Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

4 Södra Älvsborg har tröttnat på tröga svenska räddningstjänster. För att utveckla brandsläckningen tänker man vända sig utomlands. – Utvecklingsbenägenheten i Sverige är så förbannat långsam, säger räddningschefen Kjell Wahlbeck. Södra Älvsborg har i många år arbetat med att utveckla teknik och metoder för brandsläckning och livräddning inomhus. Det vill man fortsätta med. Därför kommer räddningstjänsten att vända sig till likasinnade i Birmingham, Prag, Oslo och städer i Tyskland. – Vi upplever där ett helt annat engagemang i frågorna än bland svenska räddningstjänster. Vi ser det just nu som intressantare att utveckla internationella samarbeten än att leta motsvarande utmaningar i Sverige, säger Kjell Wahlbeck. Är den svenska branschen konservativ? – Ja, utveckling ifrågasätts påfallande ofta. Jag ska inte säga att alla i Sverige är defensiva. Men alldeles för många är det, även Räddningsverkets skolor. Vi i Södra Älvsborg gör inte allt rätt, ibland går vi på minor. Men det är en del i utvecklingen att våga förändra och prova nytt. Vilka är undantagen i Sverige? – Framförallt mindre räddningstjänster, ofta där det är inblandning av deltidspersonal. Där verkar man vara mer progressiva och villiga att pröva nyheter. Började med övertryck Södra Älvsborgs arbete med att utveckla teknik och metoder började med tester av övertrycksventilation, det har fortsatt med skärsläckaren. Mycket av arbetet har skett i samarbete med och stöd av Räddningsverket och SP (Statens provningsoch forskningsinstitut) i Borås. – Vi är en tämligen liten kår som börjat borra i säkrare och Nyheter Södra Älvsborg söker utveckling utomlands Trött på konservativ räddningstjänst Närmare 1 200 personer tog sitt eget liv. 7 000 personer vårdades på sjukhus för självmordsförsök. Samhällets kostnad för detta beräknas uppgå till 5,5 miljarder kronor. I en färsk rapport från Räddningsverket har samhällets kostnader för självmord och självmordsförsök beräknats. Statistik och penningvärde är från 2001. År 2000 beräknades en miljon människor i världen begå självmord, enligt världshälsoorganisationen WHO. Det motsvarar 16 självmord per 100 000 invånare. Närmare 1 200 självmord i Sverige (2001) motsvarar 13,3 per 100 000 invånare. Siffran var vid sidan av år 2000 det lägsta värdet under perioden 1987- 2001. 7 000 självmordsförsök motsvarar 78,4 per 100 000 invånare, och sex själv- Kjell Wahlbeck mordsförsök per självmord. Det är dessa siffror som ligger till grund för beräkningarna av samhällets kostnader. Kostnaderna delas in i indirekta och direkta kostnader. Direkta kostnader kan hänföras direkt till skadan. Det är sjukvård, läkemdel, rehabilitering, sociala insatser med mera. Indirekta kostnader är konsekvenser i ett senare skede. Dominerande är produktionsbortfall, eftersom de flesta drabbade är i arbetsför ålder. Produktionsbortfall står för 84 procent av de totala kostnaderna. Av de direkta kostnaderna är det medicinska insatser som dominerar. 0,2 procent av BNP Den exakta summan i beräkningen är 5 461 miljoner kronor, därav kostar självmorden 2 151 miljoner och självmordsförsöken 3 310 miljoner. effektivare insatsmetoder. Vårt arbete har varit beroende av projektstöd från Räddningsverket. Genom åren har utbildningsanläggningen vid Guttasjön utanför Borås besökts av många räddningstjänster, inte minst från andra länder. Och det är förstås på så vis idén om ett internationellt samarbete väckts. Inriktningen ligger på brandsläckning inomhus. Vilka metoder och tekniker är det som ni främst tänker på? – Det handlar egentligen om att utveckla användningen av taktisk brandventilation och olika metoder att snabbt och effektivt lokalisera och bryta brandförlopp, exempelvis med hjälp av IR-teknik, skärsläckare eller annan teknik. Kjell Wahlbeck konstaterar att det de senaste åren i mycket handlat