Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Sirenen 

Räddningsverkets tidning 

Kolding: 

nr 8 

2004 

Snabb 

evakuering 

räddningen 

sidan 10 

Södra Älvsborg 

Trött på trög svensk räddningstjänst 

sidan 4

2 

Inledaren 

Mot bättre balans 

inom räddningstjänsten 

Lagen om skydd mot olyckor har varit 

gällande sedan 1 januari i år. Ska jag 

döma av de reaktioner som jag själv 

mött eller som medarbetarna kommit i 

kontakt med, har införandet av lagen genomförts 

utan några påtagliga komplikationer. 

Det är bra att arbetet skapat engagemang 

hos både tjänstemän och politiker. Det är 

naturligtvis ännu för tidigt att bedöma om 

den minskade detaljregleringen har lett till 

en effektivare verksamhet där kommunerna 

kunnat anpassa och utveckla sin förebyggande 

verksamhet och räddningstjänst 

efter de lokala förhållandena. 

Enskilda och kommuner har haft året på 

sig att förbereda vissa bestämmelser, som 

träder i kraft den 1 januari 2005. 

Det gäller ägare av byggnader och andra 

anläggningar, som ska lämna en skriftlig 

redogörelse över brandskyddet. Men det 

rör också kommunerna som ska ha beslutat 

om handlingsprogram, dels för förebyggande 

verksamhet, dels för räddningstjänst. 

Många hinner inte till årsskiftet 

Det är i dessa handlingsprogram som kommunerna 

ska ange målen för säkerheten 

och hur målen ska uppnås. Hur är den förebyggande 

verksamheten ordnad och planerad? 

Hur har kommunen tänkt möta de risker 

som finns, vilken är den egna förmågan 

och hur ska resurser kunna skaffas om de 

egna inte räcker till? 

I början av december hade länsstyrelserna 

fått in ett drygt hundratal handlingsprogram 

för samråd före beslut av respektive 

fullmäktige. Några kommuner har bestämt 

sig för ett handlingsprogram för vardera 

verksamheten, men de flesta har kommit 

fram till att ett gemensamt program är att 

föredra. 

Innehåll 

Nyheter 

Trött på konservativ räddningstjänst ……………4 

Halvering av antalet dödsbränder ………………5 

Många kommuner bryter mot lagen ……………6 

Dokumenterar brandskyddet föredömligt ……6 

Explosionsrisk vid tankbilsolycka ………………8 

Tjänar minuter med mindre enhet ………………9 

Fyrverkeribranden i Kolding …………………10-11 

December – den brandfarliga månaden ………12 

Räddningsvärnet en viktig resurs ………………13 

Tema Boendesprinkler 

Sprinkler självklarhet i Scottsdale ………………14 

Privat räddningstjänst blir kommunal …………15 

Satsa på skydd för utsatta grupper ……………16 

Ofta skillnaden mellan liv och död ………………17 

Satsning på sprinkler efter storbrand …………18 

Försäkringsbolagen nöjer sig med regelverket 19 

Vi kan redan nu konstatera att många 

kommuner inte klarar att leva upp till riksdagens 

krav att besluta om handlingsprogram 

före årsskiftet. Ännu sämre verkar det 

vara med brandskyddsredogörelserna. 

Skydd mot mer än bränder 

Det är intressant att konstatera att många 

kommuner anammat lagens intentioner att 

verka för skyddet också mot andra olyckor 

än bränder. 

Många kommuner tycks inte ha tvekat inför 

uppgiften att ta initiativet till att samordna 

all olycksförebyggande och skadebegränsande 

verksamhet inom kommunen. 

Tanken på en samsyn om trygghet och säkerhet 

för kommuninvånarna kan bli en realitet. 

Jag har också fått intrycket att den kommunala 

räddningstjänsten klivit fram och 

förklarat sig beredd att bli motor i det kommunala 

säkerhetsarbetet. 

Bättre balans 

Vi har ännu inte gjort någon sammanställning 

och analys av handlingsprogrammen, 

men förhoppningsvis 

är den nya lagen efter ett 

knappt år på väg att skapa en 

bättre balans mellan förebyggande 

och operativ verksamhet. 

För räddningstjänstförvaltningarna 

innebär förändringarna 

behov av en bredare 

grundkompetens liksom 

spetskompetens inom vissa 

områden. Den nya tvååriga 

utbildningen i skydd mot 

olyckor är viktig i det perspektivet. 

Vid halvårsskiftet nästa år 

står de första 170 eleverna till ar- 

Utbildning/Rosersberg 

Gradin – en av kuggarna för säkrare samhälle 20 

När krisen kom till Uppsala ……………………22 

Räddningsdykare en avancerad roll ……………23 

Brandmän handledare för Lia-elever …………24 

Barnsäkerhet: Glöm inte fråga barnen …………25 

Fyskonferensen 

Efterlängtat stöd för fystest ……………………26 

”Pension vid 58 år bör avvecklas” ………………27 

Erfarenheter 

Var femte buss en brandfara ……………………28 

Öva med inomhusbrandposter …………………29 

Sirenens räddningsskola 

Räddningstjänsten och miljöbalken ………30-32 

Sirenen Nr 8 • 2004 

betsmarknadens förfogande för arbete med 

skydd mot olyckor. 

