Brandscoopet 2-2012.pdf - Räddningstjänsten Storgöteborg
Brandscoopet 2-2012.pdf - Räddningstjänsten Storgöteborg
Brandscoopet 2-2012.pdf - Räddningstjänsten Storgöteborg
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Nr 2/2012<br />
Nya<br />
Brand B<br />
scoopet<br />
Gratifikanter<br />
2012 sida 22<br />
temA<br />
teknik &<br />
materiel sida 16–21<br />
dessutom Vad kan vi egentligen? • Brand på färjan<br />
<strong>Räddningstjänsten</strong> <strong>Storgöteborg</strong>s personaltidning • Nr 2/2012
fRåN ledNiNgeN<br />
Det finns en utmaning i att inse att ökad administration inte står i motsats<br />
till mindre fokus på kärnverksamheten. – Håkan Alexandersson<br />
Ökad kvalitet i alla led<br />
I slutet Av mAj var jag i Angered och besökte<br />
Hammarkullekarnevalen. Fantastiskt att se<br />
vilket engagemang vår personal har och vilken<br />
proffsighet de visar i mötet med festivalsbesökarna.<br />
För några veckor sedan besökte<br />
jag dessutom konferensen Brand 2012 med<br />
temat ”Från ord till handling”. Jag uppfattar<br />
att vi har kommit långt inom detta område,<br />
vi har mycket verkstad och konkret handling<br />
på många håll i förbundet. Det visade sig inte<br />
minst i den verksamhetsgenomgång vi nyligen<br />
genomförde med chefsgruppen.<br />
Vi haR Nu fått RappoRteN från Ernst &<br />
Young som redovisar hur vår rumsuthyrning<br />
har gått till och hur hanteringen av pengar<br />
har skett. Samtidigt har vi genomfört en dialogrunda<br />
med våra stationschefer, för att göra<br />
en kartläggning över vilka ev. andra kassor eller<br />
verksamheter som förekommer i organisationen,<br />
som av olika skäl inte är lämpliga eller<br />
där hanteringen inte lever upp till de krav som<br />
ställs på oss som offentlig organisation.<br />
Sammanfattningsvis kan man säga att det<br />
inte har kommit fram något ytterligare som<br />
inte varit känt tidigare. I höst fortsätter arbetet.<br />
Vi använder jurister och revisorer för att få<br />
klarhet i vilka krav som vi måste rätta oss efter.<br />
Box 5204, 402 24 Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2.<br />
<strong>Brandscoopet</strong> är <strong>Räddningstjänsten</strong> <strong>Storgöteborg</strong>s<br />
personaltidning.<br />
webb www.rsgbg.se<br />
e-post brandscoopet@rsgbg.se<br />
NäSta maNuSStopp 20 augusti<br />
Det kan finnas konkurrens- eller skattemässiga<br />
skäl. Det kan också vara säkerhetsskäl eller<br />
försäkringsmotiv till att vi måste göra några<br />
förändringar. Vi kommer att föra diskussioner<br />
med de fackliga parterna och lyfta frågan till<br />
våra politiker som kommer att besluta om nya<br />
eller reviderade policies.<br />
det äR Viktigt att Vi leVeR upp till de kRaV<br />
som omvärlden ställer på oss men det är lika<br />
viktigt att vi alla förstår vilka kraven är. Alla<br />
behöver inte gilla de förändringar som kanske<br />
behöver genomföras men alla ska veta motiven<br />
till varför det sker.<br />
peRiodeN Som Vi BefiNNeR oSS i upplevs av<br />
många som tung eller svår. Då gamla sanningar<br />
och rutiner granskas och ifrågasätts. Jag är<br />
dock övertygad om att arbetet som nu sker leder<br />
till att vi stärker vår utryckande och förebyggande<br />
verksamhet. Vi ska arbeta intensivt<br />
med att förbättra våra rutiner och processer och<br />
skapa mer ordning och reda.<br />
det Vi Vill uppNå äR ökad kValitet i alla<br />
led. Tydliga mål och uppdrag, beslutsgång i<br />
olika sammanhang innebär att vi gör rätt från<br />
början och på så vis sparar tid och undviker<br />
aNSVaRig utgiVaRe Mia Dahlström<br />
RedAktÖR Anna Dyne 031-335 27 58<br />
tRyck Trydells Tryckeri AB<br />
foto fRamSidaN Rappelering. Robert Nilsson.<br />
Den här artikeln kan du<br />
kommentera på Insidan!<br />
frustration. Exempel på sådana arbeten är utvecklingen<br />
av projektsamordning och styrkornas<br />
förmågebeskrivning.<br />
det fiNNS eN utmaNiNg i att inse att ökad<br />
administration inte står i motsats till mindre<br />
fokus på kärnverksamheten. Tvärtom, genom<br />
att planera skapar vi bättre förutsättningar och<br />
snabbare hantering av olika uppgifter som ska<br />
lösas <br />
Håkan Alexandersson<br />
tf direktör<br />
SyNpuNkteR på BRaNdScoopet? Maila synpunkter<br />
på tidningen till brandscoopet@rsgbg.se. Om du<br />
har tips på innehåll hör gärna av dig. Den som lämnar<br />
uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym.<br />
Radaktören förbehåller sig rätten att avgöra om<br />
publicering ska ske och att korta insänt material.
i detta NummeR<br />
omslagsbilden – Rappelering vid esperantoplatsen.<br />
Foto: Robert Nilsson. Dagstyrkan på Gårda övade rappellering vid<br />
Esperantoplatsen en dag i maj. Det var många som stannade och<br />
ställde frågor. Många konstaterade att vi inte bara släcker bränder.<br />
En äldre dam stannade till och sa att: ”Det där ser roligt ut”.<br />
Vid frågan om hon ville prova tackade hon vänligt men bestämt nej.<br />
Vad kan vi egentligen? 4<br />
Daniel Gillesén om förmågebeskrivning<br />
tröst till barnen 5<br />
Nallis<br />
ständig kemberedskap 6<br />
Team Syd | Kemövning med Kungsbacka station<br />
göte ii visades upp 7<br />
Team Syd | Europas Maritima Dag<br />
Övning i energihamnen 8<br />
Team Norr | Trestationsövningar<br />
brand på färjan 10<br />
Team Norr | Övning på Öckeröfärjan<br />
klockslaget 11<br />
26 maj 2012 18:38: Hammarkullen<br />
på bred front 12<br />
Flerenhetsövning våren 2012<br />
bobby – på väg tillbaka 14<br />
Ammoniakolyckan<br />
enkäten 14<br />
Vad betyder räddningstjänsten för dig?<br />
mikael Öhlander<br />
Styrkeledare gårda<br />
Vad tycker du?<br />
Om du ser den här symbolen i anslutning till en artikel betyder det att du<br />
kan läsa och kommentera den på Insidan. Om du vill kan du vara anonym.<br />
5 11 14<br />
temA teknik & materiel<br />
teknik är vårt uppdrag! 17<br />
T&M<br />
7 projekt från t&m 18–19<br />
Kustnära oljeskyddsutrustning, Resursdatabasen ger överblick,<br />
Upphandling av nya larmställ, Nya lastväxlare, Lundby maskinstege,<br />
Upphandling befälshjälmar, Vattenenheter renoveras.<br />
smidigare insatser på innergårdar 20<br />
Andreas Johansson berättar om den nya gårdshävaren.<br />
spetsgruppen 20<br />
Spetsgruppens verksamhet och medlemmar presenteras.<br />
Nya basbilar 21<br />
Röster om de nya basbilarna.<br />
gratifikanter 2012 22<br />
2012 års gratifikanter presenteras.<br />
personal 23<br />
Inte vi och dom – bara vi! 24<br />
Avslutande krönika av Kommunikationschef Mia Dahlström<br />
3
pRojekt föRmågeBeSkRiVNiNg<br />
Vad kan vi<br />
egentligen?<br />
Massvis såklart! Att skriva ner det på papper är ingen dum idé.<br />
Daniel Gillesén, brandingenjör på UVA, leder projektet som handlar<br />
om beskrivning av enheternas förmåga – ”Vi försöker formulera<br />
det vi redan gör, vi ska inte kasta omkull allt.”<br />
daNiel gick iN Som pRojektledaRe för ett<br />
