereaktion<strong>se</strong>ffekterna<br />

skulle värld<strong>se</strong>konomin som<br />

helhet tillfogas liknande skador.<br />

Det internationella finanssystemet<br />

är redan inne i ett tillstånd<br />

där hyperinflation och deflationistiskt<br />

sammanbrott går i varandra,<br />

vilket kräver införandet av<br />

ett återhämningsprogram à la<br />

FDR för att rädda civilisationen.<br />

Att kongres<strong>se</strong>n inte ingrep då<br />

har nu lett till en situation där 65<br />

stora bilfabriker med en verktygsmaskinkapacitet<br />

på mer än 7<br />

miljoner kvadratmeter kommer<br />

att slå igen under detta år och<br />

tivt motarbetat och försökt sabotera<br />

<strong>LaRouche</strong>s förslag om att<br />

rädda bilindustrin genom att<br />

ställa om den till att bygga infrastruktur<br />

med statliga krediter.<br />

Delphis debakel har öppnat<br />

slussportarna för krossandet av<br />

all bilindustri som fortfarande<br />

finns kvar i USA; hela maskinparker<br />

bjuds nu ut till försäljning<br />

på internet. Ytterligare 30 000<br />

bilarbetare har kastats ut i arbetslöshet<br />

på bara drygt en månad,<br />

utan något slut i sikte. Kongres<strong>se</strong>n<br />

har tvingats reagera genom<br />

att bilda en ”bilgrupp” och<br />

en ”tillverkningsgrupp”, men<br />

”Out of the Bushes, into the Future” (ung. Ut ur bushen, in i<br />

framtiden). Under en aktionsvecka i Washington DC i april gick<br />

<strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong> på synarkistbankiren Felix Rohatyn<br />

