Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

32 Sirenens räddningsskola Sirenen Nr 8 • 2004 fortsättning från föregående sida Öva miljötänkande – i alla situationer eller oaktsamhet, och för räddningstjänstens del kanske inte rubriceringen blir så allvarlig som miljöbrott – men väl vållande till miljöstörning. Miljöbalken till vardags – Ta miljöbalken till stöd när du jobbar förebyggande. Lagen om skydd mot olyckor är tydlig när det gäller bränder. Däremot kan man inte ställa särskilt höga krav på skydd mot miljöolyckor med stöd av LSO. Här kan räddningstjänsten dra nytta av miljöbalken genom att samarbeta med miljökontoret. Räddningstjänsten kan inte själv förelägga och utdöma vite enligt miljöbalken och dess förordningar, men den möjligheten har miljönämnden. Genom samverkan, och argument grundade på både LSO och miljöbalken, får räddningstjänstens synpunkter större tyngd. Insatsplanera! Ta reda på var det fi nns känsliga områden i kommunen och planera för insatser vid olyckor på dessa platser. Integrera miljöaspekten i allt arbete, även i övningar. Hur påverkar det vi gör miljön? Har vi rätt utrustning? Rätt utbildning (bästa möjliga teknik, se ovan). Kan vi minska vår verksamhets miljöpåverkan? Öva miljötänkande – i alla situationer. Miljöfrågor bör vävas in i alla övningar, inte läggas in som en särskild del vid enstaka tillfällen. Argumentera utifrån miljöbalken för att få anslag till förbättringar av till exempel utrustning, utbildning och övningsområden. Miljöbalken i olyckan – Ta alltid med frågan: Hur påverkar olyckan miljön? (både vid insatsplaneringen och vid själva insatsen) Det kan vara ett utsläpp av farligt ämne. Vid en trafi kolycka med personbilar kanske enbart kylarglykol – en liten mängd men som kan vålla skador om det hamnar fel. Släckvatten kan behöva tas om hand, brandrök kan vara miljöskadlig; liksom det ibland är miljövänligare att låta ett ämne brinna än att släcka. Olyckan kan ha inträffat i ett känsligt område: vid en vattentäkt, nära en fi skodling, intill en bäck med ett hotat bestånd av öring. Räddningstjänst är inte en isolerad företeelse i samhället. Om samhället satsat pengar på åtgärder för att bevara exempelvis bäcköringen, kan Att läsa vidare Miljökunskap för räddningstjänsten. Från förebyggande till återställning. Räddningsverket 2001, under omarbetning 2004. Beställningsnummer: R00-237/01 Vägledning vid bränder och utsläppsberedskap. Miljösamverkan västra Götaland. Finns på nätet: http://cf.vgregion.se/miljo/miljosamverkan/ länk: Utgivet. Konkreta exempel, förslag till samverkan och miljöchecklistor för både förebyggande och räddningsinsatser. www.jordnara.nu Bra hemsida med sammanställning av i stort sett Foto: Arne Forsell Ta alltid med frågan: Hur påverkar olyckan miljön, både vid insatsplaneringen och vid själva insatsen? Det kan vara ett utsläpp av farligt ämne. Vid en trafi kolycka med personbilar kanske enbart kylarglykol – en liten mängd men som kan vålla skador om det hamnar fel. räddningstjänsten omintetgöra detta genom bristande kunskaper eller rutiner i att tänka miljömässigt. Livräddning först Miljöhänsyn går inte före livräddande insatser, men miljöaspekterna ska gå hand i hand med övrigt skadebegränsande arbete. Att strunta i miljön kan skada människor och djur på lång sikt. Alla behöver inte kunna allt. Räddningsledaren har stora befogenheter, och ett stort ansvar. Men miljökunskap är ett stort område; minst lika stort som räddningstjänst. Ta hjälp av experter i stället för att chansa. Fråga någon sakkunnig – dokumentera att frågan ställts, när och till vem, liksom vilket besked du fått. Då kan du visa att du tagit miljöhänsyn. all miljölagstiftning Naturvårdsverkets hemsida: www. naturvardsverket.se Räddningsverkets hemsida: www. raddningsverket.se RIB: Räddningsverkets integrerade beslutsstöd. Här fi nns erfarenheter, underlag, insatsstöd som Riskera och BFK (beräkningsprogram för kemikaliespridning), information om kemiska ämnen etcetera. Mer om miljöfrågor fi nns också att läsa i Sirenens räddningsskola nr 4/2002: ”Miljöhänsyn i räddningstjänsten”. Ett gott samarbete med kommunens miljökontor ger kontakter som är användbara också i en akut situation. Gör