om skadeförebyggande åtgärder och att det är bra. Men han påpekar att man inte får glömma att det finns mycket att göra när det gäller metoder för operativa insatser. – För att möta framtiden behöver vi utveckla koncept för insatser med mindre och flexibla enheter, samt säkrare och arbetsbesparande släckmetoder för personalen. Nätverk med likasinnade Wahlbeck ser ökade kontakter i Europa som möjligheter för utveckling, inspiration och för att skapa nätverk med likasinnade. Självmord kostar samhället miljarder Totalsumman motsvarar 0,2 procent av Sveriges BNP 2001. De direkta kostnaderna för självmord beräknas till 42 miljoner, de indirekta kostnaderna till 2,1 miljarder. Kostnaden per självmord blir närmare 1,8 miljoner kronor. De direkta kostnaderna för självmordsförsök beräknas till 819 miljoner, de indirekta kostnaderna till 2,5 miljarder. Kostnaden per självmordsförsök blir närmare 475 000 kronor. Humanvärde Det så kallade humanvärdet ingår inte i beräkningen av totalkostnaden. Humanvärdet handlar om att varje liv räknas som ett kapital och att man i samhället sparar ”mänskligt kapital” genom att rädda liv eller hindra skada. Humanvärdet speglar även nedsatt livskvalité som dödsfall eller skada leder till för drabbade eller anhöriga. Det Sirenen Nr 8 • 2004 Siktar ni in er på att starta EU-projekt? – Vi har erbjudits att påbörja ett EU-projekt, men beroende på omfattningen av ett sånt engagemang har vi tillsvidare avböjt. EU ger stora möjligheter och vi i Sverige är dåliga på att nyttja det. Men först vill vi undersöka intresset för samarbete bland likasinnade räddningstjänster i Europa för att hitta gemensamma utvecklingsbehov. Kunskaper och erfarenheter är stora på många håll. Att utnyttja EU i ett konkret samarbete med finansiering är naturligt först därefter. PER LARSSON konstateras att värdet bör ingå i utvärderingar av skadeförebyggande åtgärder och nyttan av dessa. I rapporten har gjorts en värdering av att förebygga självmord och självmordsförsök. Ett liv har värderats enligt Vägverkets beräkningar när det gäller trafikolyckor, det har adderats till kostnaden för självmord eller självmordsförsök. Med de beräkningarna skulle åtgärder som leder till ett räddat liv kunna vara upp till 18,7 miljoner kronor för att vara samhällsekonomiskt lönsam. Notabelt är att självmordsstatistiken har mörkertal. 400 personer dör varje år i händelser där det är osäkert om det handlar om självmord eller olyckor. Region Skånes hälso- och sjukdomsprogram för psykisk ohälsa uppskattar att cirka 75 procent av dessa fall är självmord. De är inte inräknade i statistiken i rapporten.
Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Foto: BILDBYRÅN Södra Älvsborg är trött på rädslan för att prova andra metoder än de traditionella inom svensk räddningstjänst. Därför söker man samarbete utomlands. Foto: MARTIN SJÖHOLM Sjukvårdsstyrkan provar skyddsutrustning i Björröd. Ulf Karlsson hjälper Eva Ringvall och Maria Eriksson att hitta passande utrustning. Första sjukvårdsstyrkan Räddningsverket sänder för första gången en sjukvårdsstyrka till katastrofområde. En läkare och sex sjuksköterskor ska arbeta i Darfur-området i Sudan under tre månader. Det är på uppdrag av WHO, Världshälsoorganisationen, som Sverige skickar sjukvårdsstyrka. Den ska serva omkring 6 000 personer tillhörande FN och frivilliga organisationer. – Styrkan ska stå för den dagliga sjukvården samt akutsjukvård, säger Monica Andersson, Räddningsverkets projektledare. Möjligheten finns att insatsen förlängs till ett halvår. – Den här typen av insats är ny för Sverige. FN fick upp ögonen för vår sjukvårdskapacitet när deras huvudkontor sprängdes i Bagdad för snart två år sedan och svensk personal plötsligt fick agera sjukvårdare. Efter det har förfrågningar kommit in, vi ser det här som ett pilotprojekt, säger Andersson. Räddningsverket skickar också två ambulanser. Styrkan har fått utbildning i att köra ambulanserna, sambandsträning, GPS och tropikmedicin. Den kommer även att ha tillgång till ambulanshelikopter. För närvarande gäller säkerhetsläge tre på FN:s femgradiga säkerhetsskala. Styrkan har skyddsutrustning och får särskild utbildning i personligt skydd. Sida finansierar insatsen med 4,5 miljoner kronor. Halvering av döda i bränder I många år har antalet döda i bränder klart legat över 100, de tre senaste åren i snitt 136. 