I förarbetena till lagen understryks vikten 

av en effektiv tillsyn: kommunerna ska utöva 

tillsyn över enskilda, länsstyrelserna över 

kommunerna med Räddningsverket som 

centralt ansvarig för tillsynen. 

Länsstyrelsernas kompetens stärkt 

Vid flera tillfällen under året har våra medarbetare 

träffat företrädare för länsstyrelserna 

för att i bästa samförstånd stärka 

länsstyrelsernas förmåga att både ge råd 

och utöva tillsyn. Jag vågar påstå att länsstyrelsernas 

kompetens på dessa områden 

avsevärt ökat under året. 

Vi ser vi fram mot ett nytt verksamhetsår 

där Räddningsverket getts ännu bättre förutsättningar 

att på central nivå driva säkerhetsfrågorna. 

Vi har fått ansvaret att samordna barnsäkerhetsarbetet. 

Regeringen har gett klartecken 

till att öka resurserna vid Centrum 

för erfarenhetsåterföring från 

olyckor, NCO, för att kommuner och 

andra ska få värdefulla underlag för säkerhetsarbetet. 

Vi har ansvaret att 

fördela 37 miljoner kronor till frivilligorganisationer 

och andra 

för ett brett samhällsinriktat säkerhetsarbete. 

Vi går mot ett säkrare samhälle. 

Tack för 2004 och ett gott 

nytt 2005! 

Christina Salomonson 

Generaldirektör, 

Räddningsverket 

Ordet fritt 

Dags att skapa en värdegrund …………………33 

Gör räddningshelikopterna civila ………………34 

Kunskapsnivån vid tankbilsolyckor för låg ……35 

Näst sista 

Nytt om namn, kolumn …………………………39 

Omslagsbilden 

Foto: UFFE KONGSTED/PRESSENS 

BILD 

Räddningstjänsten trodde 

först det var en containerbrand. 

Det var värre än så. 

Branden i fyrverkerifabriken 

i Kolding krävde en 

brandmans liv, sju skadades.


V 

art är svensk räddningstjänst 

på väg? Diskussio- 

nen borde inte handla 

om var vi befinner oss utan vart 

vi är på väg. Ett problem är att 

vi aktörer och intressenter i 

svensk räddningstjänst inte 

pratar med varandra. Vi bara 

turas om att prata. 

Om du inte vet vart du ska är 

risken stor att du hamnar någon 

annanstans. Svensk räddningstjänst 

tycks på väg att 

omstrukturera/omorganisera 

och lägga ner sig själv i en 

otrolig hastighet utan att se 

målen, det vill säga ”vart ska 

du”. Så blir det om inget görs 

nu, ja egentligen nyss för vi tror 

att vi inte ens är enade om var 

vi är. Eller som seriefigurerna 

Kalle och Hobbe säger: 

Hobbe: Vet du vad du ska 

skriva nu? 

Kalle: Nej, jag väntar på inspiration. 

Att skapa är inte som 

att vrida på en kran. Man måste 

vara i stämning. 

Hobbe: Vadå för stämning? 

Kalle: Panik i sista minuten 

Trötta på att ro ensamma 

Vi inom Brandmännens Riksförbund 

(BRF) känner ”Kalles 

stämning” och en djup oro för 

utarmningen av skyddet av 

Sveriges medborgare till förmån 

för kommunalt självstyre 

och dess ekonomi. 

Wilhelm Moberg uttryckte 

detta med; 

”När politiker säger att vi sit- 

ter i samma båt – så ta dej i akt! 

Det betyder att det är du som 

ska ro”. Vi i BRF börjar bli trötta 

på att ro ensamma och vädjar 

nu efter fler roddare. 

Vad säger verket? 

Tyvärr kan vi konstatera att i 

den nya lagstiftningen läses i 

stort bara att det ”kommunala 

självstyret skall gälla”. Sedan 

tror, snart vet, kommunerna 

att det är fritt fram. ”Snart vet” 

beroende på att ”tiger man så 

samtycker man” och i sanning; 

Vad säger egentligen Räddningsverket 

och har någon 

hört någonting om detta från 

vår tillsynsmyndighet mer än 

politiskt korrekta uttalanden 

och skrivelser i ”politisk ton”? 

Dagligen kommer det rapporter 

utifrån landet om nedläggningar 

och neddragningar 

inom befintliga organisationer. 

Detta gäller både deltidsoch 

heltidskårer. Är du som 

skattebetalare beredd att betala 

priset för ett sämre skydd 

med förhöjda försäkringspremier, 

minskad etablering av in- 

dustriell och kommunal verksamhet, 

långa väntetider innan 

hjälp anländer, om den nu anländer, 

med mera? 

Amatörmässigt 

Naturligtvis måste man pröva 

de ekonomiska förutsättningarna 

för all verksamhet, men 

oftast är de utredningar som 

ska ligga till grund för beslutet 

för gamla, för slentrianmässigt, 

alternativt amatörmässigt, 

gjorda om de överhuvudtaget 

finns. Vidare saknas nästan alltid 

mål för verksamheten och 

konsekvensanalysen över vad 

man egentligen beslutar om. 

Vår ståndpunkt är dessutom 

att alla i verksamheten ska vara 

föremål för utredning och inte 

bara ”deltidsbrandmannen”, 

som vi ser som den mest utsatta 

gruppen. Känner våra beslutande 

politiker till dessa förhållanden? 

