Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

16
Sprinkler i svenska bostäder orealistiskt
– Viktigare satsa
på skydd för utsatta
Sprinkler i alla nybyggda bostäder
– glöm det!
Det som är en självklarhet
i Scottsdale i USA blir bara
en utopi i Sverige. Räddningsverkets
Mette Lindahl
Olsson säger:
– Det vore ett drömscenario,
men…
Lindahl Olsson är chef för den
enhet på Räddningsverket som
arbetar med att minska antalet
dödsbränder. Trots att hon vet
att sprinkler är det mest effektiva
för att förhindra dödsbränder
säger hon:
– Byggbolagen jagar kostnader
i alla led. Det är inte realistiskt
att ställa krav i byggreglerna
på sprinkler i alla bostäder.
Varför inte när sprinkler
bara kostar cirka en procent
av byggkostnaden?
– Inget land har sådana nationella
regler. I USA är det
bara några få enskilda städer
som ställt dessa krav.
Men varför kan inte Sverige
gå i spetsen för något du kallar
drömscenario och som
skulle rädda många liv?
– Vi skulle aldrig få gehör om
vi drev en sådan linje. Det är
viktigare att vi kräver sprinkler
i särskilt utsatt boende, i första
hand i äldreboende.
Byggregler revideras
Boverket ger ut byggregler och
en reviderad version är på
gång. Den ska ut på remiss nästa
år och i förarbetena har
Räddningsverket i flera år lobbat
för krav på sprinkler i utsatt
boende. Det handlar om
Sprinklerfrämjandet:
gruppbostäder, servicelägenheter,
andra särskilda boendeformer
för äldre samt institutionsboende.
Men kraven
sträcker sig inte längre än till
om- och nybyggnation som
omfattas av Boverkets byggregler.
– Vi har inte retroaktiv lagstiftning
i Sverige.
Man kan inte kräva
att boendesprinkler
byggs in
i befintliga byggnader.
– I de fall det
finns särskilda
skäl kan dock
räddningstjänsten
i samband
med tillsyn i varje
enskilt fall ställa
sådana krav om det bedöms
skäligt. En lösning inom överskådlig
tid kan bli mobila
sprinklerenheter. Tekniken håller
på att utvecklas, säger Lindahl
Olsson.
Denna teknik bygger på högtryckssystem,
så kallad dimsprinkler.
Följer Finland och Norge
Så snart Boverkets reviderade
byggregler trätt i kraft vill Mette
Lindahl Olsson att Räddningsverket
ger ut ett så kallat
allmänt råd om boendesprinkler.
”Råd” är inte tvingande, det
handlar om ”bör” i stället för
”skall”, men allmänna råd brukar
ändå få stort genomslag
ute i kommunerna.
– Om Boverkets hantering av
byggreglerna går som det är
tänkt kan vi ha ett allmänt råd
klart 2007. Det vore en fördel
om vi kunde ta ett helhetsgrepp
där vi knyter ihop systematiskt
brandskyddsarbete
med sprinkler.
Räddningsverket vill följa
Finlands och Norges exempel
med funktionskrav för brandskyddet
i utsatta boendeformer.
Om de boende
själva förväntas
kunna uppmärksamma
larm och
utrymma inom tre
minuter räcker
det med brandvarnare.
Om de boende
inte klarar detta
själva, men kan
få hjälp av utbildad
personal
inom tre minuter
krävs automatiskt brandlarm i
bostaden. Uppfylls inget av
dessa två kriterier är det boendesprinkler
som gäller.
– I Norge visar en undersökning
på bristfälligt brandskydd
i 79 procent av äldreboendet.
Jag befarar att det är lika
illa i Sverige, så detta är verkligen
en viktig fråga att åtgärda,
säger Mette Lindahl Olsson.
Pengar till utbildning
Allra viktigast anser Lindahl
Olsson utbildningen av personal
vara och här ser hon en ny
möjlighet öppna sig:
– Den miljard kronor som regeringen
anslagit till utbildning
av vårdpersonal inom äldrevården
är ett gyllene tillfälle
att även på bred front ordna
kurser i brandskydd och säkerhet.
Jag hoppas verkligen att
kommunerna tar vara på denna
möjlighet och ansöker om
utbildningspengar.
När det gäller brandskydd
med konventionell sprinkler i
samlingslokaler, varuhus och
andra byggnader med mycket
folk menar Mette Lindahl Olsson
att det inte är realistiskt att
centrala myndigheter lagstiftar
retroaktivt för denna typ av
byggnader. I samband med nybyggnation
kan man bygga efter
Boverkets byggregler, men
vill man bygga flexibelt med
stora öppna ytor blir ofta
sprinkler automatiskt ett krav.
