Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

18 En storbrand i Karlstad för tre år sedan tog ett liv, gjorde 150 hyresgäster tillfälligt hemlösa och kostade 90 miljoner kronor. Nu satsas på boendesprinkler. En billig lösning för höjd säkerhet, har bostadsbolaget insett. Branden i bostadsområdet Rud blev en väckarklocka för Karlstads kommunala bostadsbolag (KBAB). Nu sprinklar bolaget alla lägenheter där det finns vad man kallar ”kritiska byggkonstruktioner”. – Jag tror att många mörkar behoven. Man vill inte ha utgifter och hoppas att inget händer. Det är nästan så att det krävs lagstiftning om bostadssprinkler, säger Willy Ociansson, installationsansvarig på KBAB. Trevåningshuset på Rud hade byggts till med en fjärde våning. Det var i en lägenhet på fjärde våningen som branden startade, spreds upp till vinden och sedan ner till alla övriga 24 lägenheter på fjärde planet. Brandskyddet på tillbygget höll inte måttet. Totalt brandskadades 68 lägenheter. I bostadsområdet finns ytterligare elva hus med liknande påbyggnad. Alla lägenheter på fjärde våningarna har nu försetts med sprinkler i varje rum. En rad andra säkerhetsåtgärder har också vidtagits. Efter nyår ska säkerheten höjas på liknande sätt i 68 tillbyggda lägenheter samt ett servicehus i området Hagaborg. Även där är det betonghus som inte har samma brandsäkerhet i tillbyggnaden. – Vi ska inte sticka under stol med att det är byggfusk. Husen kommer att säkras så att brand inte kan spridas uppåt. Den påbyggda delen sprinklas, det har man nytta av i hela huset. Åtgärden var inget att tveka om, säger Ociansson. – Alldeles för dyrt På Rud kostade installation av sprinkler 2,8 miljoner kronor, notan för hela arbetet stannade vid drygt 4,1 miljoner kronor. – Men att återställa huset Tema Sprinkler Lägenheter sprinklas efter storbrand som brann kostade 90 miljoner kronor. 71 miljoner fick försäkringsbolaget stå för. Bostadsbolaget är nöjt med jobbet som gjordes på Rud. Men tycker ändå att det blev för dyrt. – Sprinklingen kostade 258 kronor kvadratmetern, det är alldeles för mycket. Plaströr billigare Traditionellt sprinklersystem som kräver installation av certifierade firmor användes. På Hagaborg kommer KBAB att satsa på ett system där varje sprinklerhuvud har förgreningar och matas från flera håll med 16 millimeters plaströr – Eftersom vattenförsörjningen kommer från flera håll kan rören underdimensioneras. Jag vet att sprinklerfirmorna fnyser åt detta, men vi tycker att det andra systemet är för klumpigt. En fördel som Willy Ociansson ser är att det går snabbare att installera de mindre rören, och att en VVS-firma kan göra det. – Vi har inte upphandlat installationen än, men vi räknar med att det blir avsevärt billigare. Enkelt utryckt går det till så att lös slang dras uppe på vinden mellan sprinklerhuvudena. Därefter läggs tetrapapp Foto: PETER BÄCKER, VÄRMLANDS FOLKBLAD Så här såg det ut efter branden i den påbyggda våningen. Bostadsbolaget drog lärdom och sprinklade vid ombyggnaden alla lägenheter och ska göra detsamma i ett bostadsområde med påbyggd våning. Lilla bilden: Även balkongerna har sprinklats för att hindra att brand sprids utifrån. Sirenen Nr 8 • 2004 För att få fart på installation av boendesprinkler måste det bli billigare, anser Stefan Linder och Willy Ociansson vid Karlstads bostadsbolag. De satsar nu på sprinklerhuvuden med förgreningsrör som matas från flera håll av plaströr. En variant som kan installeras av vanliga rörfirmor och bostadsbolaget räknar med att investeringskostnaden ska bli lägre än med traditionell sprinkler. över och sedan placeras isoleringen tillbaka. – Dessutom lägger vi in stenull i takfoten där byggnaderna har så kallade skärmtak. På så vis försvårar vi brandspridning utifrån och upp på