Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

26 Enkla fystester kan användas för att testa brandmäns förmåga vid krävande arbetsinsatser. Det var ett besked som mottogs med stort intresse på Fyskonferensen. Sirenen presenterade i förra numret vad Winternet i Boden kommit fram till när det gäller brandmannens fysiska förmåga. Winternet har tagit fram metoder för fystest som i anstängning kan motsvara ett antal krävande typinsatser. – Det är det här vi väntat på, en vetenskaplig studie, sade Mikael Wennerbeck, Göteborg. Han är testledare vid räddningstjänsten i Göteborg och en av de som aktivt förespråkat tester som kan bli enhetliga för riket. – Frågan är nu hur vi kommer att använda det, hur vi kan enas. Vi i storstäderna jobbar för ett gemensamt testprogram. Det här kan kanske även bli till hjälp i könsdebatten, sa Wennerbeck. Saknar du något i studien? – Jag saknar inget. Men som Christer Malm från Winternet påpekade, fysen är bara en bit av det vi måste testa. Det är oerhört viktigt att komma ihåg det. Hur personen fungerar men- talt och socialt, hur denne hanterar materiel; det finns mycket att väga in i samband med anställning, poängterades vid redovisningen. Men på Fyskonferens handlar det om den fysiska delen. Total uppmärksamhet När Christer Malm, idrottsfysiolog, och Ann-Sofie Lindberg, sjukgymnast, redovisade arbetet och resultaten var uppmärksamheten total i lokalen. De visade att med hjälp av ett fåtal fystester kan man vägledas till kapaciteten i de flesta typinsatserna. Winternet gör jobbet på uppdrag av Räddningsverket och i mars hoppas Malm att rapporten ska vara helt klar. Malm och Lindberg påpekade att de bara översatt vad visa insatser motsvarar i fysiskt arbete. Deras uppgift är inte att bestämma vilken nivå kraven ska ligga på, om en brandman Fyskonferensen Fyskonferensen arrangeras varje år av RIT (Räddningstjänstens idrott- och testledare). Forskningen kring brandmannens fysiska förmåga var huvudnumret vid årets konferens i Ronneby som lockade 130 deltagare. Hjälp för fystest – Det är det här vi väntat på Otrevligheter utvecklar – Om man vågar utsätta sig för otrevligheter, då utvecklas man. Som att stå här i dag. Sören Cratz, välkänd fotbollsledare, pratade ledarskap på Fyskonferensen. En av hans ledstjärnor är förändring. – Det skrämmer ofta folk. Men förändring kan vara positivt och förändring är otroligt viktigt. Sören Cratz En förändring är att våga flytta. Cratz uppmanade åhörarna att ta chansen när den dyker upp, att det är utvecklande att röra på sig. Och att våga ta risker. – Sverige är för grått, vi vågar inte ta risker. Och det är för negativt. Se bara på A-ekonomi. Ta bort såna negativa TV-program. Wennerbeck Fredriksson Haggö ska klara ett trapphus på två eller tre minuter. – Men kan ni sätta en miniminivå om ni får det uppdraget? var en fråga från publiken. – Det skulle vi kunna göra, om en kommun vill att vi ska göra det och ger oss uppdraget, svarade Christer Malm. Jonas Fredriksson, Stockholm, tyckte Winternets resultat visade att räddningstjänsterna inte legat helt fel i sina tester. – Insatstyperna är det många som använt. Det som det snackas för lite om är de tester som inte rör fysen. Jobbar ni med det? – Inte på ett tillräckligt bra