Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

16 Sprinkler i svenska bostäder orealistiskt – Viktigare satsa på skydd för utsatta Sprinkler i alla nybyggda bostäder – glöm det! Det som är en självklarhet i Scottsdale i USA blir bara en utopi i Sverige. Räddningsverkets Mette Lindahl Olsson säger: – Det vore ett drömscenario, men… Lindahl Olsson är chef för den enhet på Räddningsverket som arbetar med att minska antalet dödsbränder. Trots att hon vet att sprinkler är det mest effektiva för att förhindra dödsbränder säger hon: – Byggbolagen jagar kostnader i alla led. Det är inte realistiskt att ställa krav i byggreglerna på sprinkler i alla bostäder. Varför inte när sprinkler bara kostar cirka en procent av byggkostnaden? – Inget land har sådana nationella regler. I USA är det bara några få enskilda städer som ställt dessa krav. Men varför kan inte Sverige gå i spetsen för något du kallar drömscenario och som skulle rädda många liv? – Vi skulle aldrig få gehör om vi drev en sådan linje. Det är viktigare att vi kräver sprinkler i särskilt utsatt boende, i första hand i äldreboende. Byggregler revideras Boverket ger ut byggregler och en reviderad version är på gång. Den ska ut på remiss nästa år och i förarbetena har Räddningsverket i flera år lobbat för krav på sprinkler i utsatt boende. Det handlar om Sprinklerfrämjandet: gruppbostäder, servicelägenheter, andra särskilda boendeformer för äldre samt institutionsboende. Men kraven sträcker sig inte längre än till om- och nybyggnation som omfattas av Boverkets byggregler. – Vi har inte retroaktiv lagstiftning i Sverige. Man kan inte kräva att boendesprinkler byggs in i befintliga byggnader. – I de fall det finns särskilda skäl kan dock räddningstjänsten i samband med tillsyn i varje enskilt fall ställa sådana krav om det bedöms skäligt. En lösning inom överskådlig tid kan bli mobila sprinklerenheter. Tekniken håller på att utvecklas, säger Lindahl Olsson. Denna teknik bygger på högtryckssystem, så kallad dimsprinkler. Följer Finland och Norge Så snart Boverkets reviderade byggregler trätt i kraft vill Mette Lindahl Olsson att Räddningsverket ger ut ett så kallat allmänt råd om boendesprinkler. ”Råd” är inte tvingande, det handlar om ”bör” i stället för ”skall”, men allmänna råd brukar ändå få stort genomslag ute i kommunerna. – Om Boverkets hantering av byggreglerna går som det är tänkt kan vi ha ett allmänt råd klart 2007. Det vore en fördel om vi kunde ta ett helhetsgrepp där vi knyter ihop systematiskt brandskyddsarbete med sprinkler. Räddningsverket vill följa Finlands och Norges exempel med funktionskrav för brandskyddet i utsatta boendeformer. Om de boende själva förväntas kunna uppmärksamma larm och utrymma inom tre minuter räcker det med brandvarnare. Om de boende inte klarar detta själva, men kan få hjälp av utbildad personal inom tre minuter krävs automatiskt brandlarm i bostaden. Uppfylls inget av dessa två kriterier är det boendesprinkler som gäller. – I Norge visar en undersökning på bristfälligt brandskydd i 79 procent av äldreboendet. Jag befarar att det är lika illa i Sverige, så detta är verkligen en viktig fråga att åtgärda, säger Mette Lindahl Olsson. Pengar till utbildning Allra viktigast anser Lindahl Olsson utbildningen av personal vara och här ser hon en ny möjlighet öppna sig: – Den miljard kronor som regeringen anslagit till utbildning av vårdpersonal inom äldrevården är ett gyllene tillfälle att även på bred front ordna kurser i brandskydd och säkerhet. Jag hoppas verkligen att kommunerna tar vara på denna möjlighet och ansöker om utbildningspengar. När det gäller brandskydd med konventionell sprinkler i samlingslokaler, varuhus och andra byggnader med mycket folk menar Mette Lindahl Olsson att det inte är realistiskt att centrala myndigheter lagstiftar retroaktivt för denna typ av byggnader. I samband med nybyggnation kan man bygga efter Boverkets byggregler, men vill man bygga flexibelt med stora öppna ytor blir ofta sprinkler automatiskt ett krav. Miljön kan kräva sprinkler – Byggreglerna fokuserar nästan enbart på att människor ska kunna utrymma vid en brand och det är förstås grundläggande. Men inga krav ställs i byggreglerna på skydd av egendom och miljö. Egendom får anses vara ägarnas och försäkringsbolagens bekymmer, men miljön är en gemensam angelägenhet och där kan vi i framtiden möjligen hävda att sprinkler behövs för att undvika miljöförstörande storbränder. I Östersund totalförstördes för ett par år sedan ett köpcentrum. Sprinkler hade troligen förhindrat storbranden. När centrumet byggdes upp igen gjordes det – mot räddningstjänstens vilja – utan sprinkler. – Jag håller i detta fall med räddningstjänsten, men enda sättet att få en praxis är att frågan prövas