Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

34 Ä r det verkligen militären i Sverige som bestämmer var räddningshelikop- trarna ska finnas? Det framstår ofta så i den dagliga debatten. Nu tycker jag att det får vara nog! Under de senaste 20 åren har vi svenskar upprepade gånger ställt samma fråga: – Vad händer nu när militären tar bort sina helikoptrar ifrån? Nu är det dags igen. Media följer med stort intresse vad som kan bli konsekvenserna av det kommande försvarsbeslutet och var våra räddningshelikoptrar ska finnas eller snarare inte finnas verkar ha blivit en sak som man tror avgörs av landets militärer. Inte en militär fråga Våra politiker måste visa kurage, peka med hela handen och en gång för alla tala om hur de vill att vi ska ha det med räddningshelikoptrarna. Inte är väl detta en militär fråga utan i allra högsta grad en civil fråga, i varje fall under fredstid. Fredsförhållanden är dessutom vad som gäller enligt presenterade profetior. Då så! I Sverige finns det räddningshelikoptrar för statlig räddningstjänst på fem platser sedan några år tillbaka, i Sundsvall, Stockholm, Gotland, Ronneby och Göteborg. Beredska- Läste artikeln i Sirenen om självslocknande cigaretter och frågade mig genast: Varför har detta inte uppfunnits tidigare? Rökt har folk gjort i flera hundra år – och dött i bränder orsakade av cigaretter. Bättre sent än aldrig, men man blir förvånad att inte brandmyndigheter runtom i världen tidigare ställt dessa krav. Borde skämmas Det är väl på brandkårerna pen varierar mellan 15- 60 minuter och betalas märkligt nog av den svenska sjöfarten, genom Sjöfartsverket (SjöV). SjöV har utan tvekan det största behovet av räddningshelikoptrar för statlig sjöräddning längs vår långa kust och det är många som vill snylta på beredskapen för en billig kostnad när de väl vet att den ändå måste finnas. Lär bli ännu dyrare På två av dessa platser, Sundsvall och Visby, har Norrlandsflyg tagits i anspråk som kommersiell operatör. Detta eftersom militären inte längre hade behov av helikopterbaseringar där för den egna verksamheten, vilket jag kan förstå. SjöV har dock fortfarande behovet av en godtagbar beredskap för sjöräddning, att nå varje nödställd inom en timme med en räddningshelikopter. SjöV betalar därför årligen 44 miljoner kronor till detta (38 miljoner till Norrlandsflyg och 6 miljoner för den militära besättningsberedskapen) och det tvingas de fortsätta med oavsett de militära nedprioriteringarna. Låser vi in de militära helikoptrarna i hangarerna lär det bli ännu dyrare. Av tolv helikoptrar, i huvudsak inköpta för räddningstjänst inom militären för att rädda piloter, finns idag tio kvar. Två har mycket tragiskt som sakkunskapen finns och den institution i samhället som borde vara vakna för och driva frågor som dessa. I stället var det, enligt artikeln, en politiker i USA som till slut reagerade och fick fokus på frågan. All heder åt honom. Brandkårer och brandmyndigheter i alla länder borde samtidigt skämmas för att inte ha drivit frågan för längesedan. New York har tagit täten, Kanada blir enligt artikeln i Sirenen första landet som följer ef- Ordet fritt Gör helikopterräddningstjänsten i Sverige civil! havererat i samband med civil räddningstjänst. Helt om! Varför inte? Omfördela kostnaderna Eftersom det i dag är flera civila som flyger och vistas på havet än det finns militärer som flyger så låt oss vända på det hela. - Civilisera helikopterräddningstjänsten i Sverige! Måla helikoptrarna gul/röda! - Omfördela kostnaderna för de tio SuperPumorna ifrån Försvarsmakten till Sjöfartsverket som är en naturlig ny huvudman! De är redan den största brukaren. - Kompletteringsutrusta med civil räddningsutrustning! - Lägg ut management på privata operatörer och ta tillvara de välövade och välmotiverade besättningar som redan finns i dag, inom Försvarsmakten. - Låt de civila räddningshelikoptrarna svara för beredskapen vid militär flygaktivitet, FRÄD. Låt det inte längre vara någon skillnad på civil eller militär räddningsberedskap. - Märk och utrusta räddningshelikoptrarna enligt Genève-konventionensrekommendationer! Jag är övertygad om att det finns en stor majoritet som stöder en helcivil räddnings-helikoptertjänst