September - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Stubbrytning – de värsta scenarierna förverkligades inte Lämna kvar kvistar och tillåt att stubbarna lagras i max två år om det finns röta på ytan. Det är forskarens hälsning till skogsägare som planerar stubbrytning. Stubbrytning väcker åsikter, för eller emot. Forskarna var en grupp som ställde sig mycket kritiskt till åtgärden då stubbrytning började utföras i våra skogar. – Man såg inte alltför många fördelar med stubbrytning, berättar äldre forskare Sirpa Piirainen på Skogsforskningsinstitutet. Hon har specialiserat sig på näringsbalansen i skogsmark. Nu, i takt med att mer forskning kring stubbrytning ser dagens ljus har de kraftigaste åsikterna aningen mildrats. Forskningsresultat ger vid handen att de värsta scenarierna inte infann sig. Bland annat var forskare oroliga över att stubbrytningen skulle leda till en snytbaggsinvasion. Nu verkar snytbaggen anlända oberoende om man tagit tillvara stubbar eller inte. FRUKTKROPPAR BILDAS Eftersom åtgärden påverkar marken på flera sätt förhåller sig Piirainen fortfarande inte helt okritisk till stubbrytningen. Till ex- Det ställs höga krav på en avverkningsyta som går att stubbryta. Marken får inte vara stenig, lerjordar lämpar sig inte, och branta sluttningar kan inte brytas på grund av erosionsrisken. Det här berättar Mikael Kopra, virkesuppköpare på UPM. – Dessutom måste körsträckan vara kort och det ska finnas plats att lagra grot och stubbar. Kopra köper virke mellan Raseborg och Hangö, ett område där det utförts en del stubbbrytning. Vad som betalas för stubbarna varierar då exempelvis besvärliga terrängförhållanden ökar kostnaderna för stubbskörden. 18 <strong>Skogsbruket</strong> 9/2012 empel blir marken kompakt eftersom flera maskiner kör över ytan och de grövre rötterna tas bort. – Dessutom säljs stubbrytning med argumentet att skogsägaren blir av med rotrötan. I praktiken blir skogsägaren inte av med rötan till hundra procent. Men risken för spridning av röta i gran och tall minskar vid stubbrytning. Hon poängterar att alla rötskadade stubbar borde avlägsnas från avverkningsytan. Under sommaravverkning ska de stubbar som blir kvar på ytan behandlas med bekämpningsmedel, antingen urea eller Rotstop. – Rötskadade stubbar borde inte få lagras Alla ytor kan inte stubbrytas – Ytans storlek och lagringsmöjligheter inverkar på stubbpriset. Stubbar kan lyftas från en yta på ungefär en hektar men större ytor, upp till tio hektar, är att föredra. Kopra tillägger att skogsägarna i Österbotten har varit aktiva med att sälja stubbar. Vid sydkusten är metoden tillsvidare inte så vanlig, men verksamheten ökar hela tiden. Stubbarna skickas bland annat till Jakobstad, Valkeakoski, Raumo och Borgå. – Stubbarna lagras vanligtvis vid samma lagerplats som virket, alltså vid vanliga virkesupplägg. I viss mån använder vi också terminaler men det är en kostnadsfråga. FOTO: HELI vIIRI LAGRINGSTID I VIRKESKONTRAKT Stubbarnas maximala lagringstid skrivs in i virkeskontraktet. För UPM gäller två års lagringstid och skogsägaren får räkna med att stubbarna lagras i minst ett år. Kopra tilllägger att toppar och kvistar tas tillvara före stubbrytningen. Men groten lämnas ett par månader att torka på ytan så att barren hinner lossna. – Man borde undvika att köra riset grönt till vägkanten. Han anser att skogsägaren inte behöver gödsla en yta där man lyft stubbar eftersom metoden vanligtvis utförs på bördiga mar-
mer än två år. I de nedersta stubbarna i högen bildas rotrötans fruktkroppar, alltså de som står för sporbildningen. Piirainen anser att drivning av energived samt stubbrytning leder till att näringsämnen försvinner från ytan. Boven i dramat är inte att stubbarna lyfts utan att kvistar forslas bort från ytan. Hennes förslag är att endast ta tillvara stubbar och toppar. När kvistar lämnas kvar på ytan blir också de näringsrika barren kvar. Näringsbortfallet som stubbrytningen förorsakar kan kompenseras med gödsling. Nu ligger forskarnas fokus på att gödsla med aska som är ett miljövänligt alternativ. MÅNGFALDEN