för hans sabotage av en ny FDR-politik i USA.<br />

nästa. Dessa fabriksnedläggningar<br />

kommer direkt att kosta<br />

75 000 kvalificerade industrijobb,<br />

och ytterligare 300 000 genom<br />

effekterna det får för underleverantörs-<br />

och verktygsmaskinföretagen.<br />

Det som är på väg<br />

att läggas ned motsvarar en kapacitet<br />

att bygga mer än 2,5 miljoner<br />

bilar och lätta lastbilar per<br />

år. Men ännu viktigare för de behövliga<br />

nationella ekonomiska<br />

investeringarna är att det handlar<br />

om en industrikapacitet som<br />

är absolut nödvändig för att kunna<br />

bygga den nya nationella infrastruktur<br />

för transporter, kraftförsörjning<br />

m.m. som USA är i<br />

så stort behov av.<br />

<strong>LaRouche</strong> kräver i sin principdeklaration<br />

The U.S. Economic<br />

Recovery Act of 2006 att<br />

kongres<strong>se</strong>n ska ingripa för att<br />

rädda bilindustrikapaciteten NU<br />

och ställa om de outnyttjade 50<br />

procenten eller mer av bilindustrins<br />

kapacitet till att i stället producera<br />

ny nationell infrastruktur,<br />

har ännu inte agerat för att<br />

stoppa sönderslagningen<br />

av den produktionskapacitet<br />

som finns samlad i bilindustrin<br />

Rohatyn utformade den<br />

plan enligt vilken minst<br />

21 stora Delphi-fabriker i<br />

USA nu håller på att läggas<br />

ner, därför att all produktion<br />

ska flyttas ut till andra<br />

länder.<br />

”Vitbok” om Rohatyn<br />

I ”vitboken” slår LPAC fast att<br />

Rohatyn har en ledande roll i<br />

kampanjen för att slå sönder<br />

USA och dess ekonomi genom<br />

att slå sönder den verktygsmaskinkapacitet<br />

som finns samlad<br />

runt de tre stora biltillverkarna.<br />

Man slår också fast att Rohatyn<br />

genom sitt inflytande och<br />

agerande i denna fråga har avslöjat<br />

sig som en nutida repre<strong>se</strong>ntant<br />

för samma Synarkistinternational<br />

som skapade och<br />

ekonomiskt styrde Mussolinis,<br />

Hitlers och Francos fascistregimer<br />

1922–45.<br />

särskilt höghastighetstågkorridorer<br />

och nya elnät uppbyggda<br />

kring kärnkraftverk. Då får vi en<br />

chans att rädda oss själva; att styra<br />

vår nation, och världen, på<br />

kurs mot välstånd igen. Delstatskongres<strong>se</strong>rna<br />

i Alabama, Vermont<br />

och Rhode Island har redan,<br />

tillsammans med politikerförsamlingar<br />

i städer och grevskap<br />

i USA:s industriella hjärtland,<br />

riktat uppmaningar till<br />

kongres<strong>se</strong>n i Washington att rösta<br />

igenom en sådan lag.<br />

Vi uppmanar kongres<strong>se</strong>ns ledamöter<br />

att utan dröjsmål, oberoende<br />

av partitillhörighet och<br />

geografisk hemvist, rösta igenom<br />

det förslag som specificeras<br />

i U.S. Economic Recovery<br />

Act of 2006 för att förhindra den<br />

hotande nedläggningen av den<br />

amerikanska bilindustrins produktionskapacitet<br />

och sätta vår<br />

nation på kurs mot att återigen<br />

bli den mest produktiva ekonomin<br />

i världen.”<br />

EIRNS<br />

Synarkistbankir avslöjad bakom bilindustrins kris<br />

Felix Rohatyns namnteckning<br />

under nedläggningsplanen.<br />

Medan Bank of England, genom<br />

Montagu Norman och<br />

Brown Brothers Harriman, hade<br />

stor del i att föra Hitler till makten,<br />

formades fascistregimen<br />

under överin<strong>se</strong>ende av anglofranska<br />

kretsar som i Frankrike<br />

repre<strong>se</strong>nterades av Synarkistinternationalens<br />

bank Lazard Frères<br />

och dess filialer och medarbetare<br />

i London och New York.<br />

Rohatyn är enligt LPAC:s<br />

”vitbok” en lojal arvtagare till<br />

sådana ledande personer i Lazard<br />

Frères som André Meyer,<br />

och bankens politik att samarbete<br />

med nazistregimen under<br />

1930- och 1940-talen i Frankrike.<br />

Rohatyn är, precis som den<br />

tidens Lazard Fréres, en exponent<br />

för synarkisternas hat mot<br />

den USA-politik som Franklin<br />

D. Roo<strong>se</strong>velt stod för då och som<br />

<strong>LaRouche</strong> står för i dag.<br />

LPAC:s slutsats är att alla<br />

som i dag fortsätter att liera sig<br />

med Rohatyns projekt, efter att<br />

ha tagit del av innehållet i ”vitboken”,<br />

faller under kategorin<br />

quislingar, eller värre.<br />

EIRNS<br />

NY SOLIDARITET 3

Ulf Sandmark<br />

partiledare EAP,<br />

kandidat till<br />

Sveriges riksdag och<br />

Botkyrka kommun<br />

ulf.sandmark@nysol.<strong>se</strong><br />

Om jag blir statsminister i<br />

Sverige kommer jag att<br />

dra i gång mitt program<br />

för att skapa en miljon nya produktiva<br />

arbetsplat<strong>se</strong>r med följande<br />

ord till hela folket direkt i<br />

TV:<br />

Medborgare!<br />

Läget i Sverige är kritiskt. Vi<br />

befinner oss i den värsta internationella<br />

finanskri<strong>se</strong>n i historien.<br />

Den förra regeringen kunde<br />

inte skydda folk och företag<br />

mot hyperinflationen i pri<strong>se</strong>t på<br />

råvaror och energi. Precis som<br />

tidigare har man låtit människor<br />

och produktion ta smällarna,<br />

trots att finanskri<strong>se</strong>r bara<br />

● Kraftbolagen skinnar oss med<br />

samma metoder som amerikanska<br />

Enron gjorde i Kalifornien.<br />

Elbolagskartellen Vattenfall,<br />

Fortum och Sydkraft/Eon har<br />

pressat upp elpri<strong>se</strong>rna genom att<br />

dra ned på kärnkraftsproduktionen.<br />

Det hade aldrig lyckats om<br />

inte miljöpartiet medvetet hade<br />

drivit upp elpri<strong>se</strong>t genom Bar<strong>se</strong>bäcks<br />

stängning.<br />

Vi skall genast sätta stopp för<br />

plundringen av konsumenterna<br />

och nedstängningar av industri<br />

på grund av brist på el, genom att<br />

redan i dag lägga en proposition<br />

till Riksdagen om att snarast återstarta<br />

Bar<strong>se</strong>bäck, återreglera elpri<strong>se</strong>t<br />

och ta bort alla vinstkrav<br />

från Vattenfall.<br />

Sedan vi satt stopp för politiken<br />

att använda el som ett plundringsobjekt,<br />

kan vi börja <strong>se</strong> på<br />

kraftverken som maskiner. Sätt<br />

ett kärnkraftverk i händerna på<br />

en smålänning, så kommer vi att<br />

<strong>se</strong> samma mirakel som när man i<br />

slutet av 1800-talet startade otaliga<br />

företag genom att böja ståltråd<br />

och svarva trä till alla möjliga<br />

kombinationer: pinnstolar,<br />

klädnypor, sängar, trådkorgar<br />

o.s.v. Till att börja med kan man<br />

göra bruk av all det varmvatten<br />

som nu går till spillo för att värma<br />

havet åt sälar och viggar. Miljörörel<strong>se</strong>n<br />

stoppade användningen<br />

av mer än hälften av kärnreaktorernas<br />

effekt. Kärnkraften skulle<br />

vara en parentes och därför fick<br />

bara elkraften tas ut.<br />

Nu renoveras kärnkraftverken<br />

för att hålla trettio år till och<br />

kärnvärmen kan ersätta oljan för<br />

uppvärmning av många städer.<br />

Men smålänningen kan säkert<br />

också bygga växthus för att odla<br />

de rödaste tomater.<br />

Eftersom vi svenskar har varit<br />

så dumma att vi lagt ned fabrikerna<br />

som tillverkade våra egna<br />

kärnkraftverk och stoppat utvin-<br />

4 NY SOLIDARITET<br />

MITT MILJONPROGRAM<br />

– Nu lägger vi om kur<strong>se</strong>n!<br />

handlar om värdepapper.<br />

Men med mig i regeringen<br />

går det att klara ut. Genom min<br />

vän Lyndon <strong>LaRouche</strong> och<br />

hans ungdomsrörel<strong>se</strong> i spet<strong>se</strong>n<br />

har USA börjat återuppväcka<br />

Franklin D. Roo<strong>se</strong>velts politik,<br />

för att rädda produktionskapaciteten<br />

i den nedläggningshotade<br />

bilindustrin genom ett gigantiskt<br />

investeringsprogram.<br />

Det betyder att vi nu har en<br />

möjlighet att göra något liknande<br />

i Europa. Det gör det möjligt<br />

att stabili<strong>se</strong>ra det internationella<br />

finanssystemet i ett <strong>Ny</strong>tt<br />

Bretton Woods.<br />

I samarbete med <strong>LaRouche</strong>s<br />

USA kan Sverige komma ut ur<br />

<strong>Ny</strong> industripolitik med<br />

kärnkraft i centrum<br />

ningen av våra egna gigantiska<br />

uranresur<strong>se</strong>r, skall vi hämta hit<br />

den modernaste kraftmaskinen i<br />

världen från Sydafrika. Det är<br />

den idiotsäkra högtemperaturreaktorn,<br />

som alltså passar bra för<br />

alla som använder idiotiska argument<br />

mot kärnkraften.<br />

Snart kan vi importera en liknande<br />

maskin från Norge, eftersom<br />

man där diskuterar att bygga<br />

en norsk prototypreaktor för att<br />

ta vara på Norges andra gigantiska<br />

kraftkälla. Även om ga<strong>se</strong>n och<br />

oljan tar slut har Norge kraftråvara<br />

nog för att försörja hela världen<br />

med dagens kraftproduktion<br />

i hundra år. Norge har nämligen<br />

13 procent av världens toriumförekomster,<br />

som i reaktorer kan<br />

göras om till klyvbart uran-233.<br />

Förutom el ger högtemperaturreaktorn<br />

1 000-gradig processvärme.<br />

Med denna energimaskin<br />

kan vi starta massor av<br />

proces<strong>se</strong>r och lära oss bygga<br />

massor av nya maskiner. Ur<br />

vatten kan vi skapa vätgas och<br />

tillverka bilbränslet lokalt. Ur<br />

skiffer kan vi utvinna egen petroleumråvara<br />

och få skifferns alla<br />

mineraler, inklusive uran, på köpet.<br />

Ur sopor, skogsavfall och annat<br />

skräp kan vi ta fram och kombinera<br />

alla möjliga kemiska material.<br />

Med uppfinningsrikedom<br />

skall vi bygga upp hela kombinat<br />

av fabriker runt sådana HTR-reaktorer.<br />

Ett sådant kombinat bör<br />

användas för att bygga ut materialforskningen<br />

vid Vargön i Trollhättan<br />

och petrokemin vid Ly<strong>se</strong>kil/Uddevalla.<br />

Ett bör användas<br />

för att utveckla aluminium-,<br />

kemi- och skogsindustrin i<br />

Sundsvall. Ett bör användas för<br />

stål- och materialforskning i Luleå.<br />

Så skall vi hålla på till dess att<br />

det finns tillräckligt med elkraft<br />

för att fördubbla antalet industriarbetsplat<strong>se</strong>r.<br />

kri<strong>se</strong>n med full fart på ekonomin<br />

och med framtidstro.<br />

Vi skall lyckas, genom att<br />

bygga Sverige ur kri<strong>se</strong>n, och vi<br />

skall bygga Sverige för att kunna<br />

vara med och bygga världen.<br />

Med den regeringsproposition<br />

för den ekonomiska politiken<br />

som jag lägger fram i Riksdagen<br />

i dag, skall vi dra i gång<br />

det största investeringsprogrammet<br />

i Sveriges historia, ett<br />

investeringsprogram som aldrig<br />

skall ta slut!<br />

Vi skall göra följande.<br />

1. Sätta alla regioner och kommuner<br />

på plus, genom att dra i<br />

gång massor av statliga och<br />

kommunala infrastrukturprojekt,<br />

som är färdigplanerade<br />

och bara ligger och väntar av<br />

finansiella skäl.<br />

Kasta inte<br />

verktygen i sjön<br />

● I dag är den världsberömda<br />

verktygsfabriken Bahco i Enköping<br />

på väg att flyttas till Spanien.<br />

Det görs därför att dagens<br />

ekonomer inte <strong>se</strong>r skillnaden<br />

mellan att sälja verktyg och vilken<br />

konsumtionsvara som helst.<br />

De förstår inte att verktygstillverkning<br />

är själva kärnan i ekonomin.<br />

Bahcos skiftnyckel bär uppfinnargeniet<br />

J.P. Johanssons<br />

idéer in i varje verkstad<br />

i världen.<br />

Varje arbetare som får ett bättre<br />

verktyg i händerna, kan utföra<br />

arbetet med bättre produktivitet.<br />

Verktyget går inte sönder lika lätt<br />

och arbetsproces<strong>se</strong>n behöver<br />

inte avbrytas så ofta för att verktygen<br />

måste skärpas eller bytas<br />

ut. Varje produkt, som tillverkas<br />

med det bättre verktyget, bär<br />

med sig denna bättre prestanda<br />

och kvalitet vidare i det ekonomiska<br />

nätverket. Ett verktyg eller<br />

en verktygsmaskin höjer därmed<br />

produktiviteten i flera led, i<br />

motsats till en konsumtionsvara.<br />

Varje verktyg som tillverkas ger<br />

därför flerdubbel vinst.<br />

Verktygen och verktygsmaskinerna<br />

bär nya idéer, forskning<br />

och utveckling in i nationalekonomin.<br />

J.P. Johanssons skift-<br />

2. Bygga bort bostadsbristen<br />

och de orimligt höga hyrorna<br />

och huspri<strong>se</strong>rna, genom att öka<br />

bostadsbyggandet till åtminstone<br />

50 000 bostäder per år.<br />

3. Använda detta investeringsprograms<br />

flera hundratu<strong>se</strong>n<br />

nya produktiva arbetsplat<strong>se</strong>r<br />

för att behålla och utveckla de<br />

industrier som hotas av nedläggning<br />

i Sverige p.g.a. globali<strong>se</strong>ring<br />

och utflyttning.<br />

4. Börja bygga en tillräckligt<br />

stor infrastrukturkostym för<br />

att Sverige skall kunna växa<br />

ur kri<strong>se</strong>n. Ett fördubblat antal<br />

industriarbetsplat<strong>se</strong>r kräver åtminstone<br />

dubbelt så mycket<br />

elektricitet till industrin, och<br />

den kan bara komma från en<br />

fördubblad kärnkraftsproduktion.<br />

nyckel och rörtång är<br />

det bästa pedagogiska<br />

exemplet på det. Idéerna<br />

i dessa verktyg bärs<br />

fortfarande i dag in i<br />

varje verkstad och rörmokeri<br />

i världen.<br />

Samma sak om en<br />

forskare lär sig behärska<br />

en ny fysikalisk<br />

princip. Hans experimentutrustning<br />

blir<br />

förebild för den maskin<br />

eller det verktyg<br />

som för in upptäckten i<br />

produktionen och med<br />

varorna ut i samhället.<br />

Produktionens<br />

geometri<br />

Följer man idéernas<br />

och forskningens väg<br />

in i produktionen och samhället,<br />

framträder tydligt den okända<br />

värld som utflyttningstokiga<br />

ekonomer inte vet något om.<br />

Runt varje företag finns ett<br />

nätverk av underleverantörer.<br />

Ekonomerna <strong>se</strong>r deras leveran<strong>se</strong>r<br />

ungefär som leksaksklossar<br />

med ett pris på. Men producenter<br />

<strong>se</strong>r mycket mer skillnad på<br />

”byggklossarna”. Med varorna<br />

följer idéer som förbättrar produktionen.<br />

Det bildar en hel<br />

”geometri” av kunskaper, där de<br />

många underleverantörerna kan<br />

sitta på specialistkunskaper, som<br />

aldrig kan samlas i varje enskilt<br />

företag. Det innebär att produktivitetsförbättringen<br />

inte alltid<br />

kommer inifrån det egna företaget.<br />

Ett nytt verktyg, ny maskin<br />

5. Skapa en världsledande utvecklingsregion<br />

för nya råvaror<br />

och ny råvaruteknik i<br />

Norrland tillsammans med<br />

Norge, Finland och Ryssland.<br />

6. Bygg ut de eurasiska landbroarnas<br />

svenska delar: Europabanan,<br />

Nordiska triangeln<br />

med en fast förbindel<strong>se</strong> till Finland<br />

via Åland, Bottenviksbågen,NEW-korridoren/Barentslänken<br />

och Östersjökorridoren.<br />

7. Utbilda arbetskraften för<br />

en miljon nya produktiva arbetsplat<strong>se</strong>r.<br />

Återinför värnplikten<br />

för att ge alla ungdomar<br />

en chans till en civil yrkesutbildning,<br />

där de kan bygga en<br />

framtid för sig själva och världen.<br />

Låt mig ta det i tur och ordning.<br />

Motortillverkning i Scania.<br />

Den som kan tillverka en lastbilsmotor<br />

kan tillverka nästan<br />

vilken maskin som helst.<br />

eller annan ny kompetens, var<br />

som helst i produktionens ”geometri”,<br />

kan vara orsak till den<br />

produktivitetsförbättring som är<br />

avgörande för konkurrensförmågan.<br />

Bara en entreprenör eller yrkesarbetare,<br />

som på nära håll <strong>se</strong>tt<br />

idéernas väg in i produktionen,<br />

kan tolka och använda sig av dessa<br />

förskjutningar i geometrin,<br />

som är avgörande för företagets<br />

överlevnad. Den nya idén förändrar<br />

nämligen alla prisrelationer<br />

i hela geometrin, så att ekonomerna,<br />

som alltid arbetar med

Grafisk framställning av en ”utvecklingskorridor”<br />

regionalt järnvägs- och<br />

magnettågsnät<br />

10-15 mil bred<br />

utvecklingskorridor<br />

Huvudled<br />

(järnväg, magnettåg,<br />

motorväg)<br />

minst årsgamla prisrelationer,<br />

får alla kalkyler fel.<br />

Produktionens geometri fungerar<br />

ungefär som ett komplicerat<br />

kraftledningsnät, där en ny<br />

idé motsvarar införandet av en<br />

ny spänningskälla någonstans i<br />

nätet. Då förändras blixtsnabbt<br />

alla spänningsnivåer i nätet.<br />

Denna typ av naturvetenskapliga<br />

fenomen, som följer det som<br />

Riemann döpte till Dirichlets<br />

princip, kan jämföras med hur<br />

ekonomin fungerar.<br />

Man kan utsträcka denna produktionens<br />

”geometri” till hela<br />

det lokalsamhälle som har kunskaper<br />

om företaget och ett kulturklimat<br />

som uppmuntrar till<br />

nya idéer och förbättringar av<br />

produktionen. Tänk på Gnosjöandan.<br />

Detta kallas industritradition<br />

och kan ej flyttas med mindre<br />

än att hela samhället, med bibehållen<br />

eller förbättrad levnadsstandard,<br />

också flyttas.<br />

Utflyttning sänker<br />

produktiviteten<br />

Bryter man loss produktionen<br />

från ett samhälle och flyttar den<br />

till låglöneländer, utan industritradition<br />

och avancerade verktygsmaskinleverantörer,<br />

kan<br />

man uppnå just det som företagsplundrare<br />

vill ha. En ny fabrik<br />

som kopierar den nyaste tekniken<br />

ger oftast till en början hög<br />

produktivitet och därtill kommer<br />

de låga kostnaderna för lönerna.<br />

Det mångdubblar vinstnivån,<br />

som mångdubblar företagets<br />

värde. Företaget kan säljas med<br />

stor vinst, just innan problemen<br />

börjar synas.<br />

De största problemen uppstår<br />

därför att låglönearbetare saknar<br />

intres<strong>se</strong> att förbättra produktio-<br />

vägnät<br />

mindre samhällen<br />

MITT MILJONPROGRAM<br />

intensivjordbruk<br />

nen. De saknar skyddsnät och<br />

kan förlora jobbet om de försöker<br />

ändra på något. Dessutom<br />

förlorar underleverantörerna<br />

möjligheter att hålla i gång dialogen<br />

med företaget och dess anställda,<br />

p.g.a. språkproblem och<br />

långa avstånd. Det medför att<br />

idétillflödet snabbt sinar och därmed<br />

också de ständiga produktivitetsförbättringar<br />

som är nyckeln<br />

till konkurrenskraften. När<br />

dessa problem börjar synas, har<br />

oftast de som gjort utflyttningen<br />

redan sålt företaget.<br />

Det som slår igenom är globali<strong>se</strong>rarnas<br />

feodala syn på arbetskraften<br />

och produktionsproces<strong>se</strong>n.<br />

Fursten tror att det räcker<br />

med att bara han och hans närmaste<br />

medarbetare tänker och<br />

därför håller han resten av arbetskraften<br />

i träldom.<br />

Idén med nationalstaten (feodalismens<br />

be<strong>se</strong>grare) är att mobili<strong>se</strong>ra<br />

tänkare ur hela befolkningen<br />

med hjälp av allmän skola,<br />

välfärd, värnplikt, allmänna<br />

rikstäckande vägar, självägande<br />

bönder (företagare) och god kultur<br />

(ständig kompetenshöjning<br />

för personalen).<br />

Globali<strong>se</strong>ringen sänker den<br />

globala produktiviteten. Arbetare<br />

i industriländer som är högproduktiva<br />

p.g.a. välfärdsstaten,<br />

ersätts av mindre produktiva.<br />

Kraftfulla<br />

samhällsåtgärder<br />

Hela Sverige kommer att avindustriali<strong>se</strong>ras,<br />

om denna företagsplundring<br />

fortsätter. Jättelika<br />

utköpsfonder ihopsamlade av<br />

s.k. riskkapitalbolag kräver avkastning<br />

genom avskedanden<br />

och utflyttningar. När även delar<br />

av AP-fonderna har satsats på fö-<br />

städer med<br />

kärnkraftsdrivna<br />

industrikomplex<br />

region<br />

flod/kanal<br />

olje- eller gasledning<br />

retagsplundring, har pensionerna<br />

gjorts beroende av att företag<br />

avskedar sin personal.<br />

Vi måste låta samhället skydda<br />

den avancerade produktionskapaciteten<br />

från att förstöras. Vi<br />

skall ordna statlig kapitalförsörjning<br />

för personal och andra yrkeskunniga,<br />

som vill ta över nedläggnings-<br />

eller utflyttningshotad<br />

produktion. Jag föreslår därför<br />

att en statlig industribank inrättas,<br />

för att stödja sådana räddningsaktioner<br />

och industriali<strong>se</strong>ring<br />

av nya patent.<br />

Strategisk industri, som t.ex.<br />

verktygsmaskinindustri och sista<br />

företaget i en hel bransch, skall<br />

skyddas genom att vi ger staten<br />

expropriationsrätt för nyckelutrustning,<br />

maskiner och lokaler,<br />

som hotas av utflyttning/nedläggning,<br />

om det finns långsiktigt<br />

intres<strong>se</strong>rade personer som<br />

vill hålla ihop produktionskapaciteten.<br />

I räddningspaketen skall också<br />

ingå att vi genom statsföretagen<br />

lägger beställningar på tekniskt<br />

banbrytande ny infrastruktur<br />

så att de nedläggningshotade<br />

fabrikerna tas i fullt bruk. Det<br />

skall även gälla nedläggningshotade<br />

fabriker stora som Saab i<br />

Trollhättan.<br />

Jag tänker också på Scanias<br />

stora bildelsfabriker i Falun och<br />

Sibbhult, som också är på väg att<br />

stängas, liksom på Sveriges mest<br />

avancerade ingenjörs- och verktygsmaskinkapacitet,<br />

som finns i<br />

flygindustrin Saab i Linköping.<br />

Nu, när något nytt militärt flygplan<br />

ej skall byggas, skall vi ge<br />

Saab i uppdrag att utveckla magnettågstekniken<br />

för nordiska<br />

förhållanden. Vi skall inte kasta<br />

bort dessa verktyg. Sverige skall<br />

fortsätta vara ett industriland.<br />

Bygg utvecklingskorridorerna<br />

● Trots allt tal om IT, bioteknik och<br />

högteknologi under de <strong>se</strong>naste årtiondet<br />

har den förra regeringen inte brytt<br />

sig om att bygga en infrastruktur där en<br />

sådan produktion kan fungera. Tänk<br />

på hastigheten hos flygfrakten för att<br />

in<strong>se</strong> vad som krävs för högteknologiska<br />

varor och deras <strong>se</strong>rvice. Vårt efterblivna<br />

transportsystem styr därför in<br />

vår ekonomi mer och mer på råvaror.<br />

Vi behöver alltså få upp hastigheterna<br />

i transportsystemen till lands och<br />

till sjöss. Magnettåg och snabbfärjor<br />

kan flerdubbla hastigheterna och därigenom<br />

lyfta tekniknivån i hela landet.<br />

Därför skall vi bygga den nya Europabanan<br />

från Stockholm och Göteborg<br />

till Hamburg med magnettåg.<br />

Det branta och höga landskapet i<br />

vårt västra grannland övervinns bäst<br />

med magnettåg, som därför bör användas<br />

för utbyggnaden av hela den Nordiska<br />

triangeln mellan huvudstäderna<br />

Oslo, Köpenhamn, Stockholm och<br />

Helsingfors och vidare till S:t Petersburg<br />

och Moskva. Vi skall bygga den<br />

fasta förbindel<strong>se</strong>n till Finland via<br />

Åland och göra den Nordiska triangeln<br />

till en stark länk i de eurasiska transportkorridorerna<br />

till Kina och Indien.<br />

● En miljon nya produktiva arbetsplat<strong>se</strong>r<br />

är inte bara en siffra<br />

som kan stampas fram som byggklossar.<br />

Börja tänk på vilka som<br />

skall kunna arbeta där så blir det<br />

solklart. Det stora flertalet arbetslösa<br />

har inte kunskaper för<br />

det. Om vi inte får i gång en massutbildning<br />

för att bygga upp tankekraften<br />

i arbetet går det inte.<br />

Vi skall därför omedelbart<br />

bygga ut utbildningen vid de<br />

framgångrika industrigymnasierna:<br />

Volvoskolan, Scaniaskolan<br />

och så vidare. Alla industrier<br />

skall erbjudas utbildningsstöd av<br />

staten för att utbilda gymnasieelever<br />

men också arbetslösa ungdomar<br />

i den <strong>se</strong>naste tekniken,<br />

som bara finns i företagen, eftersom<br />

AMS och kommuner aldrig<br />

har råd att skaffa den enbart för<br />

utbildning. Vi skall fånga upp så<br />

mycket som möjligt av yrkeskunskapen<br />

som finns hos äldre<br />

arbetare och erbjuda förtidspensionärer<br />

att medverka i utbildningen<br />

av nästa generation.<br />

Den eftersatta infrastrukturen<br />

och bostadsbyggnationen<br />

kommer att kräva mycket arbete<br />

i början av Sveriges återindustriali<strong>se</strong>ring.<br />

Även här kommer<br />

många arbetslösa att kunna erbjudas<br />

inskolning genom att<br />

även byggföretagen erbjuds utbildningsstöd<br />

kombinerat med<br />

halverad arbetsgivaravgift för<br />

anställning av oerfarna ungdomar<br />

och långtidsarbetslösa.<br />

För att ytterligare få upp kvaliteten<br />

på yrkesutbildningen och<br />

erbjuda ungdomar en chans till<br />

åtminstone ett yrke skall vi återinföra<br />

den allmänna värnplikten,<br />

men kompletterat med civila utbildningsmål.<br />

Då kommer försvaret<br />

att betala sig även i fredstid,<br />

precis som annan utbildning.<br />

Sedan länge har de värnpliktigas<br />

erfarenheter av att hantera<br />

avancerad teknik i svår terräng<br />

I Norrland skall vi också sätta i gång<br />

ett långsiktigt arbete med att bygga de<br />

eurasiska utvecklingskorridorerna.<br />

Det börjar som järnvägs- och vägbyggen<br />

och fortsätter med kraftledningar,<br />

telekablar, pipelines, stadsbyggnad<br />

och blir till långa sammansättningssystem<br />

ungefär som löpande band. Varor<br />

som transporteras längs utvecklingskorridorer<br />

ökar i värde genom vidareförädling,<br />

i stället för att minska i<br />

värde p.g.a. transportkostnader.<br />

Narvik i Norge satsar på att göra<br />

malmbanan till en del av den utvecklingskorridor<br />

som kallas NEW, som<br />

sträcker sig från USA:s östkust till<br />

Kina. Den kan byggas ihop med Barentslänken<br />

direkt från Finland tvärs<br />

över Murmanskbanan till Archangelsk<br />

och så småningom till Jekaterinburg<br />

vid Transsibiriska järnvägen.<br />

Vi skall därför omedelbart sätta i<br />

gång bygget av Norrbotniabanan för<br />

att skapa utvecklingskorridoren Bottenviksbågen<br />

och länka ihop den<br />

nord–sydliga svenska kustkorridoren<br />

med Murmanskbanan, helst direkt via<br />

en nybyggd finsk Sallabana, för att ta<br />

del av de enorma transporterna av mineral<br />

(och gas) från Kolahalvön.<br />

Återinför värnplikten<br />

och dåligt väder besparat näringslivet<br />

oerhörda kostnader.<br />

Minnen av sönderkörda militärfordon<br />

har ökat försiktigheten i<br />

hanteringen av mångdubbelt dyrare<br />

maskiner för skogsbruk och<br />

bygg- och transportindustri. I<br />

dag genomför många ungdomar<br />

en värnpliktsliknande snabbkurs<br />

för att ta körkort. Utökad<br />

körträning med militärens krav<br />

på underhåll av bilarna skulle<br />

hjälpa alla värnpliktiga att effektivi<strong>se</strong>ra<br />

sina transporter hela livet.<br />

Lägg därtill träning att använda<br />

elektronik, mekanik och<br />

annan teknik.<br />

Denna militära utbildning i<br />

praktiskt tillämpad teknik skall<br />

vi kombinera med möjligheter<br />

att välja en civil tvåårig vidareutbildning,<br />

ungefär som den yrkesutbildning<br />

amerikanska militärer<br />

tidigare erbjöds efter avslutad<br />

tjänstgöring.<br />

Genom att systematiskt utbilda<br />

på prototyper och den nyaste<br />

militärtekniken, kan de <strong>se</strong>naste<br />

naturvetenskapliga upptäckterna<br />

vandra vidare med de värnpliktiga<br />

in i näringslivet. Försvarets<br />

forskning skulle på så sätt ge<br />

vinst i det civila näringslivet,<br />

vars produktionskapacitet alltid<br />

finns redo att, vid behov, snabbt<br />

få fram stora mängder krigsmateriel<br />

med absolut <strong>se</strong>naste teknik.<br />

På så sätt skall försvaret slippa<br />

kostnader för att producera en<br />

massa materiel som bara blir till<br />

gammal skrot i förråden.<br />

Den återinförda värnplikten<br />

skall på detta sätt bli en del av<br />

återindustriali<strong>se</strong>ringen av Sverige<br />

och på tio år ge hundratu<strong>se</strong>ntals<br />

ungdomar en chans att bemanna<br />

de nya produktiva arbetsplat<strong>se</strong>rna.<br />

Samtidigt gör vi det<br />

möjligt att återuppbygga ett tekniskt<br />

mycket avancerat folkförsvar<br />

mot katastrofer orsakade av<br />

människor eller vår hårda natur.<br />

NY SOLIDARITET 5

● I alla århundraden har Sveriges<br />

utveckling gått ut på att från<br />

de rikare kust- och slättbygderna<br />

i södra Sverige bryta ny mark<br />

och finna nya utkomster i de stora<br />

skogarna. I olika vågor har<br />

staten och enskilda funnit kraft<br />

att bebygga nya områden längs<br />

Norrlandskusten och in i landet.<br />

Sedan mitten av 1970-talet<br />

har vi saknat den kraften, befolkningsantalet<br />

i Norrland<br />

stagnerar. Civilisationen drar<br />

sig tillbaka och fler och fler arbetslösa<br />

flockas till städerna, där<br />

de precis som i romarriket erbjuds<br />

ett hektiskt nöjesliv.<br />

Därför var det så glädjande,<br />

när den norske utrikesministern<br />

i våras kom till Stockholm och<br />

erbjöd Sverige att vara med i<br />

Nordens största utvecklingsprojekt<br />

för att utveckla gasfyndigheterna<br />

i Barentshavet norr om<br />

Norge och Ryssland. Det kan<br />

skapa tu<strong>se</strong>ntals nya produktiva<br />

arbetsplat<strong>se</strong>r även i Sverige.<br />

Allt prat från politikerna om<br />

nya jobb visade sig då vara luft.<br />

Ingen då ledande politiker tackade<br />

ja till det norska erbjudandet,<br />

men de fortsatte mala om<br />

bristen på jobb.<br />

Ja till Norge!<br />

Jag vill att Sverige helhjärtat<br />

tackar ja till att vara med i norska<br />

statens beslutsamma arbete för<br />

att öppna Nordkalotten för en ny<br />

våg av utveckling och det ända<br />

ut på havsbottnarna i de svårast<br />

tänkbara betingel<strong>se</strong>rna för arbete.<br />

Det är återigen tankekraften<br />

hos uppfinningsrika människor<br />

som öppnat denna möjlighet för<br />

oss. Förmågan att bygga världens<br />

största konstruktioner,<br />

borrplattformarna, större än de<br />

högsta byggnaderna på land.<br />

Tekniken att svetsa under vatten<br />

för att bygga och underhålla gasledningar<br />

på stora djup. Förmågan<br />

att frysa gas till minus 163<br />

grader och lasta den i jättelika<br />

gastankbåtar för att fraktas till<br />

USA eller andra kontinenter.<br />

Det är sådan tankekraft som<br />

utvidgar råvaruresur<strong>se</strong>rna. Det<br />

är precis som när experimenten<br />

med ståltillverkningen utanför<br />

Sandviken tog fram bes<strong>se</strong>merugnarna<br />

som kunde använda<br />

svavelhaltigt järn. Bergen i Kiruna<br />

och Gällivaare förvandlades<br />

plötsligt till Europas rikaste<br />

järnmalmsfyndigheter och öppnade<br />

möjligheten för ännu fler<br />

att bygga och bo i Norrland.<br />

<strong>LaRouche</strong>s<br />

Vernadskijprojekt<br />

Ga<strong>se</strong>n ger en ny råvara, som tillsammans<br />

med malmen och skogen<br />

kan kombineras till allt möjligt.<br />

Det ger ny mening och nytt<br />

liv åt allt som har gjorts för att utveckla<br />

gamla och nya näringar i<br />

Norrland.<br />

Det norska gasprojektet kan<br />

öppna många fler möjligheter,<br />

om vi expanderar det med La-<br />

6 NY SOLIDARITET<br />

Rouches Vernadskijprojekt, för<br />

att ta fram de nya råvaror världen<br />

behöver när Kina och Indien om<br />

20 år har kommit upp i modern<br />

levnadsstandard.<br />

Det kommer att kräva tankekraft<br />

och den ryske vetenskapsmannen<br />

Vernadskijs dynamiska<br />

syn på biosfärens och noosfärens<br />

utveckling. <strong>LaRouche</strong>s Vernadskijprojekt<br />

skall ge tillräckligt<br />

med råvaror för att befria<br />

världen från alla imperialistiska<br />

oljebolags- och råvarukarteller.<br />

Det norska gasprojektet öppnar<br />

också portarna i norr till samarbete<br />

om att utveckla de enorma<br />

mineraltillgångarna på Kolahalvön<br />

och i skogarna i ryska<br />

Norra Karelen.<br />

Men det viktiga är inte råvarutillgångarna<br />

där, för de räcker<br />

ändå inte för hela världen. Det<br />

viktigaste är möjligheten att utveckla<br />

teknik för att få fram nya<br />

råvaror. Här är den mycket avancerade<br />

svenska och finska processindustrin<br />

runt Bottenviken,<br />

med sina maskinleverantörer<br />

och sin industriforskning, en<br />

enorm tillgång. Tillsammans<br />

med Norge, Finland och Ryssland<br />

kan vi ta fram de maskiner<br />

världen behöver för att få fram<br />

nya råvaror.<br />

Proces<strong>se</strong>n dras i gång<br />

MITT MILJONPROGRAM<br />

Hur vi skall lösa råvarukri<strong>se</strong>n<br />

Vi skall kartlägga vilka industrioch<br />

forskningsresur<strong>se</strong>r vi har,<br />

● Vi kan inte låta den ekonomiska<br />

politiken fortsätta styras av en<br />

finansmarknad som löper amok.<br />

Vad som är det gemensamma<br />

bästa kan bara avgöras genom<br />

folkets valda institutioner, Riksdag<br />

och regering.<br />

I dag används den förment<br />

självständiga Riksbanken av<br />

den s.k. marknaden för att sätta<br />

tvångströja på folkets valda repre<strong>se</strong>ntanter.<br />

I fortsättningen<br />

skall den i stället stå verkligt<br />

självständig gentemot de storbanker<br />

och andra enskilda särintres<strong>se</strong>n<br />

som dominerar den s.k.<br />

marknaden.<br />

Riksbanken och kronan skall<br />

vara kärnan i hela Sveriges ekonomiska<br />

självständighet.<br />

På finansminister Gunnar<br />

Strängs tid kunde staten styra<br />

både statens och den privata kapitalmarknadens<br />

kreditgivning<br />

efter det gemensamma bästas<br />

behov. Denna tillämpning av det<br />

amerikanska ekonomiska systemet<br />

under Bretton Woods-eran<br />

efter andra världskriget gav oss<br />

Rekordårens snabba tillväxt.<br />

De allmänna pensionsfonderna<br />

blev Strängs främsta verktyg<br />

för att bygga landet – bostadsprogrammet,<br />

de kommunala investeringarna,kärnkraftsutbyggnaden<br />

men också investeringarna<br />

i industrin fick sin beskärda<br />

del av pensionsfonderna.<br />

NEW-korridoren USA–Kina<br />

Nordiska triangeln<br />

med bro till Finland<br />

Europabanan med<br />

ny Fehmarnbro<br />

och vilka institutioner vi kan<br />

samarbeta med i andra länder,<br />

för att reali<strong>se</strong>ra de rikedomar vi<br />

har skapat och kan skapa i Norrland.<br />

Vi skall ge Vattenfall och<br />

Svenska Kraftnät i uppdrag att<br />

utreda hur Sverige kan bygga<br />

den gasledning som behövs för<br />

att få ner den norska och ryska<br />

ga<strong>se</strong>n till kontinenten.<br />

Vi har redan kraftledningsgator<br />

från norr till söder och egna<br />

Nu är både de statliga och privata<br />

pensionsmiljarderna i praktiken<br />

bortsnillade – det största<br />

rånet i landets historia. De har<br />

använts för att pumpa upp finansbubblorna<br />

och går inte att ta<br />

ut. Om man försöker sälja pensionsfondernas<br />

gigantiska innehav<br />

av aktier och fastigheter kollapsar<br />

bubblorna och därmed<br />

pensionskapitalet. Därför är det<br />

än viktigare, att kronan i fortsätt-<br />

ningen ges ut för att främja det<br />

gemensamma bästa.<br />

Med förebild från Alexander<br />

Hamiltons amerikanska ekonomiska<br />

system skall vi använda<br />

Riksbanken för att skapa kostnadsfri<br />

kredit, i den egna kronan,<br />

till staten för produktiva investeringar.<br />

Vi skall med den finansieringen<br />

ge ut så mycket riktade<br />

statliga lågräntelån, att vi får upp<br />

de totala statliga investeringarna<br />

till samma nivå som rådde på<br />

1960-talet, motsvarande i dag<br />

500 miljarder kr per år. På så sätt<br />

ger vi oss själva tillstånd att sätta<br />

vårt arbetslösa folk i arbete.<br />

Människor med produktiva<br />

arbeten skapar mycket mer än de<br />

Bottenviksbågen<br />

Inled den eurasiska epoken – stärk de eurasiska utvecklingskorridorerna genom Norden!<br />

