Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

2 Inledaren Mot bättre balans inom räddningstjänsten Lagen om skydd mot olyckor har varit gällande sedan 1 januari i år. Ska jag döma av de reaktioner som jag själv mött eller som medarbetarna kommit i kontakt med, har införandet av lagen genomförts utan några påtagliga komplikationer. Det är bra att arbetet skapat engagemang hos både tjänstemän och politiker. Det är naturligtvis ännu för tidigt att bedöma om den minskade detaljregleringen har lett till en effektivare verksamhet där kommunerna kunnat anpassa och utveckla sin förebyggande verksamhet och räddningstjänst efter de lokala förhållandena. Enskilda och kommuner har haft året på sig att förbereda vissa bestämmelser, som träder i kraft den 1 januari 2005. Det gäller ägare av byggnader och andra anläggningar, som ska lämna en skriftlig redogörelse över brandskyddet. Men det rör också kommunerna som ska ha beslutat om handlingsprogram, dels för förebyggande verksamhet, dels för räddningstjänst. Många hinner inte till årsskiftet Det är i dessa handlingsprogram som kommunerna ska ange målen för säkerheten och hur målen ska uppnås. Hur är den förebyggande verksamheten ordnad och planerad? Hur har kommunen tänkt möta de risker som finns, vilken är den egna förmågan och hur ska resurser kunna skaffas om de egna inte räcker till? I början av december hade länsstyrelserna fått in ett drygt hundratal handlingsprogram för samråd före beslut av respektive fullmäktige. Några kommuner har bestämt sig för ett handlingsprogram för vardera verksamheten, men de flesta har kommit fram till att ett gemensamt program är att föredra. Innehåll Nyheter Trött på konservativ räddningstjänst ……………4 Halvering av antalet dödsbränder ………………5 Många kommuner bryter mot lagen ……………6 Dokumenterar brandskyddet föredömligt ……6 Explosionsrisk vid tankbilsolycka ………………8 Tjänar minuter med mindre enhet ………………9 Fyrverkeribranden i Kolding …………………10-11 December – den brandfarliga månaden ………12 Räddningsvärnet en viktig resurs ………………13 Tema Boendesprinkler Sprinkler självklarhet i Scottsdale ………………14 Privat räddningstjänst blir kommunal …………15 Satsa på skydd för utsatta grupper ……………16 Ofta skillnaden mellan liv och död ………………17 Satsning på sprinkler efter storbrand …………18 Försäkringsbolagen nöjer sig med regelverket 19 Vi kan redan nu konstatera att många kommuner inte klarar att leva upp till riksdagens krav att besluta om handlingsprogram före årsskiftet. Ännu sämre verkar det vara med brandskyddsredogörelserna. Skydd mot mer än bränder Det är intressant att konstatera att många kommuner anammat lagens intentioner att verka för skyddet också mot andra olyckor än bränder. Många kommuner tycks inte ha tvekat inför uppgiften att ta initiativet till att samordna all olycksförebyggande och skadebegränsande verksamhet inom kommunen. Tanken på en samsyn om trygghet och säkerhet för kommuninvånarna kan bli en realitet. Jag har också fått intrycket att den kommunala räddningstjänsten klivit fram och förklarat sig beredd att bli motor i det kommunala säkerhetsarbetet. Bättre balans Vi har ännu inte gjort någon sammanställning och analys av handlingsprogrammen, men förhoppningsvis är den nya lagen efter ett knappt år på väg att skapa en bättre balans mellan förebyggande och operativ verksamhet. För räddningstjänstförvaltningarna innebär förändringarna behov av en bredare grundkompetens liksom spetskompetens inom vissa områden. Den nya tvååriga utbildningen i skydd mot olyckor är viktig i det perspektivet. Vid halvårsskiftet nästa år står de första 170 eleverna till ar- Utbildning/Rosersberg Gradin – en av kuggarna för säkrare