sätt. Saknar du något i försöken? – Simtest. Folk kan ha vattenskräck. Testerna behöver också kompletteras med höjdtest och övning med mask för att kontrollera höjdskräck och klaustrofobi. Gemensam värdering ger gemensam kraft Mats Lindau, tidigare landslagsman i handboll, föreläste om hur man presterar på hög nivå under längre tid. En av hans viktigare ståndpunkter är att det är viktigt att gruppen har en gemensam grund för värdering och samma in- Mats Lindau tentioner. Han jämförde med ett isberg. Grunderna för värdering och intentionerna finns under ytan, de syns inte. Men de avspeglas i beteendet som finns ovan ytan. – Om det finns för många negativa valda sanningar i värderingen, ”vi är dåliga”, så påverkar det beteendet. Kraften finns under ytan. ■ ■ ■ Jämo har varit föreläsare på tidigare Fyskonferenser. Den här gången fanns också representanter på plats, men bara på åhörarplats. – Numera är fler än vi som diskuterar jämställdhet, noterade Helen Ekström. Vi är här för att lyssna, känna av hur debatten går. Roddmaskin är en mycket gångbar testmaskin för att kontrollera om brandmän klarar de fysiska kraven i arbetet. Hur tror du resultaten som nu presenterats kommer att påverka ert arbete? – Det beror på hur vår personalavdelning agerar, den verkar tro att man kan ta in folk hur som helst. Enhetliga tester? Jan-Erik Andersson, Norra Älvsborg, var en av flera som förespråkade enhetliga tester. – Vi måste sträva efter att vi gör samma moment, samma tester, runt om i landet. Sen kan man sätta kraven på olika nivåer i form av tider, antal lyft eller vad det är. Stefan Haggö, Västra Blekinge, ser gärna att Räddningsverkets skolor använder de resultat som Winternet kommit fram till. – Det vore bra om eleverna på tvååriga utbildningen hade genomfört tester som motsvarar typinsatserna när de går ur skolan. Då har de klarat fystesterna när de söker jobb. Lars Bjergestam på Räddningsverkets centrum för riskoch säkerhetsutbildning säger så här: – Vi kommer aldrig fram till något som leder till acceptans i alla kommuner. Och det är kommunerna som rekryterar, vårt uppdrag är att utbilda. – Men man kan tänka sig att eleverna får göra testerna man kommer fram till för att de ska få begrepp om på vilken nivå kraven kan ligga i en kommmun. Det är dock inget vi har diskuterat ännu. Anabola i farlig ökning Brandmän tränar ofta – och förhoppningsvis inte på konstgjord väg. Tommy Moberg, forskare vid Göteborgs universitet, fanns ändå på plats och pratade om risker med anabola steroider och även kosttillskott. Det var underhållande, fartfyllt och skrämmande. Moberg redovisade att allt för många våldsmän som vi läst om de senaste åren haft det gemensamt att de använt anabola steroider. – En kartläggning av 15 500 gymnasieelever i Göteborg 1997 visade att fyra procent av killarna och 0,9 procent av tjejerna använt anabola. Begränsar vi det enbart till de som styrketränar så stiger siffran till 9,5 respektive 3 procent. Och i dag finns det fem gånger så mycket anabola som 1997, sa Moberg. Han refererade också till en rapport från Karolinska institutet som tittat på 27 fall under åren 1983- 1995. – Elva av dem är döda i dag. Där fanns 16 gärningsmän, sex av dem dömda för mord och sju för misshandel eller våldtäkt.
Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferensen 27 Kommunförbundet – Pension vid 58 år bör avvecklas ■ Är riskerna för stora vid rökdykning? ■ Är det rimligt att brandmän får pension vid 58 år? Thord Eriksson och Håkan Palling, Kommunförbundet, provocerade för att få debatt på Fyskonferensen. Erikssons och Pallings åsikter retade säkert mer än en. Möjligen bidrog herrarnas debattvana till att publiken avstod från mothugg. Men någon gång hettade det till, som när rökdykningen ifrågasattes. – Det kommer säkert upp diskussioner i kommuner om man ska utföra det. Rökdykning sker under en halv procent av arbetstiden, men det tar 60 procent av pengarna. På vissa ställen rökdyker man en gång om året, kanske ska de fråga sig om de ska ha det i organisationen? sade Palling. – Och är det för farligt att hålla på med, kommer vi till den diskussionen? fyllde Eriksson i. – Vi här är partiska. Det är fel att ställa frågan till oss, svarade Sivert Lund, Gotland, och rev ner dagens applåd. Ställ frågan till medborgarna i stället, förväntar de sig att vi gör det? Hindrar karriärväxling Håkan Palling gick på ännu hårdare i pensionsfrågan. – Möjligheten att gå i pension vid 58 år bör avvecklas, ansåg han. Motiveringen var att det uppmuntrar till avgång före 67 år, det är dyrt för den enskilde och dyrt för arbetsgivaren, och det hindrar karriärväxling. – En 40-åring kanske tackar nej till att lämna utryckningen eftersom han redan då ser möjligheten till tidig pension, sade Palling. Han kallade också brandmännen för exklusiv manlig grupp. – Exklusiv? Jo, möjligen för att vi är de enda som har fyskrav. För vår pension avstår vi lön, åtminstone är det vad vi alltid får höra i löneförhandlingarna, replikerade Mikael Nelsson, Östra Blekinge. Svårare att rekrytera? Det nya utbildningssystemet, krav på räddningstjänstpersonal och former för rekrytering diskuterades också. Anders Engblom, räddningschef i Östra Ble- Även de som inte är chefer kan enligt arbetsmiljölagen ha arbetsgivaransvar. – Det har genom EU införts ansvar för flera. Det finns egentligen tre kategorier: chefer, arbetsledare och andra arbetstagare, sade Anders Bergström, jurist på Arbetsmiljöverket, på Fyskonferensen. ”Andra arbetstagare” kan enligt Bergström vara testledare, rökdykarledare, och dykledare. – Testledare och dykledare har en mer specifik uppgift. Det är inget man får i generell utbildning. Rökdykarledare är annorlunda. Ansvaret kräver kunskap om risker i arbetet, om bestämmelser och tillämpningen av dem. – Det är arbetsgivarens ansvar att se till att den Foto: JOHAN EKLUND Brandmän har rätt att gå i pension vid 58 år, för tidigt anser Håkan Palling, Kommunförbundet. kinge såg en risk med den nya utbildningen. – Om vi bestämmer oss för att ha den tvååriga utbildningen som grund för anställning så tror jag vi får mycket färre sökande. Vi brukar ha 100 sökande till en tjänst, i framtiden kanske vi får fem. Det finns ett bekymmer i det. Har nya förutsättningar för yrket, utbildningen och krav på mångfald samt fler kvinnor, påverkat rutinerna för rekrytering? undrade herrarna på scenen. – Vi inväntar resultatet från undersökningen om brandmannens fysiska förmåga. På en storstadsträff har vi beslutat att ta fram program för hur vi ska se på egenskaper hos de vi anställer. Men det är ingen panik, eftersom vi har anställningsstopp. Det gör snarare att det är läge att nu ta fram den profil vi vill ha, sa Mikael Wennerbeck, Göteborg. Han la till: – Vi är nog överens om i Sverige att vi ska klara tester för att få jobbet. Men sen kanske brandmän ska göra olika saker, kanske att inte alla ska rökdyka. Jan-Erik Andersson, Norra Älvsborg, gav signal om en annan verklighet: – Oftast är styrkorna så små att alla måste kunna göra allt, då blir det också samma test för alla. Maria Krüger, Landvetters flygplatsbrandkår: – Vårt mål är att alla tränar olika moment för att säkerställa kapaciteten, både för individens och arbetsgivarens skull. Och jag tror inte det är de äldre som är problemet, snarare de yngre som inte har samma vana att träna. Testledare kan ha arbetsgivaransvar som får uppgifterna har tillräcklig kompetens. För testledare kan ansvarsfrågan bli aktuell om en anställd inte är riktigt frisk och det finns risker med