halvår sedan, då hade projektet pågått i ca två<br />
år. Arbetet sker tillsammans med Tony Engdahl<br />
och Per Nyqvist, deras rapport förväntas<br />
bli klar i oktober.<br />
– Vi ska beskriva enheternas förmåga, dvs.<br />
vad vi ska kunna göra med fordonen, utrustningen,<br />
personalen och dess kompetens. Genom<br />
att veta var ribban ligger kan vi på ett helt<br />
annat sätt än idag stödja med utbildning och<br />
övning och skapa förståelse ute i organisationen,<br />
säger Daniel.<br />
Vidare berättar han att projektgruppen<br />
främst beskriver basförmågor och att det är en<br />
utmaning att veta hur detaljerade de ska vara.<br />
– Att skriva ner precis allt som räddningstjänsten<br />
kan möta är en omöjlighet, då många<br />
olyckor har unika inslag.<br />
Samarbete<br />
I projektet medverkar bl.a. metodgrupper som<br />
bollplank för att arbetet ska bli så bra som<br />
möjligt. Trafikolyckor, Brand i skog och mark<br />
inkl. terrängtransporter, Tak- och höjdarbete<br />
och Invändiga metoder är grupper som är spe-<br />
Text Rebecca lindholm<br />
cialister inom sitt område och kan bidra med<br />
sakkunskap.<br />
– Så det här blir inte en ren skrivbordsprodukt,<br />
säger Daniel och bläddrar i den 90 sidor<br />
långa projektrapporten.<br />
Just nu har projektgruppen en delrapport<br />
på intern remiss där de tar hand om andras<br />
synpunkter. Att ta fram förmågebeskrivning<br />
är del ett av fem i ett större projekt, nästa steg<br />
är att se hur förmågan bäst stöttas med övning<br />
och utbildning. Den frågan utreds av UA.<br />
Behov av struktur<br />
Projektet bidrar bl.a. till att det blir lättare<br />
att kvalitetssäkra och styra beredskapen inför<br />
olyckor och ger styrkeledare och brandmän<br />
ökad förståelse om förväntningarna på arbetslaget<br />
vid insats.<br />
– Det är intressant hur mycket vi gör i dag<br />
som vi har lite för dålig struktur på, säger Daniel<br />
och måttar mellan tummen och pekfingret.<br />
Projektgruppen upplever också att vi tenderar<br />
att öva på det vi är vana vid eller det som<br />
är kul. Det medför hög kompetens inom vissa<br />
områden men säkerställer inte att vi når målet<br />
inom andra.<br />
– Vi har mycket tradition och historik och<br />
vet vad vi ska göra ändå, men det blir lättare<br />
om man hittar den här styrformen <br />
4 2 • 2012
NalliS<br />
Brandmannen petter dynehäll med en Nallis i famnen.<br />
tröst till barnen<br />
NalliS äR mjuk och SköN att kRama och ger<br />
barnet lite trygghet samtidigt som Nallis förmedlar<br />
budskapet: Vi bryr oss om dig!<br />
I våra räddningsenheter finns nu Nallis att<br />
ge till ett barn som på något sätt varit inblandad<br />
i en olycka.<br />
Så häR låNgt haR NalliS delatS ut vid ett<br />
tillfälle: Mölndal Lag 3 delade ut en Nallis till<br />
en flicka på tre år. Flickan var med och såg en<br />
olycka där en man ramlat ner från en byggnadsställning.<br />
Flickan var skakig och ledsen<br />
och fick därför en Nallis som tröst <br />
noterat<br />
Ny app från mSB:<br />
brandrisk ute<br />
... är en app framtagen av<br />
DinSäkerhet.se, en webbplats<br />
som drivs av MSB. Syftet med appen<br />
är att informera om aktuell brandrisk i<br />
skog och mark för att undvika gräs- och<br />
skogsbränder.<br />
Genom din iPhone eller iPads positioneringsfunktion<br />
får du upp dagens brandrisk<br />
samt en prognos för fem dagar framåt<br />
– där du befinner dig eller på valfri ort i<br />
Sverige. Ladda ner appen BRANDRISK Ute<br />
direkt på AppStore.<br />
tillsyner inför cuperna<br />
Visste du att det pågår ett stort tillsynsarbete<br />
inför Partille och Gothia Cup?<br />
Alla övernattningsskolor som används i<br />
Partille, Mölndal och Kungsbacka, har blivit<br />
synade i år. Det är 16 stycken. Totalt<br />
rör det sig om ett 70-tal övernattningsskolar<br />
inom förbundet. Under cuperna<br />
görs tillsyner på samtliga.<br />
provperiod för Rakel<br />
Den 31 maj inleddes det en provperiod för<br />
RSG i Rakel som sträcker sig över sommaren.<br />
Provperioden gäller till en början för<br />
heltid och deltid. Syftet är att prova reservhantering<br />
i Rakelsystemet, utveckla<br />
handhavandet i operativa situationer<br />
samt möjliggöra samverkan med statlig<br />
räddningstjänst i Rakelnätet. Mer information<br />
finns på Insidan.<br />
storgöteborg försvarade titeln<br />
i Handbollens brand-sm<br />
Storstockholm arrangerade årets slutspel<br />
i handboll i den gamla anrika Eriksdalshallen<br />
och där <strong>Storgöteborg</strong> kunde försvara<br />
sin fina bedrift från förra året i Lund.<br />
Finalmatchen mot Storstockholm slutade<br />
10–9 till <strong>Storgöteborg</strong>.<br />
Från vänster: Roger Peander, materialförvaltare<br />
Bo Jansmar, Hans Wunder,<br />
Andreas Krantz, Lars-Inge Andersson,<br />
Tomas Andersson, Mikael Bouvin, Jonas<br />
Noldal, lagledare Kent Andersson, samt<br />
Jan Bergström. Undre raden: Johan Wendt,<br />
Jan Carlsson, Patrik Johansson, Johan<br />
Eklund samt Per-Anders Lindfeldt.<br />
Reidar johansson<br />
2 • 2012 5
teAm syd | Kemövning med Kungsbacka station<br />
ständig<br />
kemberedskap<br />
En kemolycka har inträffat vid Processing AB:s lokaler. Snabbt spärras<br />
området av och bilarna ställs inom säkerhetsavstånd. Skadade blir<br />
burna till en säker plats. Det är kemövning i Kungsbacka.<br />
till följd aV RSg:S cBRN-dokumeNt som<br />
antogs för en tid sedan genomförs kemikalieövningar<br />
ett flertal gånger om året. För att<br />
höja kvaliteten på dessa övningar sker de ute<br />
på företag.<br />
– Det blir mer realistiskt och Kungsbacka<br />
station får samtidigt en liten orientering om<br />
företaget, säger styrkeledare Urban Bomgren.<br />
deN häR gåNgeN utSpelade Sig en arbetsplatsolycka<br />
vid Processing AB:s lokaler. På plats<br />
fanns levande markörer från Bernadottegymnasiet.<br />
Markörerna bidrog till ett verklighetstroget<br />
scenario och gick snabbt in i rollerna när<br />
de fick 60-procentig ättiksyra över sina kläder<br />
och händer.<br />
Marianne Lövgren och Nina Zackrisson<br />
från Miljöförvaltningen var med och observerade<br />
övningen för att utbyta kunskaper i en<br />
sådan här situation.<br />
liVRädda, SaNeRa och ideNtifieRa ämNe<br />
följdes till punkt och pricka. Snabbt spärrades<br />
området av och bilarna ställdes inom säkerhetsavstånd.<br />
De levande markörerna blev<br />
burna till säker plats där kläderna skars upp<br />
så att de kunde sköljas ordentligt. Samtidigt<br />
pågick arbetet med att säkra utsläpp i brunnen.<br />
– Utsläppet säkras genom en fylld påse med<br />
vatten som täcker locket tills syran kan identifieras<br />
och neutraliseras. Man tillsätter sedan<br />
kalk och mäter ph-värdet med stickor tills den<br />
når normal nivå, säger Kungsbacka stationschef<br />
Peter Carnebratt.<br />
Text & Foto malin jennefalk<br />
uNdeR tideN hade duScheN och tre saneringskar<br />