i Sverige både bland oss som dagligen arbetar med räddningstjänst men Självklart med självslocknande cigaretter ter. Bara att hoppas att svenska myndigheter ser till att Sverige blir nästa land som ställer detta självklara krav på tobaksbolagen. Tack för en utmärkt bra tidning! Örjan Widlund Stockholm också framför allt bland dem som bara vill ha ett tryggt liv i vardagen. Varför är det så svårt att slå Mycket intressant att få läsa om självslocknande cigaretter i förra numret av Sirenen. Har aldrig tidigare hört talas om detta, men uppfinningen verkar ju suveränt bra. Förmodligen första gången i livet jag kan uppleva något positivt med denna produkt. Jag har en 84-årig far som är rökare och bor ensam i egen lägenhet. Varje kväll innan jag somnar tänker jag på pappa och ber till Gud att han inte ska somna ifrån cigaretten. Sirenen Nr 8 • 2004 näven i bordet och tala om hur vi vill ha det? Vem är emot? Anders Jönsson Hoppas verket snabbt tar efter Enligt artikeln i Sirenen kan en sådan lag leda till att 20 personer om året slipper avsluta livet som dödsbrandoffer. Jag hoppas verkligen att Räddningsverket, som ska förebygga dödsbränder, snarast möjligt genomdriver samma regler som gäller i New York. Anja Blomgren
Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSENS BILD Militär räddningshelikopter och sjöräddning i samarbete. Anders Jönsson vill att helikopterräddningstjänsten blir civil. Skriv en insändare och få Sirenens T-shirt! För att uppmuntra fler att delta i debatten ger vi alla som skriver en insändare och får den publicerad i nr 1/05 möjligheten att få T-tröjan. Är du intresserad, ange i så fall att du vill ha en T-shirt samt önskemål om storlek (S, M, L, XL, XXL). M D ed anledning av en artikel i Sirenen nr 7 2004 samt viss efter- forskning vid andra tankbilsolyckor konstaterar jag att det verkar finnas brister i räddningstjänsternas kunskap när det gäller olyckor med tankbilar lastade med petroleumprodukter. Efter att ha arbetat som lärare på en av Räddningsverkets skolor i ett antal år och därigenom har en ganska god inblick i de utbildningsplaner som används vid utbildning av brandmän och insatsledare kan jag bara konstatera att kunskapsnivån är alldeles för låg inom detta område. Varför är då detta så speciellt med tanke på allt farligt gods et verkar många gånger som Kommunförbun- det inte känner verklig- heten i räddningstjänstens Sverige. Förbundet påstår exempelvis att rekryteringsproblem inte finns ute på kårerna – trots att man sitter med i arbetsgrupper som arbetar med sådana ärenden och borde veta bättre. Kommunförbundets inställning till deltidarna har ju för övrigt lyst igenom i engagemanget att förnya och förändra avtalen för oss deltidsanställda brandmän och förmän. En annan fråga som gjort mig besviken är ersättningen i det nya löneavtalet för deltidsanställda då det gäller den nya distansutbildningen. Denna genomförs som deltidsstudier och omfattar 120 timmar och enligt nya avtalet ska detta ersättas med lägst 6 000 kronor och ska förhandlas lokalt. Svek mot fackligt arbete Hur ska detta kunna förhandlas upp då arbetsgivarna (kommunerna) och olika räddningstjänstförbund på många ställen runt i landet, tycks har bildat karteller både länsvis och på andra sätt och enats om att inte betala ut en krona mer än avtalets lägsta ersättning? Detta anser jag vara ett svek mot det fackliga arbetet på det lokala planet och dessutom kommer det inte att underlätta Ordet fritt Kunskapsnivån att ta hand om tankbilsolyckor för låg som transporteras längs våra vägar. Det finns tre stora anledningar till att titta lite extra på petroleum i räddningsutbildningar. 1. Av allt farligt gods som transporteras längs våra vägar så utgör petroleum cirka 75 procent. 