2004 blir ett rekordår i positiv bemärkelse, färre döda än någonsin. – Vi är på väg mot en halvering jämfört med de tre senaste åren, säger Räddningsverkets Ulf Erlandsson. Erlandsson är ansvarig för uppföljningen av dödsbränder. Tidigare har han aktat sig för att tala om ett trendbrott, men säger nu: – Ett år är förvisso en kort tid, men minskningen under andra halvåret är ännu större än första halvåret, så visst är det ett trendbrott. Erlandsson ser två huvudorsaker till minskningen: – De ökade kraven på och information om vikten av brandvarnare har slagit igenom på bred front. Dessutom har kommuner och landsting satsat rejält på brandskyddsutbildning av personal i äldrevården. I år har vi hittills bara haft två omkomna i servicehus och sjukhem. Han tror att uppmärksamheten och domarna kring branden i S:t Sigfrids-kliniken har satt fart på beslutsfattarna. – Ansvarsfrågan kom mycket tydligt i fokus och har bidragit till att brandutbildningen av vårdpersonal har ökat. December återstår Innan det är dags att summera året återstår den månad som nästan alltid ligger högst i dödsbrandstatistiken. Snittsiffran för december de senaste fem åren är 15 döda. Även om den skulle bli lika hög i år får vi en slutsiffra på 72 brandoffer, alla tiders lägstanotering. Håller nedgången från årets första elva månader i sig i december hamnar vi på cirka 65 döda under hela året. I statistiken över årets första elva månader ingår tio omkomna i olyckor med fyrverkerier (2), explosioner (3), gräsbränder (2) och bilbränder (5). Några av bilbränderna är konstaterade självmord. Minst 22 dödsbränder har samband med rökning, oftast tappade cigaretter. – Det är en nedgång jämfört med tidigare år och de siffrorna kan bli betydligt bättre när vi i Sverige förhoppningsvis får en lag om de självslocknande cigaretter som Sirenen berättade om i förra numret, säger Ulf Erlandsson. 38 av de 57 personer som dog i bränder årets elva första månader var män, 19 kvinnor. Fem av Vikten av brandvarnare har slagit igenom på bred front de omkomna var 24 år eller yngre, 19 var 65 år eller äldre. Malmö ligger före Storstadsregionerna Stockholm och Göteborg är inte längre överrepresenterade i dödsbrandstatistiken. Storstockholm har hittills i år haft sju dödsbränder, Göteborg fyra. I Malmö, som var den kommun i landet som i slutet av 1990-talet gick i spetsen för krav på brandvarnare, finns enbart en dödsbrand registrerad fram till och med november. – Det är en glädjande låg siffra som håller i sig även från tidigare år och som visar att konkreta satsningar ger resultat, säger Ulf Erlandsson. I 23 av dödsbränderna är det klarlagt att brandvarnare saknades. I ytterligare fyra dödsbränder fanns brandvarnare, men inget fungerande batteri. 18 av de som hittills omkommit under året befann sig i villa, 15 i flerfamiljshus, tre i radhus och två på hotell. STIG DAHLÉN Döda i bränder -99 -00 -01 -02 -03 -04 Januari 14 15 17 12 9 5 Februari 14 14 14 11 11 5 Mars 7 10 11 20 21 5 April 11 10 10 10 8 11 Maj 5 8 15 11 15 5 Juni 5 6 6 8 9 6 första halvåret 56 63 73 72 73 37 Juli 5 5 5 6 5 6 Augusti 8 5 10 8 8 1 September 8 5 9 9 10 6 Oktober 13 5 12 10 12 4 November 8 12 10 14 12 3 December 12 11 18 18 14 ? Andra halvåret 54 43 64 65 61 20* Totalt 110 106 137 137 134 57* * Siffrorna för 2004 är preliminära eftersom uppgift i december saknas.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?