Svaret är nej och 

dubbelt nej. Men de beslutar 

ändå. 

Vad gör länsstyrelsen och 

Räddningsverket? Och förstår 

räddningschefen, som är yt- 

Debatt 

Vart är vi egentligen på väg? 

Foto: PER WESTERGÅRD 

På väg, men vart? Ledningen för Brandmännens Riksförbund är oroad över utvecklingen inom svensk räddningstjänst, särskilt neddragningarna av deltidsstyrkor. 

Gemensamt upprop. Greger Sundgren, Peter Bergh och Kenneth 

Carlsson är kritiska till utvecklingen inom räddningstjänsten. 

terst ansvarig, sina roller och 

sitt ansvar? Svaret är nej och 

tredubbelt nej. 

Mindre enheter? 

Vi som organiserar flertalet 

inom svensk räddningstjänst 

ser i stället för nedläggning 

och minskning av resurser 

många möjligheter att utveckla 

verksamheten. 

Ska vi ha kvar våra oftast 

pompösa huvudbrandstationer 

i de större städerna eller 

borde vi bygga mindre enheter 

på flera platser utrustade med 

mindre antal fordon, olika fordon 

och mindre antal personal? 

Vid larm gäller flerstationslarm, 

vilket bör vara en självklarhet 

då ingen säger sig ovillig 

till dagens modeord ”samverkan/flexibilitet”, 

åtminstone 

tills det ”bara blir ett höjdfordon 

i stället för två på min station”. 

Ska vi ha utryckningsstyrkor 

som arbetar heltid? 

Naturligtvis måste vi i storstäderna 

ha personal på heltid, 

men i mindre samhällen och 

kommuner kan det finnas andra 

och på många sätt bättre 

alternativ. Exempelvis heltid 

dagtid, deltid natt och i flera 

varianter. 

Ska vi ha utryckningsstyrkor 

med deltidsanställd personal i 

beredskap? Tveksamt om man 

ser på den av andra än vi inslagna 

vägen. Trots att detta är 

3 

det fördelaktigaste alternativet 

kostnadsmässigt, det vill säga 

det i särklass billigaste. Vi i BRF 

hävdar naturligtvis att det 

enda rätta är att deltiden måste 

få vara kvar. 

Vad kan vi då göra för att visa 

vägen och för att slippa som seriefigurerna 

Kalle och Hobbe 

hamna i ”sista-minuten-panik” 

när Sveriges invånare faktiskt 

förtjänar ett fullgott skydd mot 

olyckor? 

Svaret är ”fler roddare” och 

mod att synas i debatten. Mod 

är inte att aldrig vara rädd, 

mod är att göra saker ändå, ni 

”aktörer inom svensk räddningstjänst”. 

Brandmännens Riksförbund 

Greger Sundgren (ordf) 

Peter Bergh (1:e vice ordf) 

Kenneth Carlsson (2:e vice ordf) 

Välkommen att 

delta i ”Debatt”! 

Inläggen på denna sida måste 

vara undertecknade med 

namn. Kontakta redaktionen 

innan du skriver. 

Telefon 054 - 13 51 04. 

Textlängd: Cirka 4 000 tecken 

(inklusive mellanslag). 

Adress: ”Debatt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad. 

e-post: stig.dahlen@srv.se

4 

Södra Älvsborg har tröttnat 

på tröga svenska räddningstjänster. 

För att utveckla brandsläckningen 

tänker man 

vända sig utomlands. 

– Utvecklingsbenägenheten 

i Sverige är så förbannat 

långsam, säger räddningschefen 

Kjell Wahlbeck. 

Södra Älvsborg har i många år 

arbetat med att utveckla teknik 

och metoder för brandsläckning 

och livräddning inomhus. 

Det vill man fortsätta med. 

Därför kommer räddningstjänsten 

att vända sig till likasinnade 

i Birmingham, Prag, 

Oslo och städer i Tyskland. 

– Vi upplever där ett helt annat 

engagemang i frågorna än 

bland svenska räddningstjänster. 

Vi ser det just nu som intressantare 

att utveckla internationella 

samarbeten än att 

leta motsvarande utmaningar i 

Sverige, säger Kjell Wahlbeck. 

Är den svenska branschen 

konservativ? 

– Ja, utveckling ifrågasätts påfallande 

ofta. Jag ska inte säga 

att alla i Sverige är defensiva. 

Men alldeles 

för många är det, 

även Räddningsverkets 

skolor. Vi i Södra 

Älvsborg gör inte allt 

rätt, ibland går vi på 

minor. Men det är en 

del i utvecklingen att 

våga förändra och 

prova nytt. 

Vilka är undantagen 

i Sverige? 

– Framförallt mindre räddningstjänster, 

ofta där det är 

inblandning av deltidspersonal. 

Där verkar man vara mer 

progressiva och villiga att pröva 

nyheter. 

Började med övertryck 

Södra Älvsborgs arbete med att 

utveckla teknik och metoder 

började med tester av övertrycksventilation, 

det har fortsatt 

med skärsläckaren. Mycket 

av arbetet har skett i samarbete 

med och stöd av Räddningsverket 

och SP (Statens provningsoch 

forskningsinstitut) i Borås. 