gruvor och stålverk för att tillverka<br />

rören.<br />

Så länge vi har ledig arbetskraft,<br />

är gasledningen i praktiken<br />

gratis eftersom den är fullt<br />

lönsam. Projektet ger både ökad<br />

skatteinkomst i flera led och<br />

minskade kostnader för arbetslösa.<br />

Med ett riktat program för att<br />

finansiera utveckling av råvaror<br />

och råvaruteknik åt hela världen,<br />

skall vi på tio års sikt bygga<br />

kostar. Finns det ledig kapacitet<br />

eller arbetslöshet, kan Riksbanken<br />

ge ut kronor till projekt utan<br />

att det skapar inflation. Allt blir<br />

tvärtom billigare, även med högre<br />

löner, tack vare den allt effektivare<br />

infrastrukturen och tekniska<br />

förnyel<strong>se</strong>n i produktionen.<br />

Vid nästa toppmöte kommer<br />

jag att med all kraft föra fram<br />

Sveriges krav på en ny, rättvis<br />

ekonomisk världsordning i form<br />

av ett <strong>Ny</strong>tt Bretton<br />

Woods. Det kommer att<br />

långsiktigt stabili<strong>se</strong>ra<br />

valutorna och stöda vår<br />

ekonomiska omställning<br />

så att vi kan hjälpa till att<br />

bygga världen ur fattigdomen<br />

med hela vår industriexportkapacitet.<br />

Vi skall upprätta långsiktiga<br />

handelsavtal om utveckling av<br />

de ”eurasiska landbroarna” och<br />

andra stora projekt med alla länder<br />

Sverige kan samarbeta med.<br />

I dessa avtal skall vi ge varandra<br />

handelskredit och <strong>se</strong> till att den<br />

internationella handeln fungerar<br />

trots finanskri<strong>se</strong>n.<br />

Jag är säker på att vi kommer<br />

att möta stor förståel<strong>se</strong> för att vi<br />

beslutat oss att kliva ur nyliberalernas<br />

strypsnaror för ekonomin,<br />

d.v.s. både den s.k. stabilitetspaktens<br />

hårda budgetbalansvillkor<br />

och det svenska ännu<br />

stramare överskottsmålet.<br />

minst 100 000 nya produktiva<br />

arbetsplat<strong>se</strong>r i Norrland.<br />

För hela Barentsregionen, inklusive<br />

Murmansk- och<br />

Archangelskområdena, kan<br />

Vernadskijprojektet samtidigt<br />

skapa en miljon nya produktiva<br />

arbetsplat<strong>se</strong>r.<br />

På så sätt kan Norrlands befolkning<br />

börja växa igen och<br />

svenskarna fortsätta polarforskaren<br />

Andrés avbrutna resa mot<br />

Arktis.<br />

Använd Riksbanken, kronan och självständigheten<br />

Det gemensamma bästa<br />

skall bli ekonomisk politik<br />

Via Baltica<br />

gasfält<br />

Murmansk<br />

Archangelsk<br />

Moskva<br />

Barentslänken<br />

Jekaterinburg<br />

Nord–sydkorridoren<br />

till Iran och Indien<br />

Många EU-länder har redan<br />

tidigare försökt att komma ur<br />

detta förbud mot att investera<br />

och bygga bort arbetslösheten.<br />

De har försökt uppnå balans i<br />

budgeten, med hjälp av halvhjärtade<br />

undantag för vissa saker<br />

som utbildning, forskning<br />

och försvar.<br />

I den ekonomiska politik som<br />

jag i dag lägger fram, inför vi en<br />

mer rigorös princip. Vi kommer<br />

att återgå till Gunnar Strängs<br />

metod att tillåta statlig upplåning<br />

för långsiktiga produktiva<br />

investeringar i en särskild budget,<br />

kapitalbudgeten. Resten av<br />

budgeten, driftsbudgeten, skall<br />

vara i balans. På så sätt kan vi dra<br />

i gång långsiktiga projekt, utan<br />

att tvingas dra ned på den skola–vård–omsorg<br />

vi behöver mer<br />

av just när projekten kommer i<br />

gång.<br />

Med både egen finansiering<br />

genom vår självständiga krona<br />

och fungerande internationell<br />

handel finns alla möjligheter att<br />

snabbt komma ur kri<strong>se</strong>n och börja<br />

skapa produktiva nya arbetsplat<strong>se</strong>r<br />

med början nästa vecka.<br />

Detta pappersarbete kan vi<br />

alltså snabbt få överstökat, så att<br />

vi kan komma i gång med den<br />

mer krävande fysisk-ekonomiska<br />

proces<strong>se</strong>n, att på tio år kunna<br />

skapa en miljon nya produktiva<br />

arbetsplat<strong>se</strong>r. ❏

Hus<strong>se</strong>in Askary<br />

kandidat till<br />

Botkyrka kommun<br />

och Sveriges riksdag<br />

hus<strong>se</strong>in@nysol.<strong>se</strong><br />

Om vi lyckas skapa ett paradigmskifte,<br />

och återvänder<br />

till ett förnuftigt<br />

och produktivt samhälle med<br />

kraft att skapa och bygga en<br />

framtid åt kommande generationer,<br />

då kan vi lösa de stora problem<br />

som har drabbat Botkyrka.<br />

Det betyder att vi lämnar den<br />

anti-industriella ideologi som<br />

präglar alla aspekter av politiken<br />

i Sverige och resten av västvärlden,<br />

Då kan vi till och med göra<br />

Botkyrka till en modell för ekonomisk,<br />

social och kulturell utveckling.<br />

Titta på läget i dag. Efter mer<br />

än 30 års styre har s, på <strong>se</strong>nare tid<br />

i samarbete med mp, gjort kommunen<br />

till ett avskräckande exempel<br />

på vad miljöfanatismen<br />

och monetarismen kan leda till.<br />

Vi har stora ytor ”helig mark”<br />

där ingenting tillåts byggas, och<br />

det som människor byggde på<br />

1950- och 1960-talen skall rivas<br />

ner. Ta bara som exempel nedläggningen<br />

av Tullinge flygplats.<br />

Hela kommunen lever på<br />

statliga bidrag. Tack vare denna<br />

politik, som sossarna kallar<br />

”Botkyrkamodellen”, har vi i<br />

Botkyrka i dag ett <strong>se</strong>gregerat<br />

samhälle, inte bara i förhållande<br />

till andra kommuner, utan även i<br />

själva Botkyrka, i förhållandet<br />

mellan kommunens södra och<br />

norra del.<br />

I norra Botkyrka har vi ett katastrofläge:<br />

Enligt kommunens<br />

områdesstatistik för 2005 är arbetslösheten<br />

i norra Botkyrka<br />

7,5 procent (9 procent i Fittja),<br />

och dubbelt så många, 14 procent,<br />

är förtidspensionärer. Om<br />

man dessutom räknar in dem<br />

som är i arbetsmarknadsåtgärder<br />

och vuxenutbildning, då är<br />

mer än 50 procent av arbetsstyrkan<br />

i norra Botkyrka utan jobb.<br />

Socialdemokraterna och miljöpartiet<br />

kallar det ”hållbar ekonomi”<br />

(<strong>se</strong> Ettårsplan 2006).<br />

Det enda man kan <strong>se</strong> i budgeten<br />

är stora ”hål”, som fylls med<br />

statliga bidrag för att behålla status<br />

quo, så att kommunen inte<br />

exploderar socialt. Sen skickar<br />

man till oss några välbetalda<br />

Gringo- och hiphop-karaktärer<br />

som talar om för oss att vi skall<br />

vara stolta att leva i ett getto och<br />

att vi skall tycka om det. Nej, det<br />

kan jag absolut inte acceptera.<br />

Värre än så, de enda investeringar<br />

som görs i den reella ekonomin<br />

är utbyggnaden av Grindtorpskolan,<br />

Fittjaskolan och<br />

Kvarnhagsskolan (sammanlagt<br />

ca 260 milj). Men de kan absolut<br />

inte finansieras med kommunens<br />

intäkter. Hur lyckas man<br />

med det? Genom ”upplåning”<br />

från privata banker till marknadsräntor.<br />

Det här är makthavare<br />

som kastar våra barns framtid<br />

i klorna på privata bankin-<br />

Detta vill jag göra<br />

för Botkyrka<br />

tres<strong>se</strong>n. När jag och mitt parti<br />

kräver att staten (inte kommunen)<br />

ska skapa krediter för långsiktiga<br />

nationella investeringar i<br />

infrastruktur, industri, bostäder<br />

osv., med låg ränta, kommer<br />

svaret alltid: ”Vi vill inte skuldsätta<br />

kommande generationer.”<br />

Vilket hyckleri!<br />

I en situation där tu<strong>se</strong>ntals<br />

unga och andra arbetslösa är i<br />

desperat behov av produktiva<br />

jobb i industri, infrastruktur och<br />

vetenskap, har regeringen och<br />

sossarna i kommunen välsignat<br />

oss med ”Botkyrkas stora framtidssatsning<br />

i upplevel<strong>se</strong>industrin:<br />

Cirkus!”. Det kallas till och<br />

med ”industri” i propagandan.<br />

Med all respekt för clowner och<br />

jonglörer kan det som sossarna<br />

har gjort här bara kallas ”monkey<br />

business”.<br />

DETTA KAN VI GÖRA!<br />

● En internationell<br />

flygplats<br />

Det bästa exemplet som kan slå<br />

hål på den gröna mentaliteten är<br />

frågan om Tullinge flygplats.<br />

Här har vi infrastruktur som är<br />

rustad att hysa en internationell<br />

flygplats. Absolut internationell<br />

standard med en ny järnväg ända<br />

fram. Den ligger till och med<br />

närmare Stockholm än Arlanda.<br />

Den ligger nära Huddinge sjukhus,<br />

vilket möjliggör ambulansflyg.<br />

Hela södra delen av Stockholms<br />

län, och speciellt Botkyrka<br />

kommun skulle tjäna ekonomiskt<br />

på att Tullinge, i andra<br />

hand Grödinge, görs till en ny internationell<br />

flygplats, inklusive<br />

de tu<strong>se</strong>ntals arbetsplat<strong>se</strong>r som<br />

kan skapas i industrier som<br />

byggs runt omkring den.<br />

Vad regeringspartierna och<br />

kommunledningen i stället har<br />

bestämt är att lägga ner flygplat<strong>se</strong>n<br />

och begrava den under ett<br />

nytt bostadsområde (Riksten),<br />

som byggs ute i skogen (”naturen”!)<br />

långt från kommunens<br />

centrum och övriga stora bostadsområden.<br />

● Bygga industrier<br />

Om vi kan få i gång en återindustriali<strong>se</strong>ring<br />

i Sverige, då kan vi<br />

göra mycket för Botkyrka.<br />

Kommunen genomkorsas av en<br />

europeisk och nationell transportkorridor.<br />

Den ligger också<br />

mitt i en industrizon trots att den<br />

just nu inte berörs av den. Sveriges<br />

näst största koncentration av<br />

biltillverkning ligger bara några<br />

kilometer bort, i Södertälje.<br />

Både i norr och söder omringas<br />

Botkyrka av en av Europas tre<br />

största bioteknikregioner, som<br />

sträcker sig från Uppsala till<br />

Strängnäs med tyngdpunkter i<br />

Rutmönstret visar<br />

hur ett nät<br />

med balkbanor<br />

för spårtaxi skulle<br />

kunna dras.<br />

SÖDERTÄLJE,<br />

OSLO, KÖPENHAMN<br />

Ingen mer ”monkey business”<br />

M Ä L A R E N<br />

E4/E20<br />

Norsborg<br />

Vårsta<br />

Huddinge universitetssjukhus<br />

och Astra Zeneca i Södertälje.<br />

Området kring flygplat<strong>se</strong>n är<br />

idealiskt för att utveckla stora industrier<br />

kopplade till bioteknikforskningen<br />

vid Huddinge sjukhus<br />

och dess utvecklingscenter<br />

Novum.<br />

● Uppfinnarindustrin<br />

Alfa Laval<br />

Botkyrka har en världsberömd<br />

industri, Alfa Laval, skapad av<br />

mjölk<strong>se</strong>paratorns uppfinnare<br />

Gustav de Laval. Där tillverkas<br />

inte bara jordbruksmaskiner berömda<br />

för att mitt i Saudiarabiens<br />

öken få kor att producera<br />

mjölk och ost för miljonbefolkningar,<br />

utan även värmeväxlare<br />

för att frysa naturgas till flytande<br />

form.<br />

Forskare och produktutvecklare<br />

liksom säljingenjörerna vid<br />

denna storindustri tvingas varje<br />

år prioritera bort massor av idéer,<br />

som med ett kommunalt understöttindustriutvecklingscenter<br />

och en statlig återindustriali<strong>se</strong>ringspolitik<br />

skulle kunna bli<br />

till nya företag.<br />

Mer produktion och en ny<br />

verkstadsteknikskola för Botkyrkas<br />

ungdomar kring Alfa Laval<br />

kan öka idéflödet tillbaka till<br />

Hallunda Fittja<br />

Eriksberg<br />

Tumba<br />

Bygg ihop Botkyrka. Norra och södra<br />

Botkyrka kan knytas ihop med nya stadsliknande<br />

områden som byggs längs Albysjön och<br />

Tullingesjön, förbundna med spårtaxi, det<br />

moderna sättet att färdas i tätorter.<br />

Alfa Laval<br />

företaget och öka dess konkurrenskraft<br />

så att det stannar kvar<br />

och växer i Botkyrka.<br />

● Bygga bostäder<br />

Alby<br />

Tullinge<br />

Internationell flygplats i<br />

Tullinge alt. Grödinge<br />

När vi fått i gång industrier och<br />

andra produktiva arbetsplat<strong>se</strong>r<br />

behöver vi massor av nya bostäder,<br />

men de skall byggas nära de<br />

andra stora bostadsområdena.<br />

Vi behöver bygga där vi kan integrera<br />

södra och norra Botkyrka,<br />

och göra hela Botkyrka till en<br />

levande och sammanknuten<br />

storstadsmiljö med vackra boulevarder<br />

från söder till norr<br />

längsmed sjöarna. Med sina<br />

76 500 inbyggare kan Botkyrka<br />

räknas som en storstad.<br />

● Spårtaxi<br />

Ett nytt lokalt transportnätverk<br />

med ny teknik<br />

En splittrad kommun som Botkyrka<br />

kan bli en samlad stadsmiljö<br />

med en radikalt förbättrad<br />

lokaltrafik. Med helautomatiska<br />

eldrivna vagnar, ungefär som<br />

hissar fast de rör sig horisontellt,<br />

kan man åka dit man ska i 70<br />

km/tim utan att stanna på mellanstationerna.<br />

Det kallas spårtaxi<br />

och kan bli en ny storindus-<br />

STOCKHOLM<br />

Huddinge sjukhus<br />

Forskningscentret Novum<br />

Södertörns högskola<br />

nya industriområden<br />

i anslutning till<br />

bostadsområden förbundna<br />

med spårtaxi<br />

tri för den kommun som först utvecklar<br />

den. Det är sådana integrationsprojekt<br />

jag vill att Botkyrka<br />

skall kräva statligt stöd<br />

för.<br />

DETTA KAN DU GÖRA<br />

I DAG!<br />

Om vi skall kunna lyfta upp Botkyrka<br />

ur dess sociala och ekonomiska<br />

problem hänger på om vi<br />

lyckas skapa ett paradigmskifte i<br />

USA och Europa. Det är en förändring<br />

som har sin främsta<br />

grund i en människosyn som betraktar<br />

människan som en kreativ<br />

och suverän byggare i naturen,<br />

hela planetens trädgårdsmästare.<br />

Det som Lyndon <strong>LaRouche</strong>s<br />

rörel<strong>se</strong> och EAP är foku<strong>se</strong>rade<br />

på är att rädda hela mänskligheten.<br />

Det inkluderar alla människor<br />

och nationer.<br />

Men om befolkningen i Botkyrka<br />

stöder mig nu, och röstar<br />

på mig och EAP i valet den 17<br />

<strong>se</strong>ptember, då kan vi skicka en<br />

signal till hela världen att vi är<br />

redo för förändringen.<br />

Studera våra idéer noggrant.<br />

Stöd oss i dag, och hjälp till i vår<br />

kampanj, så att du och dina barn<br />

har en framtid i morgon!<br />

❏<br />

NY SOLIDARITET 7

<strong>LaRouche</strong> varnar för hyper<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong> <strong>se</strong>r<br />

tydliga paralleller mellan<br />

dagens råvaruprisinflation<br />

och hyperinflationen<br />

i Tyskland<br />

1923. Det är hög tid för<br />

den amerikanska kongres<strong>se</strong>n<br />

att ingripa.<br />

Den vil<strong>se</strong>ledande manövern<br />

från den avgående Alan<br />

Greenspan-förvaltningens<br />

sida att sluta offentliggöra<br />

uppgifter om penningmängden<br />

M3 syftade uppenbarligen till att<br />

dölja det faktum att världsmarknadspri<strong>se</strong>rna<br />

på råvaror stiger<br />

med en ökningstakt som placerar<br />

världen på samma slags hyperinflationistiska<br />

bana som Weimartyskland<br />

under <strong>se</strong>nare delen av<br />

1923.<br />

En jämförel<strong>se</strong> mellan råvarupri<strong>se</strong>rnas<br />

nuvarande ökningstakt<br />

och utvecklingen i Tyskland<br />

1923 ger vid handen att världssystemet<br />

under den rådande amerikanska<br />

och europeiska politiken<br />

skulle kunna nå sin sammanbrottspunkt<br />

inte mycket <strong>se</strong>nare<br />

än <strong>se</strong>ptember 2006, om inte till<br />

och med förr.<br />

Den nuvarande trenden i den<br />

amerikanska regeringens politiska<br />

beslutsfattande – den krängande<br />

ekonomisk-finansiella galenskapen<br />

hos den sittande Bush-administrationen<br />

men också den<br />

”Alfred E. Newman”-liknande<br />

handfallenheten hos en pliktförgäten<br />

demokratisk kongressgrupp<br />

– gör det troligt att världssystemet<br />

som helhet kommer att<br />

gå in i en av USA-dollarn utlöst<br />

sammanbrottsfas före hösten.<br />

Jag är inte ute efter att förutsäga<br />

vad som kan hända till hösten;<br />

jag är ute efter att till de berörda<br />

politiska kretsarna i det demokratiska<br />

partiet utdela den rejäla<br />

spark där bak som rekommenderas<br />

för tjurskalliga åsnor, och att<br />

göra det tillräckligt hårt, tillräckligt<br />

snart och tillräckligt ofta för<br />

att de ska ta itu med den reform av<br />

den amerikanska politiken som<br />

kan avvärja en annars anstormande<br />

allmän sammanbrottskris för<br />

inte bara USA-systemet utan för<br />

hela världssystemet.<br />

Det finns ett fåtal personer,<br />

bl.a. i Hamiltonprojektets team<br />

på Brookings Institution, som är<br />

kapabla att fatta detta, och som<br />

redan sitter inne med de flesta vä<strong>se</strong>ntliga<br />

fakta. Det finns experter i<br />

andra delar av världen som skulle<br />

kunna börja fatta detta snabbt, om<br />

de ruskas om ordentligt så att de<br />

vaknar.<br />

Världen är alltså nu inne i det<br />

sista stadiet av en hyperinflationistisk<br />

kollaps inte bara av dollarsystemet,<br />

utan av hela världssystemet.<br />

För att sätta in detta i sitt<br />

rätta sammanhang kan man titta<br />

på hur Federal Re<strong>se</strong>rve-chefen<br />

Greenspans galenskap höll i gång<br />

denna hyperinflationistiska cykel<br />

från 1987 till 2006. Titta på tre<br />

kurvor, som illustrerar detta: 1)<br />

Min ”typiska kollapsfunktion”<br />

från januari 1996, som beskriver<br />

kollapsfunktionens allmänna ka-<br />

8 NY SOLIDARITET<br />

rakteristik för tiden 1995–96; 2)<br />

Hyperinflationen i Weimartyskland<br />

1923; och 3) Den hyperinflationistiska<br />

takt med vilken pri<strong>se</strong>rna<br />

på råvaror, framför allt olja<br />

och metaller, stiger.<br />

(Vi låter ”tillgång och efterfrågan”-fanatikerna,<br />

och andra statistiker<br />

från ön Laputa i Gullivers<br />

resor, leka med sig själva bakom<br />

ladan, där de kommer att trivas.)<br />

Det som Greenspan i princip<br />

gjorde, var att han hjälpte bankerna<br />

som hade fått sina kassakistor<br />

tömda i oktober 1987, genom att<br />

slussa över likviditet till dem via<br />

inteckningsba<strong>se</strong>rade värdepapperspaket<br />

från bolåneinstituten<br />

Fannie Mae och Freddie Mac. På<br />

så vis blåstes fastighetsbubblan<br />

upp till sina nuvarande cancerösa<br />

proportioner. Detta låg <strong>se</strong>dan till<br />

grund för skapandet av pengar<br />

och därur härledda värdepapper,<br />

för det som skulle bli en hyperinflationistisk<br />

expansion i en fysiskt<br />

krympande ekonomi. (Se<br />

min typiska kollapsfunktion.)<br />

Till slut blev detta kärnan i en<br />

global finansbubbla, att likna vid<br />

den som hade byggts upp av den<br />

lombardiska ligan, som var ett<br />

verktyg för Venedig, och som när<br />

den kollapsade på 1300-talet<br />

drog med sig hela Europa in i en<br />

mörk tid. I det här fallet bestod<br />

slutskedet i denna hyperinflationistiska<br />

process av en kamp om<br />

kontrollen över världsmarknaden<br />

för råvaror.<br />

De mer klarsynta inom rövarklas<strong>se</strong>n,<br />

som är smarta nog att<br />

in<strong>se</strong> att det nuvarande internationella<br />

finanssystemet redan är<br />

dömt att gå under, letar efter en<br />

plats utanför ett sådant allmänt finans-<br />

och valutasammanbrotts<br />

räckvidd, där de kan ”mjuklanda”.<br />

Livsnödvändiga råvaror är<br />

en sådan landningsplats.<br />

Inflationens inflationstakt på<br />

råvarumarknaden är därför den<br />

karakteristiska kurvan för det rådande<br />

internationella finans- och<br />

valutasystemet. Denna inflationens<br />

inflationstakt, som avspeglas<br />

i den undangömda M3-statistiken,<br />

är den kurva som motsvarar<br />

hyperinflationskurvan i<br />

DIAGRAM FIGURE 31<br />

Weimartyskland mellan juni och<br />

november 1923.<br />

Bakom allt detta ligger Leibniz’<br />

kedjelinjeba<strong>se</strong>rade minsta<br />

verkan-princip, grundprincipen i<br />

Leibniz’ infinitesimalkalkyl och<br />

den ursprungligen av Leibniz<br />

upptäckta naturliga logaritmens<br />

funktion, som är härledd ur den<br />

dubblerade kedjelinjens minsta<br />

verkan-princip. Den grundläggande<br />

kunskapen för att kunna<br />

förstå sådana system finner man i<br />

Riemanns arbete med hypergeometrier.<br />

Lyndon H. <strong>LaRouche</strong><br />

20 april 2006<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong> varnade för den<br />

svällande råvarububblan redan i<br />

<strong>se</strong>ptember 2005, i en artikel med<br />

rubriken ”Hyperinflationary Patterns”(EIR<br />

30 <strong>se</strong>pt. 2005). <strong>LaRouche</strong><br />

upplyste i samma veva en radio-<br />

och internetpublik om ”Hur<br />

regeringar kan få bukt med vår tids<br />

hyperinflation”. <strong>LaRouche</strong>s varningar<br />

från <strong>se</strong>ptember 2005 finns<br />

på nätet, sökord ”hyperinflationary<br />

patterns”, ”bubbelekonomi<br />

bubbelmentalitet”.<br />

Hyperinflation<br />

i råvaror<br />

● Prisinflationen på råvarumarknaderna<br />

har löpt amok.<br />

Under 2005 steg pri<strong>se</strong>rna på<br />

flertalet metaller med 25–50<br />

procent, i enstaka fall (zink) med<br />

nästan 100 procent. Redan under<br />

första kvartalet 2006 steg de<br />

flesta metallpri<strong>se</strong>rna med lika<br />

mycket igen, 25–50 procent.<br />

Under de första två veckorna<br />

i april steg terminspri<strong>se</strong>rna<br />

på råvaror som följer: aluminium<br />

5 procent, olja 12 procent,<br />

guld 9 procent, silver 25 procent,<br />

tenn 11 procent, koppar 20<br />

Hyperinflationen Weimar Hyperinflation, i Tyskland Wholesale 1923, Price Index<br />

grossistprisindex (1913 = 1), March-November (1913=1) 1932<br />

logaritmisk Logarithmic skala scale<br />

1 000 000 000 000<br />

100 000 000 000<br />

10 000 000 000<br />

1 000 000 000<br />

100 000 000<br />

10 000 000<br />

1 000 000<br />

100 000<br />

10 000<br />

mars-april<br />

En typisk kollapsfunktion<br />

● För tio år <strong>se</strong>dan introducerade Lyndon <strong>LaRouche</strong> sin ”typiska kollapsfunktion”<br />

för att illustrera kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna av Federal Re<strong>se</strong>rve-chefen Alan<br />

