Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

6 Handlingsprogram Håkan Persson anställdes förra hösten som vaktmästare för två hotell i Karlstad. Han började omedelbart organisera brandskyddet. – Jag har aldrig tidigare sett så bra uppföljning, säger Claes- Henrik Silfver, brandmästare vid räddningstjänsten. Insikt om brandsäkerhet fick Håkan Persson på Cypern och utvecklade sen sin egen modell under 26 år i Gambia. Han gjorde FN-tjänst som elektriker på Cypern 1977 och ingick i brandstyrkan. Läromästare var en engelsk brandingenjör. – Vi skulle testa brandsprutan och konstaterade att motorn gick. Det godtog inte befälet, han ville veta om pumpen var okej. Det var den inte. Styrkan lagade pumpen och gav brandingenjören besked. Men det blev bakläxa igen, eftersom slangarna inte testats. – De hade torkat och small sönder när vi testade dem. Då började jag fatta att man måste kontrollera saker rejält. Byggde säkerhet i Gambia Det tog Håkan med sig när han flyttade till Gambia för att jobba på ett hotell. Han skulle prova på att jobba utomlands, fann kärleken och blev kvar i 26 år. Håkan Persson hann jobba på sju hotell, i byggbranschen, på räkodling och hela tiden med säkerhetsperspektiv. – På första jobbet såg jag en mängd brandfaror. Hotellet hade grästak, alla undertak var Nyheter Lärde brandsäkerhet på Cypern och i Gambia Håkan testar att allt fungerar Imponerande dokumentation av brandskyddet tycker räddningstjänsten. Inget märkvärdigt tycker vaktmästaren och brandskyddsansvarige Håkan Persson. – Jag vill kunna sova gott om natten, säger han. Man får inte invaggas i falsk säkerhet av en brandsyn byggda i varandra. Elektriker Persson var då 24 år. Håkan plockade ner gräs från taket och proveldade. Han hittade ruttna brandslangar och dåliga brandsläckare och bad lokale brandchefen om hjälp att utforma brandskyddet. Arbetet utvecklades från den ena arbetsplatsen till den andra. Håkan ville ha koll och gick igenom hur alla larm var kopplade, han övade arbetsplatsernas brandstyrkor. Vid ett tillfälle märkte han att det låg förtryckta lappar om brandskyddet för kommande år som redan var undertecknade. – Jag började testa grejerna och det visade sig att sju av tio brandsläckare inte fungerade. Erfarenheter har blivit goda rutiner. Och de tog Håkan med sig när familjen flyttade till Sverige för att döttrarna skulle få chans till bättre utbildning. På nya jobbet i Karlstad började Håkan bläddra i papper och hittade kontroller av brandlarm och sprinkler, rapporter från räddningstjänstens brandsyn, men inget som företaget själv utförde, inga protokoll i egna checklistor. Det finns nu. Brandsläckare, dörrstängare, dörröppnare, belysning till utrymningsskyltar, larmknappar, trycket i sprinkler system, vattenposter, med mera, testas varje månad. Var sjätte månad testas rökluckor, nödbelysning, utgående elspänning. Det finns checklistor för allt, allt prickas av. Kontroll ingen garanti – Man får inte invaggas i falsk Sirenen Nr 8 • 2004 41 procent av kommunerna Från årsskiftet ska det enligt lag finnas både handlingsprogram och brandskyddsredogörelser. Men lagen kommer att brytas på många håll. Det visar en enkätundersökning som Sirenen har gjort. Lagen om skydd mot olyckor gäller med full kraft för handlingsprogram och brandskyddsredogörelser från 1 januari. Men 41 procent av landets kommuner kommer inte att ha upprättat handlingsprogram. De flesta ägare som ska lämna in brandskyddsredogörelser kommer inte att göra det. – Jag kan inte tycka annat än att det är dåligt att 41 procent av kommunerna inte kommer att ha handlingsprogram, säger Räddningsverkets överdirektör Ivar Rönnbäck. 