monterats upp för att tvätta av skyddskläderna<br />
enligt reglerna. En mycket väl uppställd<br />
och överskådlig räddningsstation underlättade<br />
alla delar av övningen som avslutades med beröm<br />
för en väl genomförd övning. Kvaliteten<br />
på keminsatser har den senaste tiden ökat på<br />
ett mycket positivt sätt <br />
Markörerna bidrog<br />
till ett verklighetstroget<br />
scenario och<br />
gick snabbt in i<br />
rollerna.<br />
kommaNde<br />
öVNiNgaR<br />
Frölunda, Lundby och<br />
Torslanda övar vecka<br />
37, 38 och 39.<br />
utrustad för kemövning.<br />
på övningen fanns levande markörer.<br />
6 2 • 2012
Europas Maritima Dag<br />
göteii<br />
visades upp<br />
Den 20 maj var det Europas Maritima<br />
Dag i Göteborgs hamn. Längs<br />
båda sidor av älven erbjöds spännande<br />
maritima upplevelser.<br />
Text & Foto malin jennefalk<br />
deN StRålaNde SoleN lockade fram en stor<br />
publik som med märkbart nöje äntrade bl a<br />
Isbrytaren Oden, bogserbåten Tenax, Sjöräddningsenhetens<br />
Märta Collin, Lady Ellen och<br />
Kustbevakningens KBV 001.<br />
RäddNiNgStjäNSteNS göte ii fanns även med<br />
på plats vid Lindholmen. Där bjöds både vuxna<br />
och barn på en show när brandsprutan visades<br />
och hytten fick besökas i sällskap av skeppare<br />
Hans Andréasson och blivande skeppare<br />
Andreas Westerberg. Sjöräddningssällskapet<br />
(SSRS) låg bredvid och visade en räddningsövning<br />
i vattnet med rescue runners, något som<br />
även Göte II har på däck.<br />
Göte II finns stationerad vid Tångudden och<br />
är specialbyggd för <strong>Räddningstjänsten</strong> <strong>Storgöteborg</strong>.<br />
Den är 15 m lång och 4,9 m bred och<br />
bemannas av personal från Frölunda brandstation.<br />
Göte II opererar främst i Göteborgs södra<br />
skärgård men har kapacitet att verka inom hela<br />
räddningstjänstförbundets sjöområden dygnet<br />
runt, året om. Den svarar på 60–80 larm/år<br />
med uppgifter som bl a brandbekämpning med<br />
vatten och skum, dykplattform för förbundets<br />
dykare, ledning/stabsplats vid samordning av<br />
räddningsinsatser i skärgårdsområdet och miljöräddning<br />
i samverkan med kustbevakningen.<br />
till efteRmiddageN Steg tRötta BaRN av båten<br />
med elefantklistermärken, solbruna kinder<br />
och föräldrar med broschyrer om brandvarnare<br />
för villa eller lägenhet. Göte II imponerade en<br />
sista gång när brandsprutan och larmsignalen<br />
gick igång och båten körde till sin hemmahamn<br />
på Tångudden <br />
göte ii hade sällskap av många olika typer av båtar på maritima dagen.<br />
2 • 2012 7
team NoRR | Trestationsövningar<br />
Övning i<br />
energihamnen<br />
Bränder i Energihamnen är komplexa och mycket farliga. Därför<br />
är det viktigt att ha rätt kompetens, utrustning och god<br />
samverkan med företagen på plats. Under maj månad genomfördes<br />
fyra trestationsövningar i Energihamnen.<br />
ett 30-tal BRaNdmäN från Lundby, Torslanda<br />
och Frölunda står i en halvcirkel runt Stefan<br />
Karlsson och Klas Lüppert, som är ansvariga<br />
för övningen. De går snabbt igenom vad som<br />
ska hända under dagen. I dag är scenariot<br />
cisternbrand. Innan har brandmännen övat<br />
på varsitt håll, nu är utmaningen att allt ska<br />
samköras.<br />
Kraftsamling<br />
Larmet går och övningen är i gång. Det är lätt<br />
att tro att det ska bli full fart. Men inte!<br />
– De gör något som vi kallar för att kraftsamla,<br />
förklarar Klas. Det innebär att ta intryck,<br />
samla kunskap, tydliggöra hotbilder,<br />
och lägga ut order (MMI). De här tankarna<br />
är guld värda.<br />
– Det är ingen lägenhetsbrand, fyller Stefan<br />
i, det måste få ta tid. Slangarna är 110 mm i<br />
Text & Foto Rebecca lindholm, praktikant KS<br />
Tiina Laas, brandman på<br />
Lundby, står uppe på berget<br />
och ger direktiv via komradion<br />
om hur kanonerna<br />
ska riktas. Först är hon lite<br />
orolig för att vattnet inte<br />
ska nå hela vägen.<br />
diameter och ligger där de ligger, det är inget<br />
man flyttar på och därför är det viktigt med<br />
planering.<br />
Han tillägger att det vid sådana här olyckor<br />
brukar ta ungefär en timme tills det är vatten<br />
på kanonerna. Under tiden som etableringsarbetet<br />
håller på har beslut tagits om att utrymma<br />
området.<br />
Oljehamnen heter numera Energihamnen i Göteborg<br />
Den 3 maj i år bytte Oljehamnen i Göteborg namn. Nu heter den istället Energihamnen i<br />
Göteborg, eller på engelska, Gothenburg Energy Port. Syftet med namnbytet är att visa på<br />
att det finns mer än bara olja i Oljehamnen. Här hanteras och produceras även till exempel<br />
etanol, biooljor, metanol med mera. Ytterligare ett skäl är att ordet ”oil” sällan används i internationella<br />
sammanhang. Istället pratar man om crude (råolja), fuels eller energy products.<br />
– Om det hade varit på riktigt hade 400<br />
man varit på väg ut nu, säger Henrik Gunnarsson,<br />
brand- och säkerhetsingenjör i Energihamnen,<br />
samtidigt som han visar utrymningsvägar<br />
på en karta.<br />
Bara vanligt vatten<br />
Trehundra meter slang rullas ut och kanonerna<br />
kopplas på. Under övningen används ingen<br />
riktig rök och eld eftersom Energihamnen är<br />
ett riskobjekt. Inte heller skum får användas<br />
på grund av negativ miljöpåverkan. Vatten<br />
däremot, går bra och brandmännen styr sina<br />
kanoner mot en ”brinnande” cistern.<br />
Tiina Laas, brandman på Lundby, står uppe<br />
på berget och ger direktiv via komradion om<br />
hur kanonerna ska riktas. Först är hon lite orolig<br />
för att vattnet inte ska nå hela vägen. Men<br />
med 7 000 liter per minut från Frölundas och<br />
Torslandas kanoner gemensamt, får de till en<br />
bra kastlängd.<br />
Tiina tycker att det är kul att ha stora övningar.<br />
– Man tror att man vet hur det går till men<br />
det är bra att få testa det på riktigt också.<br />
Hon berättar att laget åker till Energihamnen<br />
med jämna mellanrum men att det är nyttigt<br />
att öva tillsammans med andra stationer,<br />
8 2 • 2012
tiina ger direktiv.<br />
att behöva koppla upp all utrustning och<br />
köra övningarna fullt ut.<br />
Lyckad övning<br />
Vattnet forsar fram med högt tryck och det<br />
känns som att det regnar. Dagen börjar lida<br />
mot sitt slut och både Klas och Stefan är<br />
nöjda med övningen.<br />
– En stor kanon är trasig, men det visste<br />
vi sen innan. Vi fick rodda med bröstbara kanoner<br />
i stället och det gick bra, säger Stefan<br />
Klas konstaterar att det inte fanns lika<br />
mycket vattenvolym i superbrandposterna<br />
som de antagit.<br />
– 7 000 liter per minut gick att pumpa ut<br />
istället för 10 000 som vi trodde. En begränsning<br />
kan ha varit den vattenförbigång som<br />
vi valde att inte öppna.<br />
Ett halvt sekel<br />
Det är över 50 år sedan en större cisternbrand<br />
inträffade i Sverige. Med hjälp av förebyggande<br />