BESTÅR Piirainen säger att skönhetsvärdet alltid ligger i betraktarens ögon och anser att skogsnaturen kan bibehålla sin mångfald vid stubbrytning. Enligt instruktionerna för stubbrytning lämnas minst 25 stubbar per hektar jämnt fördelade på ytan och murkna stubbar borde lämnas kvar. Man lämnar alltid en minst tre meter bred zon runt värdefulla livsmiljöer och naturvårdsträd. Skyddszoner lämnas också intill vattendrag, småvatten och dikesrenar. Meningen med skyddszonerna är också att hindra näring och fasta partiklar att spolas bort med ytvattnet. – Preliminära studier visar att stubbrytning inte leder till övergödning av våra vattendrag. Vid stubbrytning är såväl urlakningen som erosionen mycket liten. • TEXT: MARIAnnE PALMGREn ker. UPM lämnar trettio procent av stubbarna kvar på ytan och björkstubbar lyfts inte. – Stubbrytning underlättar markberedningen och förnyelsearbetena blir mycket billigare. Visst ser metoden ganska rå ut och väcker ibland uppmärksamhet. Mycket beror på hur stubbytningen utförs, görs den fel blir resultatet därefter. • TEXT: MARIAnnE PALMGREn FOTO: PIXMAC Skogscentralen bygger landsväg Finlands skogscentrals enhet för skogstjänster kan komma att bygga en sidolandsväg i Korsholm. Om projektet blir av är vägbygget det dyraste hittills på Kustens område. Finlands skogscentral har gedigen erfarenhet av att bygga och förbättra skogsbilvägar. Men nu har enheten för skogstjänster lämnat in en offert för att bygga en 1,2 kilometer lång sidolandsväg i Smedsby, Korsholm, i anslutning till omfartsvägen som nu byggs. – Vi har lämnat in en offert till de markägare som berörs. Det är väglaget som beslutar om de accepterar budet. Ingenting är klart ännu, säger Dan Kullman, skogsserviceman vid enheten för skogstjänster i Vasa. PALETT AV AKTÖRER Skogscentralen har mångårig erfarenhet av att bygga och grundförbättra skogsvägar, men att man tar sig an landsvägsprojekt är ovanligt. I grunden handlar det om att den nya enheten för skogstjänster, som bildades efter skogscentralreformen vid årsskiftet, vill stärka sitt serviceutbud. – Vi verkar på en fri marknad och kan numera erbjuda vilka tjänster vi vill. Att ta oss an dylika projekt är ett sätt att bli mindre beroende av statliga stödmedel. Så det kommer att bli vanligare att vi inte enbart riktar in oss på skogsbilvägar, säger Kjell Sundsten, kundansvarig på Skogscentralen. Enligt Kullman finns det inga hinder för att skogscentralen börjar bygga mindre landsvägar. Han understryker att det handlar om samarbete med ett flertal olika aktörer. – Skogscentralen bygger inte vägen själv, utan vi arbetar med olika entreprenörer och strävar efter att hitta rätt kombination. På så sätt behöver vi inte ha allt kunnande själv utan vi bygger en palett av olika aktörer som tillsammans kan genomföra projektet. I området, som heter Sidlandet och sträcker sig från landsvägen längs Karperöfjärden, finns både fastboende och fritidshus. Vägen beläggs inte med asfalt utan med krossgrus. – Vägen ska vara farbar året om, så den är något mellan en liten landsväg och en skogsbilväg som ska betjäna skogsägarna samt dem som bor där, förklarar Kullman. Om det blir skogscentralen som genomför projektet klarnar i höst. • TEXT: CHRISTOFFER THOMASFOLK <strong>Skogsbruket</strong> 9/2012 19
Page 1 and 2: Skogs bruket 9|2012 Så mäter du u
Page 3 and 4: Skogs bruket OBUnDEn SPECIALTIDnInG
Page 5 and 6: FOTO: WIKIPEDIA noaks ark Johan Hui
Page 7 and 8: du rätt pris för skogen fastighet
Page 9 and 10: ylrester i aska - Det finns skäl a
Page 11 and 12: VIKTIGA NATURVÄRDEN Området har a
Page 13 and 14: ved blir bränsle ling på alla gal
Page 15 and 16: Besvär mot biobränsledepå vaskil
Page 17: mängder bekämpningsmedel. Han kan
Page 21 and 22: Ett exempel på en onödig istånds
Page 23 and 24: Jari Sutinen är utbildad elmontör
Page 25 and 26: Men hur sköter de sina skogar, vil
Page 27 and 28: virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: ny forskning: Trico skyddar plantor
Page 31 and 32: Säkrare träd i städer En ny rapp

September - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?