vindarna, säger byggteknikern Stefan Linder. Rud och Hagaborg är de områden i bostadsbolagets bestånd som har hus som byggts till på höjden. Vid sidan av det håller bolaget också på att installera sprinkler i källarförråden på ett tredje område. Skälet är att det ofta finns mycket brännbart material i källarna, och att pyromaner gärna söker sig dit. – Har inte hört att det gjorts tidigare. Men det är lämpligt av flera skäl. Dels finns det stråk med vattenledningar i källare, vilket gör anslutningen enkel. Dels blir kostnader för vattenskador inte höga om sprinkler blir utlöst i en källare, säger Willy Ociansson. Kommer KBAB att sprinkla fler bostäder i framtiden? – Vi har inga fler kritiska byggkonstruktioner. Men jag kan tänka mig att vi sprinklar vid nyproduktion. Försäkringsbolagen borde hjälpa till med finansieringen. Gjorde de det, kunde vi kanske få fart på sprinklingen. PER LARSSON
Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höjdes säkerheten Efter branden på Rud i Karlstad gjordes en satsning på övriga elva hus i området som också har en tillbyggd våning. Det här gjordes: ■ Nya brandväggar på vindarna. Dess placering är skyltade på utsidan av husen som information till räddningstjänsten. ■ Trådlösa branddetektorer på vindarna. ■ Alla rum i lägenheterna på de tillbyggda våningarna har sprinkler. Även balkongerna är sprinklade för att förhindra att brand sprids utifrån in genom takfoten till vinden. ■ På vindarna finns tryckvakter för sprinkler som skickar larm till centralenheten som larmar räddningstjänsten. ■ Brandsäkring görs vid hisschakt. ■ Dörrstängare ska klara minusgrader och rörgenomföringar ska vara ordentligt tätade. ■ Rökdetektorer placeras högst upp i trapphusen. För rökventilation finns en tryckknapp vid entrén som öppnar översta fönstret. Kostnaden för installationen i de elva befintliga husen, totalt 11 000 kvadratmeter, blev drygt 4,1 miljoner kronor. Sprinklingen kostade 2,8 miljoner, byggnation 650 000 kronor och brandlarm 660 000 kronor. Priset per kvadratmeter 378 kronor, varav sprinkling 258 kronor. Foto: PER LARSSON I huset som drabbades av branden vidtogs ytterligare några åtgärder: ■ Brandtätad takfot och avfuktare på vind. ■ En mindre fläkt för varje trapphus underlättar sektioneringen på vinden. ■ Ytterdörrar har försetts med elektroniska passersystem som gör det svårare för pyromaner att ta sig in. Här har det inte brunnit, men bostadsbolaget väljer ändå att sprinkla lägenheterna i de påbyggda våningarna. Tema Sprinkler Försäkringsbolagen nöjer sig med samhällets regelverk Efter en brand i Åmål krävde Länsförsäkringar att ett liknande bostadshus skulle sprinklas. Men det är snarast ett undantag. Försäkringsbolagen är inte aktiva när det gäller boendesprinkler. – Försäkringsbolagen nöjer sig med samhällets regelverk, man driver inte en egen linje, säger Lars Nilsson, Försäkringsförbundet. Men där skadekostnaderna kan bli höga, där kräver försäkringsbolagen också rejält skydd. Det handlar då om egendomsskyddet. – Rent strikt så är byggnaden det första man ser till. Sågverk och höga lagerbyggnader försäkras inte om de inte är fullsprinklade. Men allt fler rapporter om brandrisker på äldreboenden har inte inneburit några åtgärder, exempelvis krav om boendesprinkler. – Sådana åtgärder är främst för personskydd. Om det är så att frekvensen av bränder kan vara högre där, så har det vad jag vet inte påverkat försäkringsbolagen, säger Lars Nilsson. Leif Beisland på Trygg Hansa har noterat att det installeras allt mer boendesprinkler. Men bolaget är inte aktivt. Kan man som fastighetsägare få premiesänkning om En viktig faktor för att få fart på marknaden för boendesprinkler är möjligheten till lagstiftning. Det konstateras i rapporten Boendesprinkler av Fredrik