arbete tillsammans med företag<br />
och större säkerhetskrav, får vi hoppas att det<br />
inte inträffar igen. Men om, peppar peppar,<br />
så vet vi att våra brandmän är väl rustade för<br />
den här typen av olyckor <br />
Slangläggning pågår, snart kopplas kanonerna på.<br />
2 • 2012 9
team NoRR | Övning på Öckeröfärjan<br />
föRSt ut VaR utSläpp aV BRaNdfaRlig VätSka<br />
på däck. De anställda provade på både absorberande<br />
medel och befintlig skumutrustning.<br />
Det visade sig att regelbunden kontroll av utrustning<br />
är ett måste för att allt ska fungera i<br />
skarpt läge.<br />
BRaNd i peRSoNBil Stod på tuR, dels motorbrand<br />
och även fullt utbruten brand i kupén.<br />
För att släcka användes dimspik, fasta vattenkanoner<br />
och strålrör kopplat till slang. Eftersom<br />
endast en anställd finns tillgänglig på däck<br />
är det viktigt att köpa sig mer tid. Därför bör<br />
dimspiken nyttjas i ett tidigt skede. Det kan<br />
tilläggas att det fanns personal med bilmotorspruta<br />
som back-up om något oväntat skulle<br />
inträffa, men allt flöt på utan problem.<br />
SläckNiNg aV miNdRe ytBRaNd med handbrandsläckare<br />
var det sista momentet. Precis<br />
som de andra, gick även detta bra. Utbytet<br />
var uppskattat och avslutades med gemensam<br />
lunch. Övningsledare var Ingemar Karlsson<br />
och Ulf Lindgren samt Göran Utbult från<br />
Öckeröfärjorna <br />
brand på<br />
färjan<br />
Öckeröfärjornas bemanning består vanligtvis av två<br />
personer, kapten och däcksman. Runt 25 anställda som inte<br />
hann öva förra året fick nu chansen att testa sina brandkunskaper<br />
och använda utrustningen ombord på färjan.<br />
Text & Foto ulf lindgren<br />
släckning av brand under motorhuven.<br />
10 2 • 2012
18:38<br />
26 maj 2012, hammarkullen<br />
foto: josefin andersson<br />
för tredje året i rad var RSg med på hammarkullekarnevalen. på plats fanns personal från angered och kortedala för att svara på allmänhetens frågor. Besökarna kunde<br />
även utmana sig i olika fysiska moment, eller testa hur det känns att ha på sig larmställ och hjälm. Strålande sol och många besökare gjorde att dagen blev väldigt lyckad.<br />
2 • 2012 11
fleReNhetSöVNiNg VåReN 2012<br />
på bred<br />
front<br />
UA har under våren planerat och genomfört flerenhetsövningar<br />
på Färjenäs, Papyrus gamla lokaler samt på två av Stenas<br />
båtar. Övningarna genomfördes vid sjutton tillfällen. Sammanlagt<br />
övade över fyrahundra personer, totalt femtioen skiftlag.<br />
Räddningslärare Per Månsson berättar mer.<br />
uNdeR VåReN fick Utbildningsavdelningen<br />
uppdraget från teamen, att planera och genomföra<br />
flerenhetsövningar med tre stationer.<br />
Vi insåg att detta skulle bli ett stort arbete, vi<br />
kontaktade därför Team Norr för att stämma<br />
av med dem vilka erfarenheter de hade från när<br />
de genomförde trestationsövningar.<br />
Thomas Forslid som varit spindeln i nätet<br />
vid dessa övningar gav oss en hel del bra information<br />
att ta med sig och jobba utifrån.<br />
det VaR SVåRt att hitta tänkbara övningsplatser<br />
som kunde rymma flera deltagare samt<br />
vara hållbart över tid. Så småningom hittade vi<br />
övningsplatser på Färjenäs övningsområde, Papyrus<br />
gamla lokaler samt Stena Lines båtar Germanica<br />
och Scandinavica. Deras personal och<br />
brandgrupper deltog i samverkansövningarna.<br />
Text per månsson<br />
Att öva på Stenas båtar var uppskattat från<br />
vår personal, då det belyste en hel del problem<br />
vid rökdykning ombord på fartyg med bland<br />
annat riskbedömningar och kommunikation.<br />
på Samtliga öVNiNgaR skulle allt från insatschefer,<br />
insatsledare, larm och ledningsoperatörer,<br />
styrkeledare och brandmän vara med.<br />
Målet med övningarna var ledning, taktik,<br />
logistik, kommunikation, samt färdighetsträning<br />
i våra roller.<br />
Scenarierna som vi satte upp blev både hållbara<br />
och givande för alla inblandade, då varje<br />
enskild part fick öva i sin roll, samtidigt som<br />
organisationen fick öva sammansatt taktik<br />
mellan enheterna.<br />
Övningarna genomfördes vid sjutton övningstillfällen.<br />
Sammanlagt övade över 400<br />
personer, totalt femtioen skiftlag. Utbildningsavdelningen<br />
har tagit med sig erfarenheter från<br />
övningarna och ser över utbildningsbehovet på<br />
de brister som finns i organisationen.<br />
Vid de åtta tillfälleN som vi övade med Stena<br />
deltog samtliga brandgrupper ombord och<br />
deras ledningsfunktioner. Det fanns ett stort<br />
mervärde hos Stena för dessa övningar. Från<br />
Utbildningsavdelningen <strong>Räddningstjänsten</strong><br />
<strong>Storgöteborg</strong> vill vi rikta ett stort tack till Stena<br />
Line både för förträfflig service och möjligheten<br />
att öva ombord på detta komplexa riskområde.<br />
Slutligen ett stort tack från oss på UA till<br />
alla er som deltog på övningarna och för ert<br />
stora engagemang <br />
12 2 • 2012
två av deltagarna under sin övningsdag på papyrus. foto anna dyne<br />
Några röster om övningarna<br />
Vi skulle vilja tacka alla inblandade för övningarna<br />
på Färjenäs, Papyrus och Stena.<br />
Det var mycket bra och väl genomförda<br />
övningar där alla i hela lagspelet blev prövade.<br />
Detaljer som i vekligheten sätter rollen<br />
på prov, blev väldigt tydliga. Exempelvis omvärldsfaktorer<br />
som ägare, innehavare, media,<br />
anhöriga osv fanns med på ett realistiskt sätt.<br />
För oss har de här övningarna bara bekräftat<br />
att den utryckande, operativa organisationen<br />
är mycket stark i sin nuvarande form.<br />
Varje lagdel vet sin uppgift och sina avgränsningar<br />
och det behövs inga höjda röster för<br />
att det skall rulla på. Det är med stor stolthet<br />
vi är en del av detta.<br />
För oss blev det dessutom ett tillfälle att hitta<br />
en sorts mall för vårt förhållningssätt. Varje<br />
övning erbjöd olika möjligheter i frågan om<br />
sektorsindelning, ledningsplats, samband osv.<br />
Varje steg och beslut IC tog, bedömdes utefter<br />
fastställda kriterier.<br />
Dessa bedömningar kommer vi nu att<br />
använda för att hitta det optimala förhållningssättet.<br />
Så att vi på sikt kan bli en<br />
ännu bättre kugge i maskineriet.<br />
Det är riktigt gott att vara en del av den<br />
operativa organisationen.<br />
Tack till UA från oss!<br />
Insatschefsgruppen<br />
Vi insatsledare vill tacka alla er som varit inblandade<br />
och gjort flerstationsövningarna, ni ska<br />
ha en stor eloge för väl genomförda övningar.<br />
insatsledarna genom l-g<br />
Vad tycker du om idén med<br />
flerstationsövningar? Kommentera<br />
på Insidan!<br />
gösta krüger, styrkeledare, i samtal med<br />
personal från Stena line. foto lars Noldal.<br />
2 • 2012 13
ammoNiakolyckaN<br />
bobby<br />
på väg tillbaka<br />
Olyckan som drabbade brandmannen Bobby Rose i höstas lämnade<br />