i domstol. Nästa gång ett liknande fall dyker upp hoppas jag att räddnings- – Vi är på väg att få en ketchupeffekt Boendesprinkler har ännu inte fått något genomslag i Sverige, men på Sprinklerfrämjandet märker man ett nyväckt intresse. – Det känns som om vi är nära en ketchupeffekt, säger vice ordföranden Bo Hjorth. Han talar om ett markant ökat intresse senaste året. – Vi får plötsligt massor av förfrågningar till Sprinklerfrämjandet. Ofta är det kommunpolitiker som vill få in boendesprinkler i handlingsprogrammen. Många räddningschefer hör också av sig. I likhet med Räddningsver- kets Mette Lindahl Olsson räknar Bo Hjorth inte med något genombrott för boendesprinkler i vanliga privatbostäder, åtminstone inte under den närmaste tioårsperioden. – Däremot tror jag att vi får en stor efterfrågan på boendesprinkler i vårdanläggningar, servicehus och äldreboenden de närmaste åren. Det är billigare än konventionell sprinkler samtidigt som kravet från samhället på bättre skydd i detta boende ökat. Brandförsvarsföreningen har gett ut rekommendationer för boendesprinkler för hus upp till åtta våningar, en utveckling Tema Sprinkler Mette Lindahl Olsson av amerikanska regler anpassade till svenska förhållanden. – Rekommendationerna är bra och de kan användas även i större anläggningar än folk i regel tror. Därmed riskerar man att missa möjligheten att få ned kostnaderna, säger Bo Hjorth. Plaströr billigare Ett annat sätt att få ner kostnaderna är ökad konkurrens på sprinklermarknaden i takt med större efterfrågan. Ett tredje att använda plaströr i stället för kopparrör eller annan dyr material. – Det underlättar även installationen. Hittills har ett problem varit att plaströr av många uppfattats som ett miljöproblem som inte accepterats av miljösäkringssystem. Men nu finns andra plaströrstyper som testats och godkänts av SP i Borås. Miljöfrågan bör därför inte längre vara något hinder. När det gäller konventionell sprinkler är vi enligt Bo Hjorth långt framme i Sverige. I Europa har bara Norge fler sprinklerinstallationer per invånare än Sverige. Men Hjorth tycker att mer borde göras: – Det borde vara en självklarhet med sprinklerkrav i större samlingslokaler som diskotek och andra nöjesställen. Han vill att Boverket ska lyfta Sirenen Nr 8 • 2004 tjänsten medverkar till att det blir en rättslig prövning, säger Mette Lindahl Olsson. Över huvud taget hoppas hon på lokala initiativ – från såväl politiker som räddningstjänsten. – Vid exempelvis tillsyn kan kommunen i varje enskilt fall man finner befogat ställa krav på sprinkler. Om det sedan håller för ett eventuellt överklagande vet man inte förrän en prövning skett. Men prövar man aldrig får man heller aldrig några svar STIG DAHLÉN fram sprinkler som en av de möjliga alternativa lösningarna för brandtekniska krav i många fler fall än vad som sker i dag. Han skickar även en passning till Räddningsverket: – Kostnads- och nyttarapporten från 1994 borde snarast uppdateras. Den innehöll felaktiga ingångsvärden och dessutom har tekniken utvecklats och förbilligats. Jag skulle gärna också se att verket fanns representerat i ledande arbetsgrupper som har med sprinklerregler att göra. Intresset har hittills varit magert. STIG DAHLÉN
Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler ofta skillnaden mellan liv och död Nyttan med vattensprinkler är omvittnad, likaså är konsekvenserna av brist på sprinkler väldokumenterade i Sverige. Det mest förskräckande exemplet är diskoteksbranden i Göteborg, det goda exemplet är en brand i PUB-varuhuset i Stockholm 1999. Två dagar före julafton 1999 tankade en man 26 liter bensin i dubbla plastsäckar, klev in i det stora varuhusets huvudentré, hällde ut bensinen och tände på. I byggnaden befann sig 4 000 kunder och 300 anställda. Sprinkleranläggningen löste ut och släckte branden – annars kunde vi ha fått ett ”Estonia på land”. PUB kunde öppna igen dagen efter branden. Drygt ett år tidigare omkom 63 ungdomar vid en överfylld festlokal på Backaplan i Göteborg. De flesta experter är överens om att ingen omkommit om samlingslokalen varit utrustad med sprinkler. I centrala Karlstad totalförstördes 1999 varuhuset Domus i en brand. Varuhuset var inte sprinklat. Först i höst har kvarteret börjat byggas upp igen. I köpcentret Obs Bergvik utanför Karlstad anlades två år senare mitt i natten brand i varulager. Den släcktes av sprinkleranläggningen. En anlagd brand i ett varuhus i Landskrona 2002 orsakade skador för 125-150 miljoner kronor. Byggnaden var osprinklad. Räddningschefen gick efter branden ut i media och efterlyste lagkrav på sprinkler i alla varuhus. För drygt ett år sedan jämnades ett affärshus på 2 600 kvadratmeter i Östersund med marken av en brand. Nu uppförs ett nytt