Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7
Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Sirenen</strong> <strong>Nr</strong> 8 <strong>•</strong> <strong>2004</strong> Räddningsvärn 13<br />
Räddningsvärnet i Garda har viktig uppgift<br />
–Vi är inga gnisttrampare<br />
Räddningsvärnet i Garda på<br />
Gotland är välutrustat och<br />
motiverat. De har länge åkt<br />
som förstaenhet på brandlarmen<br />
i sitt område.<br />
– Vi är inga gnisttrampare,<br />
säger värnchefen Bo Larsson.<br />
Tidigare var det en deltidskår<br />
men 1993 lades den ner av besparingsskäl.<br />
Några av brandmännen<br />
tappade sugen medan<br />
övriga gick med i det räddningsvärn<br />
som bildades.<br />
I dag består värnet av tolv<br />
man, varav hälften ingick i den<br />
tidigare deltidsstyrkan.<br />
– Alla har minicall och vi är<br />
minst fem-sex man som åker<br />
på larmen<br />
Några jobbar utanför orten<br />
och dagtid vardagar kan det bli<br />
ont om folk, men under tio år<br />
har det bara hänt två gånger att<br />
inte kommit någon vid larm.<br />
Det senaste var en söndagsmorgon<br />
i somras.<br />
Delar lokaler med Garda IF<br />
Värnet håller till i den gamla<br />
deltidsstationen som de delar<br />
tillsammans med Garda IF.<br />
Fordonsparken består av en<br />
basbil med sex kubikmeters<br />
tank och en VW-buss. De har<br />
ett 50-tal larm om året och ungefär<br />
hälften är IVPA-larm.<br />
Sjukvårdsutbildning får de av<br />
ambulanssjukvården och har<br />
delegation på både syrgas och<br />
defibrillator.<br />
– Är ambulansen längre bort<br />
än tio minuter blir vi larmade.<br />
Vi kan rapportera till ambulansen<br />
hur allvarligt det är och<br />
hjälpa till med vägbeskrivningen.<br />
Det kan dröja upp till 45 minuter<br />
innan ambulansen är på<br />
plats, säger Jan Ola Jonsson.<br />
Det finns både för-och-nackdelar<br />
med den starka lokala an-<br />
Medlemmarna i ett räddningsvärn<br />
har en gång gått<br />
med av frivillighet men när<br />
larmet går kallas de in med<br />
tjänsteplikt.<br />
Det lätt att hamna i en<br />
gråszon rättsligt och försäkringsmässigt.<br />
– Tjänsteplikten används här<br />
på ett sätt som den inte var avsedd<br />
för, säger Räddningsverkets<br />
jurist Per-Olof Wikström.<br />
Alla säger brandvärn men sedan<br />
en lagändring 1986 heter<br />
det räddningsvärn. Att de larmas<br />
med stöd av tjänsteplikten<br />
innebär att enbart akuta<br />
Foto: GUNNO IVANSSON<br />
Räddningsvärnet i Garda. Niclas Runesson, här representerade av Bo Larsson, Roger Cederlund, Jan-Ola Jonsson, Jens Dahlbom och Magnus<br />
Johansson har ovanligt många larm. Av de 50-talet larm de har varje år är hälften IVPA.<br />
knytning som ett värn har.<br />
– Vi stannar kvar när ambulansen<br />
åkt och det uppskattas<br />
av de anhöriga. För de drabbade<br />
är det en fördel att vi är lokala,<br />
de blir glada när de ser någon<br />
de känner. Vi har också<br />
haft åtta-nio självmord, det är<br />
jobbigt och vi har fått hjälp<br />
med debriefing av krisgruppen<br />
i Visby.<br />
Övningsmöjligheterna är<br />
insatser som faller under räddningstjänstbegreppet<br />
får utföras.<br />
Inte beredskap<br />
– De kan inte kallas in för att<br />
stå i beredskap och täcka upp<br />
för den ordinarie styrkan. Det<br />
klarlades vid utredningen efter<br />
en tankbilsolycka i Hyltebruk<br />
2002, säger Klas Helge,<br />
Räddningsverket.<br />
Tjänstepliktsförfarandet innebär<br />
också att ett värn inte<br />
kan larmas direkt från SOS<br />
Alarm utan det ska gå via räddningsledaren.<br />
Mer komplicerat blir det vid<br />
viktiga för ett räddningsvärn<br />
och där finns det en del att önska.<br />
Ska öva 25 timmar<br />
– Planen är att vi ska öva 25 timmar<br />
per år. Förr kom de ner<br />
från Visby, men nu får vi öva<br />
själva och det blir lite sämre.<br />
– Det blir mer ordning och<br />
struktur om det kommer någon<br />
utifrån. Samövningar har<br />
IVPA-larm eftersom det är<br />
sjukvård och inte räddningstjänst.<br />
I princip förutsätts ett<br />
anställningsförhållande.<br />
– För att ett räddningsvärn<br />
ska kunna åka på IVPA-larm<br />
krävs individuella avtal med<br />
medlemmarna i värnet. Teoretiskt<br />
sett kan man tänka sig att<br />
kommunen tecknar avtal med<br />
en ideell förening där värnmedlemmarna<br />
ingår, säger<br />
Per-Olof Wikström.<br />
Rättslös mark<br />
Utan avtal agerar ett räddningsvärn<br />
på rättslös mark under<br />
ett IVPA-larm.<br />
varit givande annars är det lätt<br />
att det blir lite för mycket kaffedrickande.<br />
Eftersom flera är gamla deltidare<br />
och en gång har rökdykt<br />
har de utrustningen. I dag får<br />
de inte rökdyka utan använder<br />
utrustningen som personligt<br />
skydd. Men vad händer vid en<br />
krissituation när någon som<br />
kanske till och med är bekant<br />
håller på att brinna inne?<br />
– Vad händer om de skulle<br />
begå en felbehandling? Vilka<br />
försäkringar gäller? frågar sig<br />
Per-Olof Wikström.<br />
256 räddningsvärn<br />
Årsskiftet 2002-2003 fanns<br />
256 räddningsvärn i 102 kommuner.<br />
Antalet har legat på en<br />
relativt konstant nivå.<br />
En av få skyldigheter ett<br />
räddningsvärn har är att öva<br />
20 timmar per år. Ett värn kan<br />
inte åläggas jour eller beredskap<br />
och medlemmarna behöver<br />
bara åka på larm om de är<br />
tillgängliga.<br />
Vid införandet av den nya<br />
– Det är klart att vi går in om<br />
det finns liv att rädda. Och det<br />
vet alla om, säger Niclas Runesson<br />
och Bo Larsson fyller i:<br />
– Vi är inga gnisttrampare.<br />
Det tar 15-20 minuter innan<br />
den större styrkan kommer och<br />
vi har en viktig uppgift första<br />
kvarten.<br />
GUNNO IVANSSON<br />
Räddningsvärn kan lätt hamna i gråzon<br />
räddningstjänstlagen 1986<br />
skrev Ängelholms kommun<br />
till Räddningsverket och ställde<br />
fem frågor om avsikten<br />
med räddningsvärnen och vilka<br />
arbetsuppgifter som kan<br />
anses lämpliga. Enligt Räddningsverkets<br />
svar finns det<br />
ingen begränsning för vilka<br />
larm ett värn kan skickas på.<br />
Det är graden av övning och<br />
utbildning som avgör. Men<br />
med tanke på just utbildning<br />
och övning bör ett värn knappast<br />
utföra kem- och rökdykning.