Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Sirenen Nr 8 • 2004
Så här höjdes
säkerheten
Efter branden på Rud i Karlstad
gjordes en satsning på övriga
elva hus i området som också
har en tillbyggd våning.
Det här gjordes:
■ Nya brandväggar på vindarna.
Dess placering är skyltade
på utsidan av husen som information
till räddningstjänsten.
■ Trådlösa branddetektorer på
vindarna.
■ Alla rum i lägenheterna på de
tillbyggda våningarna har
sprinkler. Även balkongerna är
sprinklade för att förhindra att
brand sprids utifrån in genom
takfoten till vinden.
■ På vindarna finns tryckvakter
för sprinkler som skickar larm
till centralenheten som larmar
räddningstjänsten.
■ Brandsäkring görs vid hisschakt.
■ Dörrstängare ska klara minusgrader
och rörgenomföringar
ska vara ordentligt tätade.
■ Rökdetektorer placeras högst
upp i trapphusen. För rökventilation
finns en tryckknapp vid
entrén som öppnar översta fönstret.
Kostnaden för installationen i
de elva befintliga husen, totalt
11 000 kvadratmeter, blev
drygt 4,1 miljoner kronor.
Sprinklingen kostade 2,8 miljoner,
byggnation 650 000 kronor
och brandlarm 660 000
kronor.
Priset per kvadratmeter 378
kronor, varav sprinkling 258
kronor.
Foto: PER LARSSON
I huset som drabbades av
branden vidtogs ytterligare några
åtgärder:
■ Brandtätad takfot och avfuktare
på vind.
■ En mindre fläkt för varje
trapphus underlättar sektioneringen
på vinden.
■ Ytterdörrar har försetts med
elektroniska passersystem som
gör det svårare för pyromaner
att ta sig in.
Här har det inte brunnit, men
bostadsbolaget väljer ändå att
sprinkla lägenheterna i de påbyggda
våningarna.
Tema Sprinkler
Försäkringsbolagen
nöjer sig med
samhällets regelverk
Efter en brand i Åmål krävde
Länsförsäkringar att ett liknande
bostadshus skulle
sprinklas. Men det är snarast
ett undantag. Försäkringsbolagen
är inte aktiva när det
gäller boendesprinkler.
– Försäkringsbolagen nöjer
sig med samhällets regelverk,
man driver inte en
egen linje, säger Lars Nilsson,
Försäkringsförbundet.
Men där skadekostnaderna kan
bli höga, där kräver försäkringsbolagen
också rejält
skydd. Det handlar då om
egendomsskyddet.
– Rent strikt så är byggnaden
det första man ser till.
Sågverk och höga lagerbyggnader
försäkras inte om de inte
är fullsprinklade. Men allt fler
rapporter om brandrisker på
äldreboenden har inte inneburit
några åtgärder, exempelvis
krav om boendesprinkler.
– Sådana åtgärder är främst
för personskydd. Om det är så
att frekvensen av bränder kan
vara högre där, så har det vad
jag vet inte påverkat försäkringsbolagen,
säger Lars Nilsson.
Leif Beisland på Trygg Hansa
har noterat att det installeras
allt mer boendesprinkler. Men
bolaget är inte aktivt.
Kan man som fastighetsägare
få premiesänkning om
En viktig faktor för att få fart
på marknaden för boendesprinkler
är möjligheten till
lagstiftning.
Det konstateras i rapporten Boendesprinkler
av Fredrik Jansson
och Daniel Hammar på företagsekonomiskainstitutionen
vid Uppsala universitet.
”Krävs inte boendesprinkler,
då väljer aktörerna att inte installera.
Det är majoriteten av
branschens aktörer överens
om”, skriver man i rapporten.
Det noteras också att i länder
som ligger före Sverige i användandet
av boendesprinkler
har någon form av lagstiftning
föregått ett massiv ökning av
sprinkler.
