Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

8 Vid den svåra tankbilsolyckan på E 22 några mil söder om Västervik i slutet av november rann 32 kubikmeter bensin och diesel ut i naturen. Saneringsarbetet försvårades på grund av explosionsrisken, men tack vare mark- och väderförhållanden skedde ingen akut förorening. Olyckan skedde vid 14-tiden på eftermiddagen 22 november. Det snöade ymnigt och i en svag utförsbacke fick tankbilen sladd och släpet gled in i en bergvägg. Bilen kom från oljehamnen i Västervik och var fullastad med bensin, diesel och eldningsolja, sammanlagt 49 kubikmeter. Föraren klarade sig oskadd men det gick hål i både dragbil och släp. – När vi kom fram såg vi ingenting för all snö, men vi hörde att det rann, berättar skadeplatschefen Jörgen Svensson. Snart kunde han konstatera att tankinnehållet runnit ut i diket omkring 40 meter i båda riktningarna. 30 minuters körväg Räddningstjänsten i Västervik hade 30 minuters körväg och under den tiden beslöt räddningsledaren och Jörgen Svensson att larma den regionala kemskyddsdepån i Växjö, en extra kemgrupp, ledningsfordon från Oskarshamn och räddningstjänsten i Perstorp som specialiserat sig på överpumpning från tankbilar. Dessutom kopplades kommunens miljöinspektör in. – Mycket tidigt tog vi också kontakt med en miljörestvärdesledare och en lokal restvärdesledare som var på plats efter någon timme. Räddningstjänsten lade ut engångslänsar och byggde mindre fördämningar i ett grävt åkerdike om föroreningarna skulle ta sig genom vallen mot vägdiket. Slog om till mildväder Markförhållandena med lerjord och minusgrader gjorde att läget inledningsvis såg stabilt ut. Vid 19-tiden övergick insatsen till restvärde. Senare på kvällen slog det om till mildväder och engångslänsarna förmådde inte hindra en spridning till åkerdiket. På grund av explosionsrisken kunde man inte kunde suga upp det som samlats i länsarna Nyheter utan blandningen av olja och bensin spred sig allt längre från olycksplatsen. Omkring 800 meter bort mynnar diket ut i sjön Maren som i sin tur står i förbindelse med Östersjön. Oljan tycks dock inte har nått Maren. – Vi tror att de största mängderna fortfarande finns kvar i marken kring olycksplatsen. Det diskuteras att gräva upp vägbanan för att komma åt eventuella fickor, men om det blir så vet vi inte. Totalt pumpades 16,5 kubikmeter bensin och olja över till tankbilar som av säkerhetsskäl placerades 30 meter från olycksplatsen. Avståndet innebar att det tog tid och först klockan 05 på morgonen var arbetet klart. Sanera tar lång tid Klockan åtta var olycksbilen bärgad och direkt började grävmaskiner gräva brunnar för ansamling av den bensin och olja som fanns i marken. Saneringsarbetet beräknas ta lång tid. Jorden i området ska grävas upp och forslas till deponier där föroreningarna får laka ur. Enligt Jörgen Svensson gick Sirenen Nr 8 • 2004 32 kubikmeter bensin och olja rann ut Explosionsrisk försvårade sanering Enligt eldriftledaren och SOS var det grönt – räddningsfrånkoppling hade skett. Men när brandmännen startade insatsen vid tågolyckan, var kontaktledningen fortfarande strömförande. – Vi hade tur att ingen av oss blev skadad, det var en mycket obehaglig händelse, säger Kent Järnström, insatsledare och brandmästare vid räddningstjänsten i Alingsås. Det var på eftermiddagen Foto: Anders Liljegren/Västervikstidningen Stor explosionsrisk. 32 kubikmeter bensin och diesel ut i naturen vid den svåra tankbilsolyckan söder om Västervik i slutet av november. Saneringen försvårades av explosionsrisken, men tack vare mark- och väderförhållanden tycks det mesta ha stannat i marken kring olycksplatsen. Enligt uppskattningar hade omkring 27 kubikmeter pumpats upp veckan efter olyckan. den fjärde november som räddningstjänsten fick larmet om en tågolycka. En personbil hade fastnat vid en järnvägsövergång. Föraren hann ta sig ur bilen innan godståget ifrån Göteborg körde in i bilen och släpade den framför sig cirka 800 meter. – Redan på väg till olycksplatsen fick jag kontakt med eldriftledaren via SOS och fick bekräftat att spårområdet där godståget stod var räddningsfrånkopplat. Till en början var det heller inga problem när räddningstjänsten skulle spänningsprova och skyddsjorda framför loket, här var strömmen bruten. Men för att inte vara för nära loket beslöt man att flytta