Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

12 December – den farliga månaden. Då inträffar utan jämförelse flest bränder i bostäder. Störst är risken runt andra-trejde advent, när ljusen i adventsstakarna brunnit ner en bit. – Vi på Räddningsverket vill inte vara tråkmånsar och avråda någon från att lysa upp vintermörkret. Men det gäller att göra det med förstånd och inte låta elden komma lös, säger brandutredaren Ulf Erlandsson. Det handlar inte bara om att blåsa ut ljusen när man lämnar rummet. Välj också rätt ljus. Kvarglömda ljus vanligast Insatsstatistik från landets räddningstjänster visar att de under 2002 gjorde sammanlagt 334 utryckningar på grund av bränder som orsakats av levande ljus. De allra flesta av dessa bränder inträffade under december och de första dagarna i januari. – Den klart vanligaste orsaken är att ljusen i en adventstake blivit bortglömda. Det kortaste ljuset har brunnit ner och antänt mossa eller andra dekorationer. Värmen gör att de övriga ljusen börjat smälta. Den flytande ljusmassan tillför ny energi och snart står hela ljusstaken i full brand, säger Erlandsson. Statistiken visar att faran för detta är störst omkring andra eller tredje helgen i advent. – Det första ljuset har då hunnit brinna mer ganska långt samtidigt som det där med levande ljus blivit lite av rutin för alla i familjen. Vaksamheten har släppt samtidigt som det Fyrverkeripjäser är inga leksaker. Men runt tolvslaget varje nyårsafton inträffar likartade tragedier. Människor blir skadade eller dödade, byggnader blir förstörda. – Oftast beror det på att fyrverkerierna används på ett annat sätt än det avsedda, säger Ulf Erlandsson, Räddningsverket. Vid förra årsskiftet inträffade två alltför typiska händelser: • En dryg timme in på det nya året höll några pojkar på att bränna av sina sista raketer. räcker med en timme eller två innan lågan från det kortaste ljuset kommer i kontakt med de brännbara dekorationerna. Ljusmassan brinner Värmeljus är också en vanlig orsak till bränder. De består av en veke med några centiliter paraffin i en aluminiumkopp. När ett värmeljus brunnit en stund är hela ljusmassan i flytande form. Det kan då hända att veken lossnar och flyter upp på ytan. Där brinner den med hög låga. Ljusmassan blir överhettad och brinner allt våldsammare. Aluminiumkoppen blir het och underlaget påverkas. – Om ljuset står på en TV eller annat lättantändligt underlag är katastrofen nära. Ett värmeljus som står i en värmeisolerande ljusstake eller intill ett annat tänt ljus kan bli överhettat också av denna orsak. Effekten blir den samma: ljusmassan brinner med lågor över hela sin yta. Farliga kalenderljus Under julhelgen säljs mängder av ljus i olika former. De ska vara dekorativa, men är inte alltid säkra. En del rent ut sagt brandfarliga. – En sådan avart är ett ”kalenderljus” som såldes för ett par år sedan. Det bestod av ett vanligt långt ljus med en påklistrad remsa daterad från 1 till 24. Avsikten var att låta ljuset brinna ner en liten bit varje dag under december fram till den 24 december. Upprepade tester visade att den påklistrade remsan fungerade som en extra veke och gjorde att ljuset brann snett. Förkolnade rester av remsan Plötsligt for en av raketerna iväg åt ett oväntat håll och hamnade på en balkong två trappor upp i ett åttavåningshus. Balkongen övertänd Förskräckta såg pojkarna hur det började ryka från några stolar och annat brännbart på balkongen. De sprang upp och ringde på dörren till den aktuella lägenheten. Men ingen var hemma och dörren var låst. Innan räddningstjänsten var på plats var balkongen övertänd och lågorna slickade flera våningar uppåt fasaden. Den gled utanför ljuset och gav en extra låga nere vid ljusets fot. Ljuset började luta och var nära att falla omkull. Ett annat exempel är en cirka 50 centimeter hög ljushållare av smide som en familj i Småland köpte på ett varuhus. Skapelsen hade formen av ett torn och rymde sex värmeljus placerade i metallkoppar på höjden i ett oregelbundet mönster. Översta