52 procent har hunnit 75 procent av landets kommuner svarade på Sirenens enkät och resultatet torde därför vara tämligen tillförlitligt. På frågan om kommunen antagit handlingsprogram eller kommer att göra det innan årsskiftet svarade 52 procent ja, 41 procent nej och 7 procent att de eventuellt hinner. De 218 kommunerna som svarade på enkäten hade 7 december bara fått in 6,5 procent av de brandskyddsredogörelser man räknade med ska in, i siffror 2 558 av 39 366. Ivar Rönnbäck konstaterar att Räddningsverket inte kan ha annan uppfattning än att kommuner och ägare som ska lämna brandskyddsredogörelse ska följa riksdagens beslut. – Och vi räknar med att efter årsskiftet få redovisa till regeringen hur läget är. I remissrundorna inför den nya lagen föreslog Räddningsverket först att kommunerna skulle få två år på sig att anta handlingsprogram, i ett andra skede åtminstone ett och ett halvt år. Men förslagen vann inte gehör. – Så jag kan ha viss förståelse för att man ansett att det varit ont om tid, säger Rönnbäck. Gjorts för lite Det är tänkbart att en hel del brandskyddsredogörelser rasar in i sista stund. Men tveklöst kommer många att saknas när vi ringer in det nya året. säkerhet av en brandsyn. Jag kollade våra brandsläckare 3 november och allt var okej. En vecka senare kom brandserviceföretaget för kontroll, då var två sigill borta. Förmodligen hade någon gäst på hotellet varit och pillat på släckarna. – Det bevisar bara att även om man gör egen kontroll så är det ingen garanti. I det sammanhanget är städpersonalen väldigt viktig på hotell. De är inne i alla rum varje dag och kan upptäcka brister. – Receptionen är oerhört viktig om det skulle börja brinna, för att få ut folk, stänga av hissar med mera. Men det gäller att alla är medvetna. Avdel-
Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 följer inte lagen – Det är möjligt att det lagts för lite tid på att marknadsföra lagens krav. Och det hänger inte bara på kommunerna, utan även på näringslivets intresseorganisationer med flera. Sammantaget tycks det ha gjorts för lite, säger Ivar Rönnbäck. Hur många brandskyddsredogörelser som ska in är det ingen som vet. Vissa kommuner har till Sirenen redovisat exakt antal, andra gjort ganska breda uppskattningar. – I april svarade hälften av kommunerna att de hade informerat om att brandskyddsredogörelser är på gång, ningscheferna måste göra all ny personal säkerhetsmedveten. Förklaring till det mesta Och för Håkan Persson är det viktigt att gå till botten med osäkerheter. När en detektor nära glastaket började tjuta tidigt på morgonen undrade Håkan varför. Det hände i april, och sedan även i höst. Han konstaterade att tidpunkten var gemensam resten att de hade för avsikt att göra det. Det är rimligt att kommunerna gjort en inventering så att de vet vilka som omfattas av bestämmelserna, säger Jan- Erik Gustavsson på Räddningsverkets tillsynsenhet. Processen tar tid Drygt 39 000 brandskyddsredogörelser har uppskattats i svaren till Sirenen. Räknar vi om summan till 100 procent av landets kommuner så blir det drygt 51 000 redogörelser. Som jämförelse gjordes 2003 drygt 30 000 brandsyner i landet. Foto: PER LARSSON På Cypern lärde Håkan Persson vad brandsäkerhet innebär. Han utövade lärdomen under 26 år i Gambia. Nu är han ansvarig för brandskyddet på två hotell i Karlstad, och räddningstjänsten är imponerad av det helhetsgrepp han tagit. faktor för larmet och kunde lista ut att morgonsolen vid dessa dagar stod i ett visst läge som gjorde att larmet utlöstes. Det finns förklaringar till det mesta. Hur mycket jobbar du med brandskyddet? – Det tog tid att ta fram uppgifter om var saker fanns och att bygga upp rutiner. Men nu tar det inte mycket tid. PER LARSSON I Leksand räknar räddningschefen Krister Ejeros att fullmäktige ska anta ett handlingsprogram i december, men att första versionen kommer att sakna en hel del. – Processen med politiker och tjänstemän tar tid, och det är något vi får ta hänsyn till. Allt processarbete kommer inte att hinnas med i år, kommunala riskanalysen och politikernas riskvärderingar kommer att kräva fortsatt hårt arbete, säger han. PER LARSSON Brandskyddsredogörelser – Företagen gör så gott de kan Från beslut till praktisk verklighet. För räddningstjänsterna är det en intensiv period att anpassa