nog ingen på RSG oberörd. Vid en övning drack han ur en flaska<br />
som innehöll ammoniak istället för vatten. Nu berättar han själv i<br />
<strong>Brandscoopet</strong> om olyckan och vägen tillbaka.<br />
deN 28 NoVemBeR föRRa åRet befann sig Bobby<br />
Rose och hans kollegor från Öjersjö brandstation<br />
på Färjenäs för att genomföra en av årets<br />
två enhetsövningar. Temat för övningen var<br />
värmebelastning där puls och temptagning<br />
görs både under och efter övningen.<br />
– Jag var otroligt trött och påverkad så jag<br />
sa till de andra att nu går vi ut. Jag satte mig<br />
på utsidan och bad om vatten. En av övningsledarna<br />
gav mig en flaska som inte var min<br />
egen. Jag drog ut pipen med tänderna och lät<br />
vätskan rinna rätt ner utan att svälja, jag var<br />
jättetörstig, berättar Bobby.<br />
Inte vatten i flaskan<br />
Men flaskan var inte fylld med vatten, den<br />
innehöll istället 25-procentig ammoniak.<br />
Ångorna gick direkt upp i näsan för att sedan<br />
blockera andningsvägarna. Bobby fick ingen<br />
luft och kände att det sved i munnen. Trots<br />
det fick han inte panik utan trodde att det<br />
skulle gå över. Han hörde röster runt sig och<br />
att ambulansen larmades. Bobby blir körd till<br />
Sahlgrenskas akutmottagning.<br />
För att slippa smärtan sövdes Bobby ner direkt<br />
och låg sedan nersövd till och från i flera<br />
dagar. Ammoniaken hade runnit ner och frätt<br />
Text & Foto Anna dyne<br />
Läkaren som tog<br />
hand om mig på<br />
sjukhuset frågade<br />
min sambo Linda<br />
om vi hade barn.<br />
upp munhålan, svalget, matstrupen och övre<br />
delen av matsäcken. För att klara andningen<br />
gjordes en trakeotomi.<br />
”Jag hoppas verkligen att detta går bra.”<br />
Nu har det gått ett halvår sedan olyckan. Vi<br />
sitter i solen på Gårda brandstations innergård.<br />
Bobby ser pigg och fräsch ut. Det är svårt att<br />
tänka sig att han för ett halvår sedan låg på<br />
intensiven på Sahlgrenska och kämpade för<br />
sitt liv. Han har precis lämnat 3-åriga sonen<br />
Elvis på dagis. På insidan av Bobbys arm finns<br />
sonens namn tatuerat.<br />
– Läkaren som tog hand om mig på sjukhuset<br />
frågade min sambo Linda om vi hade barn. När<br />
hon svarade ja tittade han allvarligt på henne<br />
och sa: jag hoppas verkligen att detta går bra.<br />
Jag har haft tur och fått en bra läkare, fortsätter<br />
Bobby. Han har stöttat och varit vid min<br />
sida hela tiden. Hans prognos var att jag skulle<br />
kunna börja äta efter ett halvår och rehabträna<br />
först efter ett år, men jag bestämde mig för att<br />
fixa det här snabbare.<br />
Målmedveten rehab<br />
Hela tiden på sjukhuset satte Bobby upp korta<br />
mål. Han tog några dagar i taget, från de första<br />
staplande stegen i sjukhuskorridoren till längre<br />
och längre rundor. Han började använda flaskor<br />
med rengöringsmedel som hantlar innan<br />
Linda kom dit med riktiga. Han bad själv om<br />
att slippa smärtlindring och skapade sig rutiner<br />
med daglig träning.<br />
– Jag är en tävlingsmänniska i allt och så<br />
även i detta. Nu fick jag betalt för alla mina<br />
träningstimmar genom åren. Jag har alltid tränat<br />
och varit målmedveten. Jag tänkte aldrig<br />
något annat än att jag skulle bli frisk. När jag<br />
väl bestämmer mig för något så gör jag allt för<br />
att det ska bli så.<br />
Tänker framåt<br />
I juli ska Bobby göra operation nummer sex<br />
där läkaren under narkos vidgar matstrupen.<br />
14 2 • 2012
meR om bobby. Bobby Rose är brandman sedan 1990<br />
och bor i Kallebäck med sambon Linda och sonen Elvis 3 år. Bobby är<br />
egentligen döpt till Christer, men hans bror kallade honom Bobby efter<br />
fotbollsidolerna Bobby Charlton och Bobby Moore – han bytte därför<br />
namn för några år sedan.<br />
Bobbys intressen är träning, kost, motion och golf. I golfen har<br />
Bobby fyra som handikapp, målet är att sänka till ett eller två. Vilket<br />
han säkert lyckas med, han har ju bestämt sig!<br />
Förhoppningen är att den ska vidgas till 16–20<br />
millimeter, idag är den 11 millimeter. Då kommer<br />
Bobby att kunna äta mer normalt och inte<br />
lägga så mycket tid på att tugga maten som han<br />
gör idag. Han hoppas kunna göra rökdykartestet<br />
och kanske börja jobba några timmar om<br />
dagen efter sommaren.<br />
– Fram till dess så njuter jag av livet och<br />
unnar mig den här tiden. Jag har fått bonustid<br />
med Elvis, jag tränar och förbereder mig för<br />
att börja jobba. Jag går inte och grubblar på<br />
det som varit utan nu tänker jag framåt. Jag<br />
gillar verkligen att arbeta som brandman och<br />
det tänker jag fortsätta med <br />
Bobby började använda<br />
flaskor med<br />
rengöringsmedel<br />
som hantlar innan<br />
Linda kom dit med<br />
riktiga.<br />
Vad betyder rädd-<br />
ningstjänsten<br />
för dig?<br />
johaN peteRSSoN,<br />
25 år, student, Kviberg<br />
– Tänker på brandkåren, släcker<br />
skogsbränder och räddar folk<br />
från att drunkna. Det är en viktig<br />
funktion med stort förtroende.<br />
Man tänker ju på de röda<br />
bilar som man ser på långt håll.<br />
iNgmaR majlöV<br />
56 år, brevbärare, Angered<br />
– Säkerhet om det skulle inträffa<br />
något. Utan räddningstjänsten<br />
vad gör man då?<br />
katRiN kaRNBlad<br />
50 år, undersköterska, Lerum<br />
– Det är enkelt, Trygghet<br />
Sofia laNdeR<br />
25 år, student, Linné<br />
– Betyder trygghet. Det måste<br />
vara brandkår och ambulans i<br />
alla fall sjukvårdstransport. Är<br />
polisen med?<br />
fadia chahiNe<br />
49 år, frukostvärdinna, Centrum<br />
– Ambulansen hjälpte till när<br />
min man var sjuk, flera gånger.<br />
Brandkåren vet jag inte riktigt<br />
men det funkar, vet att de jobbar.<br />
Har hört från annat håll<br />
att de inte kommer tillräckligt<br />
snabbt men här är de bra.<br />
2 • 2012 15
temA<br />
teknik &<br />
materiel<br />
Ja hur är det nu då,<br />
heter det material eller materiel? Båda<br />
orden härstammar från latinets ”materia”<br />
som betyder ”ämne”. I modernt<br />
språkbruk görs egentligen ingen skillnad<br />
på dessa två, utan ordet ”material”<br />
används i båda betydelserna.<br />
För den som vill vara mer språkligt korrekt<br />
och gammaldags kan de faktiskt<br />
skiljas åt enligt följande:<br />
• Material är det som något består av<br />
(råämne, stoff, virke, beståndsdel)<br />
• Materiel betyder redskap (tillbehör,<br />
hjälpmedel, rekvisita)<br />
Ordet materiel stöter man oftast på<br />
inom tillverkningsindustri, konstruktion<br />
och skola. Det används även när<br />
det gäller militär utrustning, till exempel<br />
heter det ju Försvarets Materielverk.<br />
Källa: Bulldozer<br />
16 2 • 2012
teknik är vårt<br />
uppdrag!<br />
Möt Torbjörn, Clark och Thomas,<br />
killarna som ser till att RSG alltid<br />
har uppdaterad utrustning.<br />
torbjörn petersson, clark deewir och thomas tell. foto anna dyne<br />