Jansson och Daniel Hammar på företagsekonomiskainstitutionen vid Uppsala universitet. ”Krävs inte boendesprinkler, då väljer aktörerna att inte installera. Det är majoriteten av branschens aktörer överens om”, skriver man i rapporten. Det noteras också att i länder som ligger före Sverige i användandet av boendesprinkler har någon form av lagstiftning föregått ett massiv ökning av sprinkler. Jansson och Hammar lyfter fram ytterligare fyra viktiga faktorer: man vill installera boendesprinkler i exempelvis ett servicehus? – Om du som försäkringstagaren skulle ställa den frågan hoppas jag att du skulle få ett ja. Trygg Hansa koncentrerar sig, enligt Beisland, på anlagda bränder utomhus. Ser krasst till egendomen På Länsförsäkringar i Vänersborg har man fokus på automatlarm i skolor. Servicehus och andra äldreboenden är inte prioriterade. – Man kan säga att vi ser krasst till egendomsskyddet. Servicehus är av hävd bra skyddade. Men att öka skyddet på skolor är ett jättearbete, säger riskingenjör Per Johansson. Dock krävde bolaget att ett bostadshus i Åmål sprinklades. Ett bostadshus med påbyggd våning brann. Ett liknande hus stod kvar. – Efter bränderna i Karlstad och Åmål blev sprinkling aktuellt. Länsförsäkringar i Vänersborg har försökt inventera de 19 kommunerna i upptagningsområdet, men inte hittat fler liknande fall. – Men om vi i dag fick en fråga om att försäkra ett bostadsområde som ser ut som det i Karlstad gjorde innan det Lagar kan få fart på marknaden ■ Brandkonsulterna är de viktigaste personerna för beslut om sprinkler eller ej. Även om det är kundens beslut, så är dennes kunskap i brandskydd oftast liten och man förlitar sig på brandkonsulten. I praktiken blir det denne som bestämmer om sprinkler ska installeras eller ej. ■ Priset måste sänkas. Det uppnås enklast genom att lokala rörfirmor börjar installera boendesprinkler. ■ Skapa förtroende för branschen. Det är viktigt att hela branschen är kvalitetssäkrad. ■ Öka medvetenhet och kunskap om boendesprinkler hos byggföretag, försäkringsbolag med flera. 19 brann, då skulle vi förmodligen säga nej. En gammal träkåk är inte säkrare. Men det här blir så stort, så stora skador. Kan du tänka dig sänkta premier om en ägare vill sprinkla? – Handlar det om servicehus kan jag tänka mig det. Och det är inte osannolikt att det i framtiden blir en diskussion om sprinkling av dem. Kommunen gick vidare Åmåls kommunala fastighetsbolag hade inget val när Länsförsäkringar krävde att huset med tolv lägenheter skulle sprinklas. Hyresgästerna ställde samma krav. Men kommunen har också gått vidare. Ett servicehus med 30 lägenheter håller på att sprinklas och ytterligare ett äldreboende med lika många lägenheter ska förses med boendesprinkler i samband med ombyggnation. I Stockholm har ett antal servicehus försetts med boendesprinkler. I många fall tycks besluten komma efter initiativ från privata brandkonsulter. – De styr mycket av vad som blir gjort, säger Gunnar Brandsjö på Svensk brand- och säkerhetscertifiering. PER LARSSON Europas första standard Den första gemensamma europeiska standarden för sprinklersystem, med beteckningen EN 12845, antogs av CEN (Europeiska kommitten för standardisering) i april. Målet är att säkerställa att sprinklersystemen fungerar på avsett sätt under hela sin livslängd. – Standarden täcker endast fast installerade sprinklersystem i byggnader eller motsvarande anläggningar på land, även om den allmänna principen mycket väl kan gälla andra områden som också har kompletterande krav, säger Gundega Muchks på SIS (Swedish Standards Institute). Standarden EN 12845 finns översatt till svenska och kan beställas från SIS förlag: tel 08- 55 55 23 10 eller e-post: sis.sales@sis.se
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?