Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

More documents

Recommendations

Info

10 Tredje november åkte räddningstjänsten i Kolding i Danmark på vad man trodde var en mindre containerbrand på en fyrverkerifabrik. Några timmar senare befinner man sig i en katastrofinsats. En brandman dödas och sju skadas. En månad efter fyrverkeribranden i Kolding har beredskapschefen i kommunen, Claus R Andresen, en ganska klar bild av vad som hände: – Vi är egentligen mycket nöjda, vi räddade livet på 2000 människor, det är så vi ser det i dag. Det är oerhört tragiskt att vi miste en brandman, men det hade kunnat bli så mycket värre om vi inte lyckats så snabbt med evakueringen, säger han. – Under de omständigheter som var hade vi inte kunnat förhindra att branden blev så omfattande. Vi hade inte kunnat göra något annorlunda. Tappade raketer i golvet Enligt polisutredningen startade branden i en 40-fots container när personal lastade ur fyrverkerier. Större delen av lasten hade redan lossats när en av medarbetarna tappade en kartong med 24 kinesiska raketer av typen 3602 Triple Break i golvet. Den exploderade och antände övriga fyrverkerier som var kvar i containern. – Personalen hann med nöd och näppe ta sig ut ur containern och larma, säger Andresen. När första styrkan anlände brann det i två öppna containrar. Släckning påbörjades samtidigt som man kylde två av de stängda 20-fots containrarna som stod närmast. Insatsledare Ole Hauptman sa att det kändes som om det hela var under kontroll. Brandman omkom När containern som var under släckning plötsligt sprängdes i en våldsam explosion, kom det helt oväntat. En 33-årig brandman omkom omedelbart till följd av den kraftiga tryckvå- gen, flera andra skadades. Tre brandmän gjorde upplivningsförsök. Åtta minuter senare exploderade den andra öppna containern och de tre brandmännen kastades undan av tryckvågen. – På grund av värmestrålningen och explosionsrisken kunde de inte ta sig tillbaka till honom, alla beordrades bort från området, säger Hauptman. Explosionerna antände flera lagerbyggnader på skadeplatsen. – Sedan kunde vi bara vänta på att resten av fabriken skulle explodera, konstaterar han. Den strategiska ledningen byggdes upp i polishuset och beslut togs att evakuera boende inom en kilometers radie. Sparkade in ytterdörren Radio och polisens högtalarbilar uppmanade folk att omedelbart lämna sina hem. Poliserna gick från hus till hus, där ingen öppnade sparkade de in ytterdörren och försäkrade sig om att huset var tomt. Kvart i sex skakade en våldsam explosion hela staden, tryckvågen blåste fullständigt ut de 176 närmaste villorna och tolv industrier. Många bostadshus i området brann, dessutom bekämpades bränder flera kilometer därifrån sedan brinnande fyrverkeripjäser antänt där de slagit ner. Vilka lärdomar har ni dragit? – Det står klart att vi inte haft tillräckliga kunskaper om fyrverkerier, det var omöjligt för oss att veta vilken typ av pjäser som fanns i containern och hur de skulle reagera, säger Claus R Andresen. Ska inte kunna explodera – Fyrverkeripjäser ska inte kunna explodera för att man tappar dem i marken. Men något har gjort krutet insatbilt under den två månader långa transporten från Kina. Hur det kunnat ske, det är vad vi måste ta redan på nu. – Många fakta spelar in, just att det blev stor lufttillförsel, hög temperatur och en hög luftfuktighet kan ha gjort att Nyheter containern förvandlades till en bomb när vi började spruta vatten. I fortsättningen måste vi hålla större säkerhetsavstånd vid en sådan här insats. Första slutsatsen var att de stängda containrarna hade exploderat. – Så var det inte, det var de öppna, brinnande containrarna som exploderade. Vi kunde inte drömma om att det skulle ske. – I närheten fanns totalt fem stängda containrar, till bredden fyllda med fyrverkerier. Vi var förundrade över att inte någon av dessa exploderade. Det kan ha att göra med att det inte fanns mycket luft i dem. När dessa flera dagar senare öppnades fann man odetonerade fyrverkeripjäser som sakta pyrt. Längst in fanns helt intakta pjäser. Insatsen fungerade bra – Insatsen fungerade taktiskt bra, vid allvarliga kriser är det polisen som koordinerar ledningen av hela insatsen. Vi har en ganska unik krishantering i Kolding och brandförsvaret genomför katastrofövningar två gånger om året tillsammans med polis, försvar och sjukvård. I allmänhet fungerar kommunikationen mellan de här organisationerna dåligt. Men tack vare att vi övar mycket känner vi varandra, det hade vi stor nytta av, säger Andresen. KATARINA SELLIUS Räddningsverket bedömer att en fyrverkeriolycka som den i danska Kolding inte kan inträffa i Sverige. – Kolding-fabriken skulle aldrig ha fått tillstånd av oss, en sådan