September - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

14 Skogsbruket 9/2012 FOTO: GERD MATTSSOn-TURKU Kickstarta tillväxten med första gallring Första gallring är en investering i skogskapitalet. vill du maximera dina skogsintäkter, gör då en tidig gallring. Första gallring betyder att du för första gången kan räkna med inkomster från beståndet. Nu är plantstadiet förbi. En tidig gallring går ut på att ta tillvara stammar som med tiden skulle dö av exempelvis trängsel, eller svamp- och insektangrepp. Nu formas beståndet till önskvärt stamantal och trädslagsblandning. Efter gallringen ligger fokus på de kvarvarande stammarnas tillväxt. Det är dags för första gallring när trädkronorna i beståndet börjar växa in i varandra. Kolla dessutom hur stora trädens kronor är. De gröna tallkronorna ska utgöra 40 procent av trädets längd. För gran och björk är motsvarande siffra hälften av trädets längd. När träden får det för trångt krymper trädtopparna och tillväxten hämmas. EN TREDJEDEL BORT Eftersom en tidig gallring ger virkesintäkter ska en anmälan om användning av skog lämnas till Skogscentralen senast två veckor innan arbetet kör igång. – Skogsägare erbjuder mig relativt mycket första gallringar, berättar anskaffningsförman Henrik Blomqvist från Stora Enso. Han har Lovisa som sitt anskaffningsområde. Blomqvist tillägger att i bästa fall kan skogsägaren räkna med 10–14 euro per kubikmeter vid en första gallring. Avverkningsuttaget måste röra sig runt 50 kubikmeter per hektar för att åtgärden ska vara lönsam för skogsägaren. Vid första gallring avlägsnas ungefär en tredjedel av trädbeståndets volym. – Det finns inga praktiska eller ekonomiska skäl att utföra en försiktig första gallring. Följande gallringsbehov infinner sig väl snabbt, kanske redan om ett par år. Det är en annan femma om den första gallringen också är den första skogsvårdsåtgärden i beståndet. Då måste man gå försiktigt fram, annars är stormskador att vänta. En nygallrad skog är känslig innan träden anpassat sig till det nya ljusa och blåsiga klimatet. MER KLIRR I KASSAN Blomqvist listar upp några viktiga åtgärder som leder till mera klirr i kassan redan under första gallringen. – När plantbeståndet är mellan en och två meter, röj då bort allt lövsly. Därefter, när beståndet har nått 4–5 meters höjd, kolla att det finns tillräckligt med utvecklingsdugliga plantor i beståndet. Om det nu finns luckor på ytan, låt luckorna vara och komplettera inte med nya plantor. – Det kommer att växa lövträd i luckorna.När stammarna är 12–14 meter är beståndet redo för första gallring. Ifall skogsägaren gett träden utrymme att växa i plantskogsstadiet kan första gallringen senareläggas. Då duger flera av de avverkade stammarna till massaved. Blomqvist påminner att eftersatt röjning aldrig kan ersättas med en tidig gallring. När man gallrar en ovårdad skog är gagnvirket klenare och kostnaderna för avverkningen högre. – Om du inte röjer din skog blir första gallringen en energivedsavverkning med dåligt resultat. Han tillägger att risken för snöbrott ökar i en ovårdad första gallringsskog. • TEXT: MARIAnnE PALMGREn
Besvär mot biobränsledepå vaskiluodon voima planerar att bygga en depå för biobränslen i Tölby i Korsholm. Men grannarna med Korsholms kommun i spetsen har besvärat sig mot planerna. Energibolaget Vaskiluodon Voima bygger som bäst världens största biogasanläggning på Vasklot i Vasa. En anläggning, som när den tas i bruk 2013, slukar hundratusentals kubikmeter energived och torv för att producera el och fjärrvärme. För att klara av de enorma mängderna av skogsbränsle, som huvudsakligen ska tas från närregionen, vill Vaskiluodon Voima bygga en depå för biobränsle i Tölby i Korsholm. Området är cirka 6,6 hektar och platsen ligger invid riksväg 8, drygt 3 kilometer söderut från korsningen mellan riksvägarna 3 och 8. – Cirka hälften av den mängd skogsbränsle som krävs för förgasningsanläggningen på Vasklot ska passera genom depån. Det innebär i praktiken 300 000– 400 000 löskubikmeter energived per år, berättar Esa Koskiniemi, anskaffningsingenjör för EPV Energia Oy. TORKAS OCH FLISAS När produktionen är i full gång behövs upp emot 3 000 lastbilstransporter per år, det vill säga cirka tio virkesbilar med släp per dag. – Vid depån ska virket både torkas