September - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Brist på torv i vinter Många kraftverk tvingas i vinter använda stenkol i stället för torv. Det skapar tryck på priset för el och fjärrvärme trots att priset på stenkol sjunkit med närmare 40 procent på ett år. De flesta kraftverk är byggda för att samköra skogsbränslen och torv. Om torven inte räcker till är alternativet för de flesta kraftverk att använda stenkol. Enligt Tage Fredriksson på Bioenergia ry kan skogsbränslen oftast inte helt ersätta torv. I stället behövs det ett annat energitätare bränsle, t.ex. stenkol, för att få ut den effekt som behövs. Torven hjälper också till att hålla pannorna renare och det medför ett mindre underhållsbehov. – En panna som byggts för samkörning av skogsbränslen och annat kan ta skada av att köras enbart med skogsbränslen på grund av ökad korrosion i eldstaden. Kraftverken vill mycket ogärna ersätta torv med stenkol, då det blir dyrare att producera värme och elektricitet med stenkol. När det bränsle som används för produktion av t.ex. fjärrvärme stiger, betyder det att täckningsbidraget för fjärrvärmen minskar och att det finns tryck på att höja priset på fjärrvärme. HÄLFTEN MINDRE TORV Vapo, som producerar det mesta av den torv 8 <strong>Skogsbruket</strong> 9/2012 som används i Finland, uppskattar att torvproduktionen i år stannar vid mindre än hälften av målet, som är 20 miljoner kubikmeter. Avtalskunder har redan blivit kontaktade och underrättade om den ovanliga situationen. För att hjälpa upp situationen i någon mån höjde Vapo redan i juli det pris som betalas till entreprenörerna som lyfter upp torven. Vapo har för närvarande omkring 45 000 hektar torvmark för torvproduktion. ALHOLMENS KRAFT BYTER BRÄNSLE På Alholmens Kraft i Jakobstad uppskattar vd Roger Holm att biokraftverket bara får hälften av den torv som behövs i vinter. – Vi söker ersättande bränslen. I första hand vill vi naturligtvis ha skogsbränslen och övriga vedbaserade bränslen. Högst troligt kommer vi även att öka användningen av stenkol under kommande vinter. – Priset på stenkol har sjunkit radikalt. När jag tillträdde som vd sommaren 2011 kostade ett ton stenkol 130 dollar. I dag är priset 95 dollar. Tillgången på skogsbränslen går inte att öka i alltför snabbt takt. Kvistar och toppar ska torka minst en sommar innan de bränns och stubbar helst två somrar • TEXT: GERD MATTSSOn-TURKU FOTO: vAPO Tjernob Förbränning av skogsbränsle och torv kan ge aska som innehåller det radioaktiva ämnet cesium-137 och naturligt förekommande radioaktiva ämnen. Energiproducenter som eldar med torv eller skogsbränsle kan erhålla aska som innehåller cesium-137 från Tjernobylolyckan eller naturligt förekommande radioaktiva ämnen i marken. Nedfallet från Tjernobylolyckan varierade stort i olika delar av landet. Aska som uppkommer vid förbränning av stenkol, åkerbiomassa, skogsindustrins biprodukter kan innehålla radioaktiva ämnen. Strålsäkerhetscentralen STUK har direktiv med åtgärdsgränser för att begränsa den strålningsexponering som orsakas av bland annat askans radioaktivitet. I detta direktiv är åtgärdsgränsen den effektiva dos som fås utöver dosen från radioaktiviteten i marken. Åtgärdsgränsen för arbetstagares exponering till följd av askhantering är 1 millisievert per år (effektiv dos). Eventuellt överskridande av åtgärdsgränsen bedöms med hjälp av aktivitetsindex. Aktivitetsindexet beräknas utifrån de uppmätta aktivitetskoncentrationerna av radioaktiva ämnen i t.ex. aska eller torv. Om aktivitetsindexet är större än 1, ska verksamhetsutövaren med hjälp av utredning visa, att åtgärdsgränsen för materialet ifråga inte överskrids. Om aktivitetsindexet är mindre än eller lika med 1, sätts inga begränsningar på askhanteringen med tanke på radioaktivitet och askan kan för radioaktivitetens del placeras på en övervakad avstjälpningsplats utan särskild utredning. SKOGSBRUKET har ställt några frågor till inspektör Siiri-Maria Aallos-Ståhl på Strålsäkerhetscentralen. 1. Kan personer som hanterar aska från förbränning av flis gjord av kvistar, toppar och stubbar få överstora stråldoser och likaså personer som hanterar aska av torv? I princip, men i aska av skogsbränslen är aktivitetskoncentrationerna i praktiken alltid under åtgärdsgränsen, vilket betyder att aktivitetsindexet är mindre än 1. Därför är strålningsexponeringen så pass liten att det inte finns några skäl att begränsa hantering av sådan aska.