– Vi aRBetaR på uppdRag aV teamchefeRNa<br />
och räddningschefen, förklarar Thomas Tell,<br />
chef för Teknik & Materiel (T&M). Vi projektleder<br />
arbetet med nya investeringar och<br />
förbättringar på olika typer av teknik och<br />
materiel. T&M består av Thomas Tell, Clark<br />
Deewir och Torbjörn Petersson.<br />
– Tekniken utvecklas och blir ständigt bättre<br />
därför är det är viktigt att vi uppdaterar oss.<br />
Vi planerar investeringarna på ungefär 20års<br />
sikt. T&M bearbetar hur behovet ser ut och<br />
tar fram ett underlag, som teamcheferna och<br />
räddningschefen beslutar om, säger Thomas.<br />
t&m äR aNSVaRiga föR att projekten startar<br />
och avslutas i tid. Arbetet med att ta fram<br />
nytt materiel eller fordon kan vara en lång<br />
och ganska komplicerad process. De gör bl.a.<br />
en förstudie tillsammans med flera nyckel-<br />
personer, detta för att kunna definiera själva<br />
uppdraget.<br />
– Vi arbetar med noggrannhet och kontroll.<br />
Vi vet status på vår vagnpark, när det<br />
gäller ålder, skick och funktion. Tekniken på<br />
våra fordon blir allt mer avancerad och därför<br />
också mer kostsam. Vi har ett tätt samarbete<br />
med tekniska avdelningen både vad det gäller<br />
radiokommunikation, starkströmsfrågor, fordonsverkstad<br />
och IT, säger Thomas.<br />
t&m tyckeR det äR Väldigt Viktigt och bra<br />
att det i projektgrupperna ingår personer som<br />
senare ska arbeta med resultatet.<br />
– Vi har ett bra samarbete med våra brandmän<br />
och befäl, tillsammans kommer vi fram till<br />
mycket kreativa och smarta lösningar. Det är<br />
trots allt personalen på stationerna som ska arbeta<br />
med det som vi producerar, säger Thomas.<br />
Text linnea magnusson<br />
Arbetsmiljön är en<br />
viktig del när det planeras<br />
för ny teknik och<br />
materiel: man tittar på<br />
ergonomi, säkerhet och<br />
lätthanterlighet.<br />
Arbetsmiljön är en viktig del när det planeras<br />
för ny teknik och materiel: man tittar på ergonomi,<br />
säkerhet och lätthanterlighet. RSG ska<br />
alltid ta hänsyn till att det ska vara så miljövänligt<br />
som möjligt.<br />
– Ett exempel är att använda miljövänliga<br />
bilar och ha höga miljökrav på våra tunga<br />
fordon, berättar, Torbjörn Peterson. Vi följer<br />
Göteborg Stads miljöpolicy vid val av fordon.<br />
uNdeR det häR åRet och nästa är T&M delaktiga<br />
i ca 60 olika projekt. Här kan ni läsa om<br />
några av dessa projekt <br />
2 • 2012 17
tema: temA hot Teknik och Våld & Materiel<br />
7 kustnära<br />
Teknik & Materiel driver<br />
i dagsläget ett 60-tal<br />
projekt, stora som små<br />
– från båtar och brandbilar<br />
till rökdykarapparater.<br />
Här kan du läsa kortfattat<br />
om några av alla<br />
projekt.<br />
projekt från<br />
1<br />
oljeskyddsutrustning<br />
T&M har tillsammans med Upphandlingsenheten,<br />
samt personal från Norra Älvsborgs<br />
Räddningstjänstförbund och Öckerö<br />
räddningstjänst tagit fram ett underlag för<br />
upphandling av en mobil container utrustad<br />
med oljelänsor, skyddsutrustning mm.<br />
Alla kommuner inom Västra Götalands län<br />
har bjudits in att delta i upphandlingen. Totalt<br />
deltar 15 kommuner och räddningstjänster samt<br />
Kosterhavets Nationalpark (Länsstyrelsen).<br />
Fördelarna med en samordnad upphandling<br />
är många, men det viktigaste är att vi tillsammans<br />
kan kraftsamla då en oljeolycka sker, eftersom utrustningen<br />
ser likadan ut över hela regionen <br />
2<br />
Resursdatabasen ger överblick<br />
RSG har i Daedalos utvecklat en resursdatabas<br />
där vi kan hålla ordning på vårt materiel<br />
och våra fordon. Databasen fungerar både<br />
som ett sökverktyg och en inventeringslista över<br />
förbundets resurser. Varje station ska uppdatera<br />
de förändringar som sker med materielen, status,<br />
utgångsdatum eller avställd på reparation.<br />
Systemet skapar en större överblick och ger<br />
möjlighet till ett långsiktigt arbete.<br />
Det blir enklare att planera inför framtida<br />
investeringar.<br />
LC kan genom en snabb sökning få en<br />
helhetsbild av vad det finns för materieltillgångar<br />
inom förbundet. En funktion som kan<br />
bli användbar och betydelsefull vid en större<br />
händelse <br />
3<br />
upphandling av nya larmställ<br />
Avtalet med vår nuvarande leverantör har<br />
gått ut. En referensgrupp med representanter<br />
från flera stationer är tillsatt för att ta fram krav<br />
inför den nya upphandlingen.<br />
Avtalet innebär att vi kommer att fasa in nya<br />
larmställ i den takt de gamla slits ut.<br />
Just nu pågår marknadsundersökningen<br />
för fullt. Avtalsstarten är planerad till<br />
årsskiftet 2013 <br />
4<br />
Nya lastväxlare<br />
Under kommande fyra år får vi sex nya<br />
lastväxlare. En arbetsgrupp med representanter<br />
från T&M, spetsgruppen, upphandlingsenheten<br />
och representanter från stationerna har varit<br />
med och tagit fram upphandlingsunderlaget.<br />
Stationerna som får nya lastväxlare är: Torslanda,<br />
Mölndal, Angered, Lindome, Kungsbacka<br />
och Öjersjö <br />
5<br />
lundby maskinstege<br />
Tre år tidigare än planerat köps en ny<br />
maskinstege till Lundby in.<br />
– Anledningen är att de reservstegar som<br />
finns i dag är gamla och standaren behöver höjas.<br />
Erfarenheter från senaste upphandlingen<br />
har lärt oss att bilen med vikbar topp som placerats<br />
på Kortedalastation blev en succé, säger<br />
Thomas Tell. Med anledning av det är kravet<br />
på denna funktion en självklarhet vid denna<br />
upphandling <br />
18 2 • 2012
teknik & materiel<br />
6<br />
upphandling befälshjälmar<br />
En ny hjälm upphandlas just nu, med<br />
snabbjustering i nacken och fäste för enklare<br />
läslampa och med en högre standard än<br />
de hjälmarna som finns idag. Arbetsgruppen<br />
består av representanter från insatsledare och<br />
styrkeledare <br />
7<br />
vattenenheter renoveras<br />
Under fyra år renoveras totalt nio vattentankar.<br />
Alla gamla vattentankar som är<br />
placerade på en lastväxlarram ska renoveras.<br />
När detta är klart är förbundets vattenenheter<br />
uppdaterade.<br />
Stationerna Lundby, Frölunda, Lerum och<br />
Gårda har redan moderna vattentankar och<br />
påverkas inte av renoveringen. Idag har Lundby<br />
och Frölunda ett laddningssystem som innebär<br />
att luft och el kommer via en s.k. Rettboxanslutning,<br />
den kopplas ifrån automatiskt då<br />
kraftuttaget läggs i. Detta byggs om på samtliga<br />
bilar under de här fyra åren.<br />
– På de nya enheterna tar vi tillvara på<br />
plastvattentanken, säger T&M:s Torbjörn Petersson.<br />
Den sätts på en ny galvad ram, med ny<br />
pump och fjärrstyrd vattenkanon. Skillnaden<br />
på de nya tankarna är bland annat att pumpen,<br />
en bensindriven klass 3 byts ut till en<br />
dieseldriven <br />
Vattenenheterna renoveras. foto anna dyne<br />
2 • 2012 19
temA Teknik & Materiel<br />