2. En petroleumtransport kan förekomma i stort sett var som helst i vårt avlånga land allt från våra större städer och vägar till den minsta skogsbilväg detta på grund av var kunderna befinner sig. 3. Med tanke på hur vårt samhälle är uppbyggt när det gäller transporter och kommunikationer verkar det som att användningen av bensin och diesel inte kommer att för kommande rekryteringar. Här sitter Kommunförbundet först i avtalsförhandlingarna och vill ha in flera paragrafer som ska förhandlas lokalt. Samtidigt tillåter man och tycks närmast uppmuntra kartellbildningar för att hålla nere ersättningarna till de nyanställda deltidarna. Saknar engagemanget Den förre generaldirektören i Räddningsverket Lennart Myhlback konstaterade tidigt vikten av att ha utbyte med Brandmännens Riksförbund (BRF) och betonade ofta att deltidsbrandmännen är ryggraden i svensk räddningstjänst. Han tog många bra initiativ och utvecklade deltiden med kompetensutveckling, bland annat den extra utbildningsveckan med sjukvård. Det engagemang han hade för deltidens utveckling saknas av dagens ledning i Räddningsverket. Den verkar ha tappat dialogen med oss deltidsanställda. BRF tog själv initiativet till en träff i oktober och vi får väl hoppas att den blev startskottet för ett bättre samarbete. Enda riktmärket För snart ett år sedan kom lagen om skydd mot olyckor. Jag hoppades och trodde att den skulle leda till förbättringar och att vi skulle få bra hand- minska de närmaste åren. Det genomgående på de olyckor som jag studerat är att insatserna har avstannat när man konstaterat att det läcker ut eller läckt ut petroleum. Dessutom verkar räddningstjänsten nästan regelmässigt lägga skum på en sådan olycka oavsett om det är bensin eller diesel i transporten. Snabbare tätning Det räddningstjänsten måste bli bättre på är att täta läckage så att man kan behålla produkten i fordonet i stället för att det läcker ut, det kan ibland vara mer bråttom att täta läckaget än att lägga skum. Dessutom måste de tekniker lingsprogram i kommunerna. Tyvärr verkar det nu som det enda riktmärket har varit kommunernas självbestämmande. Det tycks ha blivit fritt fram att reducera deltidsstyrkorna eller helt enkelt lägga ner brandstationer. Vem hade förväntat att det var så den nya lagen skulle tolkas? Inte jag i alla fall. Man plockar bort brandförmän, man nöjer sig med att ha first responders, styrkeledare, arbetsledare och allt vad man kallar dem, flera mil bort. Förmannen/räddningsledaren finns alltså miltals från brandmännen som ska rycka ut. Brandmännen på plats tvingas i akutläget fatta kanske livsviktiga beslut när det gäller taktik och annat de inte utbildats för. Varför nya benämningar? Runtom i landet uppfinner man ny nomenklatur, med befattningar jag aldrig sett i utbildningsprogrammen för räddningstjänsten i Sverige exempelvis styrkeledare, arbetsledare, enhetschef och first responder. Var i lagtexten finns dessa benämningar? Det är lätt att misstänka att man uppfinner detta enbart för att kringgå att behöva utbilda förmän på deltid. Hoppas att jag har fel. Varför kan man inte ha kvar de befattningar man fått utbildning för? 35 som används för att begränsa utspridning av de produkter som läckt ut bli effektivare. I Sirenen nr 7 2004 säger man att det är upp till branschen att se till att handlingar finns tillgängliga. Den lag som reglerar transporter av farligt gods anger tydligt vad som gäller för transporthandlingar, denna lag trodde jag var till för att räddningstjänsten ska kunna göra en snabb och riktig insats lika väl som att ange för avsändare transportör och mottagare vad som gäller. Bengt Sörlin Sollefteå Nya lagen har gett fritt fram att lägga ner styrkor Avslutningsvis hoppas jag att länsstyrelserna lever upp till sin roll som tillsynsmyndighet. Att de aktivt granskar kommunernas handlingsprogram samt att det finns både riskanalyser och konsekvensbeskrivningar för de nedskärningar som genomförs enbart av ekonomiska skäl ute i kommunerna. Att det går att påverka myndigheterna visas i grannkommunen Vilhelmina, där man ville lägga ner två deltidsstationer. Länsstyrelsen i Västerbotten gick emot kommunens nedläggsbeslut. Heder åt den länsstyrelsen och åt killarna i deltidskåren som tog strid och engagerade sig. Herman Persson Brandförman, Dorotea Också du kan tycka till på de här sidorna Alla är lika välkomna att delta i debatten (skriv max 40 rader eller 3 000 tecken på datorn, inklusive mellanslag). Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad Skicka gärna på e-post: stig.dahlen@srv.se Manusstopp för nr 1/05 är 15 januari. Välkommen!
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?