samhälle 20 När krisen kom till Uppsala ……………………22 Räddningsdykare en avancerad roll ……………23 Brandmän handledare för Lia-elever …………24 Barnsäkerhet: Glöm inte fråga barnen …………25 Fyskonferensen Efterlängtat stöd för fystest ……………………26 ”Pension vid 58 år bör avvecklas” ………………27 Erfarenheter Var femte buss en brandfara ……………………28 Öva med inomhusbrandposter …………………29 Sirenens räddningsskola Räddningstjänsten och miljöbalken ………30-32 Sirenen Nr 8 • 2004 betsmarknadens förfogande för arbete med skydd mot olyckor. I förarbetena till lagen understryks vikten av en effektiv tillsyn: kommunerna ska utöva tillsyn över enskilda, länsstyrelserna över kommunerna med Räddningsverket som centralt ansvarig för tillsynen. Länsstyrelsernas kompetens stärkt Vid flera tillfällen under året har våra medarbetare träffat företrädare för länsstyrelserna för att i bästa samförstånd stärka länsstyrelsernas förmåga att både ge råd och utöva tillsyn. Jag vågar påstå att länsstyrelsernas kompetens på dessa områden avsevärt ökat under året. Vi ser vi fram mot ett nytt verksamhetsår där Räddningsverket getts ännu bättre förutsättningar att på central nivå driva säkerhetsfrågorna. Vi har fått ansvaret att samordna barnsäkerhetsarbetet. Regeringen har gett klartecken till att öka resurserna vid Centrum för erfarenhetsåterföring från olyckor, NCO, för att kommuner och andra ska få värdefulla underlag för säkerhetsarbetet. Vi har ansvaret att fördela 37 miljoner kronor till frivilligorganisationer och andra för ett brett samhällsinriktat säkerhetsarbete. Vi går mot ett säkrare samhälle. Tack för 2004 och ett gott nytt 2005! Christina Salomonson Generaldirektör, Räddningsverket Ordet fritt Dags att skapa en värdegrund …………………33 Gör räddningshelikopterna civila ………………34 Kunskapsnivån vid tankbilsolyckor för låg ……35 Näst sista Nytt om namn, kolumn …………………………39 Omslagsbilden Foto: UFFE KONGSTED/PRESSENS BILD Räddningstjänsten trodde först det var en containerbrand. Det var värre än så. Branden i fyrverkerifabriken i Kolding krävde en brandmans liv, sju skadades.
Sirenen Nr 8 • 2004 V art är svensk räddningstjänst på väg? Diskussio- nen borde inte handla om var vi befinner oss utan vart vi är på väg. Ett problem är att vi aktörer och intressenter i svensk räddningstjänst inte pratar med varandra. Vi bara turas om att prata. Om du inte vet vart du ska är risken stor att du hamnar någon annanstans. Svensk räddningstjänst tycks på väg att omstrukturera/omorganisera och lägga ner sig själv i en otrolig hastighet utan att se målen, det vill säga ”vart ska du”. Så blir det om inget görs nu, ja egentligen nyss för vi tror att vi inte ens är enade om var vi är. Eller som seriefigurerna Kalle och Hobbe säger: Hobbe: Vet du vad du ska skriva nu? Kalle: Nej, jag väntar på inspiration. Att skapa är inte som att vrida på en kran. Man måste vara i stämning. Hobbe: Vadå för stämning? Kalle: Panik i sista minuten Trötta på att ro ensamma Vi inom Brandmännens Riksförbund (BRF) känner ”Kalles stämning” och en djup oro för utarmningen av skyddet av Sveriges medborgare till förmån för kommunalt självstyre och dess ekonomi. Wilhelm Moberg uttryckte detta med; ”När politiker säger att vi sit- ter i samma båt – så ta dej i akt! Det betyder att det är du som ska ro”. Vi i BRF börjar bli trötta på att ro ensamma och vädjar nu efter fler roddare. Vad säger verket? Tyvärr kan vi konstatera att i den nya lagstiftningen läses i stort bara att det ”kommunala självstyret skall gälla”. Sedan tror, snart vet, kommunerna att det är fritt fram. ”Snart vet” beroende på att ”tiger man så samtycker man” och i sanning; Vad säger egentligen Räddningsverket och