– Vi är en tämligen liten kår 

som börjat borra i säkrare och 

Nyheter 

Södra Älvsborg söker utveckling utomlands 

Trött på 

konservativ 

räddningstjänst 

Närmare 1 200 personer tog sitt 

eget liv. 7 000 personer vårdades på 

sjukhus för självmordsförsök. 

Samhällets kostnad för detta beräknas 

uppgå till 5,5 miljarder kronor. 

I en färsk rapport från Räddningsverket 

har samhällets kostnader för självmord 

och självmordsförsök beräknats. Statistik 

och penningvärde är från 2001. 

År 2000 beräknades en miljon människor 

i världen begå självmord, enligt 

världshälsoorganisationen WHO. Det 

motsvarar 16 självmord per 100 000 invånare. 

Närmare 1 200 självmord i Sverige 

(2001) motsvarar 13,3 per 100 000 invånare. 

Siffran var vid sidan av år 2000 det 

lägsta värdet under perioden 1987- 

2001. 

7 000 självmordsförsök motsvarar 

78,4 per 100 000 invånare, och sex själv- 

Kjell Wahlbeck 

mordsförsök per självmord. 

Det är dessa siffror som ligger till 

grund för beräkningarna av samhällets 

kostnader. Kostnaderna delas in i indirekta 

och direkta kostnader. 

Direkta kostnader kan hänföras direkt 

till skadan. Det är sjukvård, läkemdel, 

rehabilitering, sociala insatser med 

mera. 

Indirekta kostnader är konsekvenser i 

ett senare skede. Dominerande är produktionsbortfall, 

eftersom de flesta 

drabbade är i arbetsför ålder. Produktionsbortfall 

står för 84 procent av de totala 

kostnaderna. Av de direkta kostnaderna 

är det medicinska insatser som 

dominerar. 

0,2 procent av BNP 

Den exakta summan i beräkningen är 

5 461 miljoner kronor, därav kostar 

självmorden 2 151 miljoner och självmordsförsöken 

3 310 miljoner. 

effektivare insatsmetoder. 

Vårt arbete 

har varit beroende 

av projektstöd 

från Räddningsverket. 

Genom åren har 

utbildningsanläggningen 

vid Guttasjön 

utanför Borås 

besökts av många 

räddningstjänster, 

inte minst från andra 

länder. 

Och det är förstås på så vis 

idén om ett internationellt 

samarbete väckts. 

Inriktningen ligger på 

brandsläckning inomhus. 

Vilka metoder och tekniker 

är det som ni främst tänker 

på? 

– Det handlar egentligen om 

att utveckla användningen av 

taktisk brandventilation och 

olika metoder att snabbt och 

effektivt lokalisera och bryta 

brandförlopp, exempelvis med 

hjälp av IR-teknik, skärsläckare 

eller annan teknik. 

Kjell Wahlbeck konstaterar att 

det de senaste åren i mycket 

handlat om skadeförebyggande 

åtgärder och att det är bra. 

Men han påpekar att man inte 

får glömma att det finns mycket 

att göra när det gäller metoder 

för operativa insatser. 

– För att möta framtiden behöver 

vi utveckla koncept för 

insatser med mindre och flexibla 

enheter, samt säkrare och 

arbetsbesparande släckmetoder 

för personalen. 

Nätverk med likasinnade 

Wahlbeck ser ökade kontakter 

i Europa som möjligheter för 

utveckling, inspiration och för 

att skapa nätverk med likasinnade. 

Självmord kostar samhället miljarder 

Totalsumman motsvarar 0,2 procent 

av Sveriges BNP 2001. 

De direkta kostnaderna för självmord 

beräknas till 42 miljoner, de indirekta 

kostnaderna till 2,1 miljarder. Kostnaden 

per självmord blir närmare 1,8 miljoner 

kronor. 

De direkta kostnaderna för självmordsförsök 

beräknas till 819 miljoner, 

de indirekta kostnaderna till 2,5 miljarder. 

Kostnaden per självmordsförsök 

blir närmare 475 000 kronor. 

Humanvärde 

Det så kallade humanvärdet ingår inte i 

beräkningen av totalkostnaden. Humanvärdet 

handlar om att varje liv räknas 

som ett kapital och att man i samhället 

sparar ”mänskligt kapital” genom 

att rädda liv eller hindra skada. 

Humanvärdet speglar även nedsatt 

livskvalité som dödsfall eller skada leder 

till för drabbade eller anhöriga. Det 


Siktar ni in er på att starta 

EU-projekt? 

– Vi har erbjudits att påbörja 

ett EU-projekt, men beroende 

på omfattningen av ett sånt engagemang 

har vi tillsvidare avböjt. 

EU ger stora möjligheter 

och vi i Sverige är dåliga på att 

nyttja det. Men först vill vi undersöka 

intresset för samarbete 

bland likasinnade räddningstjänster 

i Europa för att 

hitta gemensamma utvecklingsbehov. 

Kunskaper och erfarenheter 

är stora på många 

håll. Att utnyttja EU i ett konkret 

samarbete med finansiering 

är naturligt först därefter. 

PER LARSSON 

konstateras att värdet bör ingå i utvärderingar 

av skadeförebyggande åtgärder 

och nyttan av dessa. 

I rapporten har gjorts en värdering av 

att förebygga självmord och självmordsförsök. 

Ett liv har värderats enligt 

Vägverkets beräkningar när det gäller 

trafikolyckor, det har adderats till kostnaden 

för självmord eller självmordsförsök. 