på jordningsverktygen 20 meter. Kraftig ljusbåge – Det var mörkt och regnigt och vi tog för givet att det var samma ledning en bit bort. Men när en av brandmännen skulle sätta klämmorna i rälsen for en kraftig ljusbåge och ett gnistregn genom luften. Vi hade hamnat precis där omriktaren som matar ut spänning fanns, och här var inte strömmen bruten. – Man hade missbedömt hur stor sträcka av spårområdet som skulle frånkopplas. Om eldriftledaren varit mer vaksam hade strömmen på hela stationsområdet brutits. Det här visar att man inte kan vara nog försiktig, lärdomen är att man alltid först ska spännings- arbetet bra. Problemet var explosionsrisken som medförde att man inte snabbt kunde sätta in insatser direkt mot tankbilen. Med facit i hand frågar han sig om man inte skulle kallat in fler miljöresurser. – Vi hade telefonkontakt med en miljörestvärdesledare, men det skulle varit bra att ha haft honom på plats. Tiden när det föreligger explosionisk måste gå att utnyttja bättre, säger Jörgen Svensson. GUNNO IVANSSON Råd efter incident – Spänningsprova före skyddsjordning prova, även om man tror att det är samma ledning. Banverket har tagit incidenten på stort allvar och har startat en interutredning för att ta reda på hur det kunde ske. Räddningstjänsten har lämnat in de verktyg som skadades på kontroll. – Vi fick oss en tankeställare och vill även göra andra uppmärksamma på den här risken, säger Järnström. KATARINA SELLIUS
Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju schweiziska brandmän omkom i garagebrand Sju brandmän dog när taket på ett garage under marknivå rasade i Gretzenbach, Schweiz. Räddningstjänsten var larmad för att släcka en brand i garaget som var beläget under ett hyreshus. Tre bilar brann. 90 minuter efter larmet rasade betongtaket in på det 30x30 Allt fler räddningstjänster satsar på mindre enheter. Södra Roslagen har haft sin i gång sedan i våras. Den har gått på ett 20-tal larm och man är mycket nöjd med resultatet. – Vi tjänar i snitt två-tre minuter på alla utryckningar, säger projektledaren Peter Sjöman. Sedan mitten av november åker bilen också på def-larm, det vill säga hjärtstopp, vilket Södra Roslagen är först med i Stockholm. Medan flera, till exempel Södertörn, valt Mercedes Sprinter, satsade Södra Roslagen på en Nissan Cab. – Vi prioriterade att komma fram lätt och smidigt och koncentrerar oss på en första livräddningsinsats, säger Peter Sjöman. För första skedet På bilen finns bara den utrustning som krävs i ett första skede. Det finns tre rökskyddsutrustningar och för släckningen ett tyskt högtrycksaggregat. Aggregatet arbetar med 200 meter stora garaget. Elva brandmän deltog i arbetet. Tre brandmän tog sig ut. En drogs ut svårt rökskadad. Övriga sju blev kvar inne i byggnaden. – De hade inte en chans. Det hördes ett brak, och direkt efter rasade taket, berättade en brandman. Förutom räddningstjänst engagerades militär och bygg- Foto: ULRIKA CARLSTEIN, ORD&BILD Södra Roslagen har två små enheter som är välutrustade. Den största nyttan anses enheten göra vid trafikolyckor. Snabbare med liten enhet – Vi tjänar två-tre minuter bars tryck och vattentanken är på 190 liter. Det ger 32 minutliter vilket innebär att man kan släcka i omkring sex minuter. Bilen innehåller en hel del sjukvårdsutrustning med bland annat syrgasväska och defibrillator. Dessutom ytbärgardräkt, flytboj, kastlina, höghöjdsutrustning och en teleskopstege på 3,3 meter. Det har skett en del utveckling sedan i våras. – I samarbete med tillverkaren har vi fått fram ett nytt triplexstrålrör som vi tycker ger ett optimalt förhållande vatten kontra tryck. Strålröret har tre lägen: sluten stråle, öppen som ger en vattendimma och ett läge för iblandning av AFFFskum. Bra vid trafikolyckor – Vi åker på alla larm utom brand i byggnad, det vill säga där det krävs rökdykning. Det känns som det är på trafikolyckor enheten kan göra den stora skillnaden. Finns det vajerräcken tar den sig förbi och i halka är det inte roligt att komma i en 18 ton tung brandbil. nadsarbetare, utrustade med kraftiga lyftanordningar, för att undsätta brandmännen. Två och en halvtimme efter raset upphörde radiokontakten med brandmännen. Om det var några brister i byggnadskonstruktionen ska utredas. Orsaken till branden är inte offentliggjord och utredningen är sekretessbelagd. Södra