September - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Motorsåg, yxa, tryckspruta och ryggspruta ingår i Haralds arsenal. Nitrilhandskarna skyddar mot kontakt med medlet. Varningsskylten kommer upp för att informera allmänheten och området märks ut med band. Harald knäcker knäckesjukan Harald Svens i vörå tröttnade på aspsly och knäckesjuka i sina tallplanteringar. Han har länge bekämpat asp på kemisk väg med gott resultat. Insekter, svampar och hålbyggare hittar snabbt de grova döda asparna och Harald känner sig absolut inte som någon miljöbov. Harald Svens tog över hemgården och blev skogsägare 1988. Han har successivt köpt till både skog och åker. Harald drar en historisk parallell och pratar om ett mantal. Ett mantal ska räcka till för att föda en familj och han upplever nu att han nått det målet och känner sig nöjd med tillvaron. 16 <strong>Skogsbruket</strong> 9/2012 JORDBRUK, SKOG OCH BIOENERGI Förutom jord- och skogsbruk är Harald aktiv inom bioenergi. Han är en av de drivande krafterna inom Vörå energiandelslag. Energiandelslagets verksamhet har vuxit och idag används 30 000 fliskubikmeter i de fem värmecentraler som andelslaget driver. – Vi börjar bli en betydande lokal virkesanvändare, säger Harald med ett nöjt leende. När vi startade upp andelslaget var en av målsättningarna att få avsättning för klent virke från förstagallringar och ungskogar. Det har vi idag och det känns bra när man ser att ungskogarna sköts om. ASPSLY OCH KNÄCKESJUKA Det finns mycket asp i Vörå och efter slutavverkningarna brukar man se ett tätt hav av rotskott. Slyet växer snabbt och planterade tallar blir lätt efter. Aspen är växelvärd för svampsjukdomen knäckesjuka som skadar toppskottet på unga tallar. Angreppen leder till stamkrökar och dålig kvalitet på virket, rotstockarna blir helt förstörda. Birger Blusi konstaterade i tiderna att knäckesjukan orsakar betydligt mer skador än älgarna. Att bekämpa aspen mekaniskt med röjsåg känns tröstlöst. Aspen skjuter genast nya snabbväxande rotskott och så länge rotsystemet hålls vid liv får man gå en evig kamp mot slyet. Att satsa på asp är sällan ett alternativ. Om det inte är riktigt bördigt drabbas asparna lätt av olika rötskador. Istället har Harald valt att bekämpa aspen på kemisk väg. Det är snabbt och effektivt och när det görs rätt klarar man sig med små
mängder bekämpningsmedel. Han kan idag visa upp fina ungskogar med raka tallar. – Jag har lång erfarenhet av det här och delar gärna med mig av mina erfarenheter! FICKNING FUNGERAR BÄST Harald rekommenderar i första hand fickning av aspar i god tid före slutavverkningen. Med motorsåg sågar han upp fickor runt stammen. Fickorna fyller han med växtskyddsmedel. Det är en riktad behandling som enbart tar på de fickade asparna. Fickningen ska göras tre till fyra år före avverkningen så att asparnas rotsystem säkert hinner dö. Om det ännu är liv i rötterna kommer de att skjuta nya skott. Vid fickning och stubbehandling använder Harald en blandning bestående av en tredjedel glyfosat, en tredjedel kylarvätska och en tredjedel vatten. Kylarvätskan är med för att minska ytspänningen så att medlet lättare kan tränga in och förhindra att medlet fryser på vintern. Fickningen går snabbt, den tar bara någon minut per träd. Utmaningen är att hitta alla aspar, det är inte bara de största träden som bildar rotskott. En fin bonus är att fickningen skapar döda stående aspar som blir utmärkta hålträd efter en tid. STUBBEHANDLING GÅR OCKSÅ Stubbehandling fungerar inte lika bra, men Harald räknar med att antalet rotskott minskar till en tiondel av vad fallet skulle vara utan behandling. Det är stor skillnad om det är 30 000 eller 3 000 aspskott som kommer upp. Vid stubbehandling är det behändigt att gå in före avverkningen och fälla asparna i september eller oktober när de ännu har löv. Harald