Greenspans otroliga likviditet<strong>se</strong>xpansion: penningmängd och finansvärden<br />

(t.ex. pri<strong>se</strong>t på värdepapper, råvaror o.s.v.) ökar exponentiellt, samtidigt<br />

som den reala ekonomin (den fysiska produktionen, infrastruktur, allmän<br />

levnadsstandard) krymper.<br />

Så <strong>se</strong>nt som 2002 försäkrade Greenspan den amerikanska kongres<strong>se</strong>n att<br />

det inte fanns någon gräns för hur mycket pengar Fed kunde pumpa in i systemet.<br />

Efterträdaren Ben Bernanke är känd för sitt uttalande att Fed i nödfall<br />

skulle kunna ”släppa ned pengar från helikoptrar”. Det är ofrånkomligt att<br />

denna likviditetspumpning har satt stora avtryck i penningmängdsstatistiken.<br />

Uppenbarligen för att dölja detta offentliggör Fed från och med mars<br />

2006 ingen statistik över M3.<br />

Fed mäter penningmängden i tre stora kategorier, M1, M2 och M3. M1 är<br />

mängden <strong>se</strong>dlar, re<strong>se</strong>checkar och de flesta vanliga kontoinnehav – i princip<br />

kontanter och motsvarande. M2 inkluderar M1 plus sparkonton, mindre insättningar<br />

på längre tid och detaljhandelns dagskassor – i princip M1 plus<br />

pengar som inte är direkt tillgängliga men relativt lätta att komma åt. M3, det<br />

största måttet, inkluderar M1 och M2 plus institutionella penningmedel,<br />

stora insättningar på längre tid, återköpsöverenskommel<strong>se</strong>r och eurodollar<br />

– i princip det enda intressanta måttet på den samlade penningmängden.<br />

Under 2005 ökade M1 med 0,6 procent, jämfört med 4,0 för M2 och 7,3 för<br />

M3. M3 har fördubblats de <strong>se</strong>naste tio åren och växer nu med drygt 600 miljarder<br />

dollar om året. Ingen förklaring har getts till det extraordinära beslutet<br />

att sluta offentliggöra M3. Bernanke har dock gjort klart att han gärna går<br />

över från penningmängds- till inflationsstatistik, som lättare kan ”mas<strong>se</strong>ras”,<br />

som grund för penningpolitiska beslut.<br />

procent, zink 22 procent, nickel 22 procent, platina 6 procent och konsumentpri<strong>se</strong>t på bensin med 14 procent.<br />

Detta motsvarar en inflationstakt på 1 procent per dag! Om den<br />

trenden håller i sig skulle pri<strong>se</strong>t på terminskontrakt på råvaror tio- eller<br />

tjugofaldigas på ett år, samma inflationstakt som i Tyskland sommaren<br />

1 000<br />

jan. mars maj juli <strong>se</strong>pt. nov.<br />

DIAGRAM 2<br />

Prisökningen för 14 råvaror 2005–2006<br />

ökning i procent <strong>se</strong>dan januari 2005<br />

80<br />

60<br />

40<br />

årstakt<br />

april 2006<br />

528%<br />

20<br />

årstakt<br />

1:a kv.<br />

2006<br />

årstakt 2005 27% 122%<br />

0<br />

jan. april juli okt jan april<br />

1923.<br />

Den drivande kraften bakom pri<strong>se</strong>xplosionen (fast inte orsaken till<br />

den) är att hedgefonder och råvaruindexfonder skyfflar in spekulationspengar<br />

helt utan hänsyn till någon reell tillgång och efterfrågan.<br />

Enligt progno<strong>se</strong>n skulle den i råvaror investerade totalsumman stiga<br />

från 80 mdr dollar 2005 till 120 mdr dollar vid 2006 års utgång. Redan i<br />

april sprängdes 100 mdr dollar-vallen.<br />

En ytterligare faktor är fusioner och uppköp. Inom guldbranschen har<br />

det från och med <strong>se</strong>ptember 2005 gjorts minst 20 stora fusioner och uppköp.<br />

Vad gäller koppar och nickel har brittiska Inco och kanadensiska<br />

Falconbrigde gått ihop och blivit världens största producent; trots de<br />

höga pri<strong>se</strong>rna drar båda ned på produktionen. Inom energi<strong>se</strong>ktorn har<br />

två rena spekulationsfonder, Petrofund och Penn West, gått samman i<br />

en 3 mdr dollar-fusion till Kanadas största energikoncern.<br />

Råvaruprisinflationen är bara en del av en allmän inflationistisk utveckling<br />

i hela det internationella finanssystemet, medan inflationen<br />

1923 begränsades till Tyskland. Orsakerna till inflationen skiljer sig<br />

också. Efter första världskriget tvingades den tyska regeringen och<br />

riksbanken ta till <strong>se</strong>delpressarna p.g.a. de omöjliga fredsvillkoren; den<br />

nuvarande inflationen är däremot helt och hållet ett verk av ”självständiga<br />

centralbanker”, som bestämt sig för att öka penningmängden som<br />

ett sätt att för<strong>se</strong> en oligarkisk finanskast med ständigt nya medel för<br />

både en spekulationsorgie utan tidigare motstycke och uppköp av världens<br />

råvarure<strong>se</strong>rver och offentliga egendom.

inflation<br />

DIAGRAM FIGUR 1 3<br />

En typisk kollapsfunktion<br />

+∆<br />

−∆<br />

finansvärden<br />

penningmängd<br />

realekonomisk<br />

produktion/konsumtion<br />

Efter uppropen 1997 och 2000, genom vilka tu<strong>se</strong>ntals<br />

kända personer runt om i världen, däribland f.d. regeringschefer,<br />

parlamentariker, fackliga ledare, företagare,<br />

medborgarrättskämpar, kyrkliga företrädare, företrädare<br />

för militären och många andra, ställde sig bakom<br />

kravet på en omorganisation av det internationella<br />

finanssystemet, går Schillerinstitutets ordförande Helga<br />

Zepp-<strong>LaRouche</strong> nu ut med det följande nya uppropet,<br />

som sprids internationellt genom Schillerinstitutet. Det<br />

kommer att publiceras med undertecknarnas namn på<br />

internet och i olika tidningar.<br />

”Den vil<strong>se</strong>ledande manövern från den avgående Alan<br />

Greenspan-förvaltningens sida att sluta offentliggöra<br />

uppgifter om penningmängden M3 syftade uppenbarligen<br />

till att dölja det faktum att världsmarknadspri<strong>se</strong>rna<br />

på viktiga råvaror stiger med en ökningstakt som placerar<br />

världen på samma slags hyperinflationistiska bana<br />

som Weimartyskland under <strong>se</strong>nare delen av 1923. En<br />

jämförel<strong>se</strong> mellan råvarupri<strong>se</strong>rnas nuvarande ökningstakt<br />

och utvecklingen i Tyskland 1923 ger vid handen att<br />

världssystemet under den rådande amerikanska och europeiska<br />

politiken skulle kunna nå sin sammanbrottspunkt<br />

inte mycket <strong>se</strong>nare än <strong>se</strong>ptember 2006, om inte till<br />

och med förr.” Så skrev Lyndon <strong>LaRouche</strong> i ett uttalande<br />

den 20 april.<br />

När Lyndon <strong>LaRouche</strong> gör en prognos brukar det<br />

uppmärksammas av kompetenta ekonomer och finan<strong>se</strong>xperter<br />

runt om i världen, eftersom han bevisligen är<br />

den ekonom som träffat rätt med sina analy<strong>se</strong>r de <strong>se</strong>naste<br />

decennierna, medan hans kritiker saknar all trovärdighet.<br />

Den här gången fick hans bedömning varningsklockorna<br />

att ringa i det politiska Washington och på andra<br />

håll. Likheterna mellan de viktigaste råvarornas prisstegringstakt<br />

och hyperinflationen 1923 är så uppenbara<br />

att de vanliga mekanismerna för verklighetsförträngning<br />

inte fungerar längre.<br />

Centralbankerna har målat in sig i ett hörn: Om de<br />

fortsätter de <strong>se</strong>naste nitton årens Greenspan-politik, att<br />

hela tiden ösa ut mer likviditet med hjälp av derivatkrediter<br />

och spekulationen som bedrivs av hedgefonder,<br />

riskkapitalbolag m.m., så exploderar energi- och råvarupri<strong>se</strong>rna.<br />

Om de försöker torka ut denna likviditet, som<br />

nu genom ett stopp för yen-carry-trade och höjda räntor,<br />

då börjar bubblorna brista, vilket nu redan händer med<br />

den amerikanska fastighetsbubblan.<br />

Vare sig det blir ett hyperinflationistiskt sammanbrott<br />

av det internationella finanssystemet som i november<br />

1923 i Tyskland, eller en kedjereaktionsliknande punktering<br />

av bubblorna på fastighets-, aktie- och lånemarknaden,<br />

med hedgefonder, pensionsfonder, riskkapital-<br />

tid<br />

Stöd lösningen på finanskri<strong>se</strong>n!<br />

Upprop för <strong>Ny</strong>tt Bretton Woods<br />

bolag och banker som går omkull – så blir kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna<br />

för världsbefolkningen katastrofala. Hårdast skulle<br />

den fattigare delen av världsbefolkningen drabbas; medelklas<strong>se</strong>n<br />

skulle förlora alla sina besparingar. När staten<br />

inte längre kan finansiera sina åtaganden, hotar samhället<br />

att sjunka ned i kaos. Världen skulle gå in i en ny<br />

mörk tid.<br />

För att skydda befolkningen mot de oerhörda skador<br />

som ett okontrollerat sammanbrott av det internationella<br />

finanssystemet skulle ställa till med, kräver vi att en konferens<br />

skyndsamt sammankallas för att fatta beslut om<br />

en ny global finansarkitektur med det av Franklin D.<br />

Roo<strong>se</strong>velt 1944 initierade Bretton Woods-systemet som<br />

förebild.<br />

Vi vill också påminna om att det italienska parlamentet<br />

har tagit fasta på <strong>LaRouche</strong>s förslag och den 6 april<br />

2005 röstade igenom kravet att den italienska regeringen<br />

skall verka för ”att en internationell konferens på statschefsnivå<br />

sammankallas för att införa ett nytt, mer rättvist<br />

internationellt finans- och valutasystem”.<br />

I dag är behovet av en sådan grundlig omorganisation<br />

mer pressande än någonsin, men samtidigt har möjligheterna<br />

att faktiskt kunna genomföra den ökat. Och det beror<br />

på en historiens ironi. När Sovjetunionen började<br />

upplösas 1991 bestämde sig de neokon<strong>se</strong>rvativa i George<br />

Bushs regering för att göra om den amerikanska republiken<br />

till ett imperium, i enlighet med ”Project for a<br />

New American Century”. Det var en maktideologi som<br />

postulerade att USA:s politiska, ekonomiska och militära<br />

ledarställning aldrig mer skulle få hotas av någon nation<br />

eller grupp av nationer.<br />

Men nu har just de neokon<strong>se</strong>rvativa i Bush/Cheneyregeringen<br />

med sin politik för föregripande krig och regimskiften<br />

<strong>se</strong>tt till att samarbetsproces<strong>se</strong>n mellan nationerna<br />

i Eurasien och Latinamerika, som annars skulle ha<br />

tagit decennier, har utvecklats otroligt snabbt under<br />

trycket från den amerikanska unilaterala politiken.<br />

Statscheferna i en hel rad viktiga stater har gjort klart att<br />

de tänker försvara sina befolkningars gemensamma bästa<br />

mot övergrepp från de med globali<strong>se</strong>ringen förbundna<br />

finansinstitutionerna. Möjligheterna att föra upp frågan<br />

om en rättvis ny ekonomisk världsordning på agendan<br />

har därmed ökat enormt.<br />

Men det vore en farlig illusion att tro att en omorganisation<br />

av det bankrutta internationella finanssystemet<br />

skulle kunna lyckas utan eller mot USA. Vi förordar därför<br />

ett samarbete med det riktiga Amerika i den amerikanska<br />

revolutionens och självständighetsförklaringens<br />

tradition, förknippad med namn som Alexander Hamilton,<br />

John Quincy Adams, Abraham Lincoln, Franklin D.<br />

Roo<strong>se</strong>velt och Martin Luther King, och i dag inspirerad<br />

av Lyndon <strong>LaRouche</strong>. Amerika måste vara en del av den<br />

Pengar är alltid någonting värda!<br />

Ovan: En kvinna eldar i spi<strong>se</strong>n med <strong>se</strong>dlar.<br />

T.v. Barnen leker med <strong>se</strong>delbuntar som<br />

byggklossar i Tyskland 1923.<br />

nya principgemenskapen mellan suveräna republiker,<br />

förenade av ett gemensamt mänskligt intres<strong>se</strong>.<br />

För att rätta till felen som begåtts på grund av de <strong>se</strong>naste<br />

fyrtio årens paradigmskifte, särskilt efter det att<br />

USA-presidenten Nixon 1971 avskaffade systemet med<br />

fasta växelkur<strong>se</strong>r, och som efter Sovjetunionens upplösning<br />

genom en tygellös globali<strong>se</strong>ring har lett till den nuvarande<br />

brutala rovdjurskapitalismen, måste följande<br />

åtgärder vidtas. Konferen<strong>se</strong>n för ett <strong>Ny</strong>tt Bretton Woods<br />

måste följaktligen besluta:<br />

1. Fasta växelkur<strong>se</strong>r måste omedelbart<br />

återinföras.<br />

2. Derivatspekulation måste förbjudas genom<br />

överenskommel<strong>se</strong>r mellan regeringar.<br />

3. En omfattande omplanering resp. avskrivning<br />

av skulder måste genomföras.<br />

4. Genom en statlig kreditgivning i Alexander<br />

Hamiltons och det amerikanska systemets<br />

tradition måste nya kreditlinjer ställas till<br />

förfogande, vilka genom investeringar i<br />

grundläggande infrastruktur och teknologisk<br />

förnyel<strong>se</strong> skapar förutsättningar för produktiv<br />

full sys<strong>se</strong>lsättning.<br />

5. Utbyggnaden av de eurasiska landbroarna som<br />

kärnan i värld<strong>se</strong>konomins återuppbyggnad är den<br />

vision som inte bara kommer att skapa ett nytt<br />

ekonomiskt under, utan också kan bli en<br />

fredsordning för 2000-talet.<br />

6. En ny ”Westfalisk fred” måste tillförsäkra alla<br />

världens nationer en tryggad råvaruförsörjning<br />

för minst femtio år framåt.<br />

Vi menar att ”globali<strong>se</strong>ringssystemet” med sin brutala<br />

rovdjurskapitalism har gjort ekonomisk, finansiell<br />

och moralisk bankrutt. I stället måste människan åter<br />

sättas i centrum, och ekonomin måste först och främst<br />

tjäna det gemensamma bästa. Den nya ekonomiska<br />

världsordningen måste garantera alla människors<br />

okränkbara rättigheter.<br />

Initiativtagare:<br />

Helga Zepp-<strong>LaRouche</strong><br />

ordförande Schillerinstitutet, maj 2006<br />

Du kan underteckna uppropet på www.bueso.de. Där<br />

kan du också <strong>se</strong> vilka som hittills skrivit på.<br />

NY SOLIDARITET 9

Varför vi måste<br />

rädda bilindustrin<br />

<strong>LaRouche</strong> orienterar ungdomsrörel<strong>se</strong>n<br />

I ett konferenssamtal den 5 maj diskuterade Lyndon <strong>LaRouche</strong><br />