Roslagen har två enheter, en i Åkersberga och en i Vaxholm. – Vaxholm har deltid kvällar och helger och där kan tidsvinsten bli ännu större eftersom de två första till station tar bilen och åker. Allt fler positiva Han betonar att aggregatet inte ska jämföras med skärsläckaren. – Skärsläckaren är ett spetsverktyg inom sitt område och vi har den på vår förstabil. Men skärsläckaren löser inte alla situationer utan de kompletterar varandra. I början fanns ett motstånd mot den lilla enheten eftersom det befarades nedskärningar i styrkorna, men sedan det stått klart att det inte är syftet är de flesta positiva. – Alla är utbildade för att åka med bilen och i regel åker rökdykarledaren (arbetsledare) och rökdykartvåan, säger Peter Sjöman. Projektet utvärderas kontinuerligt och pågår till våren. GUNNO IVANSSON IVPA kan kräva upphandling Lagändringen som ger kommuner möjlighet att lägga anbud på ambulanssjukvård träder i kraft 1 januari. En konsekvens av lagändringen är att det även krävs anbud för att bedriva IVPA (i väntan på ambulans). Förutsatt att man tar betalt för tjänsten. – Det är en ekonomisk tjänst och då ska den upphandlas, om inte ersättningen ligger under gränsen för direktupphandling, säger Johan Höök på finansdepartementet. Gränsen för direktupphandling kan skilja mellan olika landsting, normalt ligger den på två-fyra basbelopp. Ett basbelopp är 39 300 kronor. Vid direktupphandling kan ett landsting välja att direkt köpa tjänsten av exempelvis en kommunal räddningstjänst. Krävs upphandling för IVPA blir det öppen konkurrens om verksamheten. Betyder det något för existerande avtal? – Nej, de löper bara på. Det här gäller tecknande av nya avtal, säger Johan Höök. Kammarrätten avgör Rakel-upphandling I början av december var det fortfarande inte avgjort vem som får bygga det nya radionätet för polis och räddningstjänst, Rakel. Upphandlingen har överklagats och avgörandet ligger hos kammarrätten som inte beslutat om ärendet ska tas upp eller avvisas. Upphandlingen genomfördes av FMV som i våras gav uppdraget att bygga radionätet till konsortiet Nokia, Saab och Swedia Networks. Ordern är totalt värd 2,3 miljarder kronor. Två konkurrerande konsortier, Motorola- Ericsson, Siemens-Teracom och italienska OTE överklagade beslutet till länsrätten och begärde att upphandlingen skulle göras om. Länsrätten avslog överklagan, men Motorola och OTE gick vidare till kammarrätten. Ny betydelse av NCO Räddningsverkets Nationella centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, som finns i Karlskoga har bytt namn. NCO står nu för Nationellt centrum för lärande från olyckor. Goda exempel om rekrytering På Räddningsverkets hemsida finns en idébank om hur man kan underlätta rekrytering av deltidsbrandmän. Flera av exemplen har funnits med i Sirenen. Adressen är: www.raddningsverket.se/rekrytering Kalmar räddningstjänst först att certifieras Kalmars räddningstjänst – inte Gotlands – var först att certifieras. Det hävdar samhällsbyggnadskontoret i Kalmar som hört av sig efter artikeln i förra numret av Sirenen om att Gotland blev först i landet att certifieras. Kalmars räddningstjänst certifierades enligt både ISO 9001 (kvalitet) och ISO 14001 (miljö) redan i december 2001. En anledning till att få känt till detta är att räddningstjänsten då ingick i samhällsbyggnadskontoret och så att säga certifierades ”av bara farten”. 2003 blev räddningstjänsten egen förvaltning men behöll det certifierade verksamhetssystemet. Externa omrevisioner har skett två gånger per år sedan 2001 och enligt chefen för samhällsbyggnadskontoret har räddningstjänsten endast haft smärre påpekanden. ”Burlövsschemat” underlättar för deltidare Vid deltidsstyrkan i Burlövs kommun gick man för fem år sedan ifrån det traditionella schema som bygger på en veckas beredskap. I stället har varje grupp haft beredskap ett dygn under veckorna samt fredag kväll till måndag morgon. – Erfarenheterna är mycket goda, säger Bengt Welander vid Burlövs räddningstjänst. – Scemat gör att personalen har lättare att kombinera arbetet som deltidsbrandman både med sin huvudanställning, sin familjesituation och sitt övriga sociala liv. Eftersom styrkan i Burlöv har en mycket hög larmfrekvens, i snitt ett larm per dygn, så är detta nya schema fördelaktigt, säger han.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?