Med de beräkningarna skulle åtgärder 

som leder till ett räddat liv kunna 

vara upp till 18,7 miljoner kronor för att 

vara samhällsekonomiskt lönsam. 

Notabelt är att självmordsstatistiken 

har mörkertal. 400 personer dör varje år 

i händelser där det är osäkert om det 

handlar om självmord eller olyckor. Region 

Skånes hälso- och sjukdomsprogram 

för psykisk ohälsa uppskattar att 

cirka 75 procent av dessa fall är självmord. 

De är inte inräknade i statistiken i 

rapporten.

Sirenen Nr 8 • 2004 Nyheter 5 

Foto: BILDBYRÅN 

Södra Älvsborg är trött på rädslan för att prova andra metoder 

än de traditionella inom svensk räddningstjänst. Därför söker 

man samarbete utomlands. 

Foto: MARTIN SJÖHOLM 

Sjukvårdsstyrkan provar skyddsutrustning i Björröd. Ulf Karlsson 

hjälper Eva Ringvall och Maria Eriksson att hitta passande utrustning. 

Första sjukvårdsstyrkan 

Räddningsverket sänder 

för första gången en sjukvårdsstyrka 

till katastrofområde. 

En läkare och sex sjuksköterskor 

ska arbeta i Darfur-området 

i Sudan under tre månader. 

Det är på uppdrag av WHO, 

Världshälsoorganisationen, 

som Sverige skickar sjukvårdsstyrka. 

Den ska serva 

omkring 6 000 personer tillhörande 

FN och frivilliga organisationer. 

– Styrkan ska stå för den 

dagliga sjukvården samt akutsjukvård, 

säger Monica Andersson, 

Räddningsverkets 

projektledare. 

Möjligheten finns att insatsen 

förlängs till ett halvår. 

– Den här typen av insats är 

ny för Sverige. FN fick upp 

ögonen för vår sjukvårdskapacitet 

när deras huvudkontor 

sprängdes i Bagdad för 

snart två år sedan och svensk 

personal plötsligt fick agera 

sjukvårdare. Efter det har förfrågningar 

kommit in, vi ser 

det här som ett pilotprojekt, 

säger Andersson. 

Räddningsverket skickar 

också två ambulanser. 

Styrkan har fått utbildning i 

att köra ambulanserna, sambandsträning, 

GPS och tropikmedicin. 

Den kommer även 

att ha tillgång till ambulanshelikopter. 

För närvarande gäller säkerhetsläge 

tre på FN:s femgradiga 

säkerhetsskala. Styrkan har 

skyddsutrustning och får särskild 

utbildning i personligt 

skydd. 

Sida finansierar insatsen 

med 4,5 miljoner kronor. 

Halvering av 

döda i bränder 

I många år har antalet döda i bränder klart 

legat över 100, de tre senaste åren i snitt 

136. 

2004 blir ett rekordår i positiv bemärkelse, 

färre döda än någonsin. 

– Vi är på väg mot en halvering jämfört 

med de tre senaste åren, säger Räddningsverkets 

Ulf Erlandsson. 

Erlandsson är ansvarig för uppföljningen av 

dödsbränder. Tidigare har han aktat sig för att 

tala om ett trendbrott, men säger nu: 

– Ett år är förvisso en kort tid, men minskningen 

under andra halvåret är ännu större än första 

halvåret, så visst är det ett trendbrott. 

Erlandsson ser två huvudorsaker till minskningen: 

– De ökade kraven på och information om vikten 

av brandvarnare har slagit igenom på bred 

front. Dessutom har kommuner och landsting 

satsat rejält på brandskyddsutbildning av personal 

i äldrevården. I år har vi hittills bara haft två 

omkomna i servicehus och sjukhem. 

Han tror att uppmärksamheten och domarna 

kring branden i S:t Sigfrids-kliniken har satt fart 

på beslutsfattarna. 

– Ansvarsfrågan kom mycket tydligt i fokus och 

har bidragit till att brandutbildningen av vårdpersonal 

har ökat. 

December återstår 

Innan det är dags att summera året återstår den 

månad som nästan alltid ligger högst i dödsbrandstatistiken. 

Snittsiffran för december de senaste fem åren 

är 15 döda. Även om den skulle bli lika hög i år 

får vi en slutsiffra på 72 brandoffer, alla tiders 

lägstanotering. 

Håller nedgången från årets första elva månader 

i sig i december hamnar vi på cirka 65 döda 

under hela året. 

I statistiken över årets första elva månader ingår 

tio omkomna i olyckor med fyrverkerier (2), 

explosioner (3), gräsbränder (2) och bilbränder 

(5). Några av bilbränderna är konstaterade självmord. 

Minst 22 dödsbränder har samband med rökning, 

oftast tappade cigaretter. 

– Det är en nedgång jämfört med tidigare år 

och de siffrorna kan bli betydligt bättre när vi i 

Sverige förhoppningsvis får en lag om de självslocknande 

cigaretter som Sirenen berättade om 

i förra numret, säger Ulf Erlandsson. 

38 av de 57 personer som dog i bränder årets 

elva första månader var män, 19 kvinnor. Fem av 

Vikten av brandvarnare 

har slagit igenom 

på bred front 

de omkomna var 24 år eller yngre, 19 var 65 år eller 

äldre. 