ljuset överhettat När familjen provade ljusstaken första gången brann det efter ett tag med 10-15 centimeter höga lågor från värmeljuset i den översta hållaren. Het paraffin stänkte över bordet runt ljusstaken. Lyckligtvis upptäckte familjen genast vad som första insatsen handlade om livräddning. Innan branden var under kontroll hade den spridit sig till balkongerna till alla ovanliggande våningsplan och även trängt in i flera lägenheter. Ett gäng ungdomar hade nyårsfest. En av dem skulle markera tolvslaget genom att fyra av en stor så kallad rörbomb. Alla hans kamrater stod en bit ifrån och tittade förväntansfullt. Han tände, men stubintråden slocknade. Efter tio minuter gick han fram för att göra ett nytt tändförsök. Men stubinen slockna- hände och kunde släcka ljuset. – Orsaken till händelsen var naturligtvis att det översta ljuset blivit överhettat av värmen från de lägre placerade ljuslågorna. Ljus med sugpropp Men det värsta exempel som Ulf Erlandsson hittills sett är en ljushållare med sugpropp avsedd att fästas på exempelvis kylskåpsdörren. – I hållaren finns plats för ett värmeljus. Med ljuset tänt värms sugkoppen snabbt upp och tappar taget. Visserligen finns det en varningstext om att man aldrig ska lämna ljuset obevakat. Men modellen medför klara risker från brandskyddssynpunkt. de igen. Efter att ha väntat ytterligare en stund gick han fram och lossade locket på fyrverkeripjäsen. Då small den rakt i hans ansikte. Pojken avled i väntan på ambulans. Kraftiga krutladdningar En så kallad rörbomb består av en pappcylinder, 50-90 centimeter hög och cirka 10 centimeter i diameter. Den ska skjutas stående och vara stabilt förankrad i marken. Bomben består av två kraftiga krutladdningar. I botten finns en så kallad kadus som exploderar och kastar iväg den Sirenen Nr 8 • 2004 Julbränder Kritiskt andra, tredje advent Foto:Tina Petersson räddningstjänsten Jönköping Värsta exemplet. Med ljuset tänt värms sugkoppen snabbt upp och tappar taget. Foto: Anders Sporrong Brandfarligt kalenderljus. En påklistrad datumremsa fungerar som en extra veke. Förkolnade rester av remsan glider utefter ljuset och ger en extra låga nere vid ljusets fot. Se upp med livsfarliga rörbomber! andra laddningen cirka 100 meter upp i luften. Där exploderar den med en knall och ett dekorativt färg- och ljusmönster. Stubintråden består av två delar. Den yttre tråden brinner relativt sakta. Om den är hel har man gott om tid att förflytta sig till en säker plats innan det smäller. Den inre delen av stubintråden däremot är snabbrinnande och brinner upp på bara en sekund. Öppna aldrig locket på en fyrverkeripjäs och försök aldrig återtända en blindgångare. Det kan kosta dig livet.
Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvärn 13 Räddningsvärnet i Garda har viktig uppgift –Vi är inga gnisttrampare Räddningsvärnet i Garda på Gotland är välutrustat och motiverat. De har länge åkt som förstaenhet på brandlarmen i sitt område. – Vi är inga gnisttrampare, säger värnchefen Bo Larsson. Tidigare var det en deltidskår men 1993 lades den ner av besparingsskäl. Några av brandmännen tappade sugen medan övriga gick med i det räddningsvärn som bildades. I dag består värnet av tolv man, varav hälften ingick i den tidigare deltidsstyrkan. – Alla har minicall och vi är minst fem-sex man som åker på larmen Några jobbar utanför orten och dagtid vardagar kan det bli ont om folk, men under tio år har det bara hänt två gånger att inte kommit någon vid larm. Det senaste var en söndagsmorgon i somras. Delar lokaler med Garda IF Värnet håller till i den gamla deltidsstationen som de delar tillsammans med Garda IF. Fordonsparken består av en basbil med sex kubikmeters tank och en VW-buss. De har ett 50-tal larm om året och ungefär hälften är IVPA-larm. Sjukvårdsutbildning får de av ambulanssjukvården och har delegation på både syrgas och defibrillator. – Är ambulansen längre bort än tio minuter blir vi larmade. Vi kan rapportera till ambulansen hur allvarligt det är och hjälpa till med