och hans internationella ungdomsrörel<strong>se</strong> hur kampanjen<br />

för att rädda den amerikanska bilindustrin skulle drivas.<br />

<strong>LaRouche</strong> inledde samtalet med följande ord.<br />

Jag ska inskränka mig här till det som<br />

jag tror är den centrala punkten. Det<br />

som jag har skrivit och som har publicerats<br />

om det här förslaget borde, för er,<br />

vara rätt så uppenbart, åtminstone när ni<br />

har diskuterat igenom det med varandra.<br />

Jag ska tala om det allmänna världsläget.<br />

I dag har vi förstås något intressant<br />

som har hänt. Den här Leuschel, som vi är<br />

bekant med från Belgien, har gett ut en<br />

bok och han har en annons för den som är<br />

införd på ekonomisidorna i dagens<br />

Frankfurter Allgemeine Zeitung, där han<br />

citerar mig och hänvisar till mig som en<br />

auktoritet. – Så nu går snacket. Jag behöver<br />

inte säga mer om det nu, men det visar<br />

att det börjar hetta till.<br />

Nu till detta förslag om fordonsindustrin,<br />

som inte är ett direkt lagförslag, men<br />

det är ett utkast till resonemang kring ett<br />

lagförslag. När man ska lagstifta om något<br />

så börjar man, om det går rätt till, med<br />

att bestämma sig för vad man vill göra,<br />

och så formulerar man det i vanlig text,<br />

där avsikten framgår tydligt. Sedan lämnar<br />

man över det till ett gäng personer i<br />

kongres<strong>se</strong>n som är bra på att arbeta om en<br />

avsiktsförklaring till lagtext, så att det kan<br />

slinka igenom lagstiftningsproces<strong>se</strong>n så<br />

friktionsfritt som möjligt – inte utan friktion,<br />

men så friktionsfritt som möjligt.<br />

Det som jag har skrivit nu är denna avsiktsförklaring,<br />

som bestämmer utformningen<br />

av själva lagtexten. Så det är inte<br />

meningen att ni ska gå omkring och<br />

”yrka” och ”hemställa”. Glöm det. Det är<br />

inte er uppgift. Er uppgift är att hänga på<br />

det som jag gör, och <strong>se</strong>dan får kongressfolket,<br />

som kan de här sakerna, svara för<br />

den andra biten. Ni ska inte försöka göra<br />

deras jobb. Vi gör vårt jobb, så får de göra<br />

sitt.<br />

Problemet är detta: Man måste utgå<br />

från en idé, och folk kommer inte att fatta<br />

vad man säger om man inte får fram denna<br />

idé klart och tydligt, steg för steg. Smit<br />

inte undan från någon av de frågor som jag<br />

tar upp. Det blir fel om man gör det. Det<br />

finns inget ”smart” sätt att undvika de frågor<br />

som jag kommer att ta upp här.<br />

Först och främst måste ni hamra på det<br />

faktum att världen nu är inne i sista stadiet<br />

– fast vi vet inte hur många veckor eller<br />

månader det rör sig om – men den är inne i<br />

sista stadiet av ett sammanbrott av det nu<br />

rådande internationella valutasystemet.<br />

Närmare bestämt det valutasystem som<br />

har varit i kraft <strong>se</strong>dan omkring 1971–72,<br />

<strong>se</strong>dan Bretton Woods-systemet upplöstes,<br />

och som har varit i kraft i en värre form<br />

<strong>se</strong>dan 1987, under inverkan av den internationellt<br />

ändrade politik som hänger<br />

ihop med det som Alan Greenspan förknippas<br />

med, ifråga om finansiella derivat.<br />

Det är slut med det här systemet. Det<br />

finns ingen möjlighet att det här systemet<br />

kan fortsätta att fungera särskilt länge till.<br />

10 NY SOLIDARITET<br />

Det kan gå under på tisdag, eller om tre<br />

månader, eller om fem månader. Det kommer<br />

att gå under. Det finns ingenting som<br />

kan rädda det här systemet, utom en övergång<br />

till ett annat system. Inga reformer<br />

inom ramarna för det nu rådande systemet<br />

kommer att fungera, såvida de inte är utformade<br />

för att vara anpassade till ett nytt<br />

system som är under införande. Det som<br />

jag har föreslagit i lagstiftningsväg är utformat<br />

för att fungera inom ett nytt system,<br />

och det fungerar som en övergång<br />

och förberedel<strong>se</strong> till införandet av detta<br />

nya system.<br />

Det är föreställningen om detta nya<br />

system i en nära framtid som är nyckeln<br />

till detta förslag.<br />

Vi kan titta på några av de andra nycklarna.<br />

För det första är vi, som jag sa, mitt<br />

uppe i en finansiell världskris, som är värre<br />

än den som drabbade Tyskland 1923.<br />

Det är den värsta kri<strong>se</strong>n i hela den moderna<br />

historien. Det enda i Europas erfarenhet,<br />

eller i den vidsträckta europeiska civilisationens<br />

erfarenhet, som liknar denna<br />

kris som nu är i antågande, är den stora<br />

mörka tid som bröt ut i mitten på 1300-talet,<br />

i och med lombardsystemets konkurskollaps;<br />

lombardsystemet kontrollerades<br />

av Venedig, som vid den tiden kontrollerade<br />

den europeiska civilisationen.<br />

Det är där vi står. Det är slut med det här<br />

systemet.<br />

”Greenspankri<strong>se</strong>n”<br />

Systemsammanbrottet tar sig uttryck i råvarupri<strong>se</strong>rnas<br />

exponentiella ökningstakt.<br />

Impotenta personer säger att vi har en bensinpriskris.<br />

Det är inte detta som är vår kris.<br />

Det är vis<strong>se</strong>rligen en kris, men det är inte<br />

den stora världskri<strong>se</strong>n, och det finns inte<br />

heller något man kan göra åt den på dess<br />

egna villkor. Man kan försöka lindra den på<br />

olika sätt, men allting som man gör i den<br />

riktningen kräver, om det ska kunna lyckas,<br />

att man tar itu med hela systemet. Man<br />

kan inte ta itu med bensin- eller oljepriskri<strong>se</strong>n<br />

utan att ta itu med den hyperinflationistiska<br />

utvecklingen i världen i sin helhet, i<br />

såväl råvaror som i olja och naturgas.<br />

Den kris som nu slår till borde kallas<br />

”Greenspankri<strong>se</strong>n”, eftersom det var Alan<br />

Greenspan som införde förändringarna i<br />

det internationella finanssystemet från<br />

och med 1987, när han efterträdde Volcker<br />

som chef för den amerikanska centralbanken,<br />

mitt uppe i en krasch på världens aktiebör<strong>se</strong>r<br />

som liknade kraschen 1929, åtminstone<br />

på den amerikanska aktiemark-<br />

Lyndon H. <strong>LaRouche</strong><br />

naden; kri<strong>se</strong>n som hade inträffat i oktober<br />

1987 var jämförbar med 1929.<br />

Jag hade för resten förut<strong>se</strong>tt den kraschen;<br />

jag förutsåg under våren att den<br />

skulle inträffa i oktober, och den inträffade<br />

i oktober precis som jag hade sagt.<br />

Den kri<strong>se</strong>n blev utgångspunkten för ett<br />

försök att undvika att ta kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna<br />