smidigare insatser<br />
på innergårdar<br />
Nu bli det snidiagre att genomföra insatser på göteborgs innergårdar.<br />
aNdReaS johaNSSoN, enhetschef på förebyggande<br />
enheten Team Öst, har tagit fram det<br />
underlag som legat till grund för inköpet. Sju<br />
snabba frågor följer här!<br />
Varför behövs en gårdshävare?<br />
– Därför att det finns en hiskelig massa lägenheter<br />
på innergårdar i centrum som bara har<br />
en utrymningsväg. Då kan vi behöva rädda ur<br />
fönster. De bärbara stegarna når inte ända upp<br />
och stegbilen tar sig inte in på gården. Därför<br />
behövs gårdshävaren.<br />
Varför ska ni köpa in en ny?<br />
– Det finns flera anledningar. Framför allt<br />
behöver vi en bättre utrustning som är mer<br />
ändamålsenlig och snabbare. Men även ett<br />
system för LC som kan ge en indikation redan<br />
vid inkommande larm om det finns behov av<br />
gårdshävare på den givna adressen.<br />
Vadå för system?<br />
– Som det ser ut nu vet vi inte vid larm om<br />
gårdshävaren behöver tas med eller inte. Det<br />
kan det nya systemet tala om för oss. Vi vill<br />
inte ha en pryl som bara står där.<br />
Det verkar ju smart, men vad är det för<br />
fel på den gamla gårdshävaren?<br />
– Den är osmidig och långsam. Den nya gårdshävaren<br />
kommer att placeras på en lastbil och<br />
blir körbar på ett helt annat sätt. Färden fram<br />
till olyckan blir snabbare och säkrare.<br />
Hur högt ska den nya gårdshävaren nå?<br />
– Den ska inte nå högre än den behöver, ju<br />
längre desto mer svårmanövrerad. Men minst<br />
18 meter måste den vara.<br />
Och hur många kan den rädda i taget?<br />
– Kravet är att det ska få plats två personer<br />
i korgen. En brandman och den som räddas.<br />
… men om det är flera som behöver<br />
räddas då?<br />
– Där har vi ett problem. En stege med korg<br />
vore den bästa lösningen men det är tyvärr<br />
inte realistiskt. Om flera ska räddas får man<br />
helt enkelt åka upp och ner med korgen flera<br />
gånger. <br />
Text & Foto<br />
Rebecca lindholm<br />
spetsgruppen<br />
Spetsgruppen är en<br />
stående arbetsgrupp<br />
som följer och hjälper<br />
T&M med stöd och<br />
kompetens vid olika<br />
upphandlingar. Gruppen<br />
samlas alltid vid<br />
upphandlingar som<br />
gäller basbilar, höjdfordon<br />
och vattenenheter.<br />
Gruppen består<br />
av: Peter Volmefjord,<br />
Reine Larsson och<br />
Glenn Ström.<br />
20 2 • 2012
Nya basbilar<br />
T&M har tillsammans med Upphandlingsenheten<br />
och spetsgruppen arbetat fram ett underlag för ett<br />
fyraårigt avtal som gäller nya basbilar.<br />
Nu äR det klaRt att följande stationer får nya<br />
basbilar: Olofstorps räddningsvärn, deltidsstationerna<br />
Hindås, Rävlanda, Lerum, Mölnlycke,<br />
Frillesås och Kungsbacka samt heltidsstationerna<br />
Torslanda, Lundby, Frölunda och<br />
Mölndal.<br />
Utrustningen på bilarna varierar mellan<br />
heltid, deltid och värn men också beroende på<br />
vilken trafiknivå man har på respektive station.<br />
Viss utrustning flyttas över från den gamla bilen<br />
men kompletteras även med ny. Deltidens<br />
fordon får en 3000/l vattentank och heltiden<br />
har som tidigare 2000/l, detta på grund av<br />
plats- och viktbegränsningar.<br />
– foRdoNeN haR högSta miljöklaSS, säger<br />
Thomas Tell. Vi försöker även att tänka på<br />
RAP (Renare arbetsplats) med allt från utrymme<br />
för kontaminerad utrustning till reningsfilter<br />
i hytt. Det är roligt att vi nu kan satsa<br />
på deltid och värn med nya driftsäkra fordon.<br />
Detta uppskattas även av vår fordonstekniska<br />
enhet <br />
daN fRaNSSoN<br />
Deltidskoordinator<br />
vad tycker du om upplägget när det<br />
gäller framtagandet av de nya basbilarna?<br />
– Det märks att T&M har lång erfarenhet<br />
av sitt arbete. Vi fick en mycket tydlig<br />
och bra genomgång av underlaget. Och<br />
det märktes att alla på mötet var positivt<br />
inställda.<br />
peteR SVeNSSoN<br />
Deltidskoordinator<br />
Vad tycker du om de nya basbilarna?<br />
– Äntligen, nya bilar med bra och fräsch<br />
utrustning. Kul att det även satsas på<br />
mobiltdatastöd och värmekameror för<br />
deltiden!<br />
håkaN alexaNdeRSSoN<br />
Tf Direktör<br />
Varför investerar RSg i nya basbilar<br />
till deltiden och värn?<br />
– Vi vill förse vår personal med arbetsmiljömässigt<br />
bra utrustning som de kan<br />
känna sig trygga med. Nya moderna bilar<br />
kan även vara positivt när vi rekryterar<br />
ny brandpersonal.<br />
En annan anledning är att få bort de<br />
återkommande problemen vi haft med<br />
gamla fordon inom denna del av organisationen.<br />
2 • 2012 21
gRatifikatioN<br />
gratifikanter<br />
2012<br />
Så var det dags igen, att uppmärksamma<br />
de medarbetare som<br />
arbetat i kommunal tjänst i 25<br />
år. Till den årliga gratifikationsmiddagen<br />
den 20 april, var 42<br />
gratifikanter med respektive<br />
inbjudna till Börsen.<br />
efteR lite miNgel och eN VälkomStdRiNk<br />
hälsade Per Ödman, förbundsstyrelsens vice<br />
ordförande alla välkomna till denna kväll.<br />
Därefter var det dags att sätta sig till bords och<br />
avnjuta en fantastisk middag i Börssalen under<br />
de stora kristallkronorna.<br />
Middagen avslutades med att Per Ödman<br />
och Håkan Alexandersson delade ut minnes-<br />
gåvorna, assisterade av Agneta Grinsvall, till<br />
gratifikanterna och de medarbetare, som gick<br />
i pension 2011. När utdelningen var klar höll<br />
Per-Anders Lindfeldt gratifikanternas tal.<br />
efteR middageN stod dansbandet TvåLive för<br />
underhållningen och det blev mycket dans och<br />
mingel innan en trevlig kväll var slut <br />
foto: mikael göthage<br />
Överst från vänster: Richard Jendelin, Jan Borging, Bengt Jörnestrand, Anders Wassberg, Torbjörn Petersson, Göran Dahl, Håkan Johansson, Lennart<br />
Liljeroth, Kenth Svensson, Jan Olofsson, Borik Svaleklint, Peter Ericsson, Reine Larsson Magnus Karlsson, Ulf Reuterberg, Lars Johannesson, Magnus<br />
Bengtsson, Jörgen Lundin, Thomas Gustavsson, Susanne Börjesson, Ingemar Carlsson, Ulf Magnusson, Urban Samuelsson, Niclas Löfgren, Håkan Karlsson,<br />
Tommy Glasér, Ulf Andersson, Lars-Owe Nordström, Per-Anders Lindfeldt, Mikael Steén, Magnus Hedberg, Rolf Kagelind, Peter Westman och Jim Ansund.<br />
22 2 • 2012
personal<br />
utloggning!<br />
efteR 40 yRkeSåR var det för några veckor<br />
sen dags att logga ut från <strong>Räddningstjänsten</strong><br />
<strong>Storgöteborg</strong>.<br />
att fatta ett SådaNt Viktigt BeSlut skapade<br />
ett antal sömnlösa nätter. Som alltid fanns det<br />
en positiv och en negativ sida av beslutet. Att<br />
lämna det som varit som en familj under så<br />
många år var den jobbiga delen medan känslan<br />
av att vara färdig med denna del av mitt liv var<br />
stark. Beslutet var till sist inte så svårt och jag<br />
lämnar nu med bestående minnen av en arbetsplats<br />