ylrester i aska – Det finns skäl att bestämma bränntorvens radioaktivitet särskilt då den torvmosse som tas i bruk för torvproduktion är större än 50 hektar, säger inspektör Siiri-Maria Aallos-Ståhl på Strålsäkerhetscentralen STUK. 2. Vilka är följderna av Tjernobylolyckan? Cesium som finns i torvaska och aska av skogsbränslen kommer för det mesta från Tjernobylolyckan och bara en liten del av cesium är från kärnvapenprov från 1950och 1960-talet. Direktiv gällande hantering av torvaska och aska av skogsbränslen är uppsatta särskilt efter Tjernobylolyckan. 3. Borde personer som jobbar med dylik aska skydda sig på något sätt och borde arbetsgivaren låta undersöka strålningen i askan? Det finns skäl att bestämma bränntorvens radioaktivitet särskilt då den torvmosse som tas i bruk för torvproduktion är större än 50 hektar eller då den årliga produktionen överstiger 20 000 m 3 . Bränntorvens radioaktivitet borde då mätas på den aska som kommer från torvens ytlager. När det gäller aska av skogbränsle så överskrids aktivitetsindexet nästan aldrig. 4. Var i Finland innehåller torv och träd mest radioaktiva ämnen? För det mesta där nedfall från Tjernobyl var störst. 5. I Finland byggs i försökssyfte skogsvägar med aska från biokraftverk som byggnadsmaterial? Är detta någon hälsorisk? Största delen av aska av skogsbränslen har aktivitetsindex mindre än 1, vilket betyder att åtgärdsgränsen inte överskrids. I några enstaka fall kan torvaska ha aktivitetsindex större än 1, men eftersom skogsvägar används rätt så lite av en och samma människa, finns det ingen hälsorisk. Det finns därmed ingen orsak att begränsa användning av aska i byggande av skogsvägar. • TEXT: GERD MATTSSOn-TURKU FAKTA OM NEDFALLET FRÅN TJERNOBYLOLYCKAN Än i dag ökar Tjernobylnedfall finländarnas stråldos, men mängden är bara en hundradel av den årliga 4 millisievert stråldosen. I samband med olyckan steg stora mängder radioaktiva ämnen med explosionens och brändernas kraft upp till över 1 000 meters höjd. På denna höjd blåste vindarna först mot Finland, Sverige och norge. Då luftströmmarnas riktning senare skiftade transporterade vindarna radioaktiva ämnen också till andra platser, främst till mellersta Europa. En del av de radioaktiva ämnena sjönk ner till marken på grund av gravitationens kraft, men en betydligt större del spolades ner med regnet. Regnens mängd och styrka varierade stort i olika delar av Finland och därmed varierade även mängden radioaktiva ämnen som kom ner till markytan. Siffrorna i kartan visar nedfallet år 1987. Därefter har strålningen minskat p.g.a. radioaktivt sönderfall av cesium med cirka 2,3 procent per år och till hälften av den ursprungliga mängden efter 30 år. Cesium har halveringstid på 30 år. Karta: STUK <strong>Skogsbruket</strong> 9/2012 9
Page 1 and 2: Skogs bruket 9|2012 Så mäter du u
Page 3 and 4: Skogs bruket OBUnDEn SPECIALTIDnInG
Page 5 and 6: FOTO: WIKIPEDIA noaks ark Johan Hui
Page 7: du rätt pris för skogen fastighet
Page 11 and 12: VIKTIGA NATURVÄRDEN Området har a
Page 13 and 14: ved blir bränsle ling på alla gal
Page 15 and 16: Besvär mot biobränsledepå vaskil
Page 17 and 18: mängder bekämpningsmedel. Han kan
Page 19 and 20: mer än två år. I de nedersta stu
Page 21 and 22: Ett exempel på en onödig istånds
Page 23 and 24: Jari Sutinen är utbildad elmontör
Page 25 and 26: Men hur sköter de sina skogar, vil
Page 27 and 28: virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: ny forskning: Trico skyddar plantor
Page 31 and 32: Säkrare träd i städer En ny rapp

September - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?