träning eller fystest. – Om personen är kraftigt förkyld bör nog testledaren säga ifrån om träning. Jag vet att det är känsligt att skicka hem anställda för sjukskrivning. Men jag tycker ni ska bestämma i organisationen hur ni ska sköta sånt. Det kan bli en ansvarsfråga om det händer något. Vem står då ansvarig om något händer? – Fördelning av uppgifter innebär inte att den som fått uppgiften automatiskt blir straffad vid en arbetsolycka. Arbetsgivaren kan inte bestämma vem som ska straffas vid en olycka, det gör domstolen. Text och foto på Fyskonferensen: PER LARSSON Brandman fastklämd En brandman klämdes fast vid en rullmaskin på Kvarnsvedens pappersbruk i Borlänge när räddningstjänsten var på besök för att tillsammans med företaget testa rutiner vid olyckor. En maskindel kom av någon anledning ur sitt läge och brandmannen klämdes fast. Räddningen fanns lyckligtvis nära och brandmannen kunde lämna lasarettet samma dag. Han var i tjänst en vecka senare. Det har tidigare hänt att personal vid bruket klämts fast vid maskiner. – Därför gjordes ett fullskaleförsök. Vi testade bland annat om lyftkuddar och hydraulverktyg som vi använder vid trafikolyckor kan användas vid olyckor på pappersbruket, säger Rune Masés vid räddningstjänsten Dala-Mitt. Testerna av rutiner vid olyckor kommer att fortsätta. Ambulansen lämnar skånska räddningtjänster Vid årsskiftet försvinner ambulansen ur organisationen hos räddningstjänsterna i Malmö och Helsingborg. Orsaken är att regeringsrätten konstaterade att verksamheten är lagvidrig. En lagändring är på gång. Men för sent för Helsingborg och Malmö där upphandlingar var på gång under året. – En 103-årig epok försvinner, konstaterar Malmös räddningschef Ken Henningson. De 100 i Malmö och 75 i Helsingborg som berörs kommer dock att stanna på arbetsplatsen. De byter bara arbetsgivare och drar på sig landstingets kläder. Om landstinget i framtiden bestämmer sig för att upphandla verksamhet tänker både Malmö och Helsingborg anmäla intresse för att få tillbaka verksamheten. – Absolut. Vi är även intresserade av att upphandla IVPA och sjukvårdslarm, säger Eva-Marie Abrahamsson, räddningschef i Helsingborg. Malmö köper ut personal 17 anställda vid räddningstjänsten i Malmö har accepterat ett avgångsvederlag och tar pension i förtid nästa år. För räddningstjänsten är det ett sätt att klara ekonomin och samtidigt kunna behålla de senast anställda. Anställda som nästa år är 58-59 år erbjöds 150 000 kronor, de över 60 år 100 000 i avgångsvederlag. 40 personer fick erbjudandet och 17 sade ja. – Det här innebär att vi klarar budgeten, men också att vi behöver nyanställa, säger räddningschefen Ken Henningson. Bland annat slutar tio personer som arbetar i utryckningsstyrka. För att klara bemanningen behöver fem nyanställas. Malmö kommer nästa år att ha en fast styrka på fem man som enbart jobbar dagtid. Man följer i stort exemplet från Södertörn att ha mest personal när behovet anses störst. Från att ha haft 26 man i beredskap dygnet runt kommer Malmö att ha 25 man på nattskiftet och 30 under dagtid. Skånes storförbund dröjer Ännu är inget klart med ett storförbund av räddningstjänster i Skåne. Men tio kommuner är fortsatt intresserade att ingå i förbundet. I februari ska kommunerna ha fått underlag för att kunna ta beslut om de vill gå med i förbundet eller ej. Malmö och Lund är de två tunga kommunerna i det tänkta förbundet. Representanter från de två kommunerna samt från Eslöv och Kävlinge driver nu det fortsatta utredningsarbetet. Övriga kommuner som visat intresse att ingå i förbundet är Trelleborg, Staffanstorp, Vellinge, Svedala, Lomma och Burlöv. Losstagnings-SM i Skövde SM i Losstagning 2005 genomförs på Räddningsverket Skövde 26-27 maj. Arrangör blir Svenska brand & räddningstjänsters idrottsförbund (SBRIF). Inbjudan kommer att skickas ut i god tid före tävlingen. Vid frågor kontakta Dan Wargclou, Räddningsverket Skövde 0500-46 40 69, Claes Borgström, SBRIF, 070-629 37 82 eller Reidar Johansson, SBRIF, 070-538 26 57. Förebyggande-konferens i april Räddningsverkets förebyggandekonferens hålls 13-14 april 2005 i Karlstad. Detaljerat program och inbjudan kommer på verkets webbplats, www.raddningsverket.se
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?