av den, och skjuta kri<strong>se</strong>n framför sig, med<br />

Sprack bubblan den här<br />

veckan? En rubrik i finanspres<strong>se</strong>n<br />

under maj månad.<br />

hjälp av en hyperinflationistisk expansion<br />

av penningmängden. Man ska komma<br />

ihåg att det som Greenspan gjorde, var<br />

att han löste ut bankerna. Den centrala<br />

mekanismen som han använde var att han<br />

använde Federal Re<strong>se</strong>rve-systemet för<br />

att, under förhållanden av en hyperinflationistisk<br />

spekulationspolitik, föra över<br />

medel till bankerna som hade brist på<br />

pengar på grund av kri<strong>se</strong>n 1987, så att de<br />

kunde investera i en hyperinflationistisk<br />

process, av det slag vi har upplevt <strong>se</strong>dan<br />

dess.<br />

I centrum för detta stod bolånekri<strong>se</strong>n.<br />

Bankerna hade gett ut bolån. Och här sitter<br />

de, utan kontanter, och utan insättningar<br />

som kommer in som kan ersätta bristen<br />

på kontanter. Hur kan de vara med på en<br />

stor spekulationsmarknad? Jo, Greenspan<br />

sa: ”Bunta ihop era bolån och för<br />

över dem till bolåneinstituten Fannie Mae<br />

och Freddie Mac. Federal Re<strong>se</strong>rve-systemet<br />

kommer att betala till Freddie Mac<br />

och Fannie Mae, så att ni på bankerna får<br />

pengar nu.”<br />

Penningoperationen genomfördes <strong>se</strong>dan<br />

med hjälp av diver<strong>se</strong> tricks och svindlerier,<br />

som alla i grunden var hyperinflationistiska.<br />

Nu har man kommit till vägs<br />

ände, vilket är vad vi trycker på här; man<br />

har kommit till vägs ände därför att vi nu<br />

har fått en hyperinflationistisk kris i råvarupri<strong>se</strong>rna.<br />

Orsaken till råvarukri<strong>se</strong>n är att de som<br />

höll på med denna spekulation började<br />

fatta, om de inte redan visste det, att det<br />

här systemet närmade sig slutet. Och det<br />

som de funderar över, de som vill vara<br />

smartare än de andra, är: Vart ska de ta vägen<br />

när finanssystemet brakar ihop? Som<br />

i Tyskland 1923. Det är den situationen<br />

som många tittar på: Hur kunde vissa personer<br />

bli rika när tysken i gemen blev helt<br />

utblottad 1923? De blev rika därför att de<br />

visste vad som komma skulle, och de hade<br />

placerat om sina tillgångar på ett sådant<br />

sätt att när kri<strong>se</strong>n 1923 var över ägde dede<br />

bästa tillgångarna i Tyskland, och även i<br />

andra länder.<br />

Vanliga människor förlorade allt när<br />

kri<strong>se</strong>n kom 1923. Men några personer,<br />

som visste vad som var på gång, begrep att<br />

i en hyperinflationistisk kris ska man<br />

skaffa sig reella tillgångar som fortsätter<br />

att vara ekonomiska tillgångar även om<br />

hela penningsystemet brakar ihop. Och<br />

det var det som de gjorde.<br />

Vad är det för tillgångar som överlever<br />

penningsystemet? Fastigheter är inte så<br />

värdefulla, för de är redan hyperinflaterade<br />

till max. Om man är långivare till hela<br />

fastighetssystemet, så att man kommer att<br />

sitta som ägare av alla fastigheter när systemet<br />

kollapsar, det är en annan sak. Men<br />

det som det mesta av världens kapital, det<br />

kapital som vet att världen är på väg mot<br />

den största kraschen genom tiderna, dras<br />

till, det är råvaror, råvaror som har ett<br />

egenvärde för vilken ekonomi som helst<br />

som försöker ta sig ur ett allmänt sammanbrott<br />

av det nu rådande internationella<br />

finans- och valutasystemet.<br />

Något som man också satsar på är den<br />

yttersta kontrollen över tomtmarken; när<br />

systemet kollapsar kommer den som har<br />

lånat ut pengar till markköp att sitta som<br />

ägare av all mark. Men i första hand är det<br />

kontrollen över råvarorna man siktar in<br />

sig på, med oljan som ett exempel av<br />

många, och metaller som det bästa exemplet.<br />

Eftersom det finns en ändlig mängd<br />

högvärdiga metalltillgångar, malmer, på<br />

den här planeten, så kan man kontrollera<br />

hela planeten om man politiskt kontrollerar<br />

dessa tillgångar. Det är det som de är<br />

ute efter, och som kri<strong>se</strong>n handlar om.<br />

Slutet närmar sig alltså för det nu rådande<br />

världssystemet. Hur det än går, antingen<br />

om finansfolket skulle försöka<br />

knäcka spekulanterna – vilket jag inte tror<br />

att de nånsin kommer att göra – eller om<br />

spekulanterna tar över, så går vi mot ett<br />

sammanbrott inte bara av ekonomier eller<br />

finansmarknader, utan av själva civilisationen.<br />

Det betyder att vi kan <strong>se</strong> fram emot<br />

en situation där världsbefolkningen på en<br />

eller ett par generationer skulle pressas<br />

ner till under en miljard människor från<br />

nuvarande drygt <strong>se</strong>x miljarder. Det är ett<br />

sådant perspektiv om en ny mörk tid som

lurar i den här situationen, om vi inte byter<br />

system. Och det som vi av<strong>se</strong>r att göra är att<br />

byta system.<br />

Ändra spelets regler<br />

Fordonsindustrin är oerhört betydel<strong>se</strong>full<br />

i detta, därför att där, och i flygindustrin,<br />

finns den största koncentrationen av en<br />

kapacitet att konstruera verktygsmaskiner.<br />

Det är inte bilarbetarna i sig, för bilarbetarna<br />

i sig kan inte uträtta något om de<br />

inte är involverade i ett företag, eller en<br />

grupp företag, med en kapacitet att konstruera<br />

verktygsmaskiner. Det är inom<br />

bilindustrin som det mesta av den kapaciteten<br />

finns koncentrerad i USA, och det<br />

gäller för många andra länder också. Det<br />

är därför som vi måste rädda den här delen<br />

av den fysiska produktionen, därför att<br />

den är helt central för möjligheterna till en<br />

ekonomisk återhämtning.<br />

Men den andra sidan av detta är: Vad<br />

gör vi med hyperinflationen? Det är detta<br />

problem man springer på när man har med<br />

politiker att göra: Vad kan man göra åt hyperinflationen?<br />

De kommer att säga till er<br />

att vi har en frihandel<strong>se</strong>konomi, och det<br />

kan man inte ändra på. Vi har också en globali<strong>se</strong>rad<br />

ekonomi, och de kommer att<br />

säga att det kan man inte heller ändra på:<br />

en hyperinflationistisk frihandel<strong>se</strong>konomi<br />

alltså. Då är det ju kört, det är kollektivt<br />

självmord, så där har de fel! Och ni får inte<br />

backa på att om de säger det, eller tror det,<br />

så har de fel! De har inte bara fel, de har<br />

självmordsaktigt fel. De är som killen<br />

som säger ”Jag är stålmannen” och så<br />

hoppar han ut från en skyskrapa och tror<br />

att han ska flyga. Visst flyger han, ett tag,<br />

och hela vägen ner – med ett bestämt slut.<br />

Det finns alltså ingen chans med det nu<br />

rådande systemet, de nu rådande rättsliga<br />

spelreglerna i USA, det nu rådande sättet<br />

att föra politik i kongres<strong>se</strong>n, att det här<br />

landet kommer att kunna överleva. Alltså<br />

måste vi ändra på det. Det finns flera aspekter<br />

på förändringen. En ligger nära till<br />

hands. Det finns folk nu som säger att man<br />

måste höja räntan för att begränsa expansionen<br />

av penningmängden; höja styrräntan<br />

till fem, <strong>se</strong>x eller sju procent. Det kommer<br />

inte att fungera. Det kommer inte att<br />

få stopp på inflationen, utan snarare ha en<br />

tendens att få en hyperinflationistisk effekt.<br />

Inflationen ligger huvudsakligen i<br />

råvarorna, och den får man inte stopp på<br />

bara med en justering av ränteläget.<br />

Om man å andra sidan inte bromsar<br />

upp det ohämmade flödet av M3 in i det<br />

här inflationsmaskineriet så får man bara<br />

en högre inflation och man kommer fortare<br />

till helvetet. Varken en stram penningpolitik<br />

eller en släpphänt penningpolitik<br />

är alltså acceptabel. Att bara öka penningmängden<br />

är ingen lösning.<br />

Det viktiga är hur man ökar penningmängden.<br />

Vi vill öka penningmängden,<br />

men hur? Genom att binda pengarna i<br />

långsiktiga investeringar. Långsiktiga investeringar<br />

som gör vadå? Som sätter<br />

människor i arbete med att producera<br />

långsiktiga varor. Vadå för varor? Inte<br />

bara bilar, som är rätt kortsiktiga, utan<br />

kraftverk, som har en livstid på trettio till<br />

fyrtio år. Vi investerar i dem för säg tjugofem<br />

år framåt, och i stora vattensystem,<br />

med en livstid på femtio till hundra år. Den<br />

typen av saker.<br />

Vi investerar alltså i produktiva tillgångar,<br />

eller infrastruktur som är nödvändig<br />

för produktiva tillgångar, med fysiska<br />

livstider på mellan ett kvarts- och ett halv<strong>se</strong>kel.<br />

Det betyder att vi binder pengarna<br />

som staten trycker upp, så att säga, i krediter<br />

som satsas på det här projektet. På det<br />

här vi<strong>se</strong>t ger vi folk arbete. De får betalt<br />

för sitt arbete på kort sikt, men intäkterna<br />

som den här produktionen ger är långsiktiga.<br />

Varje år får man med andra ord tillbaka<br />

en del av den totala investeringskostnaden.<br />

Det tar kanske tre till fem år att bygga<br />

ett kärnkraftverk. Det kommer att ha en<br />

livstid på tjugofem till trettio år. I princip<br />

amorterar man alltså av den här investeringen<br />

på trettio år. Men med den som säkerhet<br />

kommer man varje år att kunna betala<br />

ut löner och annat, för en trettiondel<br />

eller en tjugofemtedel av denna totala investeringskostnad.<br />

Om man gör en sådan<br />

investering på trettio år, som tar fem år att<br />

bygga, är det sådana siffror, sådana förhållanden,<br />

man har att röra sig med. På det<br />

här vi<strong>se</strong>t binder man alltså pengarna.<br />

Vad <strong>se</strong>dan staten måste göra, vad penningsystemet<br />

måste göra, är att bestämma<br />

att vissa saker är långsiktigt solida investeringar,<br />

inom t.ex. infrastrukturen och<br />

vissa typer av industrier, inklusive jordbruket.<br />

På den grunden kommer staten att<br />

godkänna att det skapas pengar, och dessa<br />

pengar kommer att finansiera produktion<br />

inom jordbruket, industrin och infrastrukturen<br />

– framför allt långsiktiga investeringar.<br />

Man sätter folk i arbete,<br />

vecka för vecka, månad för månad, med<br />

denna produktion. Och man betalar av det<br />

hela, det som man har investerat, över ett<br />

kvarts<strong>se</strong>kel eller mer.<br />

Det är detta vi vill göra. Det är detta vi<br />

talar om när det gäller fordonsindustrin.<br />

Vi talar om långsiktiga investeringar i<br />

denna del av fordonsindustrin som vi har<br />

bestämt att vi ska återerövra.<br />

Vi ska använda den produktiva potentialen<br />

i denna omställda del av industrin<br />

till att bygga järnvägsnät, kraftsystem,<br />

viktig infrastruktur för sjöfarten och<br />

vattenvägar i inlandet, och så vidare. Vi<br />

ska investera den på det sättet, i ny och<br />

bättre infrastruktur.<br />

Bilindustrin kan<br />

tillverka mycket<br />

mer än bara bilar.<br />

Den kan t.ex. ställas<br />

om till att tillverkamagnetsvävartåg<br />

som<br />

det här, som trafikerar<br />

den 35 km<br />

långa sträckan<br />

mellan Shanghais<br />

centrum och flygplats.<br />

Vi ska också ge krediter, från staten eller<br />

via någon statlig inrättning, till privata<br />

entreprenörer som bidrar till produktionen<br />

av dessa produkter inom denna del<br />

som vi har tagit över.<br />

På basis av den statliga krediten ger vi<br />

ut billiga lån, mot kanske en till två procents<br />

ränta, för den huvudsakliga investeringen<br />

i den här proces<strong>se</strong>n. Pri<strong>se</strong>t på lån<br />

till andra saker som inte faller under den<br />

här kategorin kommer vi att låta stiga högre.<br />

Vi kommer att begränsa mängden<br />

pengar som vi sätter in i systemet för dessa<br />

andra saker, men vi kommer att vara frikostiga<br />

när det gäller de långsiktiga investeringarna.<br />

Vi kommer att skapa ett klimat<br />

som gör det attraktivt för privata investerare<br />

att binda upp sitt kapital i långsiktiga<br />

”Smit inte undan från<br />

någon av de frågor som<br />

jag tar upp här. Det blir fel<br />

om man gör det. Det finns<br />

inget ’smart’ sätt att undvika<br />

de frågor som jag<br />

kommer att ta upp här.”<br />

investeringar, till skillnad från den kortsiktighet<br />

som har präglat den <strong>se</strong>naste tiden,<br />

med snabba hopp från den ena företagsaktien<br />

till den andra.<br />

Vi kommer att uppmuntra folk att placera<br />

sina pengar i långsiktiga investeringar,<br />

på en eller två generationers sikt, och<br />

binda upp de pengar som finns, genom att<br />

placera dem i dessa långsiktiga investeringar.<br />

Vi kommer att skapa ett klimat i<br />

vilket det inte kommer att löna sig, mätt i<br />

avkastning på satsade pengar, att flacka<br />

omkring på det sätt som man gör nu.<br />

Vi kommer alltså, med hjälp av statliga<br />

regleringar och internationella överenskommel<strong>se</strong>r,<br />

att gå över till en ekonomi<br />

som bygger på ett långsiktigt tänkande,<br />

och minimera kortsiktiga hänsynstaganden.<br />

Det är i grund och botten vad vi gör<br />

med detta förslag som vi går ut med nu.<br />

Statens nödvändiga roll<br />

Den andra sidan av detta är att staten faktiskt<br />

inte är så bra på att sköta privata företag,<br />

av uppenbara skäl. Särskilt dåligt passar<br />

det för storföretag som inte längre satsar<br />

på att nå långsiktiga målsättningar,<br />

utan satsar på att stjäla på kort sikt, som<br />

det typiska storföretaget i dag. Därför går<br />

vi in för att få till stånd den här omstruktureringen,<br />

genom att inom ramarna för de<br />

statliga programmen investera i storskalig<br />

infrastruktur, samtidigt som vi självfallet<br />

också finansierar entreprenörer som<br />

medverkar i denna långsiktiga utveckling<br />

av infrastrukturen.<br />

Vi lägger alltså om ekonomin på det<br />

sättet, men vi gör det genom att lägga tonvikten<br />

på det område där staten kanfungera<br />

effektivt, nämligen på infrastrukturområdet,<br />

medan den annars på det hela taget<br />

inte fungerar särskilt effektivt inom den<br />

privata <strong>se</strong>ktorn.<br />

Vi ska alltså föra en långsiktig politik.<br />

Vi börjar med ett långsiktigt perspektiv<br />

för en omorganisation av världssystemet.<br />

Vi har en explosiv situation, där det nuvarande<br />

världssystemet kommer att rasa<br />

ihop hur som helst. Vad vi försöker göra är<br />

att storma in, med en politisk kursomläggning,<br />

som Roo<strong>se</strong>velt gjorde på sitt sätt när<br />

han tillträdde som president; en politisk<br />

kursomläggning där vi för in en långsiktighetsfaktor,<br />

för rätt rejäla bitar. Därefter,<br />

i nästa skede, kommer vi att gå in och faktiskt<br />

omorgani<strong>se</strong>ra hela finanssystemet<br />

som sådant, genom att staten drar det genom<br />

ett så kallat ordnat konkursförfarande.<br />

Detta innebär – vilken teknisk form det<br />

än tar – att vi går tillbaka till ett nationalbankssystem.<br />

Det som måste hända i en<br />

sådan situation är givet: Federal Re<strong>se</strong>rvesystemet<br />

kommer att ställas under tvångsförvaltning,<br />

eftersom de i Federal Re<strong>se</strong>rve-systemet<br />

ingående bankerna nu allihop<br />

är bankrutta. Det vill säga, om man kikar<br />

på kontona och <strong>se</strong>r vad som finns där<br />

och vart det ska, så måste man konstatera:<br />

”Detta är konkursmässigt.”<br />

Men vi kan inte låta dem slå igen butiken,<br />

för de sitter med alla möjliga sorters<br />

tillgångar som måste skötas för att människor<br />

ska kunna fortsätta leva och fungera,<br />

och den sortens saker. Därför låter vi<br />

dem genomgå en finansiell omorganisation,<br />

en finansiell omorganisation som tar<br />

hänsyn till vad som, rent mänskligt <strong>se</strong>tt,<br />

eller ekonomiskt <strong>se</strong>tt, måste komma först,<br />

och vad som kan vänta.<br />

Hur vi ska omorgani<strong>se</strong>ra<br />

banksystemet<br />

Vi ska alltså omorgani<strong>se</strong>ra banksystemet.<br />

Hur gör man då? Banksystemet i USA är i<br />

huvudsak Federal Re<strong>se</strong>rve-systemet, enligt<br />

lagen. Nu var ju Federal Re<strong>se</strong>rve-systemet<br />

fel tänkt från början, men grundprincipen<br />

är i alla fall att det är någonting<br />

som regeringen kan ta itu med. Vad gör vi<br />

nu? Den federala regeringen, som ska lösa<br />

ut det här bankrutta systemet, försätter nu<br />

banksystemet som sådant i konkurs, sätter<br />

det under tvångsförvaltning. Vad innebär<br />

det? Det innebär att Federal Re<strong>se</strong>rvesystemet<br />

förvaltas av staten. Vad har hänt<br />

då? Jo, då har vi kommit tillbaka till ett nationalbankssystem<br />

av rent hamiltonsk karaktär.<br />

Kreditmekanismerna som finns angivna<br />

i USA:s författning används nu för<br />

att säga att den federala staten – som har<br />

ensamrätt på att skapa pengar; ingen annan<br />

har den rätten – nu kommer att bestämma<br />

över de pengar som den skapar.<br />

Och den kommer att göra det med hjälp av<br />

ett nationalbankssystem. Nationalbankssystemet<br />

kommer faktiskt att vara ett system<br />

som betjänar och har uppsikt över privatbankerna,<br />

i alla fall de nationellt verksamma<br />

bankerna, och därigenom indirekt<br />

förstås även bankerna på delstatsnivå.<br />

USA:s nya system, det nya Federal Re<strong>se</strong>rve-systemet,<br />

som har tagits över av staten,<br />

blir nu den institution genom vilken<br />

regeringen bestämmer hur kreditsystemet<br />

och penningsystemet ska fungera<br />

inom den privata <strong>se</strong>ktorn.<br />

fortsättning nästa sida<br />

NY SOLIDARITET 11

fortsättning från föreg. sida<br />

Detta är den reform vi tänker genomföra.<br />

Det är i den riktningen vi ska gå. Då kan<br />

vi ta oss ur allt det här utan större problem.<br />

Om USA gör det – och ingen annan del av<br />

världen kan göra det, under rådande kultur<br />

och lagstiftning – då kommerandra delar<br />

av världen att hänga på den amerikanska<br />

reformen, som en del av en större internationell<br />

reform. Och det är så som<br />

världen kan ta sig ur den här knipan.<br />

Omvandla den<br />

fysiska ekonomin<br />

Det som vi gör nu, är att vi tar upp den fråga<br />

som ligger närmast framför oss: Vi kan<br />

inte låta bilindustrin gå under på det sätt<br />

som man har tänkt. Det får inte ske, för<br />

kedjereaktion<strong>se</strong>ffekten blir att det betyder<br />

slutet för den amerikanska ekonomin,<br />

slutet för vår nation, slutet för suveräniteten.<br />

Vi kan inte tillåta det. Därför går vi in,<br />

och tar över den del av bilindustrin som<br />

man tänker lägga ned; vi tar över den för<br />

att den ska producera andra produkter än<br />

bilar i sig, andra produkter som har med<br />

grundläggande ekonomisk infrastruktur<br />

att göra, och liknande saker. Vi inrättar<br />

den formen, och vi går vidare till att göra<br />

långsiktiga förbättringar på områden där<br />

det finns ett trängande behov.<br />

Till exempel kraftsystemet i USA, som<br />

är bankrutt. Vi skulle inte klara av att driva<br />

en expanderad ekonomi nu, för kraften<br />

vi har räcker inte till för det. Vi kommer att<br />

behöva bygga kärnkraftverk och andra<br />

kraftverk i snabb takt, nu! Vi kommer att<br />

behöva bygga upp ett järnvägsnät igen,<br />

för att kunna lösa många problem i USA,<br />

som inte kan lösas utan ett återuppbyggt<br />

järnvägsnät. Det betyder magnetsvävartåg<br />

som stambanor för passagerartrafik;<br />

det betyder höghastighetståg för områden<br />

som inte är lika högprioriterade. Det betyder<br />

en omprövning av förhållandet mellan<br />

flygtransportsystemet och järnvägssystemet.<br />

Vi kommer att minska behovet<br />

av bilen för långa resor, genom att erbjuda<br />

effektiva kollektiva transporttjänster, till<br />

låg kostnad. Vi kommer att rationali<strong>se</strong>ra<br />

transporter med flyg, järnväg och bil.<br />

Vi kommer att sätta stopp för politiken<br />

att koncentrera bostäder och produktion<br />

till ett fåtal områden. Ta t.ex. västra New<br />

York, västra Pennsylvania, Ohio, Michigan<br />

och Indiana. Detta område, som är<br />

hjärtat i bl.a. bilindustrin, har haft sjunkande<br />

inkomster och levnadsstandard, och<br />

folk har flyttat därifrån. Vi kommer att behöva<br />

hejda denna utflyttning. Vi kommer<br />

att behöva gå tillbaka till ett bättre utnyttjande<br />

av USA:s hela landareal. Vi kommer<br />

att behöva sprida ut befolkningen<br />

bättre över hela USA, och inte koncentrera<br />

den i några få områden som t.ex. norra<br />

Virginia, runt Washington, som går mot<br />

en kollaps nu.<br />

Vi kommer alltså att omorgani<strong>se</strong>ra<br />

USA; vi kommer att återuppliva jordbruket,<br />

och förbättra markanvändningen för<br />

det syftet; vi kommer att gå tillbaka till en<br />

mycket större betoning på lokalt förankrade<br />

industrier, eller ägarnära företag.<br />

Och vi kommer att dra upp planer för hur<br />

vi ska kunna sprida ut vår produktion och<br />

vår utveckling över en större landareal<br />

och höja befolkningens levnadsstandard<br />

per capita, och kommunernas inkomster,<br />

genom att övergå från att vara ett postindustriellt<br />

samhälle, som innebär ett litet<br />

skatteunderlag för kommunerna, till att<br />

bli en produktiv ekonomi som ger kommunerna<br />

ett större skatteunderlag.<br />

Vi kommer att utnyttja vår landareal<br />

bättre, så att vi utnyttjar hela landarealen,<br />

och utvecklar hela landarealen, i stället<br />

för att koncentrera befolkningen mer och<br />

mer till ett fåtal områden som kommer att<br />

bli jättelika, koncentrerade slumområden,<br />

om vi inte gör något åt det.<br />

Detta är i stora drag vad det handlar<br />

om. Och nu tillbaka till er … ❏<br />

12 NY SOLIDARITET<br />

Om att hålla drömmen vid liv*<br />

Att utbilda<br />

fria människor<br />

Ett utkast till utbildningspolitik från medlemmar<br />

i <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong> i Sverige<br />

För fler och fler unga människor i västvärlden<br />

framstår det som allt tydligare<br />

att den värld som våra föräldrar har<br />

lämnat över till oss är i väldigt dåligt<br />

skick. Största delen av jordens befolkning<br />

lever som slavar åt en liten elit, och den sociala<br />

misären har till och med kommit till<br />

Sverige i stor stil. Vi har en infrastruktur<br />

som är i akut behov att repareras, industrin<br />

läggs ned eller ”outsourcas”, antalet människor<br />

som inte erbjuds ett produktivt<br />

jobb och som är tvungna att leva på bidrag<br />

ökar. En majoritet av Sveriges färdigutbildade<br />

akademiker får inga jobb.<br />

Om detta är vad som kallas högkonjunktur,<br />

vad finns då i portföljen för framtiden?<br />

Kanske kaksmulor att knapra på.<br />

40-talisterna har<br />

lyckats med den<br />

osannolika be-<br />

driften att ge<br />

sina barn sämre<br />

förutsättningar<br />

än vad de själva<br />

hade. Det patetiska<br />

är att de<br />

inte verkar<br />

skämmas över<br />

det heller, utan<br />

snarare känna<br />

en besynnerlig stolthet över att rejält ha<br />

dämpat människans, i deras ögon, så kallade<br />

”högmod” att eftersträva en allt bättre<br />

levnadsstandard.<br />

Så, hur ska vi, som har större delen av<br />

våra liv framför oss hantera detta? Trots<br />

alla legitima anledningar till att känna<br />

frustration, besvikel<strong>se</strong> och ilska måste vi<br />

gemensamt skapa ett positivt alternativ.<br />

Vi behöver ett nytt kulturparadigm, ett<br />

skifte i samhället. Detta är inget vi kommer<br />

att få som skänk från ovan, utan något<br />

vi själva måste skapa.<br />

Det är av denna anledning som vi här<br />

pre<strong>se</strong>nterar följande idémässiga bidrag<br />

för att ta itu med en av våra viktigaste uppgifter,<br />

en fullständig omvärdering och<br />

förändring av vårt utbildningssystem,<br />

från att bestå av korvstoppsfabriker till att<br />

utgöra sanna akademier som ger bildning<br />

och verklig självständighet. Om vi inte<br />

tycker att barn och ungdomar förtjänar<br />

detta kan vi lika gärna lägga ned Sverige.<br />

Men, som Thomas Thorild påpekade:<br />

”Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är<br />

större!” Och det är just att tänka rätt vi vill<br />

lära oss att göra!<br />

Det är människans kreativa potential<br />

vi arbetar med att utveckla och förstärka<br />

genom att återskapa metoden för den kreativa<br />

upptäckten och återuppleva vad<br />

upptäckaren en gång upplevde. Ett av de<br />

största brotten mot mänskligheten begicks<br />

av Aristoteles och hans efterföljare,<br />

som delade upp eller dikotomi<strong>se</strong>rade<br />

konst och vetenskap och därmed saboterade<br />

den dynamiska verklighetsförank-<br />

* Martin Luther King höll sitt berömda tal<br />

”I have a dream” den 28 aug. 1963.<br />

ringen som är es<strong>se</strong>ntiell för verkligt fritt<br />

och kreativt tänkande i enlighet med universums<br />

lagar och fysikaliska principer.<br />

Universalhistoria<br />

”You can fool some of the people some of<br />

the time, but you can’t fool all of the people<br />

all of the time.” – A. Lincoln<br />

Det är om att bilda en idé om vad det innebär<br />

att vara fri från allt förtryck som detta<br />

skall handla, att skapa ett begrepp som<br />

överför tanken till dig, vad det innebär att<br />

identifiera sig som en världshistorisk individ.<br />

Det är ett försök att visa på några<br />

fundamentala paradoxer, för att ge en gestalt<br />

av det som verkligen skapar gestalter,<br />

nämligen<br />

idén om de<br />

metafysis-<br />

Trött på empirism?<br />

Gå med i <strong>LaRouche</strong>s<br />

ungdomsrörel<strong>se</strong>!<br />

www.wlym.com<br />

ka, men<br />

dock fysiskt<br />

effektiva<br />

krafter som<br />

vi kallar univer<strong>se</strong>llafysikaliska<br />

principer.<br />

Historien<br />

upprepar sig<br />

aldrig. En kompetent historiker, ja rent av<br />

människa, utvecklar idén om historien<br />

inte bara genom att titta bakåt, utan genom<br />

att fråga sig: Hur kom vi hit? Historien är<br />

en <strong>se</strong>rie av att mänskligheten gjort, eller<br />

misslyckats göra, upptäckter av univer<strong>se</strong>lla<br />

fysikaliska principer som påverkar<br />

den potentiella relativa befolkningstätheten<br />

per kvadratkilometer genom olika applikationer<br />

av konst och vetenskap. Det<br />

viktiga för vår civilisation är hur, och för<br />

vad, vi utvecklar vår teknologi och kultur,<br />

och därför är varje individs utveckling<br />

oumbärlig.<br />

I studiet av mänsklighetens historia,<br />

nu, och av vår framtid som sträcker sig<br />

miljoner år fram och tillbaks, av civilisationers<br />

uppkomst och tillintetgörel<strong>se</strong>, ligger<br />

fokus inte alltid på idéerna och individerna<br />

som skapar stora förändringar genom<br />

sina handlingar. I den moderna skolan<br />

existerar inte längre begrepp som<br />

hjälper en att organi<strong>se</strong>ra sin historisk-vetenskapliga<br />

bildning, som t.ex. Prometheusprincipen,<br />

1 imperialism vs. republikanism,<br />

aristotelism vs. platonism, energi<br />

vs. kraft. Den klassiska humanistiska<br />

bildningen som formade våra genier, våra<br />

sanna revolutionärer, våra vetenskapsmän,<br />

konstnärer och poeter finns inte<br />

längre tillgänglig; det är den idén vi vill<br />

återskapa här.<br />

Den berömde brittiske sofisten, empiristen<br />

och imperialisten, Lord Bertrand<br />

Rus<strong>se</strong>ll, 2 förstod att den billigaste metoden<br />

att undertrycka mänsklig kreativitet<br />

(billigare än att sprida bombmattor över<br />

städer eller, <strong>se</strong>nare, att äga det mest fruktansvärda<br />

kärnvapnet), är att kontrollera<br />

världens folk genom att bestämma vad vi<br />

tänker och hur vi tänker. Enligt denna tanke<br />

skall vår bildning därför formas till att<br />

passa den p<strong>se</strong>udo-feodala oligarki som<br />

äger makten i världen. Men det är ingen ny<br />

idé. Det är slaveriets idé. Det är fascistisk<br />

politisk ekonomi.<br />

I vårt utopiska post-industriella eller<br />

post-moderna tjänstesamhälle, där existentialister<br />

och brödlärda, eller, i allmänna<br />

ordalag, värdelösa ledare, sitter och<br />

uppehåller karriärpositioner, an<strong>se</strong>s det att<br />

världen inte rymmer fler än dem som lydigt<br />

kan hålla sig flytande runtikring eliterna.<br />

Det är ett falskt, fascistiskt eller oligarkiskt<br />

universum, där människors kreativitet<br />

blå<strong>se</strong>s bort genom att utvecklingen<br />

av deras självmedvetenhet undertrycks<br />

genom en låg, eller ingen allmän välfärd.<br />

Det paradoxala med den frihetsälskande<br />

mänskliga naturen är att hon kan finna<br />

sig i ”inte så illa” trots att hon har en idé om<br />

det ”bra”. Alla vet att det finns en kvalitativ<br />

och nödvändig skillnad mellan bra och<br />

dålig! För historikern och dramatikern<br />

Friedrich Schiller var människans estetiska<br />

och moraliska fostran så viktig, att han<br />

ville att publiken som besökte hans dramer<br />

skulle lämna teatern som bättre människor.<br />

Han säger i andra brevet ”Om<br />

människans estetiska fostran” (de s.k. Estetiska<br />

breven, skrivna 1793-94, då det jakobinska<br />

terrorväldet härskade över<br />

Frankrike – och behovet av sann moralisk<br />

kraft, likt idag, var ett nödvändigt gott):<br />

”Är det ej åtminstone en oläglig tidpunkt<br />

att <strong>se</strong> sig om efter en lagbok för den<br />

estetiska världen, då den moraliska världens<br />

angelägenheter erbjuder ett så<br />

mycket närmare intres<strong>se</strong> och den filosofiska<br />

undersökningsanden genom tidsomständigheterna<br />

så eftertryckligt uppfordras<br />

att sys<strong>se</strong>lsätta sig med det fullkomligaste<br />

av alla konstverk, med uppbyggandet<br />

av en sann politisk frihet?”<br />

Trots att vi inte behöver reflektera<br />

länge kring vad som skapar lycka, individuellt<br />

och för människan i sin helhet, är<br />

det klart att en givande mentalitet är rikare<br />

än den tagande och att rättrådighet och<br />

sannfärdighet ger den största rikedomen;<br />

en reflektion, en promenad i rumtiden, i<br />

sökandet efter det fria och lyckliga livet.<br />

Därför är Solons, Sokrates och Lyndon<br />

<strong>LaRouche</strong>s kamp vår! Vi fortsätter sökandet<br />

efter sanningen, så som den kom till<br />

uttryck genom Platon, Nicolaus Cusanus<br />

och Gottfried Wilhelm Leibniz i den amerikanska<br />

revolutionen!<br />

Enbart vetskap om en metod för att nå<br />

kunskap om verkligheten räcker inte för<br />

att föra oss vidare i vår utveckling som<br />

mänsklighet; den fostrar endast vårt förstånd.<br />

För att nå vad vi i <strong>LaRouche</strong>rörel<strong>se</strong>n<br />

strävar efter, nämligen ett förnuftigt<br />

och verkligt mänskligt liv, ett samhälle av<br />

individer av hög moralisk karaktär, krävs<br />

också ett väl utvecklat dynamiskt och<br />

agapiskt kärleksbegrepp. Det är en sådan<br />

förståel<strong>se</strong> av univer<strong>se</strong>lla fysikaliska prin-

Frederick Douglass:<br />

Om att frigöra sig<br />

från ett osynligt slaveri<br />

Utdrag ur anförandet ”The Nature of Slavery”, 1 dec. 1850<br />

”As the <strong>se</strong>rpent-charmer of India is compelled to extract the<br />

deadly teeth of his venomous prey before he is able to handle<br />

him with impunity, so the slaveholder must strike down the<br />

concience of the slave before he can obtain the entire mastery<br />

of his victim … It is, then, the first business of the enslaver of<br />

men to blunt, deaden, and destroy the central principle of human<br />

responsibility. Conscience is, to the individual soul, and<br />

to society, what the law of gravitation is to the univer<strong>se</strong>.”<br />

Genom att lära känna vår historias mer intressanta individer<br />

kan vi vinna insikter som ger inspiration till en kognitiv frigörel<strong>se</strong><br />

från ett mentalt slaveri, en insikt om att det är idéer<br />

som får kroppar att röra sig, om att när vi har en idé om vart<br />

vi vill gå: då är vi redan på väg.<br />

Hos Frederick Douglass finner vi en människas naturliga<br />

och sokratiska fråga inför varför han var bunden. När den<br />

unge Frederick hörde läsning ur Bibeln kunde han ur det<br />

konstatera att det inte kunde bero på att han var ett djur att<br />

han hölls fången, inte heller att han var färgad, för det fanns<br />

även irländska slavar i Fredericks närhet.<br />

Han insåg att en verklig frigörel<strong>se</strong> ligger i att skapa sig<br />