vägbeskrivningen. Det kan dröja upp till 45 minuter innan ambulansen är på plats, säger Jan Ola Jonsson. Det finns både för-och-nackdelar med den starka lokala an- Medlemmarna i ett räddningsvärn har en gång gått med av frivillighet men när larmet går kallas de in med tjänsteplikt. Det lätt att hamna i en gråszon rättsligt och försäkringsmässigt. – Tjänsteplikten används här på ett sätt som den inte var avsedd för, säger Räddningsverkets jurist Per-Olof Wikström. Alla säger brandvärn men sedan en lagändring 1986 heter det räddningsvärn. Att de larmas med stöd av tjänsteplikten innebär att enbart akuta Foto: GUNNO IVANSSON Räddningsvärnet i Garda. Niclas Runesson, här representerade av Bo Larsson, Roger Cederlund, Jan-Ola Jonsson, Jens Dahlbom och Magnus Johansson har ovanligt många larm. Av de 50-talet larm de har varje år är hälften IVPA. knytning som ett värn har. – Vi stannar kvar när ambulansen åkt och det uppskattas av de anhöriga. För de drabbade är det en fördel att vi är lokala, de blir glada när de ser någon de känner. Vi har också haft åtta-nio självmord, det är jobbigt och vi har fått hjälp med debriefing av krisgruppen i Visby. Övningsmöjligheterna är insatser som faller under räddningstjänstbegreppet får utföras. Inte beredskap – De kan inte kallas in för att stå i beredskap och täcka upp för den ordinarie styrkan. Det klarlades vid utredningen efter en tankbilsolycka i Hyltebruk 2002, säger Klas Helge, Räddningsverket. Tjänstepliktsförfarandet innebär också att ett värn inte kan larmas direkt från SOS Alarm utan det ska gå via räddningsledaren. Mer komplicerat blir det vid viktiga för ett räddningsvärn och där finns det en del att önska. Ska öva 25 timmar – Planen är att vi ska öva 25 timmar per år. Förr kom de ner från Visby, men nu får vi öva själva och det blir lite sämre. – Det blir mer ordning och struktur om det kommer någon utifrån. Samövningar har IVPA-larm eftersom det är sjukvård och inte räddningstjänst. I princip förutsätts ett anställningsförhållande. – För att ett räddningsvärn ska kunna åka på IVPA-larm krävs individuella avtal med medlemmarna i värnet. Teoretiskt sett kan man tänka sig att kommunen tecknar avtal med en ideell förening där värnmedlemmarna ingår, säger Per-Olof Wikström. Rättslös mark Utan avtal agerar ett räddningsvärn på rättslös mark under ett IVPA-larm. varit givande annars är det lätt att det blir lite för mycket kaffedrickande. Eftersom flera är gamla deltidare och en gång har rökdykt har de utrustningen. I dag får de inte rökdyka utan använder utrustningen som personligt skydd. Men vad händer vid en krissituation när någon som kanske till och med är bekant håller på att brinna inne? – Vad händer om de skulle begå en felbehandling? Vilka försäkringar gäller? frågar sig Per-Olof Wikström. 256 räddningsvärn Årsskiftet 2002-2003 fanns 256 räddningsvärn i 102 kommuner. Antalet har legat på en relativt konstant nivå. En av få skyldigheter ett räddningsvärn har är att öva 20 timmar per år. Ett värn kan inte åläggas jour eller beredskap och medlemmarna behöver bara åka på larm om de är tillgängliga. Vid införandet av den nya – Det är klart att vi går in om det finns liv att rädda. Och det vet alla om, säger Niclas Runesson och Bo Larsson fyller i: – Vi är inga gnisttrampare. Det tar 15-20 minuter innan den större styrkan kommer och vi har en viktig uppgift första kvarten. GUNNO IVANSSON Räddningsvärn kan lätt hamna i gråzon räddningstjänstlagen 1986 skrev Ängelholms kommun till Räddningsverket och ställde fem frågor om avsikten med räddningsvärnen och vilka arbetsuppgifter som kan anses lämpliga. Enligt Räddningsverkets svar finns det ingen begränsning för vilka larm ett värn kan skickas på. Det är graden av övning och utbildning som avgör. Men med tanke på just utbildning och övning bör ett värn knappast utföra kem- och rökdykning.
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9 and 10: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 11: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?