tillsyn gemensamt. Det blir rationellt för den verksamhet som ska ta emot inspektörer från både räddningstjänst och miljökontor, att göra det vid ett och samma tillfälle. Och praktiskt: det främjar samråd och samordning av kommunens budskap och direktiv. Lagen om skydd mot olyckor och miljöbalken har som vi sett många kopplingar till varandra. Öva med miljökontoret Genomför en kurs, eller öva ett scenario tillsammans. Det är givande för både räddningstjänsten och miljökontoret att lära om varandras arbetsområden. Bygg upp kontaktvägar för att samråda och ta hjälp av varandra, både till var- Gå en kurs Kontakta någon av Räddningsverkets skolor, för förslag till utbildning som kan skräddarsys utifrån behov och förutsättningar. Sandö: 0612-820 00, Skövde: 0500- 4640 00, Rosersberg: 08-590 080 00, Revinge: 046-23 35 00 Umeå universitet ger vårterminen 2005 en fempoängskurs: Miljökonsekvenser vid olyckor. Kursen är framtagen i samverkan med Räddningsverket. Mer information fi nns på: www.umu.se dags och i akuta lägen. Vem ska kontaktas och när? Hur nås miljöinspektörer utanför kontorstid? Finns joursystem? Larmlista? Samverka vid revidering av handlingsprogram. Miljöhänsyn är ett mycket bra område att arbeta tillsammans med; det bör tas in i både förebyggande och operativ verksamhet. Samverkan brukar också främja lösningar av ekonomiska frågor. Läraren Kerstin Eriksson i samarbete med Eva-Lena Lindbäck Namn: Kerstin Eriksson Ålder: 30 år Bostadsort: Härnösand Yrkesbakgrund: civilingenjör i miljö- och Kerstin Eriksson vattenteknik, VA-frågor vid Umeva i Umeå, därefter miljökontoret i Bjurholms kommun. Miljöhandläggare och lärare vid Räddningsverket Sandö sedan 2001. Fritid: familjen, hantverk, friluftsliv, vänner, böcker
Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra i nödbromsen och att skapa en värdegrund A tt brandmannayrket är speciellt har hävdats i alla tider. Brandstatio- nerna har varit slutna enheter till stor del nogsamt avgränsade mot övrig kommunal verksamhet och omvärlden. Allmänhetens bristande insyn och kunskap om verksamheten har medfört att det fortfarande lever kvar en stark mytbildning kring brandmannayrket (till exempel polera mässing och plocka ner katter från träd, etcetera) MEN under de senaste årtiondena har stora förändringar skett i samhället. Man skulle nästan kunna säga att allt har ifrågasatts eller förändrats. Tekniken har tagit över i vardagslivet – vem kan i dag klara sig utan mobiltelefon eller hemdator? Givetvis har detta kunnat skapa positiva effekter men det finns även en baksida som vi ännu inte riktigt har fått grepp på. Ingen positiv situation Ibland tycks ”förändring” i sig vara målet för förändringen. Aldrig någonsin har väl valmöjligheterna varit större för oss människor än i dag. Inom arbetslivet har den ena efter den andra omorganisationen skett – vi har inte sett slutet än. Mänskliga egenskaper såsom ”förändringsbenägen” efterfrågas och står högt på önskelistan vid nyanställningar. Livsstil och värderingar har förändrats i en oerhörd takt. Alla – människor och organisationer – är vi en del av samhället och präglas direkt eller indirekt i olika mått av de förändringar som sker. Under senare år tycks vantrivsel och bristande entusiasm sprida sig alltmer inom räddningskårerna. En faktor till detta är givetvis Ännu ett stockkonservativt inlägg på insändarplats om ny teknik i nr 7/04 av Sirenen. Stefan Särdkvist i Hästveda spydde galla över nymodigheten Skärsläckaren, en svensk uppfinning som skapat intresse för svensk räddningstjänst utomlands. Förmodligen är Särdkvist ett brandbefäl av den gamla stammen, som vill att saker och ting ska förbli som de alltid varit. Han ondgör sig över att Räddningsverket varit med och utvecklat denna produkt. Är det Foto: BILDBYRÅN, HÄSSLEHOLM Trafikolyckor har räddningstjänsten alltid sysslat med. Men en förändrad omvärld, lagar och annat ställer nya krav på brandmännen. Inför en osäker framtid är det dags att stanna upp och formulera en värdegrund, anser Philip Widell i sin insändare. sparkrav och nedskärningar inom all kommunal verksamhet, vilket även drabbat somliga räddningstjänster hårt. Att leva under ständigt hot om nedläggning