Malmö ligger före 

Storstadsregionerna Stockholm och Göteborg är 

inte längre överrepresenterade i dödsbrandstatistiken. 

Storstockholm har hittills i år haft sju 

dödsbränder, Göteborg fyra. I Malmö, som var 

den kommun i landet som i slutet av 1990-talet 

gick i spetsen för krav på brandvarnare, finns enbart 

en dödsbrand registrerad fram till och med 

november. 

– Det är en glädjande låg siffra som håller i sig 

även från tidigare år och som visar att konkreta 

satsningar ger resultat, säger Ulf Erlandsson. 

I 23 av dödsbränderna är det klarlagt att 

brandvarnare saknades. I ytterligare fyra dödsbränder 

fanns brandvarnare, men inget fungerande 

batteri. 

18 av de som hittills omkommit under året befann 

sig i villa, 15 i flerfamiljshus, tre i radhus 

och två på hotell. 

STIG DAHLÉN 

Döda i bränder 

-99 -00 -01 -02 -03 -04 

Januari 14 15 17 12 9 5 

Februari 14 14 14 11 11 5 

Mars 7 10 11 20 21 5 

April 11 10 10 10 8 11 

Maj 5 8 15 11 15 5 

Juni 5 6 6 8 9 6 

första halvåret 56 63 73 72 73 37 

Juli 5 5 5 6 5 6 

Augusti 8 5 10 8 8 1 

September 8 5 9 9 10 6 

Oktober 13 5 12 10 12 4 

November 8 12 10 14 12 3 

December 12 11 18 18 14 ? 

Andra halvåret 54 43 64 65 61 20* 

Totalt 110 106 137 137 134 57* 

* Siffrorna för 2004 är preliminära eftersom 

uppgift i december saknas.

6 

Handlingsprogram 

Håkan Persson anställdes förra 

hösten som vaktmästare för 

två hotell i Karlstad. Han började 

omedelbart organisera 

brandskyddet. 

– Jag har aldrig tidigare sett 

så bra uppföljning, säger Claes- 

Henrik Silfver, brandmästare 

vid räddningstjänsten. 

Insikt om brandsäkerhet fick 

Håkan Persson på Cypern och 

utvecklade sen sin egen modell 

under 26 år i Gambia. 

Han gjorde FN-tjänst som 

elektriker på Cypern 1977 och 

ingick i brandstyrkan. Läromästare 

var en engelsk brandingenjör. 

– Vi skulle testa brandsprutan 

och konstaterade att motorn 

gick. Det godtog inte befälet, 

han ville veta om pumpen 

var okej. 

Det var den inte. Styrkan lagade 

pumpen och gav brandingenjören 

besked. Men det blev 

bakläxa igen, eftersom slangarna 

inte testats. 

– De hade torkat och small 

sönder när vi testade dem. Då 

började jag fatta att man måste 

kontrollera saker rejält. 

Byggde säkerhet i Gambia 

Det tog Håkan med sig när han 

flyttade till Gambia för att jobba 

på ett hotell. Han skulle prova 

på att jobba utomlands, 

fann kärleken och blev kvar i 26 

år. Håkan Persson hann jobba 

på sju hotell, i byggbranschen, 

på räkodling och hela tiden 

med säkerhetsperspektiv. 

– På första jobbet såg jag en 

mängd brandfaror. Hotellet 

hade grästak, alla undertak var 

Nyheter 

Lärde brandsäkerhet på Cypern och i Gambia 

Håkan testar 

att allt fungerar 

Imponerande dokumentation av brandskyddet tycker räddningstjänsten. 

Inget märkvärdigt tycker vaktmästaren och brandskyddsansvarige 

Håkan Persson. 

– Jag vill kunna sova gott om natten, säger han. 

Man får inte 

invaggas i falsk 

säkerhet av en 

brandsyn 

byggda i varandra. 

Elektriker Persson var då 24 

år. Håkan plockade ner gräs 

från taket och proveldade. Han 

hittade ruttna brandslangar 

och dåliga brandsläckare och 

bad lokale brandchefen om 

hjälp att utforma brandskyddet. 

Arbetet utvecklades från den 

ena arbetsplatsen till den andra. 

Håkan ville ha koll och 

gick igenom hur alla larm var 

kopplade, han övade arbetsplatsernas 

brandstyrkor. Vid 

ett tillfälle märkte han att det 

låg förtryckta lappar om 

brandskyddet för kommande 

år som redan var undertecknade. 

– Jag började testa grejerna 

och det visade sig att sju av tio 

brandsläckare inte fungerade. 

Erfarenheter har blivit goda 

rutiner. Och de tog Håkan med 

sig när familjen flyttade till 

Sverige för att döttrarna skulle 

få chans till bättre utbildning. 

På nya jobbet i Karlstad började 

Håkan bläddra i papper 

och hittade kontroller av 

brandlarm och sprinkler, rapporter 

från räddningstjänstens 

brandsyn, men inget som företaget 

själv utförde, inga protokoll 

i egna checklistor. 

Det finns nu. Brandsläckare, 

dörrstängare, dörröppnare, belysning 

till utrymningsskyltar, 

larmknappar, trycket i sprinkler 

system, vattenposter, med 

mera, testas varje månad. Var 

sjätte månad testas rökluckor, 

nödbelysning, utgående elspänning. 