nya begrepp, att göra konstnärliga och vetenskapliga upptäckter;<br />

en verklig revolution för att slå sönder slaveriets<br />

bojor. De frigivna slavarna som inte kände något annat än<br />

slaveriets samhällsstruktur, tenderade att återskapa nya<br />

slavsamhällen och kom inte att vinna sin frihet åter. Därför<br />

slöt Frederick Douglass upp, likt oss, bakom president<br />

Abraham Lincoln, den klassiska kulturen, och, idén om den<br />

Amerikanska Republiken.<br />

ciper som gör människan till en herre över<br />

naturen och som skiljer henne från djuren.<br />

Därför vill vi själva <strong>se</strong> genom ögonen på<br />

dem som genom sina revolutionerande<br />

upptäckter bidrog till vår utökade makt<br />

över naturen och lära av dem, för att skapa<br />

mer skönhet och för att nu själva lösa<br />

framtidens problem.<br />

Vi skulle önska att fler unga såg igenom<br />

bedrägeriet med vår nuvarande<br />

skräpkultur – och engagerade sig för att<br />

bygga en värld vi kan vara stolta att lämna<br />

efter oss när vi blir gamla. Vi vill även<br />

uppmana alla att läsa <strong>LaRouche</strong>s bok Jordens<br />

kommande 50 år (Earth’s Next Fifty<br />

Years) för att få en bättre förståel<strong>se</strong> för de<br />

klassisk-humanistiska idéer vi vill förmedla<br />

i denna tidning. Din insats och vikten<br />

av ditt liv kan inte övervärderas om du<br />

förverkligar din mänskliga – kreativa –<br />

potential.<br />

Klassisk komposition<br />

Något av det första barn får lära sig om<br />

konst i skolan är att det sköna inte existerar.<br />

Man får lära sig att det finns saker som<br />

kan uppfattas som vackra och estetiskt<br />

tilltalande, men att detta är av obestämbar<br />

karaktär; att olika former av konst framkallar<br />

högst olika, mer eller mindre kaotiska<br />

associationer hos varje enskild människa.<br />

Det finns alltså ingen sanning inom<br />

konsten, bara entropi.<br />

Det finns olika system, och musik som<br />

an<strong>se</strong>s vara ”fin”, som till exempel klassisk<br />

musik, trevliga visor eller snäll popmusik<br />

som inte innehåller könsord, blasfemiska<br />

referen<strong>se</strong>r, könsdiskriminerande utsagor<br />

eller dylikt. Detta låter ju bra för vissa, så<br />

länge lärarna kan bestämma för eleverna<br />

vad som är skönt och vackert, och vad som<br />

inte är det. Men elever är av naturen ganska<br />

duktiga på att genomskåda hyckleri.<br />

Man tycker kanske det är hemskt att<br />

eleverna hellre vill lyssna på hiphop eller<br />

svartrock på sina mp3-spelare än att lära<br />

sig vilka upptäckter som låg till grund för<br />

utvecklingen av klassisk polyfoni, men<br />

kan man klandra dem? Man lär dem ju<br />

ändå från första början att det inte finns<br />

något principiellt skönt och vackert.<br />

Alltså måste eleverna nödvändigtvis<br />

dra slutsat<strong>se</strong>n att det inte är någon direkt<br />

kvalitativ skillnad på Mozarts Ave verum<br />

corpusoch The Prodigy’s Smack my Bitch<br />

up. Det rör sig bara om olika uttryckssätt.<br />

Vi har alltså en till synes olösbar paradox<br />

att förhålla oss till. Å ena sidan vill vi<br />

(hoppas man) lära barn att bli vackra människor,<br />

men vi vill inte veta vad detta<br />

vackra är, eftersom vi insisterar på att det<br />

vackra endast kan definieras genom en<br />

godtycklig smak. Enligt denna metod kan<br />

det vackra till och med vara fult!<br />

Friedrich Schiller intervenerade målmedvetet<br />

för att lösa denna paradox i sina<br />

Estetiska brev. Han ville undersöka vilken<br />

kraft som skulle kunna förena de till<br />

synes oförenliga natur- och förnuftsdrifterna<br />

och därmed skapa fria människor.<br />

Schiller konstaterar att människan kan<br />

vara slav under såväl förnuftet som naturbehoven.<br />

Och Schiller lägger just huvuduppgiften<br />

på den sköna konsten när han<br />

letar efter den kraft som gör människor<br />

förmögna att skapa sig en identitet. I Teaterscenen<br />

betraktad som en moralisk inrättning<br />

3 skriver han om tragedins uppgift<br />

att beröra människor på ett sätt som<br />

gör att de lämnar teatersalongen som bättre<br />

människor. Hela skolsystemet bör sträva<br />

efter samma sak, att studenterna lämnar<br />

skolan som fria, vackra och friska<br />

människor, och inte som mer eller mindre<br />

neurotiska, pessimistiska och ”färdigutbildade”<br />

konsumenter.<br />

Det är först med Schillers arbete som<br />

Shakespeares tragedier kan bli fullt förståeliga,<br />

eftersom Schiller rigoröst söker<br />

att förklara begrepp som Shakespeare förmedlar<br />

mellan raderna. Shakespeares tragedier<br />

berör frågan om identitet på ett exemplariskt<br />

sätt. En klassisk tragedi som<br />

Hamlet eller Julius Caesar är just en kon<strong>se</strong>kvens<br />

av frånvaron av identitet och integritet;<br />

de involverades oförmåga att lyfta<br />

sig över händel<strong>se</strong>r till ett univer<strong>se</strong>llt<br />

plan. Vad innebär det att vara en individ i<br />

relation till hela samhället? Är det möjligt<br />

Frederick Douglass (1818-1895) föddes som slav i<br />

Maryland men lyckades frigöra sig. Han blev <strong>se</strong>dan<br />

en av Abraham Lincolns mest betrodda rådgivare<br />

och ägnade sitt liv åt att upphäva slaveri i alla dess<br />

former.<br />

att lyfta sig över småaktiga hämndspiraler<br />

eller barnslig avundsjuka? Kan vi människor<br />

lära oss detta, och, i så fall, vilken<br />

själslig kvalitet tillåter oss detta? Vad innebär<br />

utebliven handling för individens,<br />

samhällets och universums framtid?<br />

Hos Shakespeare finns det inga enkla<br />

lösningar på ett socialt eller individuellt<br />

problem. Teaterpubliken är tvungen att<br />

Metafor<br />

Centralt i den klassiska diktkonsten<br />

ligger metaforen.<br />

Metaforen har förmågan att<br />

uttrycka något som inte kan<br />

beskrivas direkt i ord; med<br />

Schillers ord ett sätt att<br />

”fånga den flyktiga företeel<strong>se</strong>n”<br />

utan att ”sönderstycka dess sköna<br />

kropp i begrepp och bevara dess levande<br />

ande i ett torftigt ordskelett.” 1 Metaforen<br />

är inte, som romantikerna önskar<br />

få det till, ett substitut för ett objekt,<br />

långt mindre har simpel symbolism något<br />

med metafor att göra. Klassisk metafor,<br />

så som Platon, Shakespeare, John<br />

Keats och Percy Shelley använder denna<br />

metod, beskriver en kognitiv process;<br />

är därmed motgiftet till hjärndöd<br />

”informationsteori”. Just en <strong>se</strong>kvens av<br />

olika metaforer som till slut får mening<br />

i en ”metaforernas metafor” är den<br />

form som äkta klassisk komposition<br />

har.<br />

Erik Gustav Geijers sång Natthimlen<br />

får illustrera denna kompositionsprincip<br />

för oss.<br />

Ensam jag skrider fram på min bana,<br />

längre och längre sträcker sig vägen.<br />

Ack! uti fjärran döljes mitt mål.<br />

Dagen sig sänker, nattlig blir rymden,<br />

snart blott de eviga stjärnor jag <strong>se</strong>r.<br />

söka sin egen ”identitet i skådespelet” på<br />

en nivå där man måste närma sig den kvalitet<br />

som Schiller definierar som ”det upphöjda”.<br />

Det är just denna kvalitet vi behöver<br />

för att agera som individ i en kultur<br />

som har blivit galen. Marcellus’ replik i<br />

Hamlet: ”I danska staten någonting är ruttet”<br />

(akt 1, scen IV) ger faktiskt en mycket<br />

bättre nyckel till att förstå huvudpersonen<br />

än lång tids studium av honom som en<br />

romantisk hjälte. Shakespeare använder<br />

metaforer för att beskriva det som inte kan<br />

sägas i ord: Vad är en människa?<br />

En av historiens mest framgångsrika<br />

skolreformer gjordes av Wilhelm von<br />

Humboldt (1767–1835) när han 1808 fick<br />

i uppgift att reformera det preussiska<br />

skolsystemet. Stor vikt lades på språk, på<br />

hemspråket och på grekiska och latin för<br />

att man skulle kunna läsa klassiska filosofer,<br />

vetenskapsmän och poeter i original.<br />

Det var viktigt att man förstod hur de som<br />

la grundstenarna som hela vår europeiska<br />

kulturhistoria vilar på tänkte. Bildung und<br />

Wis<strong>se</strong>nschaft var nyckelorden. Humboldt<br />

förstod betydel<strong>se</strong>n av språkkunskap, eftersom<br />

språket är det viktigaste verktyg<br />

man har för att organi<strong>se</strong>ra en tankeprocess.<br />

Utan språk – ingen kognitiv förmåga.<br />

Det var es<strong>se</strong>ntiellt att det fria förnuftets<br />

utveckling inte skulle hämmas av trist<br />

faktamemorering, eller såkallad ”papegojkunskap”.<br />

Principen skulle alltså vara:<br />

”Att i varje skola alltid eftersträva en<br />

fullödig och oklanderlig övning av de<br />

främsta själsförmögenheterna; att från<br />

skolundervisningen utestänga alla områden<br />

för faktakunskaper som – hur nödvändiga<br />

de än må vara – utbildar dessa<br />

krafter i endast ringa grad eller för ensidigt;<br />

samt att förbehålla de speciali<strong>se</strong>rade<br />

skolorna för det praktiska livet.” 4<br />

En lärarreplik som: ”Det behöver ni<br />

inte kunna, det kommer inte på provet” är<br />

alltså förbjuden i det humboldtska systemet.<br />

Det viktigaste är att eleven utvecklar<br />

en förmåga att själv kunna tänka och lösa<br />

problem.<br />

Metafor: Det spelar ingen roll hur många kanter<br />

en polygon har; cirkeln kommer alltid att vara<br />

ett högre begrepp. Den ”högre hypote<strong>se</strong>n” är i<br />

detta fall cirkeln, eftersom linjära företeel<strong>se</strong>r<br />

kan skapas med cirkulär aktion.<br />

Men jag ej klagar flyende dagen,<br />

ej mig förfärar stundande natten;<br />

ty av den kärlek,<br />

som går genom världen,<br />

föll ock en strimma in i min själ.<br />

Den resande poeten klagar inte över<br />

brist på ljus på sin färd, de ”eviga stjärnorna”<br />

står för den ”strimma av kärlek”<br />

som vi möter i sångens sista versrader.<br />

Metaforernas metafor i detta fall är en<br />

illustration av samma kärleksprincip<br />

som hela den moderna republikanska<br />

tanken grundas på: principen agape.<br />

Det vackra är att ännu en metafor kan<br />

hittas utanför sången: Geijer har i sin direkta<br />

dialog med oss blivit en av dessa<br />

stjärnor som ly<strong>se</strong>r vår väg. Denna ständigt<br />

högre metafor<strong>se</strong>kvens kan jämföras<br />

med vad Platon kallar ”hypote<strong>se</strong>n<br />

om den högre hypote<strong>se</strong>n” och som Lyndon<br />

<strong>LaRouche</strong> refererar till. 2<br />

1. F. Schillers Estetiska brev, första brevet.<br />

2. Se till exempel L. <strong>LaRouche</strong>: On the subject<br />

of metaphor, Fidelio, Fall 1992<br />

NY SOLIDARITET 13

Syntetisk geometri<br />

Den grekiska antikens första stora filosofer<br />

och vetenskapsmän som Solon, Thales,<br />

Pythagoras och Platon reste alla över<br />

Medelhavet till Egypten för att i Sais eller<br />

vid andra lärdomscentra studera den ytterst<br />

avancerade vetenskapen sfärisk geometri.<br />

Än idag står vi faktiskt frågande inför<br />

hur egyptierna lyckades konstruera de<br />

jättelika pyramiderna som fungerade som<br />

astronomiska forskningsanläggningar. I<br />

stället för att, grundat på vår okunskap,<br />

avfärda forntidens kunskap om verkligheten,<br />

borde vi utgå från något som finns,<br />

något som vi själva vet vad det är … Idéer!<br />

Vi som är människor har förmågan att<br />

<strong>se</strong> och lösa ontologiska paradoxer genom<br />

”motsat<strong>se</strong>rnas sammangående” (concordantia<br />

catholica) med hjälp av vår kreativitet.<br />

Ett bra exempel introducerat av pythagoréen<br />

Archimedes, var problemet att<br />

mäta en cirkels omkrets, ett problem som<br />

återintroducerat av kardinal Nicolaus Cusanus<br />

(1401-1464) sätter igång en vetenskaplig<br />

och kulturell renässans i 1440-talets<br />

Florens.<br />

För att visa vägen mot en mer pythagoreisk-platonsk<br />

geometri, en ”sfärisk”<br />

konstruktiv geometri, visade Cusanus på<br />

nödvändigheten av den övergripande<br />

principens existens för att kunna förklara<br />

de underordnade principerna som uttrycker<br />

delarna av helheten. Cirkeln, liksom<br />

sfären, är en konstruktion byggd på<br />

en paradox – en minimal omkrets omsluter<br />

en maximal area eller volym – och blir<br />

därigenom, genom detta motsat<strong>se</strong>rnas<br />

sammangående, en självbevisad storhet.<br />

Det är ur denna idé vi kan skapa cirkeln<br />

och inskriva eller omskriva polygoner<br />

(månghörningar). På grund av cirkelns<br />

natur, dess konstanta krökning, kan inga<br />

räta linjer mäta dess omkrets. Att låta polygonen<br />

få ett astronomiskt antal sidor<br />

kan förvisso föra oss närmare cirkelns<br />

omkrets, men ju fler polygoner vi inskriver<br />

i cirkeln, desto längre bort från cirkelns<br />

natur, cirkelns princip, kommer vi.<br />

Därav den oändliga mängd decimaler<br />

som uppkommer vid ett försök att aritmetiskt<br />

begreppsliggöra irrationella eller<br />

transcendenta storheter med rationella<br />

tal.<br />

Metoden att finna formeln för kvadratroten<br />

är att generera det gyllene snittet.<br />

Denna tillväxt kommer genom viljan att<br />

skapa något mer än summan av delarna.<br />

Om vi vill dubbla arean på en kvadrat behöver<br />

vi begrepp om hur vi använder en<br />

ba<strong>se</strong>nhet, ”roten”, något rationellt, eller<br />

en sida på kvadraten, för att med den sidan<br />

utföra aktionen ”rotation”.<br />

Enligt platonsk lära är det första graden<br />

av kreativitet att dubbla en längd. Andra<br />

graden är att lägga till ”utsträckning”<br />

till rotationen för att finna det geometriska<br />

medelvärdet som har kraften att skapa<br />

sidan i en kvadrat som har den dubbla arean.<br />

Det är med kvadratens diagonal, eller<br />

hypotenusan, vi skapar sidan på en kvadrat<br />

med en dubbelt så stor area som den<br />

ursprungliga. Försöker vi mäta hypotenusan<br />

med roten finner vi ingen minsta enhet<br />

som kan hjälpa oss att lösa problemet den<br />

vägen, för de är ”inkommensurabla mot<br />

varandra”, och även här får vi numeriskt<br />

ett oändligt antal decimaler, i nästan samtliga<br />

fall. Men vid geometrisk konstruktion<br />

är ekvationen klar. Det är exempelvis<br />

på denna väg som algebran kom att utvecklas<br />

genom Al-Chovarizmi<br />

(780–850).<br />

Den tredje graden av kreativitet är att<br />

hitta två geometriska medelvärden, där<br />

det minsta medelvärdet har kraften att<br />

dubbla volymen på en kub.<br />

De flesta minns kanske vagt Euklides<br />

aprioriska definitioner i geometri, utsagor<br />

som vi inte vill gå in på, för de idéerna<br />

reducerar, likt de flesta logisk-empiriska<br />

14 NY SOLIDARITET<br />

Venus Cytherea eller Venus Urania?<br />

Kärleksgudinnan Afrodite/Venus har en rad<br />

epitet, Cytherea syftar på hennes mytologiska<br />

födel<strong>se</strong>ort, den grekiska ön Cythera, där hon<br />

skall ha stigit upp ur havet ur skum (aphros).<br />

Epitetet Urania syftar på hennes tillkomst genom<br />

guden Uranus och har kommit att illustrera<br />

gudomlig kärlek, alltså den kraften som<br />

Platon definierar genom begreppet agapé, i<br />

kontrast till det vulgära och objektifierade<br />

eros. Sandro Botticelli (1445–1510) förmådde<br />

inte porträttera denna kvalitet, agape, i konsten.<br />

I sin Venus’ födel<strong>se</strong> (fig. 1) lyckas han på<br />

sin höjd producera dåtidens mjukporr. Botticellis<br />

Venus porträtterar ingen rörel<strong>se</strong> eller avsikt.<br />

Den avsikt vi kan spåra hos hans Venus<br />

sträcker sig till att hon kokett vill dölja sina genitalier.<br />

Dyrkandet av objektet är centralt inom den<br />

aristoteliska empiristiska traditionen medan<br />

den äkta klassiska konsten söker utforska hur<br />

universum fungerar enligt Platons begrepp<br />

dynamis, alltså krafterna som sätter universum<br />

i rörel<strong>se</strong>, eller med andra ord univer<strong>se</strong>lla<br />

fysikaliska principer. Vad som utmärker klassisk<br />

grekisk skulptur är just begreppet som<br />

Lyndon <strong>LaRouche</strong> och Karel Vereycken ofta<br />

kallar mid-motion, eller ”fru<strong>se</strong>n rörel<strong>se</strong>”. 1<br />

Frågan eller paradoxen som dyker upp när<br />

man studerar klassisk skulptur är inte bara<br />

”vad händer?”, utan ”vad är på väg att hända?”<br />

Klassisk konst söker just porträttera det infinitesimala<br />

ögonblick där de tre tiderna (pre<strong>se</strong>ns,<br />

preteritum och futurum) sammanfaller. Det är<br />

väl vad man med rätta kan kalla ”tidlös konst”.<br />

Principen dynamik får här illustreras i Venus<br />

de Milo från det andra århundradet f.Kr.,<br />

troligen utförd av skulptören Alexandros från<br />

Antiochia, hittad på ön Melos under 1800-talet<br />

(fig. 2). Kroppen delas vid midjan i enlighet<br />

med det gyllene snittet. Det finns omedelbart<br />

en slående likhet mellan Venus’ lutande Figur 1: Venus födel<strong>se</strong> (detalj)<br />

kroppshållning i de två framställningarna.<br />

Men där Venus de Milo verkar vara på väg att<br />

agera, verkar Botticellis Venus stelt vara på väg att ramla i vattnet.<br />

1. Karel Vereycken: Leonardo da Vinci: Painter of Movement, Fidelio, Summer/Fall 2002<br />

politiska filosofierna, människans roll<br />

som skapande subjekt.<br />

Den pythagoreiska metoden däremot<br />

introducerar sådant som punkter och linjer<br />

med hjälp av den ontologiska paradoxen<br />

i sfärens och cirkelns natur. Vi kan vika<br />

cirkeln i två lika delar och skapa en linje<br />

som bildar en diameter (roterar vi cirkeln<br />

runt diametern skapar vi sfären), vi kan radiera<br />

diametern med ytterligare en vikning<br />

och finna centrum, en singularitet<br />

som är en punkt. Allt detta får en fysisk existens<br />

som gör att idéerna kan bevisas experimentellt,<br />

vilket var nödvändigt för<br />

antikens tänkare.<br />

Men det går att komma längre än så,<br />

och det är till denna nivå av tänkande vi i<br />

skolan har blivit förvägrade att gå: att tänka<br />

på motsat<strong>se</strong>rnas sammangående i paradoxer,<br />

som exempelvis sfären. Visst vet<br />

alla att en triangel endast kan ha en vinkelsumma<br />

på 180 grader i en tvådimensionell<br />

geometri, men som Carl Friedrich<br />

Gauss frågar sig med introduktionen av<br />

den ”komplexa domänen”: Kan man inte<br />

tänka sig högre typer av tal där en triangel<br />

kan ha en högre vinkelsumma än 180, varför<br />

inte 270 eller ännu större?<br />

Vad vi vill få ut av matematikundervisningen,<br />

är en förståel<strong>se</strong> av att matematiken<br />

syftar till att beskriva fysiska principer<br />

i universum, inte att lära oss rabbla tal<br />

och regler, som man ändå lätt glömmer<br />

bort eller som känns oförstådda. Om vi tar<br />

ett exempel: i det antika Egypten hade<br />

man inga miniräknare, trots det kunde<br />

man räkna ut mycket komplicerade tal.<br />

Principen ”Gör med en, som du gör med<br />

den andra”, eller uttryckt som agape, kärlek<br />

till mänskligheten i platonismen, kristendomen<br />

och de flesta stora religioner<br />

(”Behandla andra som du vill bli behandlad<br />

själv”) var principen de använde när<br />

de räknade med multiplikation.<br />

Ett annat exempel är paradoxen<br />

-1×-1=+1. I det här fallet måste vi <strong>se</strong> plus<br />

och minus för vad de egentligen är; aktioner<br />

och riktningar. Plus står för aktioner i<br />

en riktning, minus står för aktioner i den<br />

Kvadratisk<br />

tillväxt.<br />

a) den komplexa<br />

enhetscirkeln<br />

Figur 2: Venus de Milo<br />

motsatta riktningen. ”Står” man alltså och<br />

har +1 som enhet och gångrar med +1 så<br />

blir det ju +1. ”Står” man däremot med -1<br />

som sin enhet och ska gångra det med -1,<br />

så måste man byta riktning och ”minusriktningen”<br />

blir ”plusriktningen”. Man<br />

kan alltså inte tänka plus- och minustal<br />

som på en termometer, där vissa tal ”är”<br />

En linje skapad genom rotation.<br />

”Vik” en cirkel på mitten, och du<br />

har skapat en linje. Ännu en vikning<br />

kan skapa en punkt.<br />

b) multiplikation<br />

som rörel<strong>se</strong> i den<br />

komplexa domänen.<br />

1× (-1) ger<br />

oss -1.<br />

c) (-1)× (-1) tar oss<br />

tillbaka till 1, eftersom<br />

vi utför samma<br />

rörel<strong>se</strong>/rotation<br />

från utgångspunkten<br />

-1.<br />

En triangel där<br />

summan av vinklarna<br />

är mindre<br />

än 180°.

