Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

22 Hur löser kommunen en allvarlig kris? Uppsala testade sin beredskap i en två dagar lång verklighetstrogen krishanteringsövning vid Räddningsverket Rosersberg. Det är mitten av november och det har gått 40 timmar sedan Uppsala och grannkommunerna drabbades av ett elavbrott. Minusgrader och snö är att vänta. Fjärrvärmeverket står stilla och folk börjar frysa hemma i sina bostäder. Maten beräknas räcka i två dagar. Läget är kaotiskt, skolorna är stängda och kommunstyrelsens ordförande Lena Hartwig (s) bedömer situationen som en extraordinär händelse och kallar samman krisledningsnämnden. Femtio personer från Uppsalas kommunala förvaltning sitter utplacerade i tre olika ”staber” i Slottsstallet på Räddningsverket Rosersberg och övar krishantering. – Bara att få hit alla nyckelpersonerna, där ingen direkt har tomma kalendrar, har varit ett hästjobb. Men det gick, säger Kjell Mo, Räddningsverkets lärare, som håller i trådarna till spelövningen. Politiska ledningen I ett rum sitter krisledningsnämnden, sju personer från Uppsalas högsta politiska ledning. I rummet intill jobbar krisledningsnämndens stab, ett 15tal personer med stadsdirektören Kenneth Holmstedt som stabsordförande: – Det här klarar vi inte själva, vi måste be andra att hjälpa oss ur det här kaoset, konstaterar han. Spelövningens främsta syfte är just att öva samverkan. När samverkar vi och hur samverkar vi? Och med vilka? Var är bristerna i dagens samverkan vid större kriser, hur förbättras arbetet? Vilka beslut ska politikerna respektive tjänstemännen fatta? Kjell Mo går runt och observerar och lyssnar: – Just nu famlar de i mörker där inne i sina staber, det här är obanad terräng. Det handlar mycket om vem som ska fatta vilka beslut, att alla förstår sina roller. Tar för lång tid Det är också första gången Räddningsverket har en krishanteringsövning av den här storleken. Uppsala kommun betalar 80 000 kronor för hela paketet. Det är stabsorientering och stabschefen Åsa Morén avbryter: – Det här tar för lång tid. Vi kan inte mala på om detaljer och debattera som om vi vore på ett kommunalt nämnde- sammanträde. Vi måste bli snabbare, säger hon irriterat. Stabsorienteringen tar 50 minuter. – Max 10-15 minuter får avsättas, säger Kjell Mo och konstaterar: – Kommunala tjänstemän är inte vana stabsarbete. Men vid en kris krävs det att de byter ledarstil och arbetssätt, och bara en sån sak behöver övas upp. Man måste kunna peka med hela handen, utan att kränka andra människor. Normativa beslut Inne hos krisledningsnämnden äter politikerna godis och diskuterar vilka normativa beslut som måste tas. De är otåliga, det tar för lång tid att bli uppdaterad på läget och informerad om vad som görs operativt. Samtidigt är Lena Hartwig, kommunstyrelsens ordförande, tillika krisledningsnämndens ordförande, mycket nöjd med att de lyckats få till den här övningen: – Vi tar beredskapen på stort allvar och vet att det kan smälla när som helst. Då vill vi vara förberedda, och vi behöver ta reda på vilka brister som finns i vår ledningsplan. – Vi ska inte lösa problemet åt våra staber, vi ska fatta de övergripande besluten, prioritera var vi lägger vårt krut. Satsa på vård- och omsorg Man enas om att prioritera vård/Omsorg, vatten/avlopp, matförsörjning, trygghet och säkerhet, kommunikationer och information till allmänheten Samtidigt har flera operativa beslut redan fattats ute i de två staberna för Teknik/Service och Vård/Utbildning. Prioritet ett är äldrevården, 400 omsorgstagare har evakuerats från sina boenden till Akademiska sjukhuset. Det kan bli fler om läget förvärras. Genom samverkan med länsstyrelse och militär har man fått 30 kubik diesel för att ha drivmedel till de kommunala fordonen. Radio Uppland är beredd att bistå med information till allmänheten. Pusslet läggs bit för bit. Efter lunch kommer en färsk prognos från SMHI – sjunkande temperatur och snöbyar. Klara alla hotbilder Uppsalas beredskapssamordnare, Thomas Hall, är den som tagit initiativet till övningen på Rosersberg: – Övning är oerhört viktigt för att få en fungerande beredskap, den ska kunna träda in oavsett vilken hotbild vi har att göra med. Vi har beredskapsdagar varje år, kontinuiteten är viktig. Än har vi inte haft någon Utbildning Rosersberg allvarlig kris i Uppsala, men vår tur kommer ju förr eller senare. Vi har varit nära, vi har haft Knutby som var en social kris där krisberedskapen skulle kunna ha trätt in. – Samövning är även viktigt för att känna igen folks ansikten. Känner man varandra väl, vet man att det är ok att lyfta luren och ringa hem till kommunstyrelsens ordförande. Det kanske är ett måste för att komma igång snabbt med en insats. Sirenen Nr 8 • 2004 När krisen kom till Uppsal Vad gör vi nu? Uppsala kommuns stadsdirektör Kenneth Holmstedt och Åsa Morén, säkerhetschef, diskuterar hur överlämning och utbyte av information mellan staberna kan effektiviseras. Om vi samverkar även i vardagen uppnår vi detta, säger räddningschef Tommy Ekstrand. Text och foto KATARINA SELLIUS