med ett viktigt uppdrag, av professionella<br />
arbetskamrater och av arbetskamrater med ett<br />
stort engagemang.<br />
Vad vill du helst<br />
ha i din<br />
picknick-<br />
korg i<br />
sommar?<br />
peteR<br />
aNdeRSSoN<br />
Styrkeledare, Angered<br />
– Säger man vitt vin och<br />
räkor så blir man väl mobbad!<br />
Haha! Nej, grillade<br />
revben och en uppkopplad<br />
Ipad med fotbolls-EM<br />
och en kall öl ska det va!<br />
jag lämNaR ockSå med ett miNNe av en organisation<br />
som tillhör de allra främsta i Europa<br />
i sitt slag, en organisation som är skapad av de<br />
anställda. Det sista bestående minnet blir alla<br />
de cirka hundra mail, sms och telefonsamtal<br />
som jag fick under våren när jag var hemma.<br />
De står för omtanke och har betytt mycket för<br />
mig. Tack!<br />
Ja, sammantaget är det många och bra minnen<br />
jag tar med mig när jag nu skall logga ut<br />
och göra andra viktiga saker för mig och min<br />
familj. Saker som fått stå tillbaka under lång<br />
tid.<br />
till SiSt Vill jag på detta Sätt tacka för<br />
alla gratulationer jag fick i samband med min<br />
60-årsdag och tacka alla som dök upp på min<br />
avtackning och för alla fina ord och presenter.<br />
50-åringar<br />
Mikael Hansson 18 juli<br />
Thomas Andersson 24 juli<br />
Hans Sjöberg 8 augusti<br />
Torbjörn Karlsson 11 augusti<br />
Stefan Lindh 12 september<br />
Bengt Holm 23 september<br />
Jonny Björck 23 september<br />
Jukka Turunen 27 september<br />
toRA<br />
guStafSSoN<br />
Brandingenjör, Team Syd<br />
– Glass, det är gött när den<br />
smälter så man måste äta<br />
upp den snabbt. Även senaste<br />
numret av <strong>Brandscoopet</strong><br />
kanske? Så att man kan<br />
somna gött i solen! (blink,<br />
blink)<br />
Det blev en avslutning som jag kommer att<br />
bära med mig framöver. Tack och lycka till<br />
i framtiden med verksamheten inom <strong>Räddningstjänsten</strong><br />
<strong>Storgöteborg</strong>!<br />
Nils<br />
pensionärer<br />
Juli: Per-Gunnar Burkards, Leif Steen,<br />
Mikael Palmér.<br />
Augusti: Alvar Tehler<br />
September: Roy Dibén<br />
Oktober: Gunnar Lindahl<br />
På Insidan under personalnytt hittar<br />
du tack och hälsningar. Där kan du<br />
även läsa om nyanställd personal samt nya<br />
tjänstetillsättningar.<br />
håkaN<br />
johaNSSoN<br />
Styrkeledare, Kungsbacka<br />
– En halv grillad kyckling,<br />
en öl och ett äpple<br />
som efterrätt. Helst närodlat.<br />
2 • 2012 23
Avsändare:<br />
<strong>Räddningstjänsten</strong> <strong>Storgöteborg</strong><br />
Box 5204<br />
402 24 Göteborg<br />
Inte vi och dom vi!<br />
– bara<br />
Stora träd? Kommunikationschef Mia Dahlström funderar över<br />
vi och dom-problematiken på arbetsplatser och berättar om<br />
hur hon en gång gjorde misstaget att tro att stora träd inte<br />
iBlaNd göR maN<br />
miSStaget att tro<br />
att det man själv gör<br />
eller bidrar med på<br />
sin arbetsplats<br />
är lite finare<br />
eller viktigare<br />
än vad någon<br />
annan gör.<br />
När jag för några år sedan började på en<br />
annan arbetsplats så tyckte jag själv att krisberedskap<br />
var det viktigaste man kunde arbeta<br />
med. Med stolthet ställde jag mig upp på det<br />
första personalmötet och berättade vad just jag<br />
skulle arbeta med. Efter mig ställde sig en lika<br />
stolt medarbetare upp och deklarerade att han<br />
minsann skulle jobba med ”stora träd”. Under<br />
de närmaste veckorna gjorde jag mig lustig över<br />
att det faktiskt fanns människor på min nya<br />
arbetsplats som jobbade med något så absurt<br />
som stora träd. ”Stora träd”? Tänk vad skattebetalarnas<br />
pengar går till!<br />
Så hamnade jag då bredvid denna trädarbetare<br />
på lunchen en dag. Frågade lite vad hans<br />
arbete egentligen gick ut på. Förmodligen för<br />
att bekräfta mina fördomar om honom och<br />
hans yrkesområde. Döm om min förvåning<br />
när hans engagerade beskrivning fick mig att<br />
inse att även det han gjorde var intressant och<br />
viktigt. Jag skämdes. Sedan dess försöker jag<br />
närma mig andra yrkesgrupper med ett mer<br />
öppet sinne.<br />
var lika intressanta som krisberedskap.<br />
Kommunikation kommer från<br />
latinets communicare och har<br />
inget att göra med att manipulera,<br />
påverka eller trycka<br />
på andra sin åsikt eller världsbild.<br />
Communicare betyder<br />
stället att dela, förena och<br />
att göra gemensamt.<br />
i VåR oRgaNiSatioN aRBetaR mäNNiSkoR med<br />
många olika saker. Vad jag vet så arbetar ingen<br />
med stora träd. Men jag vågar inte längre utesluta<br />
att en sådan person inte skulle behövas.<br />
På vår arbetsplats åker vissa ut i röda bilar<br />
och släcker när det brinner, vissa arbetar för<br />
att de röda bilarna inte ska behöva åka ut alls,<br />
vissa ser till att de röda bilarna är lagom många<br />
och åker till rätt ställe, vissa reparerar de röda<br />
bilarna, vissa ser till att de som åker i de röda<br />
bilarna får rätt lön, vissa utbildar och tränar<br />
dem som åker i de röda bilarna, vissa serverar<br />
lunch åt dem som ... ja, ni fattar.<br />
Tittar man på oss utifrån så är vi ett väl<br />
fungerande system där varje del behövs för att<br />
vi tillsammans ska kunna snurra vidare och<br />
leverera trygghet, säkerhet och omtanke för<br />
dom därute som vi finns till för.<br />
Frågan är om vi själva förstår att vi är ett<br />
sådant system. Att vi är vi. Tillsammans. Och<br />
POSTTIDNING<br />
B<br />
Den här artikeln kan du<br />
kommentera på Insidan!<br />
inte vi som jobbar med viktiga saker och dom<br />
som jobbar med oviktiga saker. Det heter ofta<br />
”vi på femte våningen och dom i utryckningen”<br />
eller ”vi i kärnverksamheten och dom i stödverksamheten”.<br />
När det skulle kunna vara bara<br />
”vi”. Och fungera så mycket bättre och vara så<br />
mycket roligare.<br />
NatuRligtViS finns det ju en kommunikationsvinkling<br />
på den här texten. Förvånad<br />
någon? För lösningen på ”vi och dom-problematik”<br />
som finns överallt i samhället – och<br />
inte bara hos oss – är som alltid att prata med<br />
varandra och lyssna på varandra. Utan förutfattade<br />
meningar och med respekt.<br />
Kommunikation kommer från latinets communicare<br />
och har inget att göra med att manipulera,<br />
påverka eller trycka på andra sin åsikt<br />
eller världsbild. Communicare betyder stället<br />
att dela, förena och att göra gemensamt.<br />
kaNSke Skulle Vi föRa öVeR lite av det tänket<br />
vi har när vi är ute i förorterna och visar att<br />
vi är ”människor bakom uniformerna” till vår<br />
egen hemmaplan. Bara för att vi arbetar med<br />
olika saker så behöver det inte betyda att vi är<br />
särskilt olika. Och definitivt inte bättre eller<br />
sämre eller viktigare eller oviktigare än någon<br />
annan. Du själv kanske kan göra något redan<br />
idag för att lära känna en brandinspektör, en<br />
brandman eller en ekonom?