av sin station eller neddragning i styrkan skapar ingen positiv arbetssituation. Vad är rimligt att göra? Under ett antal år har också diskussioner förts om vad som är rimligt att utföra ytterligare inom ramen för att vara brandman. Ska man åka på inbrottslarm eller inte? Flagghalning på helger ? Ska laget av avundsjuka att han själv inte rekryterats till Räddningsverket som han spyr galla över skärsläckaren och kombinationen av detta verktyg och små, snabba enheter? Jag kan ha många synpunkter på att Räddningsverket är passivt, men i fallet Skärsläckaren och mindre enheter applåderar jag. En del i vårt arbete Som deltidsförman skulle jag gärna se att kommunen köpte in skärsläckare till vår organisation, men det är väl att hoppas städa hela stationen för att spara in städkostnaden etcetera? Många har upplevt att kraven ökat på att göra sådant som man tidigare inte utfört och som upplevs ligga utanför det man anställts för. Upplevelsen av förändring är stor men upplevs inte positivt. En annan faktor är givetvis – vilket aldrig framkommer – att våra värderingar och vår livsstil har förändrats oerhört under senare år. Detta medför en förändrad syn på till exempel arbete och fritid. När vi talar om att arbetet har förändrats för mycket. Har läst flera artiklar om skärsläckaren i Sirenen och har en bekant på en närliggande heltidskår som prövat. Han är eld och lågor. Vår uppgift är att rädda liv och kan vi med en mindre enhet (snabbt fordon med två man) komma fram till en brand och kyla ner brandgaserna med hjälp av skärsläckaren så tycker jag att det är en självklarhet att metoden ska få en chans att utvecklas vidare och bli en del i vårt arbete och säkerhet (även bättre förutsätt- Ordet fritt har också personalens uppfattning om arbetet även förändrats. Osäker framtid En tredje faktor är att framtiden är än mer osäker vad gäller förändringar inom yrket. Lagen om skydd mot olyckor ställer hela verksamheten inför nya inriktningar. Den traditionella yrkesidentiteten tonas ner – förändras – till något som ännu är ganska obekant. Starkt förenklat kan man säga att tyngdpunkten går från utryckande till förebyggande verksamhet. Låter som avundsjuka, Särdqvist ningar när vi blivit full styrka för att leva upp till Arbetsmiljöverkets bestämmelser för rökdykning). Så Särdkvist – tänk i fall Skärsläckaren håller vad den lovar och svenska och internationella experter har rätt – då lär din önskan om att skärsläckaren ska blir ”en historisk parentes” inte infrias. Framåtsträvande förman 33 Det är inte utan att närpolisreformen från tidigt 1990-tal ekar i bakgrunden. Vi minns vad den förde med sig under en lång tid. Dessutom ska vi inte glömma att de förändringar i attityder och värderingar i samhället som sker ibland ställer räddningstjänstpersonal inför nya och svåra situationer i larmsituationer. Vi talar om ett ”hårdare” och ”omänskligare” samhällsklimat med mer våld och situationer i dag då till och med räddningstjänsten blir måltavla för detta. Några ytterligare intressanta värderingsförskjutningar gäller exempelvis synen på djur i förhållande till människor och dessutom finns starka strömningar som talar om naturen som ”besjälad”. Framtiden kommer att utvisa vad detta får för konsekvenser vid räddningsinsatser. Dags för en yrkeskod Är det inte dags att dra i nödbromsen? Är det inte dags att börja diskutera de grundläggande värderingarna man inom räddningstjänsten står för? Arbetsgivare och anställda. Det är också dags för en yrkeskod som vägledning i arbetet. I många andra verksamheter har man stannat upp och sökt formulera vad man står för i en så kallas värdegrund. Hur än lagar är formulerade och hur än nedskärningar sker och värderingar förändras har räddningstjänsten en mycket viktig samhällsfunktion. Låt alla goda krafter samverka till en positiv förändring. Philip Widell Också du kan tycka till på de här sidorna Alla är lika välkomna att delta i debatten (skriv max 40 rader eller 3 000 tecken på datorn, inklusive mellanslag). Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad Skicka gärna på e-post: stig.dahlen@srv.se Manusstopp för nr 1/05 är 15 januari. Välkommen!
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?