och mycket större köpcenter, på cirka 15 000 kvadratmeter. Enbart 6 000 kvadrat kommer att sprinklas. Boendesprinkler effektiv Listan över tillgång och framför allt brist på traditionell sprinkler kan göras mycket längre. Vi skulle kunna göra en ännu längre förteckning där boendesprinkler skulle ha räddat liv – Tema Sprinkler Foto: WIRSBO SPRINKLER Boendesprinkler i servicehus och äldreboende har så smått börjat få genomslag i en del svenska kommuner. Sprinkler i denna typ av boende är en av de viktigaste åtgärderna för att minska dödsbränderna. bara sådant skydd funnits. Boendesprinkler är en ny företeelse i Sverige och därför är det svårt att hitta exempel där sprinkler i bostäder verkligen räddat liv. Men alla i branschen vet att de flesta dödsbränder skulle ha undvikits om sprinkler varit installerad. 15 års statistik från staden Scottsdale i USA visar att ingen omkommit i bostäder utrustade med boendesprinkler (cirka 60 procent av bostäderna är sprinklade). Dessutom anser man sig ha bevis för att sprinkler har räddat minst 13 liv. Vidare: - Egendomsskadorna har minskat med 80 procent i sprinklade bostäder. - Genomsnittlig skada i sprinklad bostad: 3 534 dollar. - Genomsnittlig skada i osprinklad bostad: 45 019 dollar. - 92 procent av alla bränder i bostäder med sprinkler släcktes eller kontrollerades (i avvaktan på räddningstjänstens ankomst) av ett eller två sprinklerhuvuden. Fakta boendesprinkler ■ Sprinkler betyder enligt Akademins ordlista vattenspridare eller automatiskt eldsläckningsanordning. Tekniken att snabbt släcka bränder med sprinkler har funnits i mer än 100 år. Varje år installeras numera cirka 300 000 sprinklerhuvuden i Sverige. Det sker främst i industrilokaler, varulager, köpcentra, hotell och liknande. ■ Boendesprinkler (eller bostadssprinkler som den först kallades) fick sitt genombrott i delar av USA på 1980-talet. San Clemente, Kalifornien, blev 1978 första kommunen att kräva sprinkler i alla nya bostäder. I Sverige är boendesprinkler en betydligat nyare företeelse och den har ännu inte slagit igenom på bred front. Både Finland och Danmark har kommit längre. I Finland infördes 1997 krav på sprinkler i bostäder med trästomme som är högre än två våningar. ■ Traditionell sprinklers primärsyfte är att rädda både liv och egendom. Huvudsyftet med boendesprinkler är att rädda liv, men den kan som en viktig bonus oftast även släcka branden eller begränsa den i avvaktan på räddningstjänstens ankomst. ■ Sprinkler kan liknas vid en artificiell brandman, som står på vakt dygnet runt och där insatstiden är noll samt där vattenskadorna blir fem till tio gånger mindre än då räddningstjänsten släcker. ■ Ett sprinklersystem består av vattenledningsrör och ett antal sprinklerhuvuden med munstycken. Dessa hålls stängda av värmekänsliga glasbulber fyllda med vätska. När en brand höjer temperaturen på innehållet i glasbulben till cirka 70 grader brister glaset och vattnet släpps på. Varje sprinklerhuvud täcker en yta på cirka 10 kvadratmeter. ■ En traditionellt sprinklersystem kräver cirka 1 500 liter per minut vid runt 5 bars tryck, för boendesprinkler räcker det med 200 liter per minut vid cirka 2 bar. ■ Boendesprinkler kopplas till bostadens kallvattensystem. Kraven på installation och besiktning är inte lika tydligt uttalade som vid traditionell sprinkler – något som bidragit till svenska försäkringsbolags hittills njugga inställning till att ge rabatter på boendesprinklade lokaler. I USA ger försäkringsbolagen i snitt 10 procents rabatt på hemförsäkringen om det finns boendesprinkler. ■ Kostnaden för boendesprinkler är fortfarande hög i Sverige, ofta cirka 200 kronor kvadratmetern. Drygt hälften av kostnaden för boendesprinkler är material, knappt hälften installation. I Scottsdale i USA (se reportaget på förra uppslaget) kostar det med nuvarande dollarkurs 45 kronor per kvadratmeter i samband med nyproduktion av bostäder. En enorm skillnad mot Sverige med andra ord, som främst hänger samman med ett större utbud och tuffare konkurrens i USA. Där beräknas kostnaden att installera boendesprinkler till knappt en procent av byggkostnaden. Gjorda satsningar i Sverige visar dock att det går att installera boendesprinkler klart billigare än 200 kronor per kvadratmeter. När ett servicehus i Borås med 80 lägenheter renoverades för fem år sedan sedan installerades boendesprinkler till en kostnad av 130 kronor kvadratmetern. 17 När värmen når cirka 70 grader brister glasbulben och vattnet släpps på. Installation av boendesprinkler förenklas när man använder plaströr Så här kan det se ut under innertaket när boendesprinkler installerats.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11 and 12: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?