Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

24 Brandmän leder den nya generationen in i yrket. – Det är otroligt motiverande att jobba med dessa elever, säger Henrik Kindberg, brandman i Göteborg. Bland brandmän har uttryckts skepsis mot eleverna på den nya tvååriga utbildningen som utbildar nästa generations brandmän. Men Henrik Kindberg, Göteborg, och Michael Wahlquist, Norrköping, har en annan uppfattning och dessutom en god insyn. De är handledare för eleverna i den första kullen som nu har praktiktermin (så kallad Lia, som står för lärande i arbete). –Jag känner igen mig själv i dem. De har bara valt en annan väg för att bli brandmän, den väg som gäller nu, säger Henrik Kindberg. – De blir bra brandmän, säger Michael Wahlquist. Av samma skrot som vi Henrik Kindberg sökte och fick tjänsten som en av två handledare i Göteborg. Han har klivit av skiftet och jobbar dagtid för att ta hand om de tolv eleverna. – Alla kanske inte går i mål som brandmän. Men de är alla inriktade på jobb inom räddningstjänst och mycket intresserade. De skiftlag där eleverna är utplacerade är också enbart positiva, säger han. Den skepsis som funnits mot eleverna, framförallt att de skulle vara skrivbordsprodukter som inte klarar yrket, har han hört. Men den utredning som gjordes på Revinge, där det visade sig att eleverna hade lika bra fysik som brandmän som varit i yrket i ett år, har kanske tagit död på en del fördomar. – Det är möjligt att en del farhågor kommer att besannas i senare kurser, när det blir yngre elever med mindre erfarenhet. Men de här eleverna är av samma skrot och korn som vi själva. Bättre inkörsport Under praktiken i Göteborg får eleverna information om vilka anställningskrav räddningstjänsten har, vilka tester som måste klaras för att ha chans att få jobb. Henrik Kindberg konstaterar att eleverna får en bättre inkörsport än han själv en gång fick. – De träffar fler inom räddningstjänsten än jag själv gjorde som nyanställd. Vi har sagt till dem att det är nu de har chans att skaffa sig ett bra namn hos oss, och det har eleverna anammat. Michael Wahlquist håller med: – Eleverna får inblick i hela räddningstjänsten. Vi är ju deras inkörsport, praktiken blir som en provanställning. I Norrköping jobbar de två Utbildning Foto: PER LARSSON Heltidsbrandmän och handledare av framtida brandmän. Både Henrik Kindberg (till vänster) från Göteborg och Michael Wahlquist, Norrköping, trivs att jobba med påläggskalvarna. Brandmän lär själva av elever på praktik handledarna kvar på skiftet och har med sig en elev på samma skift. – Jag är ren handledare. Vår organisation är inte lika stor och kan nog ta max fyra elever. Fördelen hos oss är att vi snabbare kan göra en förändring om det behövs, det är lite barnsjukdomar så här i början. Lär sig själva av eleverna Henrik Kindberg och Michael Wahlquist är också överens om en annan sak – de lär själva av eleverna. – Jag har lärt mig mer om systematiskt brandskyddsarbete, om nya lagen. Jag har varit tvungen att läsa på, men jag har också lärt mig av eleverna, säger Henrik. – Det känns jätteutvecklande för mig. Jag får snabbare insyn i det nya och jag får jobba med unga personer som visar stor vilja, säger Michael. Medan Michael kombinerar handledarskapet med att jobba kvar på skiftet så jobbar Henrik enbart dagtid. Åttahalvfem varje dag är ovant. – Jag hoppas att handledarskapet ska utvecklas till kombitjänster. Men om du måste välja, handledare på dagtid eller arbete på skiftet? – Då återgår jag nog till skiftet. PER LARSSON Sirenen Nr 8 • 2004 Vidareutbildning studiefinansieras? Räddningsverket vill ändra kraven för att söka vidareutbildning och att eleverna ska få rätt till studiemedel. Det ska bli lättare för andra än anställda i räddningstjänsten att gå Räddningsverkets vidareutbildningar. Enskilda anställda i räddningstjänsten ska själva kunna söka och gå utbildningar i stället för att vara beroende av att arbetsgivaren ansöker om utbildningsplats. Räddningsverket har utarbetat ett förslag, som i december ska på snabbremiss till Kommunförbundet. Det ska sedan lämnas till regeringen, som tidigare i år gav verket i uppdrag att bland annat utreda möjligheterna för enskilda att med studiemedel finansiera sin fortbildning. – Olika kategorier kommer att nappa på denna möjlighet, exempelvis elever som avslutat den nya utbildningen i skydd mot olyckor och personal på andra förvaltningar än räddningstjänsten, säger Lars-Gunnar Strandberg på Räddningsverkets Centrum för risk- och säkerhetsutbildning (CRS). Han poängterar dock att det även fortsättningsvis under Tjockaste utbildningskatalogen hittills Räddningsverkets fyra skolor får ett allt bredare utbildningsutbud. Det framgår också av den nya utbildningskatalogen: ”Utbildningar inom risk och säkerhet 2005”, som är tjockare och med fler nyheter än någonsin. Utbildningarna vänder sig till kommuner, företag, statliga myndigheter och organisationer. Utbildningskatalogen kan utan kostnad beställas från Ny upplaga av särtryck I varje nummer av Sirenen hittar du utbildningsserien ”Sirenens räddningsskola”. Lärare på verkets skolor ger på två-tre sidor grundläggande kunskaper och nyheter inom ett speciellt ämne. Primär målgrupp är räddningstjänstens personal. Ämnena i 2003 års produktion finns nu samlade i ett särtryck som utan kostnad kan beställas från Räddningsverkets publikationsservice. Särtryck finns sedan tidigare också från 2002 års produktion. Vid beställning ange: Särtryck Sire- överskådlig tid blir möjligt för räddningstjänsterna att skicka personal till fristående kurser i stället för de terminsalternativ som nu föreslås. Räddningsverket ger två alternativ till sammanhållna basprogram för vidareutbildning under en termin. Det ena är på 22 veckor och omfattar ämnena Metoder för samhällsinriktat säkerhetsarbete (10 veckor), Räddningsledare (6) och Tillsyn och olycksförebyggande (6). Eftersom räddningsledning finns med krävs att den sökande har utbildning i räddningstjänst, lägst brandman deltid. Det andra är på 20 veckor, lika fördelade på ämnena Metoder för samhällsinriktat säkerhetsarbete och Strategier för samhällsinriktat säkerhetsarbete. – Målgruppen här är i första hand personal utanför räddningstjänsten, exempelvis personal inom miljö och hälsa, byggare och elektriker, säger Lars-Gunnar Strandberg. För fortsatt vidareutbildning föreslås även fördjupningskurser i ovanstående ämnen. CRS hoppas att den nya utbildningen kan påbörjas våren 2006 och att den då är studiemedelsberättigad. Räddningsverkets publikationsservice, 651 80 Karlstad, via fax 054-13 56 05 alternativt e-post: publikationsservice@srv.se nens räddningsskola + årtalet. Räddningsverkets publikationsservice, 651 80 Karlstad, via fax 054-13 56 05 alternativt e-post: publikationsservice@srv.se
24 Brandmän leder den nya generationen in i yrket. – Det är otroligt motiverande att jobba med dessa elever, säger Henrik Kindberg, brandman i Göteborg. Bland brandmän har uttryckts skepsis mot eleverna på den nya tvååriga utbildningen som utbildar nästa generations brandmän. Men Henrik Kindberg, Göteborg, och Michael Wahlquist, Norrköping, har en annan uppfattning och dessutom en god insyn. De är handledare för eleverna i den första kullen som nu har praktiktermin (så kallad Lia, som står för lärande i arbete). –Jag känner igen mig själv i dem. De har bara valt en annan väg för att bli brandmän, den väg som gäller nu, säger Henrik Kindberg. – De blir bra brandmän, säger Michael Wahlquist. Av samma skrot som vi Henrik Kindberg sökte och fick tjänsten som en av två handledare i Göteborg. Han har klivit av skiftet och jobbar dagtid för att ta hand om de tolv eleverna. – Alla kanske inte går i mål som brandmän. Men de är alla inriktade på jobb inom räddningstjänst och mycket intresserade. De skiftlag där eleverna är utplacerade är också enbart positiva, säger han. Den skepsis som funnits mot eleverna, framförallt att de skulle vara skrivbordsprodukter som inte klarar yrket, har han hört. Men den utredning som gjordes på Revinge, där det visade sig att eleverna hade lika bra fysik som brandmän som varit i yrket i ett år, har kanske tagit död på en del fördomar. – Det är möjligt att en del farhågor kommer att besannas i senare kurser, när det blir yngre elever med mindre erfarenhet. Men de här eleverna är av samma skrot och korn som vi själva. Bättre inkörsport Under praktiken i Göteborg får eleverna information om vilka anställningskrav räddningstjänsten har, vilka tester som måste klaras för att ha chans att få jobb. Henrik Kindberg konstaterar att eleverna får en bättre inkörsport än han själv en gång fick. – De träffar fler inom räddningstjänsten än jag själv gjorde som nyanställd. Vi har sagt till dem att det är nu de har chans att skaffa sig ett bra namn hos oss, och det har eleverna anammat. Michael Wahlquist håller med: – Eleverna får inblick i hela räddningstjänsten. Vi är ju deras inkörsport, praktiken blir som en provanställning. I Norrköping jobbar de två Utbildning Foto: PER LARSSON Heltidsbrandmän och handledare