ansökan hade gått tillbaka med vändande post, säger Lars Synnerholm vid Räddningsverkets enhet för brandfarliga och explosiva varor. Han tycker det är obegripligt att danska myndigheter tillåtit detta. – Alldeles intill ett bostadsområde och med en mängd som överstiger hela den svenska årliga importen. I Sverige finns 17 fyrverkeri- Sirenen Nr 8 • 2004 Beredskapschefen i Kolding: –Vi räddade livet på 20 Skärpta regler för fyrverkerier Danska myndigheter har infört nya, strängare regler för fyrverkerier. Danska regeringen har lagt fram ett 10-punktsprogram som ska leda till förbättrad säkerhet. Bland annat införs säkerhetsavstånd till bostadshus, något som inte finns i dag. Dessutom har Beredskabs- styrelsen beslutat att alla fyrverkerilager som ligger nära bebyggelse tills vidare ska bevakas dygnet runt. På fem lager i Danmark har man placerat utryckningsstyrkor om sex man. Släckutrustning och slangar har rullats ut inne i lagerutrymmen som dessutom patrulleras konstant. FAKTA 14.02 onsdagen den 3 november får räddningstjänsten första larmet. Det brinner i två containrar, fyllda med fyrverkerier på NP Johnsens fyrverkerifabrik i Seest-området i Kolding på Östjylland. 15.25 exploderar den första containern. En brandman dödas, sju skadas. 16.45 meddelar polisen i Kolding att elden är utom kontroll. Evakueringen av 2 000 människor i området pågår. 17.45 exploderar fabriksbyggnaden, där 800 ton fyrverkeri finns lagrat. Delar från fabriken hittas senare 900 meter från platsen. Totalt flög 2000 ton fyrverkeripjäser i luften. 355 bostäder är skadade, 176 är totalförstörda. 350 brandmän deltog i insatsen de två första dygnen. Den 3 november i år exploderade N.P. Johnsens fyrverkerifabrik i Kolding. Enligt polisutredningen tappade en anställd en kar- Räddningsverket: –En sån olyckak företag som tillverkar och importerar fyrverkeripjäser. De fem största företagen får lagra upp till 100 ton fyrverkerier vardera i sin anläggning. På säkert avstånd De svenska företagen ligger på säkerhetsavstånd till bostäder, exempelvis i en sänka, i gamla grustag eller på gamla militära övningsområden. Avståndskravet till närmaste bebyggelse beror på vilken typ av explosiva ämnen som hanteras och sträcker sig från några hundra meter och uppåt. Polisen lämnar tillstånd till import av fyrverkerier. Den årliga importen till Sverige beräk-
Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 11 00 människor De Foto: Bax Lindhardt / SCANPIX tong med kinesiska raketer och satte igång en kedjereaktion. Vid insatsen omkom en brandman då en container exploderade. an inte hända i Sverige nas till 200-250 ton. Det kan jämföras med att det danska företaget hade tillstånd för tillverkning och import av 300 ton. Räddningsverket ger tillstånd till tillverkning av fyrverkerier och ansvarar för tillsynen av verksamheten. För att ge tillstånd kräver Räddningsverket en noggrann beskrivning av plats och typ av tillverkning. – Det krävs också att förvaring och tillverkning separeras och att lokalerna är sektionerade. Det finns bestämmelser om vilka och hur mycket explosiva varor som får hanteras och förvaras. – Anläggningarna inspekte- ras minst vartannat år. Varje gång det sker förändringar i verksamheten krävs nytt tillstånd och ny inspektion, säger Synnerholm. Vidtar inga åtgärder Någon extra inspektion av anläggningarna sker inte med anledning av det som hänt i danska Kolding. – Nej, vi ser ingen anledning att vidta några extra åtgärder, vi har redan en god koll på läget i Sverige, anser han. Enligt den danska polisutredningen är det en tappad kartong med fyrverkerier som exploderat och startat branden. Lars Synnerholm är dock yt- terst tveksam till den uppgiften: – Så lättantändligt är inte fyrverkerier, det låter inte alls troligt. Jag vill se en grundligare undersökning först. Beredskabsstyrelsen i Danmark har kontaktat Räddningsverket och bett om att få ta del av de svenska reglerna. – Det ställer vi självklart upp på, de är välkomna att ta del av våra underlag och regler. Vi hjälper också gärna till med redogörelser för motiveringar och överväganden som man annars inte kan läsa sig till. KATARINA SELLIUS ”Svenska regler för krångliga” svenska reglerna för fyrverkerihantering är otillräckliga och förvirrande. Det anser brandinspektörerna Lars Persson och Bo Holmlund vid räddningstjänsten i Göteborg, som tillsammans med räddningstjänsterna i Malmö och Stockholm jobbat fram nya riktlinjer. Under tre år har den så kallade pys-gruppen, som står för Pyroteknisk samverkan, slipat på att förändra de anvisningar som finns. Den lagstiftning som i första hand reglerar hanteringen av fyrverkeriartiklar är lagen om brandfarliga och explosiva varor. Räddningsverkets enhet för brandfarliga och explosiva