sågar spår i kanten av stubben och fyller spåren med samma blandning som vid fickningen. BESPRUTNING SOM SISTA UTVÄG Efter avverkning och stubbehandling väntar Harald till nästa växtsäsong för att se om behandlingen haft effekt. Kommer det upp mycket sly blir det ännu bekämpning med ryggspruta i september. När man ska spruta är det viktigt att hålla koll på väderleken. En sval molnig dag med rätt högluftfuktighet är idealet. Är det risk för regn är det bäst att vänta så att inte växtskyddsmedlet regnar bort innan det hunnit verka. Vid besprutningen fungerar en tvåprocentig blandning bra. Blandningen ska också innehålla medel som binder blandningen vid bladen, annars rinner den snabbt av och effekten blir dålig. En ordentlig dusch så att det dryper av bladen ska till. DÖDMANSGREPP I PLANTBESTÅND Ett sista tips är dödmansgreppet som kan användas i plantskogar. Då behandlas asparna enskilt. Med handsprutan sprutas den tvåprocentiga blandningen in i ena handen samtidigt som man drar upp hand- KEMISK BEKÄMPNING I PEFC-CERTIFIERAD SKOG I PEFC-standardens kriterium 20 sägs att endast biologiskt nedbrytbara växtskyddsmedel får användas inom skogsbruket. Lövsly får inte bekämpas med bladbesprutning, förutom vid bekämpning av asp i tallplanteringar som angripits av knäckesjuka. I särskilt viktiga livsmiljöer får inga kemiska växtskyddsmedel användas. Kemiska bekämpningsmedel får endast användas när det är ytterst nödvändigt, till exempel för att bekämpa ytvegetation på skogsföryngringsytor, för stubbehandling av lövträd, för att bekämpa snytbagge och för att behandla barrvirkeslager för att förhindra spridning av insektsskador. Källa: PEFC FI 1002:2009 KEMISK BEKÄMPNING I FSC-CERTIFIERAD SKOG I princip nummer 6, miljöpåverkan, regleras användningen av bekämpningsmedel i FSC:s standard. Biologiska och mekaniska bekämpningsmetoder ska alltid prioriteras framom kemisk bekämpning. Om kemiska växtskyddsmedel används ska de anvisningar och säkerhetsinstruktioner som myndigheterna utfärdat följas. Källa: FSC standard for Finland VÄXTSKYDDSMEDEL I YRKESMÄSSIGT BRUK Lagstiftningen om växtskyddsmedel förändrades 1.1.2012. Senast 26.11.2015 ska alla, som använder växtskyddsmedel i yrkesverksamhet, ha avlagt växtskyddsmedelsexamen. Användning i skogsbruk anses vara yrkesmässig användning. All spridningsutrustning för växtskyddsmedel som används i yrkesverksamhet ska också testas en gång före 26.11.2016. Tukes påminner om att man vid användning av växtskyddsmedel från och med 1.1.2014 även ska följa de allmänna principerna för integrerat växtskydd (IPM, Integrated Pest Management). Källa: Tukes, säkerhets- och kemikalieverket sken längs aspen. Oljebeständiga handskar som är hela är ett måste. Det tar lite tid, men det är ingen risk för att de plantor man vill spara skadas. • TEXT OCH FOTO: JOHnnY SvED Med motorsåg gör Harald fickor runt stammen.Fickorna fylls med 33 procentig glyfosatlösning. Fickningen ska göras tre till fyra år före slutavverkningen. <strong>Skogsbruket</strong> 9/2012 17
Page 1 and 2: Skogs bruket 9|2012 Så mäter du u
Page 3 and 4: Skogs bruket OBUnDEn SPECIALTIDnInG
Page 5 and 6: FOTO: WIKIPEDIA noaks ark Johan Hui
Page 7 and 8: du rätt pris för skogen fastighet
Page 9 and 10: ylrester i aska - Det finns skäl a
Page 11 and 12: VIKTIGA NATURVÄRDEN Området har a
Page 13 and 14: ved blir bränsle ling på alla gal
Page 15: Besvär mot biobränsledepå vaskil
Page 19 and 20: mer än två år. I de nedersta stu
Page 21 and 22: Ett exempel på en onödig istånds
Page 23 and 24: Jari Sutinen är utbildad elmontör
Page 25 and 26: Men hur sköter de sina skogar, vil
Page 27 and 28: virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: ny forskning: Trico skyddar plantor
Page 31 and 32: Säkrare träd i städer En ny rapp

September - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?