Egyptisk<br />

miniräknare<br />

Ett enkelt multiplicerat tal kan alltid<br />

uttryckas så här: enheten : faktorn ::<br />

andra faktorn : produkten, d.v.s. enheten<br />

förhåller sig till faktorn som<br />

andra faktorn förhåller sig till produkten.<br />

Vi tar exemplet 33×47, som<br />

inte är så lätt att räkna ut i huvudet. Vi<br />

måste alltid börja med en enhet. Alltså:<br />

1:33::47:?<br />

Vi ska från 1 komma till 33, <strong>se</strong>n<br />

ska vi göra på samma sätt för att<br />

komma från 47 till svaret.<br />

×1 ×47 ×××1 ×××47<br />

2 94 ×10 ×470<br />

4 188 20 940<br />

8 376<br />

16 752 33 1551<br />

32 1504<br />

33 1551<br />

Svaret är 1551.<br />

minus och vissa plus, utan det handlar<br />

bara om åt vilken riktning vi vill åt, och<br />

vad vår enhet är. Caspar Wes<strong>se</strong>l<br />

(1745–1818) utvecklade den s.k. komplexa<br />

enhetscirkeln, som hjälper oss i arbetet<br />

med dessa riktningar.<br />

Vi kan fortsätta att rabbla upp roliga,<br />

kluriga principer och upptäckter som det<br />

borde vara allas rättighet att få ta del av,<br />

och skolan är ju det bästa forumet för sån<br />

undervisning. Men då måste vi gå bort<br />

från tävlingsinriktade utantillprov och<br />

”logiska” system som inte ger någon fysisk<br />

mening och gå över till självständiga<br />

upptäckter som eleven blir ledd av läraren<br />

till att upptäcka, om universumet vi lever<br />

i. Detta skulle inte bara ge roligare mattelektioner,<br />

det skulle även ge oss bättre<br />

medborgare som har utvecklat en vetenskaplig<br />

metod under sina ungdomsår.<br />

Fysisk ekonomi<br />

När de flesta hör ordet ekonomi leds tankarna<br />

direkt till de åtråvärda papperslapparna<br />

vi kallar pengar, eller till lön eller<br />

brist på lön, till räkningar och skatter som<br />

skall betalas. Den som lä<strong>se</strong>r ekonomi introduceras<br />

direkt till statistiska modeller<br />

och begrepp som den ”osynliga handen”,<br />

utbud och efterfrågan, komparativa fördelar<br />

etc. Och om vi tittar i uppslagsboken<br />

Bernhard Riemann<br />

Här låter vi Bernhard Riemann med egna ord hämtade<br />

från hans habilitationsskrift ”Om de hypote<strong>se</strong>r som ligger<br />

till grund för geometrin” diskutera problemet med<br />

Euklides och dennes system. Riemann var den mest<br />

framstående matematikern i mitten på 1800-talet:<br />

”Som bekant förutsätter geometrin såväl begreppet<br />

rum som de första grundbegreppen för konstruktionerna<br />

i rummet som något givet. Den ger bara nominaldefinitioner<br />

av dessa begrepp, medan de vä<strong>se</strong>ntliga bestämningarna<br />

förekommer i form av axiom. Relationen mellan<br />

dessa förutsättningar lämnas därvid i dunkel; man<br />

in<strong>se</strong>r varken om och i vilken mån deras förbindel<strong>se</strong> är<br />

nödvändig eller, a priori, om den är möjlig. Alltifrån Euklides<br />

till Legendre (för att nämna geometrins mest berömde<br />

omdanare under <strong>se</strong>nare tid) har detta dunkel inte<br />

skingrats, vare sig av matematikerna eller av de filosofer<br />

som sysslat med ämnet.”<br />

Axiomen i den euklidiska geometrin är:<br />

”liksom alla fakta inte nödvändiga, utan … de är hy-<br />

finner vi att ekonomi tydligen ska handla<br />

om att hushålla och fördela begränsade<br />

resur<strong>se</strong>r. Inte konstigt att världen <strong>se</strong>r ut<br />

som den gör!<br />

De metoder som mest framgångsrikt<br />

används för att undvika att studenter ifrågasätter<br />

dessa teorier, modeller och dogmer,<br />

med vilka man försöker rättfärdiga<br />

ett orättfärdigt världssystem av plundring,<br />

ekonomisk kannibalism och framtidsförakt,<br />

är bl.a. följande:<br />

1) Att hysteriskt förtrycka universalhistoriens<br />

betydel<strong>se</strong> för att spåra i vilket<br />

sammanhang ekonomiska teorier uppstod<br />

och vem som skapade dem. 5<br />

2) Att vägra unga människor att utveckla<br />

en metod för att nå en verklig ickeempiristisk<br />

kunskap om geometri, matematik<br />

och fysik som redskap för att förstå<br />

fysisk ekonomi.<br />

3) Att genom kulturell manipulation<br />

förstöra idén om sann och uppnålig skönhet<br />

och rättvisa hos den unga generationen.<br />

Valet som unga människor står inför<br />

när de börjar staka ut sina framtida livsbanor<br />

begränsas tyvärr oftast till följande alternativ:<br />

a) Gå med och styr systemet.<br />

b) Förhåll dig ”opolitisk” och anpassa<br />

dig till systemet<br />

c) Protestera impotent mot systemet.<br />

För att inte låta sig luras till att välja ett<br />

av dessa tre alternativ måste man börja lita<br />

på sin egen tanke- och omdömesförmåga,<br />

dessutom vara beredd till en hel del mödosamt,<br />

men uppfriskande intellektuellt arbete,<br />

och sist men inte minst våga ifrågasätta<br />

och förändra sin egen självuppfattning.<br />

Låt oss nu börja närma oss den vetenskapsgren<br />

som är den mest omfångsrika<br />

och avgörande för vår framtid. Med fysisk<br />

ekonomi menar vi helt enkelt den vetenskap<br />

som syftar till att öka kunskapen om<br />

hur vi på bästa möjliga sätt förbättrar<br />

mänsklighetens levnadsbetingel<strong>se</strong>r. Detta<br />

är i grund och botten en undersökning<br />

av vad som fungerar och vad som inte fungerar,<br />

vad som händer när de teorier, idéer<br />

och hypote<strong>se</strong>r som ligger till grund för<br />

våra beslut omsätts i praktiken, när de, så<br />

att säga, prövas i och av verkligheten.<br />

Vi människor har detta lagbundna universum,<br />

som ett gigantiskt laboratorium,<br />

till hjälp för att närmare utforska den inneboende<br />

kreativitet som gör oss till män-<br />

Bernhard Riemann<br />

(1826-1866) var C. F.<br />

Gauss’ mest briljanta<br />

elev. Han utvecklade<br />

Gauss’ anti-euklidiska<br />

geometri till det<br />

som idag kallas ”riemannsk<br />

geometri”.<br />

pote<strong>se</strong>r. Man kan alltså undersöka deras sannolikhet – vilken inom grän<strong>se</strong>n för vad<br />

vi kan iakttaga vis<strong>se</strong>rligen är mycket stor – och därefter bedöma om det är tillåtligt<br />

att utsträcka dem bortom iakttagandets grän<strong>se</strong>r, såväl i riktning mot det omätbart<br />

stora som i riktning mot det omätbart lilla.”<br />

Det är alltså inte geometrin som bestämmer verkligheten utan verkligheten som<br />

bestämmer geometrin.<br />

Ur Sällskapet och ekonomin<br />

av Gottfried Wilhelm Leibniz (1671)<br />

Tack vare Akademier (eller Sällskap), d.v.s institutioner för forskning och utveckling<br />

utrustade med manufakturer, och med egna handelsbolag, kommer monopol<br />

att förhindras, eftersom Sällskapet alltid kommer att betala det riktiga och rättvisa<br />

pri<strong>se</strong>t. Ja, i många fall kan pri<strong>se</strong>t till och med sänkas eftersom Sällskapet kommer att<br />

etablera manufakturer på orter där de ännu inte finns. I synnerhet kommer köpmännens<br />

monopol och hantverkarnas polypol att förhindras. Samtidigt kommer också<br />

köpmännens alldeles för stora rikedom och hantverkarnas alldeles för stora fattigdom,<br />

något som i synnerhet kännetecknar Holland, där köpmännens grundsats är att<br />

hålla hantverkarna i fattigdom och hårt arbete, att förhindras. Detta (hantverkarnas<br />

fattigdom) är emellertid skadligt för republiken, eftersom hantverkarna, till och<br />

med enligt Aristoteles, bör gynnas mest av alla. Nam mercatura transfert tantum,<br />

manufactura gignit. (Handeln kan endast vidarebefordra det som producerats av<br />

manufakturerna.) [...]<br />

niskor. För ju mer vi förstår och lär oss om<br />

vår värld och framför allt ju fler univer<strong>se</strong>lla<br />

principer som vi upptäcker, desto mer<br />

mänskliga blir vi och följaktligen lyckligare.<br />

Om vi däremot väljer att strunta i de<br />

univer<strong>se</strong>lla lagar och principer som utgör<br />

vårt universum, kommer vi med denna<br />

stulna ”frihet” lika säkert att få uppleva de<br />

bistra följderna av vårt handlande. Och<br />

som vi alla vet finns det otaliga exempel<br />

från historien på hur kulturer och civilisationer<br />

dukat under på grund av moraliskt<br />

och kulturellt förfall.<br />

Fatta mod och följ först med till djurriket.<br />

En djurpopulation kännetecknas av<br />

att deras antal bestäms av omgivningen<br />

och att dess individer ej har förmågan att<br />

viljemässigt gå bortom de begränsningar<br />

som naturen sätter upp. Med milda vintrar<br />

kommer det fler getingar till sommaren.<br />

De som är mest anpassade till rådande förutsättningar<br />

klarar sig bäst. Den långsammaste<br />

av antiloper blir den som får sätta livet<br />

till när lejonet anfaller. Kort och gott:<br />

de svaga dör och de starka överlever. Inte<br />

särskilt ”trevligt” med andra ord.<br />

Som tur är har vi människor uppenbarligen<br />

förmågan att själva medvetet förändra<br />

vårt förhållande till världen omkring<br />

oss. Genom vetenskapliga upptäckter och<br />

teknologiska innovationer omdefinierar<br />

vi ständigt vad som är resur<strong>se</strong>r för oss. Innan<br />

vi upptäckte vad vi kunde göra med<br />

oljan var den ingen resurs, utan endast en<br />

förorening när den väl dök upp ur marken.<br />

Vi bör därför aldrig tala om överbefolkning<br />

utan i stället om teknologisk underutveckling<br />

eller teknologisk apartheid<br />

som det i praktiken handlar om. Sydafrika<br />

försöker just nu bryta igenom denna<br />

apartheid också genom att bygga moderna<br />

HTR-kärnkraftsanläggningar. Dessa<br />

kan råda bot på den alltmer akuta bristen<br />

på globalt sötvatten genom avsaltning av<br />

havsvatten och genom att skaffa billig el<br />

till industrier.<br />

Vad gör teknologi? I vår produktion av<br />

allt det vi behöver använder vi hjälpmedel:<br />

verktyg och maskiner. Dessa hjälpmedel<br />

gör vårt arbete effektivare, d.v.s.<br />

det besparar oss tid och ökar vår kraft att<br />

påverka naturliga förutsättningar. Det är<br />

detta som G.W. Leibniz, den fysisk-ekonomiska<br />

vetenskapens grundare, närmare<br />

undersökte och utforskade.<br />

Leibniz föddes 1646 och skulle gå till<br />

historien som en av mänsklighetens största<br />

universalgenier. Under sitt liv gjorde<br />

han upptäckter och genombrott inom<br />

nästan varje vetenskapsgren, men han var<br />

samtidigt oerhört politiskt aktiv. Leibniz<br />

korresponderade med över 600 inflytel<strong>se</strong>rika<br />

personer, i synnerhet i Europa, men<br />

även i Nordamerika och Kina. I och med<br />

Leibniz död gjorde hans politiska och filosofiska<br />

motståndare, med den nya<br />

kungen för Storbritannien i spet<strong>se</strong>n, allt i<br />

sin makt för att begränsa Leibniz fortsatta<br />

inflytande. Hans skrifter låstes in för de<br />

femtio kommande åren och hans allierade<br />

förföljdes och kastades ut från de vetenskapsakademier<br />

och sällskap som Leibniz<br />

själv hade varit med och grundat.<br />

Men på andra sidan Atlanten ledde<br />

Benjamin Franklin hans strävanden vidare<br />

och tog upp kampen med imperiemakten.<br />

1776 skickade de nordamerikanska<br />

kolonierna sin självständighetsförklaring<br />

med Leibniz idé om allas rätt till liv, frihet<br />

och strävan efter lycka, till London. På så<br />

sätt kom Leibniz idéer att utgöra grunden<br />

för vad som <strong>se</strong>nare kom att kallas det amerikanska<br />

nationalekonomiska systemet.<br />

Alexander Hamilton, Mathew och Henry<br />

Carey, Friedrich List, Clay, Lincoln,<br />

Franklin D. Roo<strong>se</strong>velt är några av de mest<br />

betydande personer som har utvecklat<br />

detta system. Det är också denna tradition<br />

som Lyndon <strong>LaRouche</strong> verkar i och har<br />

bidragit till, i och med sin fysisk-ekonomiska<br />

upptäckt: <strong>LaRouche</strong>-Riemannmetoden.<br />

<strong>LaRouche</strong> har utvecklat konceptet relativ<br />

potentiell befolkningstäthet som ett<br />

mått på fysisk ekonomi. Med befolkningstäthet<br />

menar vi det antal människor<br />

som, på en viss teknologisk nivå, kan försörja<br />

sig på ett givet landområde. Men eftersom<br />

ett landområdes lämplighet, exempelvis<br />

dess bördighet och tillgång på<br />

råvaror, varierar i förhållande till den tillgängliga<br />

teknologin, måste vi införa begreppet<br />

relativ. Som en följd av mänsklig<br />

aktivitet kommer positiva och negativa<br />

effekter (som konstbevattning resp. avskogning)<br />

att förändra denna lämplighet,<br />

precis som ny teknologi gör i och med att<br />

den omdefinierar resur<strong>se</strong>r. Men för att<br />

veta hur många människor som maximalt<br />

skulle kunna försörjas på denna teknologiska<br />

nivå, och alltså inte det faktiska antalet,<br />

behöver vi även skjuta in begreppet<br />

potentiell.<br />

Ett utmärkt sätt att öka den relativa potentiella<br />

befolkningstätheten är att utveckla<br />

befolkningens förmåga att tänka<br />

och lösa problem. Det är detta vi befattar<br />

oss med i LaRoches ungdomsrörel<strong>se</strong>,<br />

som studenter och lärare i en integrerad<br />

roll. Du inviteras och uppmanas härmed<br />

att engagera dig för framtiden tillsammans<br />

med oss.<br />

Johnny Andersson, Chris Märlin,<br />

Gard Ri<strong>se</strong> och Felicia Sjöblom<br />

1. B. Rus<strong>se</strong>ll, Vetenskap och samhälle, 1952<br />

2. Prometheus var enligt mytologin titanen<br />

som gav människorna eldens princip. Prometheus<br />

straffades hårt av Zeus, ”über-oligarken”,<br />

för att han på så sätt gav människan teknologi.<br />

”Prometheus” kan man med rätta kalla<br />

alla som jobbar för att människan kan öka<br />

sin förmåga att förbättra naturen.<br />

3. Friedrich Schiller – frihetens skald. Ett urval<br />

filosofiska skrifter, Schillerinstitutet,<br />

Bromma, 1990.<br />

4. Utdrag från von Humboldts skolplaner för<br />

Königsberg och Preussiska Litauen. Se även<br />

Fidelio, Summer 1996.<br />

5. Ett synnerligen bra exempel är hur britterna<br />

använde sig av skyddstullar och andra protektionistiska<br />

åtgärder fram till den punkt då de<br />

själva var så starka att imperiet tjänade på att<br />

införa univer<strong>se</strong>ll frihandel. Opiumkriget mot<br />

Kina fördes i, just det, frihandelns namn.<br />

NY SOLIDARITET 15

16 NY SOLIDARITET<br />

Rösta på Europeiska arbetarpartiet (EAP) i valet<br />

till Sveriges riksdag och till Botkyrka kommun!<br />

Vi ställer upp på EAP:s lista<br />

i riksdagsvalet:<br />

BESTÄLLNING<br />

VAL TILL RIKSDAGEN<br />

Europeiska Arbetarpartiet-EAP<br />

Du får bara markera en av dessa anmälda kandidater.<br />

q 1. Ulf Sandmark, partiledare, civilekonom<br />

q 2. Stephen Brawer, lärare<br />

q 3. Hus<strong>se</strong>in Askary, översättare, personlig assistent<br />

q 4. Magnus Nilsson, <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

q 5. Johnny Olav Andersson, <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

q 6. Per Henriksson, <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

q 7. Petra Carlsson, <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

q 8. Sergej Strid, <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

q 9. Andreas Persson, <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

q 10. Elias Dottemar, <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

q 11. Astrid Sandmark, redaktör<br />

q 12. Kjell Lundqvist, undersköterska<br />

q 13. Birger Karlmark, företagare<br />

q 14. Isak Karvonen, brevbärare<br />

q 15. Magnus Lönn, personlig assistent<br />

q 16. Erol Curmak, ingenjör<br />

q 17. Gabriela Mészáros, undersköterska<br />

q 18. Mkuta Kisadha-Kyabeene Pison Mo<strong>se</strong>s, teolog<br />

q 19. Peter Friberg, boktryckare<br />

q 20. Stefan Jönsson, skomakare<br />

q 21. Rolf Andersson, lantbrukare<br />

q 22. Tore Fredin, kontorist<br />

q 23. Lotta-Stina Thronell-Hartmann, redaktör<br />

q 24. Gunnar Svensson, pensionerad exportföretagare<br />

Hela landet<br />

0029-03375<br />

VAL TILL KOMMUNFULLMÄKTIGE<br />

Europeiska Arbetarpartiet-EAP<br />

Du får bara markera en av dessa anmälda kandidater.<br />

q 1. Hus<strong>se</strong>in Askary, översättare, personlig assistent<br />

q 2. Stephen Brawer, lärare<br />

q 3. Ulf Sandmark, civilekonom<br />

Botkyrka kommun<br />

0029-03376<br />

Om du inte har tillgång till en förtryckt val<strong>se</strong>del med vår<br />

partibeteckning, tag då en blank val<strong>se</strong>del och skriv själv<br />

dit ”Europeiska arbetarpartiet – EAP”. Blanka<br />

val<strong>se</strong>dlar ska finnas tillgängliga i alla vallokaler.<br />

www.nysol.<strong>se</strong> www.larouchepac.com www.wlym.com<br />

❏ Jag vill stödja EAP:s kampanj. Kontakta mig.<br />

Jag beställer<br />

❏ boken ”Jordens kommande 50 år”, 230 kr inkl. porto<br />

❏ ........ ex av denna kampanjtidning.<br />

❏ ........ val<strong>se</strong>dlar till riksdagsvalet ❏ ....... val<strong>se</strong>dlar till Botkyrka kommun<br />

❏ Sänd ett gratis provex av denna kampanjtidning till:<br />

Namn<br />

Adress<br />

Postadress<br />

Tel. e-post<br />

Sänd talongen till: EAP, Box 11918, 161 11 Bromma, eller faxa: 08-98 30 90<br />

eller använd e-post: larouche@nysol.<strong>se</strong><br />

Du som bor i Botkyrka<br />

kan dessutom rösta<br />

på våra kandidater i<br />

kommunvalet.<br />

Bli historisk!<br />

En möjlighet att vända världspolitiken är ett stort historiskt ögonblick. Det går att komma<br />

ur den post-industriella mardrömmen och skapa en miljon nya industriarbetsplat<strong>se</strong>r, om<br />

vi i Sverige griper den historiska chan<strong>se</strong>n. Du kan ge dig själv och samhället en framtid<br />

om du stöder Europeiska arbetarpartiets kandidater och <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong>.<br />

● Ta fram <strong>Ny</strong> Solidaritet, nyhetsbrevet Monitor och flygblad från hemsidan<br />

www.nysol.<strong>se</strong> och skicka viktiga artiklar till dina vänner.<br />

● Ta kontakt med dina debattforum och politiker och diskutera <strong>LaRouche</strong>s och<br />

EAP-kandidaternas förslag om hur massarbetslösheten och globali<strong>se</strong>ringen kan<br />

övervinnas.<br />

● Stöd utdelningen av denna kampanjtidning och <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong><br />

ekonomiskt. Sätt in ditt bidrag på EAP:s pg 34 15 59–3.<br />

Stöd EAP ekonomiskt. Sätt in ditt bidrag till<br />

kampanjen på pg 34 15 59–3.<br />

Bill Clinton stödde <strong>Ny</strong>tt<br />

Bretton Woods i Köpenhamn<br />

● Den 11 maj besökte den amerikanske ex-presidenten Bill<br />

Clinton Köpenhamn, och danska Schillerinstitutet var naturligtvis<br />

på plats för att välkomna honom. När han anlände till Tivoli<br />

stod Feride Istogu Gillesberg och Michelle Rasmus<strong>se</strong>n där med<br />

ett plakat med texten ”Welcome Clinton, Support <strong>LaRouche</strong>’s<br />

New Bretton Woods”, och när han hörde dem sjunga den amerikanska<br />

nordstatssången från det amerikanska inbördeskriget<br />

sprack han upp i ett leende och gick dem till mötes. Michelle<br />

hälsade honom välkommen och frågade honom om han ville<br />

skriva under på <strong>LaRouche</strong>s uppmaning till att införa ett nytt<br />

Bretton Woods-finanssystem, varpå han resolut fattade den<br />

framsträckta pennan och satte sin namnteckning på plakatet (<strong>se</strong><br />

undre bilden t.h.)<br />

De danska TV-nyheterna hade samma kväll ett kort inslag om<br />

Clintons besök, där man såg Feride och Michelle med plakatet<br />

och <strong>se</strong>nare en kort glimt av deras skönsång samt ett klipp från en<br />

intervju med Michelle. (Se www.schillerinstitut.dk) EIRNS<br />

Lyssna på mer sång och föredrag på <strong>LaRouche</strong>s ungdomsrörel<strong>se</strong>s<br />

hemsida www.wlym.com<br />

Lyssna på internetkonferen<strong>se</strong>r med Lyndon <strong>LaRouche</strong> på<br />

www.larouchepac.com<br />

Besök vår svenska hemsida www.nysol.<strong>se</strong> och hemsidorna<br />

på arabiska, franska, italienska, spanska, portugisiska, tyska,<br />

ryska, polska, kroatiska och farsi. Länkarna hittar du på<br />

www.larouchepub.com. Där finner du också de <strong>se</strong>naste nyheterna<br />

från det amerikanska nyhetsmagasinet Executive Intelligence<br />

Review.<br />

LLynddoonn LaRooucchhe Jorrddennss kkoommmaanndee 550 år<br />

Läs Lyndon <strong>LaRouche</strong>s <strong>se</strong>naste bok,<br />

nu på svenska!<br />

190 sidor 230 kr inkl. porto<br />

Beställ med e-post till larouche@nysol.<strong>se</strong><br />

eller genom att sätta in 230 kr på pg 57 50 45–0, <strong>Ny</strong> Solidaritets<br />

förlag, skriv ”Jordens kommande 50 år” på talongen.

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!