Miljön kan kräva sprinkler
– Byggreglerna fokuserar nästan
enbart på att människor ska
kunna utrymma vid en brand
och det är förstås grundläggande.
Men inga krav ställs i byggreglerna
på skydd av egendom
och miljö. Egendom får anses
vara ägarnas och försäkringsbolagens
bekymmer, men miljön
är en gemensam angelägenhet
och där kan vi i framtiden
möjligen hävda att sprinkler
behövs för att undvika miljöförstörande
storbränder.
I Östersund totalförstördes
för ett par år sedan ett köpcentrum.
Sprinkler hade troligen
förhindrat storbranden. När
centrumet byggdes upp igen
gjordes det – mot räddningstjänstens
vilja – utan sprinkler.
– Jag håller i detta fall med
räddningstjänsten, men enda
sättet att få en praxis är att frågan
prövas i domstol. Nästa
gång ett liknande fall dyker
upp hoppas jag att räddnings-
– Vi är på väg att få en ketchupeffekt
Boendesprinkler har ännu
inte fått något genomslag i
Sverige, men på Sprinklerfrämjandet
märker man ett
nyväckt intresse.
– Det känns som om vi är
nära en ketchupeffekt, säger
vice ordföranden Bo Hjorth.
Han talar om ett markant ökat
intresse senaste året.
– Vi får plötsligt massor av
förfrågningar till Sprinklerfrämjandet.
Ofta är det kommunpolitiker
som vill få in boendesprinkler
i handlingsprogrammen.
Många räddningschefer
hör också av sig.
I likhet med Räddningsver-
kets Mette Lindahl Olsson räknar
Bo Hjorth inte med något
genombrott för boendesprinkler
i vanliga privatbostäder, åtminstone
inte under den närmaste
tioårsperioden.
– Däremot tror jag att vi får en
stor efterfrågan på boendesprinkler
i vårdanläggningar,
servicehus och äldreboenden
de närmaste åren. Det är billigare
än konventionell sprinkler
samtidigt som kravet från samhället
på bättre skydd i detta
boende ökat.
Brandförsvarsföreningen har
gett ut rekommendationer för
boendesprinkler för hus upp
till åtta våningar, en utveckling
Tema Sprinkler
Mette Lindahl Olsson
av amerikanska regler anpassade
till svenska förhållanden.
– Rekommendationerna är
bra och de kan användas även i
större anläggningar än folk i regel
tror. Därmed riskerar man
att missa möjligheten att få ned
kostnaderna, säger Bo Hjorth.
Plaströr billigare
Ett annat sätt att få ner kostnaderna
är ökad konkurrens på
sprinklermarknaden i takt med
större efterfrågan. Ett tredje att
använda plaströr i stället för kopparrör
eller annan dyr material.
– Det underlättar även installationen.
Hittills har ett problem
varit att plaströr av
många uppfattats som ett miljöproblem
som inte accepterats
av miljösäkringssystem. Men
nu finns andra plaströrstyper
som testats och godkänts av SP i
Borås. Miljöfrågan bör därför
inte längre vara något hinder.
När det gäller konventionell
sprinkler är vi enligt Bo Hjorth
långt framme i Sverige. I Europa
har bara Norge fler sprinklerinstallationer
per invånare än
Sverige. Men Hjorth tycker att
mer borde göras:
– Det borde vara en självklarhet
med sprinklerkrav i större
samlingslokaler som diskotek
och andra nöjesställen.
Han vill att Boverket ska lyfta
Sirenen Nr 8 • 2004
tjänsten medverkar till att det
blir en rättslig prövning, säger
Mette Lindahl Olsson.
Över huvud taget hoppas
hon på lokala initiativ – från
såväl politiker som räddningstjänsten.
– Vid exempelvis tillsyn kan
kommunen i varje enskilt fall
man finner befogat ställa krav
på sprinkler. Om det sedan håller
för ett eventuellt överklagande
vet man inte förrän en
prövning skett. Men prövar
man aldrig får man heller aldrig
några svar
STIG DAHLÉN
fram sprinkler som en av de
möjliga alternativa lösningarna
för brandtekniska krav i
många fler fall än vad som sker
i dag. Han skickar även en passning
till Räddningsverket:
– Kostnads- och nyttarapporten
från 1994 borde snarast
uppdateras. Den innehöll felaktiga
ingångsvärden och dessutom
har tekniken utvecklats och
förbilligats. Jag skulle gärna
också se att verket fanns representerat
i ledande arbetsgrupper
som har med sprinklerregler
att göra. Intresset har hittills
varit magert.
STIG DAHLÉN