Det finns checklistor 

för allt, allt prickas av. 

Kontroll ingen garanti 

– Man får inte invaggas i falsk 


41 procent av kommunerna 

Från årsskiftet ska det enligt lag finnas 

både handlingsprogram och 

brandskyddsredogörelser. 

Men lagen kommer att brytas på 

många håll. 

Det visar en enkätundersökning 

som Sirenen har gjort. 

Lagen om skydd mot olyckor gäller med 

full kraft för handlingsprogram och 

brandskyddsredogörelser från 1 januari. 

Men 41 procent av landets kommuner 

kommer inte att ha upprättat handlingsprogram. 

De flesta ägare som ska lämna in 

brandskyddsredogörelser kommer inte 

att göra det. 

– Jag kan inte tycka annat än att det är 

dåligt att 41 procent av kommunerna 

inte kommer att ha handlingsprogram, 

säger Räddningsverkets överdirektör 

Ivar Rönnbäck. 

52 procent har hunnit 

75 procent av landets kommuner svarade 

på Sirenens enkät och resultatet torde 

därför vara tämligen tillförlitligt. 

På frågan om kommunen antagit 

handlingsprogram eller kommer att 

göra det innan årsskiftet svarade 52 procent 

ja, 41 procent nej och 7 procent att 

de eventuellt hinner. 

De 218 kommunerna som svarade på 

enkäten hade 7 december bara fått in 

6,5 procent av de brandskyddsredogörelser 

man räknade med ska in, i siffror 

2 558 av 39 366. 

Ivar Rönnbäck konstaterar att Räddningsverket 

inte kan ha annan uppfattning 

än att kommuner och ägare som 

ska lämna brandskyddsredogörelse ska 

följa riksdagens beslut. 

– Och vi räknar med att efter årsskiftet 

få redovisa till regeringen hur läget är. 

I remissrundorna inför den nya lagen 

föreslog Räddningsverket först att kommunerna 

skulle få två år på sig att anta 

handlingsprogram, i ett andra skede åtminstone 

ett och ett halvt år. Men förslagen 

vann inte gehör. 

– Så jag kan ha viss förståelse för att 

man ansett att det varit ont om tid, säger 

Rönnbäck. 

Gjorts för lite 

Det är tänkbart att en hel del brandskyddsredogörelser 

rasar in i sista 

stund. Men tveklöst kommer många att 

saknas när vi ringer in det nya året. 

säkerhet av en brandsyn. Jag 

kollade våra brandsläckare 3 

november och allt var okej. En 

vecka senare kom brandserviceföretaget 

för kontroll, då var 

två sigill borta. 

Förmodligen hade någon 

gäst på hotellet varit och pillat 

på släckarna. 

– Det bevisar bara att även om 

man gör egen kontroll så är det 

ingen garanti. I det sammanhanget 

är städpersonalen väldigt 

viktig på hotell. De är inne 

i alla rum varje dag och kan 

upptäcka brister. 

– Receptionen är oerhört viktig 

om det skulle börja brinna, 

för att få ut folk, stänga av hissar 

med mera. Men det gäller 

att alla är medvetna. Avdel-


följer inte lagen 

– Det är möjligt att det lagts för lite tid 

på att marknadsföra lagens krav. Och 

det hänger inte bara på kommunerna, 

utan även på näringslivets intresseorganisationer 

med flera. Sammantaget 

tycks det ha gjorts för lite, säger Ivar 

Rönnbäck. 

Hur många brandskyddsredogörelser 

som ska in är det ingen som vet. Vissa 

kommuner har till Sirenen redovisat 

exakt antal, andra gjort ganska breda 

uppskattningar. 

– I april svarade hälften av kommunerna 

att de hade informerat om att 

brandskyddsredogörelser är på gång, 

ningscheferna måste göra all 

ny personal säkerhetsmedveten. 

Förklaring till det mesta 

Och för Håkan Persson är det 

viktigt att gå till botten med 

osäkerheter. 

När en detektor nära glastaket 

började tjuta tidigt på morgonen 

undrade Håkan varför. 

Det hände i april, och sedan 

även i höst. Han konstaterade 

att tidpunkten var gemensam 

resten att de hade för avsikt att göra det. 

Det är rimligt att kommunerna gjort en 

inventering så att de vet vilka som omfattas 

av bestämmelserna, säger Jan- 

Erik Gustavsson på Räddningsverkets 

tillsynsenhet. 

Processen tar tid 

Drygt 39 000 brandskyddsredogörelser 

har uppskattats i svaren till Sirenen. 

Räknar vi om summan till 100 procent 

av landets kommuner så blir det drygt 

51 000 redogörelser. Som jämförelse 

gjordes 2003 drygt 30 000 brandsyner i 

landet. 

Foto: PER LARSSON 

På Cypern lärde Håkan Persson vad brandsäkerhet innebär. Han 

utövade lärdomen under 26 år i Gambia. Nu är han ansvarig för 

brandskyddet på två hotell i Karlstad, och räddningstjänsten är imponerad 

av det helhetsgrepp han tagit. 

faktor för larmet och kunde lista 

ut att morgonsolen vid dessa 

dagar stod i ett visst läge som 

gjorde att larmet utlöstes. 

Det finns förklaringar till det 

mesta. 

Hur mycket jobbar du med 

brandskyddet? 