har någon hört någonting om detta från vår tillsynsmyndighet mer än politiskt korrekta uttalanden och skrivelser i ”politisk ton”? Dagligen kommer det rapporter utifrån landet om nedläggningar och neddragningar inom befintliga organisationer. Detta gäller både deltidsoch heltidskårer. Är du som skattebetalare beredd att betala priset för ett sämre skydd med förhöjda försäkringspremier, minskad etablering av in- dustriell och kommunal verksamhet, långa väntetider innan hjälp anländer, om den nu anländer, med mera? Amatörmässigt Naturligtvis måste man pröva de ekonomiska förutsättningarna för all verksamhet, men oftast är de utredningar som ska ligga till grund för beslutet för gamla, för slentrianmässigt, alternativt amatörmässigt, gjorda om de överhuvudtaget finns. Vidare saknas nästan alltid mål för verksamheten och konsekvensanalysen över vad man egentligen beslutar om. Vår ståndpunkt är dessutom att alla i verksamheten ska vara föremål för utredning och inte bara ”deltidsbrandmannen”, som vi ser som den mest utsatta gruppen. Känner våra beslutande politiker till dessa förhållanden? Svaret är nej och dubbelt nej. Men de beslutar ändå. Vad gör länsstyrelsen och Räddningsverket? Och förstår räddningschefen, som är yt- Debatt Vart är vi egentligen på väg? Foto: PER WESTERGÅRD På väg, men vart? Ledningen för Brandmännens Riksförbund är oroad över utvecklingen inom svensk räddningstjänst, särskilt neddragningarna av deltidsstyrkor. Gemensamt upprop. Greger Sundgren, Peter Bergh och Kenneth Carlsson är kritiska till utvecklingen inom räddningstjänsten. terst ansvarig, sina roller och sitt ansvar? Svaret är nej och tredubbelt nej. Mindre enheter? Vi som organiserar flertalet inom svensk räddningstjänst ser i stället för nedläggning och minskning av resurser många möjligheter att utveckla verksamheten. Ska vi ha kvar våra oftast pompösa huvudbrandstationer i de större städerna eller borde vi bygga mindre enheter på flera platser utrustade med mindre antal fordon, olika fordon och mindre antal personal? Vid larm gäller flerstationslarm, vilket bör vara en självklarhet då ingen säger sig ovillig till dagens modeord ”samverkan/flexibilitet”, åtminstone tills det ”bara blir ett höjdfordon i stället för två på min station”. Ska vi ha utryckningsstyrkor som arbetar heltid? Naturligtvis måste vi i storstäderna ha personal på heltid, men i mindre samhällen och kommuner kan det finnas andra och på många sätt bättre alternativ. Exempelvis heltid dagtid, deltid natt och i flera varianter. Ska vi ha utryckningsstyrkor med deltidsanställd personal i beredskap? Tveksamt om man ser på den av andra än vi inslagna vägen. Trots att detta är 3 det fördelaktigaste alternativet kostnadsmässigt, det vill säga det i särklass billigaste. Vi i BRF hävdar naturligtvis att det enda rätta är att deltiden måste få vara kvar. Vad kan vi då göra för att visa vägen och för att slippa som seriefigurerna Kalle och Hobbe hamna i ”sista-minuten-panik” när Sveriges invånare faktiskt förtjänar ett fullgott skydd mot olyckor? Svaret är ”fler roddare” och mod att synas i debatten. Mod är inte att aldrig vara rädd, mod är att göra saker ändå, ni ”aktörer inom svensk räddningstjänst”. Brandmännens Riksförbund Greger Sundgren (ordf) Peter Bergh (1:e vice ordf) Kenneth Carlsson (2:e vice ordf) Välkommen att delta i ”Debatt”! Inläggen på denna sida måste vara undertecknade med namn. Kontakta redaktionen innan du skriver. Telefon 054 - 13 51 04. Textlängd: Cirka 4 000 tecken (inklusive mellanslag). Adress: ”Debatt”, Sirenen, L 257, 651 80 Karlstad. e-post: stig.dahlen@srv.se
Page 1: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?