a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Rosersberg 23 Uppsalas räddningschef Tommy Ekstrand sitter i skolans ledningsträningsanläggning och på monitorerna har han koll på arbetet i de olika staberna. Hela Uppsalas politiska ledning och förvaltning var på plats i Rosersberg under två speldagar och övade krishantering. Fakta Enligt lagen om extraordinära händelser ska kommunerna inrätta en krisledningsnämnd och ta fram planer för hur man ska förebygga och hantera kriser. Räddningsdykning: Att bli expert på det oväntade Räddningsdykning skiljer sig från all annan dykning. Varje sekund är dyrbar och det gäller att bli expert på det oväntade. Sedan 2000 är Räddningsverket huvudman för räddningsdykarutbidningen i landet. Under 2005 planeras en sju veckor lång utbildning vid Räddningsverket Rosersberg. Räddningsdykning är en mycket avancerad form av dykning. Ofta hinner man inte planera insatserna på samma sätt som vid annan dykning. Därför ställs höga krav på den som ska bli professionell räddningsdykare. Egentligen hör stress och dykning inte ihop. Men i räddningsdykning är larm, stress och tickande sekunder själva förutsättningen. – I regel bygger all dykning på planering och säkerhet. I räddningsdykning är det precis tvärtom – man hinner inte planera alls, det handlar om att så snabbt som möjligt komma i vattnet för att livrädda, säger Janne Ström, brandman och räddningsdykarinstruktör som håller i utbildningen. Viktigt öva incidenter – Det viktigaste i räddningsdykning är därför att öva incidenter och alla tänkbara problem som kan uppstå under ett dyk. Att träna upp rutiner för det oväntade, stressade situationer, problem med utrustningen, att man fastnar, tappar masken, fenor, och så vidare. – Risken är större att detta ska ske när du inte har tid att vara noggrann. Om du springer ut på en brygga och människor I dag finns ingen klar struktur för samverkan och ledning vid större olyckor eller störningar i samhället. Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten driver ett unikt projekt för att stärka samhällets krishanteringsförmåga. Projektet kallas GROHS och är ett samverkansprojekt för regional ledning. Det står för Grundförmåga för regional ledning vid olyckor, hot och svåra påfrestningar. Kjell Mo, lärare vid Räddningsverket Rosersberg, arbetar med projektet: – När en kris berör ett större område ökar snabbt antalet aktörer som ska samverka i hante- står och pekar i vattnet, kan du inte stanna och kontrollera dina grejer. Du måste klara att dyka ändå, förklarar Janne Ström. Dykare i 24 år Själv har han varit räddningsdykare i 24 år och sedan 14 år tillbaka är han instruktör. Han har jobbat som räddningsdykarutbildare både i Sverige och utomlands. Som instruktör är det en fördel att ha lång erfarenhet också av utbildning. Till vardags är Janne stationerad på Kungsholmens brandstation som har 40 räddningsdykare och 120 larm om året. – I första hand jobbar vi med livräddning, i andra hand bistår vi vid eftersök av personer under vatten. Nöter in rutiner – Övningarna på utbildningen genomförs så realistiskt som möjligt och vi dyker också på olika håll i landet. Rutiner nöts in för att dykarna ska bli trygga och kunna fungera optimalt i pressade situationer. Kursen innehåller även medicinska komplikationer vid dykning och behandling av dessa och leder fram till behörighet för certifikat A, lättdykarecertifikat med räddningsdykarkompetens. Sverige i frontlinjen För att bli godkänd som yrkesverksam räddningsdykare av Räddningsverket krävs att man genomgått räddningsdykarutbildningen. Sverige ligger i frontlinjen när det gäller utbildning av dykare. – Våra kunskaper och erfarenheter har efterfrågats utom- ringen av krisen. Då ökar också svårigheten att leda och samordna arbetet, säger han. Vid omfattandekrissituationer som Kjell Mo berör flera kommuner övergår det övergripande samordningsansvaret till länsstyrelsen, som ska samordna flera kommuner. – Det byggs upp ett komplext nätverk av olika aktörer, länsstyrelse, polis, landsting, räddningstjänst och krisledningsnämnder som ska samverka. Kan man bygga upp dessa nätverk och samverka även i varda- Det ställs höga krav på den som ska bli professionell räddningsdykare. Ofta hinner man inte planera insatserna på samma sätt som vid annan dykning. Under nästa år anordnar Räddningsverket Rosersberg kurs i räddningsdykning. lands. Bland annat har vi bidragit till att bygga upp räddningsdykningen på Åland, säger Ström. Men också Norge, Island och Danmark efterfrågar svensk erfarenhet. Sveriges dykberedskap be- gen, har man kommit långt. GROHS-projektet bygger på att öka samhällets förmåga att hantera stora samhälleliga kriser genom att arrangera seminarier och som leder till kunskap om olika aktörers verksamheter och resurser. Det ligger sedan till grund för att ta fram övningar på regional nivå för att öka regioners krishanteringsförmåga. – Projektet genomförs genom att starta underprojekt ute i länen. Det är där som arbetet med att bygga upp krishanteringsförmågan sker, förklarar Kjell Mo. – Varje region är unik, riskoch sårbarhetsanalyserna ser olika ut. Därför måste varje län bygga upp sitt eget krishante- står av cirka 400 räddningsdykare i 22 kommuner, främst efter kusterna i mellersta och södra delarna av Sverige. Svårt samordna hantering av stora kriser ringssystem, det finns ingen nationell helhetslösning, att så här gör vi överallt. Olika län har olika förutsättningar och resurser. Kan arbeta proaktivt Bland annat har underprojekt startats i Dalarna, Gävleborg, Jönköping, Kalmar och Skåne. – Största vinsten med ökad samverkan på regional nivå är att man får tidiga signaler på att något är fel, att man snabbt har en samlad bild av vad som händer och man därmed kan arbeta proaktivt. Man är aktiv i ett förebyggande syfte, säger Kjell Mo.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?