av framtida brandmän. Både Henrik Kindberg (till vänster) från Göteborg och Michael Wahlquist, Norrköping, trivs att jobba med påläggskalvarna. Brandmän lär själva av elever på praktik handledarna kvar på skiftet och har med sig en elev på samma skift. – Jag är ren handledare. Vår organisation är inte lika stor och kan nog ta max fyra elever. Fördelen hos oss är att vi snabbare kan göra en förändring om det behövs, det är lite barnsjukdomar så här i början. Lär sig själva av eleverna Henrik Kindberg och Michael Wahlquist är också överens om en annan sak – de lär själva av eleverna. – Jag har lärt mig mer om systematiskt brandskyddsarbete, om nya lagen. Jag har varit tvungen att läsa på, men jag har också lärt mig av eleverna, säger Henrik. – Det känns jätteutvecklande för mig. Jag får snabbare insyn i det nya och jag får jobba med unga personer som visar stor vilja, säger Michael. Medan Michael kombinerar handledarskapet med att jobba kvar på skiftet så jobbar Henrik enbart dagtid. Åttahalvfem varje dag är ovant. – Jag hoppas att handledarskapet ska utvecklas till kombitjänster. Men om du måste välja, handledare på dagtid eller arbete på skiftet? – Då återgår jag nog till skiftet. PER LARSSON Sirenen Nr 8 • 2004 Vidareutbildning studiefinansieras? Räddningsverket vill ändra kraven för att söka vidareutbildning och att eleverna ska få rätt till studiemedel. Det ska bli lättare för andra än anställda i räddningstjänsten att gå Räddningsverkets vidareutbildningar. Enskilda anställda i räddningstjänsten ska själva kunna söka och gå utbildningar i stället för att vara beroende av att arbetsgivaren ansöker om utbildningsplats. Räddningsverket har utarbetat ett förslag, som i december ska på snabbremiss till Kommunförbundet. Det ska sedan lämnas till regeringen, som tidigare i år gav verket i uppdrag att bland annat utreda möjligheterna för enskilda att med studiemedel finansiera sin fortbildning. – Olika kategorier kommer att nappa på denna möjlighet, exempelvis elever som avslutat den nya utbildningen i skydd mot olyckor och personal på andra förvaltningar än räddningstjänsten, säger Lars-Gunnar Strandberg på Räddningsverkets Centrum för risk- och säkerhetsutbildning (CRS). Han poängterar dock att det även fortsättningsvis under Tjockaste utbildningskatalogen hittills Räddningsverkets fyra skolor får ett allt bredare utbildningsutbud. Det framgår också av den nya utbildningskatalogen: ”Utbildningar inom risk och säkerhet 2005”, som är tjockare och med fler nyheter än någonsin. Utbildningarna vänder sig till kommuner, företag, statliga myndigheter och organisationer. Utbildningskatalogen kan utan kostnad beställas från Ny upplaga av särtryck I varje nummer av Sirenen hittar du utbildningsserien ”Sirenens räddningsskola”. Lärare på verkets skolor ger på två-tre sidor grundläggande kunskaper och nyheter inom ett speciellt ämne. Primär målgrupp är räddningstjänstens personal. Ämnena i 2003 års produktion finns nu samlade i ett särtryck som utan kostnad kan beställas från Räddningsverkets publikationsservice. Särtryck finns sedan tidigare också från 2002 års produktion. Vid beställning ange: Särtryck Sire- överskådlig tid blir möjligt för räddningstjänsterna att skicka personal till fristående kurser i stället för de terminsalternativ som nu föreslås. Räddningsverket ger två alternativ till sammanhållna basprogram för vidareutbildning under en termin. Det ena är på 22 veckor och omfattar ämnena Metoder för samhällsinriktat säkerhetsarbete (10 veckor), Räddningsledare (6) och Tillsyn och olycksförebyggande (6). Eftersom räddningsledning finns med krävs att den sökande har utbildning i räddningstjänst, lägst brandman deltid. Det andra är på 20 veckor, lika fördelade på ämnena Metoder för samhällsinriktat säkerhetsarbete och Strategier för samhällsinriktat säkerhetsarbete. – Målgruppen här är i första hand personal utanför räddningstjänsten, exempelvis personal inom miljö och hälsa, byggare och elektriker, säger Lars-Gunnar Strandberg. För fortsatt vidareutbildning föreslås även fördjupningskurser i ovanstående ämnen. CRS hoppas att den nya utbildningen kan påbörjas våren 2006 och att den då är studiemedelsberättigad. Räddningsverkets publikationsservice, 651 80 Karlstad, via fax 054-13 56 05 alternativt e-post: publikationsservice@srv.se nens räddningsskola + årtalet. Räddningsverkets publikationsservice, 651 80 Karlstad, via fax 054-13 56 05 alternativt e-post: publikationsservice@srv.se
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?