verksamheten till nya lagen. – Vi upplever att vi var tidigt ute, men det är ändå kort om tid, säger Lars Wendel, brandmästare i Karlstad. Lagen om skydd mot olyckor poängterar den enskildes ansvar. Jobbet att göra den enskilde medveten om det tycks i de flesta fall ligga på räddningstjänsten. – Det var från början svårt att pedagogiskt nå ut med den enskildes ansvar. Många har pratat om att köpa tjänster av konsulter, och det är ju inte riktigt vad det handlar om. Men i dag är det få företagare eller ägare som inte snappat budskapet, säger Lars Wendel. Karlstadsregionens räddningstjänst har genomfört utbildning i systematiskt brandskyddsarbete sedan 2003 och sedan i somras satsat hårt på marknadsföringen av vad lagen innebär för den enskilde. Välbesökta frukostar I arbetet har ingått kampanjer, brev till ägare av brandsyneobjekt, annonser i tidningar och radio, presskonferenser och inte minst frukostmöten som lockat 400 objektsägare eller nyttjare. – Vi i räddningstjänsterna har förvisso vetat länge att det ska lämnas brandskyddsredogörelser, men vi kunde inte göra något förrän vi visste exakt hur lagen var formulerad. Och utifrån en tråkig lagtext skulle vi sen producera information som får budskapet att nå ut. Det har varit kort om tid. Brandskyddsredogörelserna dimper nu så sakta in. – Jag upplever att företag och ägare gör så gott de kan. Och det är viktigt att de bemöts positivt av oss. Sen kommer vi säkert att få jaga vissa med blåslampa ändå. Lars Wendel försöker få företagen att koppla de nya kraven till det systematiska miljöskyddsarbete som de redan utför. – Kan de omvandla det till systematiskt brandskyddsarbete, då har de hjälp. Skiftande kunskap Brandmästare Claes-Henrik Silfver utför inspektioner och är en av dem som möter företagare ofta. Kunskapen om vad som väntar är väldigt skiftande, konstaterar han. – Det enklaste är att sätta sig ner och ställa frågor. Fråga om personalen har kompetens i brandskydd och hur den upprätthålls? Vet alla hur de använder en brandsläckare, vad de gör om larmet går? Det blir mer konkret och lättare för Sirenens enkät Har kommunen antagit handlingsprogram eller kommer att göra det innan årsskiftet? Ja 52 procent Eventuellt 7 procent Nej 41 procent Hur många brandskyddsredogörelser har ni fått in ,och hur många räknar ni med ska in? 218 kommuner hade 7 december fått in 2 558 brandskyddsredogörelser. Det uppskattades att 39 366 redogörelser ska lämnas in. Det innebär att 6,5 procent av redogörelserna var inlämnade. Enkäten skickades till landets samtliga räddningstjänster. 137 av 215 svarade. De 137 som svarat representerar 218 kommuner (runt 100 kommuner finns i räddningstjänstförbund). Det innebär att 75 procent av landets kommuner svarat. dem att förstå syftet. Några missförstånd? – En del pustar ut när de hör att de inte omfattas av brandskyddsredogörelse. Det är då man får förklara att det är det lilla jobbet, att det är dokumentationen som är omfattande och den ska alla göra. Saknar politisk vilja Claes-Henrik Silfver saknar däremot draghjälp från de styrande, att politikerna tydligt pekar ut en riktning och når ut med den till kommuninvånarna. – Vi kämpar med våra resurser. Men ska det här bli slagkraftigt måste politikerna ställa sig upp och tala om vad som ska göras. Och det här är viktigt, eftersom skydd mot olyckor rymmer så mycket mer än brand. Anne Carlsson (s) är ordförande i räddningstjänstförbundets direktion och säger att det är viktigt att invånarna får information och utbildning. Hon poängterar att en person från räddningstjänsten just nu arbetar internt i kommunen gentemot förvaltningscheferna för att de ska komma igång med internt skyddsarbete. – Claes-Henrik har rätt i att vi ska vara draghjälp. Jag tycker inte det är sant att vi inte gör något, men det är inte bra om han upplever det så. Vi kanske behöver prata mer med varann så han kan tala om var vi ska driva på mer. PER LARSSON
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?