och flisas. I riktning österut byggs en sju meter hög buller- och skyddsvall och mot riksvägen ska en naturlig skyddszon på cirka femtio meter lämnas. Enligt miljötillståndet får krossning utföras vardagar mellan klockan 7 och 20. Depån är enligt Koskiniemi ett måste för att bränsleleveranserna till kraftverket på Vasklot ska kunna garanteras även under menförestider och vintern. Depån behövs också för att logistiken ska effektiveras. – Genom att bygga depån kan vi garantera tillgången på biobränsle samtidigt som kvaliteten på bränslet bli hög, säger han. Enligt Koskiniemi är platsen den lämpligaste i förhållande till bosättning. – Det finns inte andra alternativ som är lika lämpliga som den här platsen. AVFALL SOM GRUND Men det tycker inte de närmaste grannarna och Korsholms kommun som har lämnat in ett besvär mot Regionförvaltningsverkets beslut om miljötillstånd för anläggningen. – Vi kan inte godkänna byggandet av depån delvis därför att verksamheten kommer att skapa otroligt mycket damm, buller och oljud för dem som bor i närheten. Men den största orsaken till att vi lämnat in besväret handlar om avfallet som ska användas som grund för depån, säger Hans Nyholm, ordförande för Korsholms kommuns planläggningssektion. Enligt Nyholm handlar det om över hundratusen kubikmeter avfall som ska anläggas som grund. – För grunden ska upp till två meter fyllas med avfall trots att området är stenigt och redan nu utgör en bra grund. Därför anser vi att Vaskiluodon Voima inte enbart vill bygga en depå utan också få en ny avstjälpningsplats, säger Nyholm och fortsätter: – Bolaget kallar det för grund, men jag anser att det handlar om att bolaget vill vi bli av med avfall. Och det handlar om mycket avfall. Det behövs cirka 10 000 lastbilar för att transportera det och det anser kommunen inte är skäligt. Korsholm ska inte behöva ta emot avfall från andra orter. • TEXT: CHRISTOFFER THOMASFOLK Har du synpunkter på tidningen? Du kan ge respons per e-post till skogsbruket@tapio.fi eller per post till adressen Skogsbruket, norra Järnvägsgatan 21 B, 00100 HELSInGFORS. Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen. Poppeln potentiell energived Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet hävdar att poppeln har en stor framtida potential för produktionen av biobränsle. Poppeln är inte bara snabbväxande, den är även enkel att etablera. Vid plantering av poppel på åkermark krävs sedvanlig markberedning och stängsel mot vilt. I övrigt är planteringen lättskött. – Poppeln är en av de trädarter som har högst tillväxt i Sverige, säger professor Tord Johansson, vid Sveriges lantbruksuniversitet. Intresset för snabbväxande trädarter är stort just nu, bland annat eftersom de kan användas för att producera biobränsle. Poppelplanteringar som ska användas för timmer och massaved bör gallras efter 10–15 år för att slutavverkas vid 20–25 års ålder. Bestånd för produktion av biobränsle kan man i Sverige slutavverka redan efter 10–15 år. Tapios bioenergiexpert Matti Kymäläinen tänder inte direkt på idén med poppel för bioenergibruk i Finland. – Det finns inga belägg för att det skulle finnas ekonomiska grunder för att grunda energivedsplantager i Finland. Våra nuvarande ekonomiskogar räcker gott till för att producera den bioenergi som behövs. I andra kontexter, till exempel vid åkerbeskogning och som användning i vattenrening och grönbyggnad, ser Kymäläinen inget hinder för monokulturer och energivedsplanteringar. • Skogsbruket 9/2012 15
Page 1 and 2: Skogs bruket 9|2012 Så mäter du u
Page 3 and 4: Skogs bruket OBUnDEn SPECIALTIDnInG
Page 5 and 6: FOTO: WIKIPEDIA noaks ark Johan Hui
Page 7 and 8: du rätt pris för skogen fastighet
Page 9 and 10: ylrester i aska - Det finns skäl a
Page 11 and 12: VIKTIGA NATURVÄRDEN Området har a
Page 13: ved blir bränsle ling på alla gal
Page 17 and 18: mängder bekämpningsmedel. Han kan
Page 19 and 20: mer än två år. I de nedersta stu
Page 21 and 22: Ett exempel på en onödig istånds
Page 23 and 24: Jari Sutinen är utbildad elmontör
Page 25 and 26: Men hur sköter de sina skogar, vil
Page 27 and 28: virkesprisstatistik Rotpriser vecka
Page 29 and 30: ny forskning: Trico skyddar plantor
Page 31 and 32: Säkrare träd i städer En ny rapp

September - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?