Jansson och Hammar lyfter
fram ytterligare fyra viktiga
faktorer:
man vill installera boendesprinkler
i exempelvis ett servicehus?
– Om du som försäkringstagaren
skulle ställa den frågan
hoppas jag att du skulle få ett
ja.
Trygg Hansa koncentrerar
sig, enligt Beisland, på anlagda
bränder utomhus.
Ser krasst till egendomen
På Länsförsäkringar i Vänersborg
har man fokus på automatlarm
i skolor. Servicehus
och andra äldreboenden är
inte prioriterade.
– Man kan säga att vi ser
krasst till egendomsskyddet.
Servicehus är av hävd bra skyddade.
Men att öka skyddet på
skolor är ett jättearbete, säger
riskingenjör Per Johansson.
Dock krävde bolaget att ett
bostadshus i Åmål sprinklades.
Ett bostadshus med påbyggd
våning brann. Ett liknande hus
stod kvar.
– Efter bränderna i Karlstad
och Åmål blev sprinkling aktuellt.
Länsförsäkringar i Vänersborg
har försökt inventera de
19 kommunerna i upptagningsområdet,
men inte hittat
fler liknande fall.
– Men om vi i dag fick en fråga
om att försäkra ett bostadsområde
som ser ut som det i
Karlstad gjorde innan det
Lagar kan få fart
på marknaden
■ Brandkonsulterna är de viktigaste
personerna för beslut
om sprinkler eller ej. Även om
det är kundens beslut, så är
dennes kunskap i brandskydd
oftast liten och man förlitar sig
på brandkonsulten. I praktiken
blir det denne som bestämmer
om sprinkler ska installeras eller
ej.
■ Priset måste sänkas. Det
uppnås enklast genom att lokala
rörfirmor börjar installera
boendesprinkler.
■ Skapa förtroende för branschen.
Det är viktigt att hela
branschen är kvalitetssäkrad.
■ Öka medvetenhet och kunskap
om boendesprinkler hos
byggföretag, försäkringsbolag
med flera.
19
brann, då skulle vi förmodligen
säga nej. En gammal träkåk
är inte säkrare. Men det
här blir så stort, så stora skador.
Kan du tänka dig sänkta
premier om en ägare vill
sprinkla?
– Handlar det om servicehus
kan jag tänka mig det. Och det
är inte osannolikt att det i
framtiden blir en diskussion
om sprinkling av dem.
Kommunen gick vidare
Åmåls kommunala fastighetsbolag
hade inget val när Länsförsäkringar
krävde att huset
med tolv lägenheter skulle
sprinklas. Hyresgästerna ställde
samma krav. Men kommunen
har också gått vidare. Ett
servicehus med 30 lägenheter
håller på att sprinklas och ytterligare
ett äldreboende med
lika många lägenheter ska förses
med boendesprinkler i
samband med ombyggnation.
I Stockholm har ett antal servicehus
försetts med boendesprinkler.
I många fall tycks besluten
komma efter initiativ
från privata brandkonsulter.
– De styr mycket av vad som
blir gjort, säger Gunnar Brandsjö
på Svensk brand- och säkerhetscertifiering.
PER LARSSON
Europas
första
standard
Den första gemensamma europeiska
standarden för
sprinklersystem, med beteckningen
EN 12845, antogs av
CEN (Europeiska kommitten
för standardisering) i april.
Målet är att säkerställa att
sprinklersystemen fungerar
på avsett sätt under hela sin
livslängd.
– Standarden täcker endast
fast installerade sprinklersystem
i byggnader eller motsvarande
anläggningar på land,
även om den allmänna principen
mycket väl kan gälla andra
områden som också har
kompletterande krav, säger
Gundega Muchks på SIS (Swedish
Standards Institute).
Standarden EN 12845 finns
översatt till svenska och kan
beställas från SIS förlag: tel
08- 55 55 23 10 eller e-post:
sis.sales@sis.se