September - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Upp till bevis! 24 Skogsbruket 9/2012 Flera aktörer inom skogssektorn påverkar de beslut som skogsägare fattar i sina skogar. Av fackfolket är många själva skogsägare. Chefredaktören som är skogsägare på distans SvED Granplantorna tar sig bra. Fem år efter Ann-CHRISTInE högläggning och plantering är de bästa plantorna redan över två meter höga. FOTO:
Men hur sköter de sina skogar, vilka värderingar och målsättningar har de med sitt skogsägande? Det vill vi ta reda på. Johnny Sveds målsättning är att öka avkastningen på sin skog och han värnar för viltet. Skogsbrukets chefredaktör Johnny Sved är egentligen ett typexempel på den nya generationens skogsägare. En distansskogsägare med flera hundra kilometer till sin skog. Skogen finns i Solf i Korsholm, medan arbetet och familjen är i Helsingfors och Kyrkslätt. Skogsägare blev han år 2006 när det gjordes generationsväxling hemma på gården. Äldre brodern Bernt driver idag jordbruket. – I praktiken har jag möjlighet att besöka skogen under sommaren och vid större högtider. Uppvuxen i Malax känner han till de lokala skogsfackmännen, vilket är en klar fördel om man är distansskogsägare. Det mesta går ju att sköta per telefon. – En gång per år går jag alltid igenom min skog och kollar att allt står rätt till. Det är det minsta man måste göra som skogsägare. Trots att viljan och intresset finns kan han inte vara självverksam skogsägare. Tiden räcker inte till. Men så fort det finns möjlighet, som under semestern, tar han ut allt av skogsägandet. – Ett av mina bästa skogsminnen är när jag lunchpausade en sommar när jag höll på med en förstagallring. Plötsligt prasslade det till nästan intill mig. En älgko med kalv tuggade helt orädda på en videbuske. TID ATT RÖJA Till sommarens skogsarbete hörde att slyröja en sex år gammal granplantering på en hektar. Plantskogen grundades samma år som Sved blev skogsägare. – Ifjol tyckte jag att slyröjningen nog kan vänta ett år. Det var ett misstag. På våren kan man inte tänka sig att slyet kan växa så mycket på en sommar. Han tillägger att det går mycket väl att jobba i skogen under högsommaren förutsatt att man packar med sig tillräckligt att dricka. Bara vatten räcker inte, det måste finnas salt också för man svettas ju ordentligt. Planteringen hade inte drabbats av skadegörare. – Överlag har skogen skonats, med undantag för angrepp av röda tallstekeln och lite frostskador i granplanteringen. TALL PÅ BÖRDIG MARK Johnny Sved berättar att hans skog är geografiskt lätthanterlig då den består av bara fem bestånd. Majoriteten av skogsmarken är frisk mo där det växer yngre och äldre tallskog och lite gran. På sina ställen är det lite för bördigt för den tall som planterats. Idag skulle det säkert bli gran på de ställena. Den årliga tillväxten ligger på cirka sex kubikmeter per hektar. Sved kalavverkar och planterar på bördig mark medan karg skogsmark förnyas på naturlig väg, Han beaktar också miljön. Det finns inga viktiga livsmiljöer i skogen, men Sved ser till att lämna kvar exempelvis asp och sälg. Han påminner att det inte kostar något extra att se till att viltet har föda för vintern. För tillfället har Sved inte en gällande skogsbruksplan men i sommar borde Skogscentralens inventering ha utförts i Solf. Jämfört med södra Finland är långsmala skiften vanliga i Österbotten. – Det betyder att många personer är med i väglagen och gemensamma dikningsprojekt kan bli tungrodda. Här finns en av stötestenarna till att vara skogsägare på distans. Det blir omöjligt att ta del i viktiga möten och man får förlita sig på att folk fattar rätta beslut. Nästa projekt är en brådskande grövre gallring, en tallskog i 60-års ålder. Uttaget kommer att ligga på cirka 100 kubikmeter per hektar. Sved tar anbud av såväl skogsbolag som skogsvårdsföreningen och väljer därefter det bästa alternativet. Överlag vill han aktivt sköta skogen och målsättningen är att öka avkastning på skogen. – När det kommer till att gödsla skogen är jag öppen för alternativet. För min del är det kanske inte lönt då jag inte har så stor skogsareal. Kemisk bekämpning är han däremot lite skeptiskt inställd till och skulle ta till det alternativet bara i yttersta nödfall. Nu möter vi chefredaktör Johnny Sved i skogen. I nästa nummer inspekterar vi Purmobon Henrik Nylunds skog. Nylund jobbar på Skogsvårdsföreningen Österbotten. FRIHET UNDER ANSVAR Sved framhåller att skogsägandet är till nytta i arbetet som chefredaktör för Skogsbruket. Det viktigaste är att få bekräftat att artiklarna i tidningen stämmer överens med verkligheten. – När vi skriver om vikten att slyröja så vet jag att det i praktiken också är det. Skogsbranschen är i förändring och den nya skogslagen kommer att föra med sig mera frihet för den enskilda skogsägaren. Sved säger att det betyder att skogsägare mera aktivt än tidigare måste fatta skogsbeslut. Skogsindustrin i Finland är beroende av aktiva skogsägare. – Därför har Skogsbruket som informationsförmedlare en viktig roll i framtiden. Reklam blir skogsägare överösta av. Han ser också fram emot databaser, exempelvis ärendetjänsten Min Skog, som kommer att göra livet lättare för skogsägare. Sved tillägger att en bransch i förändring också betyder att skogsorganisationerna nu aktivare än tidigare måste ta kontakt med skogsägarna. – Skogsägare har ju också andra affärskontakter. Det blir för organisationerna att hitta modeller som skogsägare känner igen. BARNEN VIKTIGA Sist men inte minst säger Sved att det är viktigt att engagera barnen i skogen och naturen. Till en början genom skogspromenader och genom att plocka bär och svamp om hösten. Själv brukar han under sina skogspromenader med barnen berätta hur skogen sköttes förr och av vem. Även om barnen kanske inte ännu bryr sig. Sved konstaterar att intresset kommer med tiden. Ju äldre man blir desto mer värdesätter man tidigare generationers arbete. – Där har vi det finländska familjeskogsbrukets styrka. Redan familjebanden gör att skogsägare tar ansvar för skogen. • TEXT: MARIAnnE PALMGREn Skogsbruket 9/2012 25
Page 1 and 2: Skogs bruket 9|2012 Så mäter du u
Page 3 and 4: Skogs bruket OBUnDEn SPECIALTIDnInG
Page 5 and 6: FOTO: WIKIPEDIA noaks ark Johan Hui
Page 7 and 8: du rätt pris för skogen fastighet
Page 9 and 10: ylrester i aska - Det finns skäl a
Page 11 and 12: VIKTIGA NATURVÄRDEN Området har a
Page 13 and 14: ved blir bränsle ling på alla gal
Page 15 and 16: Besvär mot biobränsledepå vaskil
Page 17 and 18: mängder bekämpningsmedel. Han kan
Page 19 and 20: mer än två år. I de nedersta stu
Page 21 and 22: Ett exempel på en onödig istånds
Page 23: Jari Sutinen är utbildad elmontör
Page 27 and 28: virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: ny forskning: Trico skyddar plantor
Page 31 and 32: Säkrare träd i städer En ny rapp

September - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?