varor tar fram föreskrifter med tekniska detaljkrav. – Problemet är att det är krångligt att förstå reglerna. Avsaknaden av godtagbara och lättolkade centrala anvisningar har inneburit att räddningstjänsterna skapat egna bedömningsnivåer. Dessa har då varierat, inte bara mellan olika brandförsvar i landet, utan även mellan olika handläggare, vilket är olyckligt, säger brandinspektör Lars Persson. Polisen ger tillstånd Det är polisen som ger tillstånd till användning av inomhusoch utomhusfyrverkerier, exempelvis vid konserter eller försäljning. I majoriteten av alla tillståndsärenden bollar polisen ärendet till räddningstjänsten. – Därför har vi tagit fram egna PM för att kunna göra likvärdiga bedömningar i våra områden. Dessutom anser vi att föreskrifterna är otillräckliga rent säkerhetsmässigt, säger Persson. – När det till exempel gäller försäljning handlar föreskrifterna lite tillspetsat mest om hur man bäst låser in fyrverkerier, och knappast om brandskyddstekniska krav. 100 kilo krut i en galleria Just nu är det full fart på ”nyårsremisserna”. Pys-gruppen tycker exempelvis inte att det är OK att periodvis bära in 100 kilo krut och sälja det inne i ett köpcenter eller i en galleria. – Vi vet att konsekvenserna av en brand skulle bli förödande. Och i dag vet vi inte hur en sprinkleranläggning klarar att begränsa en brand där fyrverkeriartiklar ingår, det har aldrig testats. Därför ger vi inte vår acceptans till en sådan försäljning, men det är upp till polisen att fatta beslut. Istället rekommenderas för- säljning av fyrverkerier från container eller friggebod i anslutning till en stormarknad. Pys-gruppen och Räddningsverket har påbörjat ett samarbete. Lena Tistad, chef för Räddningsverkets avdelning för brandfarliga och explosiva varor, håller med om att reglerna kan vara svåra att förstå: – Vi håller på att ta fram nya regler och samarbetar bland annat med pys-gruppen i detta. Vi är på god väg även om vi inte är överens om allt än, säger hon. Sämre sälja från container När det gäller försäljning av fyrverkeri har Räddningsverket exempelvis en annan uppfattning: – Vi tycker det är ett sämre alternativ att sälja från en container. Det blir svårare att hålla koll på varorna och risken för stöld ökar. Folk röker, vilket medför risker, säger Lena Tistad. – Man måste skilja på galleria och köpcenter och vi tycker det måste vara OK att sälja från vissa köpcentran. Någonstans måste det ju kunna säljas. David Forsander och Henrik Jönsson är blivande brandingenjörer och civilingenjörer i riskhantering vid Lunds tekniska högskola. I ett examensarbete har de studerat risker vid fyrverkerihantering med fokus på myndighetsstyrning. Byråkratisk omväg De går ett steg längre och menar att den slentrianmässiga remitteringen av fyrverkeriärenden från polis till räddningstjänst är en byråkratisk omväg som borde göras om helt. – Kommunen, det vill säga räddningstjänsten, bör ta över detta ansvar, säger Henrik Jönsson. – Ofta är det den mänskliga faktorn som är orsak till fyrverkeriolyckor. Desto större anledning att låta lagen om skydd mot olyckor ligga till grund för bedömningen i tillståndsärenden, och den är polisen i regel ganska okunnig om. – Det viktigaste är att större fokus sätts på säkerhetskultur och säkerhetstänkande. Det handlar inte om att ta bort några detaljkrav, de behövs även i framtiden. Men ”mjukare” faktorer, som utbildning och kunskap, måste ges större utrymme i morgondagens bestämmelser kring hanteringen av fyrverkeriartiklar. KATARINA SELLIUS
Page 1 and 2: Sirenen Räddningsverkets tidning K
Page 3 and 4: Sirenen Nr 8 • 2004 V art är sve
Page 5 and 6: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 Fot
Page 7 and 8: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 7 fö
Page 9: Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 9 Sju
Page 13 and 14: Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvä
Page 15 and 16: Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkle
Page 17 and 18: Sirenen Nr 8 • 2004 Sprinkler oft
Page 19 and 20: Sirenen Nr 8 • 2004 Så här höj
Page 21 and 22: Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Ro
Page 23 and 24: a Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning
Page 25 and 26: 24 Brandmän leder den nya generati
Page 27 and 28: Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferense
Page 29 and 30: Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter
Page 31 and 32: Sirenen Nr 8 • 2004 Sirenens räd
Page 33 and 34: Sirenen Nr 8 • 2004 Dags att dra
Page 35 and 36: Sirenen Nr 8 • 2004 Foto: PRESSEN
Page 37 and 38: Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser
Page 39 and 40: Sirenen Nr 8 • 2004 Jo, det är e

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?