– Det tog tid att ta fram uppgifter 

om var saker fanns och 

att bygga upp rutiner. Men nu 

tar det inte mycket tid. 

PER LARSSON 

I Leksand räknar räddningschefen 

Krister Ejeros att fullmäktige ska anta 

ett handlingsprogram i december, men 

att första versionen kommer att sakna 

en hel del. 

– Processen med politiker och tjänstemän 

tar tid, och det är något vi får ta 

hänsyn till. Allt processarbete kommer 

inte att hinnas med i år, kommunala 

riskanalysen och politikernas riskvärderingar 

kommer att kräva fortsatt hårt 

arbete, säger han. 

PER LARSSON 

Brandskyddsredogörelser 

– Företagen gör 

så gott de kan 

Från beslut till praktisk 

verklighet. 

För räddningstjänsterna 

är det en intensiv period att 

anpassa verksamheten till 

nya lagen. 

– Vi upplever att vi var tidigt 

ute, men det är ändå 

kort om tid, säger Lars Wendel, 

brandmästare i Karlstad. 

Lagen om skydd mot olyckor 

poängterar den enskildes ansvar. 

Jobbet att göra den enskilde 

medveten om det tycks i de 

flesta fall ligga på räddningstjänsten. 

– Det var från början svårt att 

pedagogiskt nå ut med den enskildes 

ansvar. Många har pratat 

om att köpa tjänster av konsulter, 

och det är ju inte riktigt 

vad det handlar om. Men i dag 

är det få företagare eller ägare 

som inte snappat budskapet, 

säger Lars Wendel. 

Karlstadsregionens räddningstjänst 

har genomfört utbildning 

i systematiskt brandskyddsarbete 

sedan 2003 och 

sedan i somras satsat hårt på 

marknadsföringen av vad lagen 

innebär för den enskilde. 

Välbesökta frukostar 

I arbetet har ingått kampanjer, 

brev till ägare av brandsyneobjekt, 

annonser i tidningar och 

radio, presskonferenser och 

inte minst frukostmöten som 

lockat 400 objektsägare eller 

nyttjare. 

– Vi i räddningstjänsterna 

har förvisso vetat länge att det 

ska lämnas brandskyddsredogörelser, 

men vi kunde inte 

göra något förrän vi visste exakt 

hur lagen var formulerad. 

Och utifrån en tråkig lagtext 

skulle vi sen producera information 

som får budskapet att 

nå ut. Det har varit kort om tid. 

Brandskyddsredogörelserna 

dimper nu så sakta in. 

– Jag upplever att företag och 

ägare gör så gott de kan. Och 

det är viktigt att de bemöts positivt 

av oss. Sen kommer vi säkert 

att få jaga vissa med blåslampa 

ändå. 

Lars Wendel försöker få företagen 

att koppla de nya kraven 

till det systematiska miljöskyddsarbete 

som de redan utför. 

– Kan de omvandla det till 

systematiskt brandskyddsarbete, 

då har de hjälp. 

Skiftande kunskap 

Brandmästare Claes-Henrik 

Silfver utför inspektioner och 

är en av dem som möter företagare 

ofta. Kunskapen om vad 

som väntar är väldigt skiftande, 

konstaterar han. 

– Det enklaste är att sätta sig 

ner och ställa frågor. Fråga om 

personalen har kompetens i 

brandskydd och hur den upprätthålls? 

Vet alla hur de använder 

en brandsläckare, vad 

de gör om larmet går? Det blir 

mer konkret och lättare för 

Sirenens enkät 

Har kommunen antagit handlingsprogram 

eller kommer att göra det innan årsskiftet? 

Ja 52 procent 

Eventuellt 7 procent 

Nej 41 procent 

Hur många brandskyddsredogörelser har 

ni fått in ,och hur många räknar ni med 

ska in? 

218 kommuner hade 7 december fått 

in 2 558 brandskyddsredogörelser. Det 

uppskattades att 39 366 redogörelser 

ska lämnas in. 

Det innebär att 6,5 procent av redogörelserna 

var inlämnade. 

Enkäten skickades till landets samtliga 

räddningstjänster. 137 av 215 svarade. 

De 137 som svarat representerar 218 

kommuner (runt 100 kommuner finns i 

räddningstjänstförbund). 

Det innebär att 75 procent av landets 

kommuner svarat. 

dem att förstå syftet. 

Några missförstånd? 

– En del pustar ut när de hör 

att de inte omfattas av brandskyddsredogörelse. 

Det är då 

man får förklara att det är det 

lilla jobbet, att det är dokumentationen 

som är omfattande 

och den ska alla göra. 

Saknar politisk vilja 

Claes-Henrik Silfver saknar 

däremot draghjälp från de styrande, 

att politikerna tydligt 

pekar ut en riktning och når ut 

med den till kommuninvånarna. 

– Vi kämpar med våra resurser. 

Men ska det här bli slagkraftigt 

måste politikerna ställa 

sig upp och tala om vad som 

ska göras. Och det här är viktigt, 

eftersom skydd mot olyckor 

rymmer så mycket mer än 

brand. 

Anne Carlsson (s) är ordförande 

i räddningstjänstförbundets 

direktion och säger att 

det är viktigt att invånarna får 

information och utbildning. 

Hon poängterar att en person 

från räddningstjänsten just nu 

arbetar internt i kommunen 

gentemot förvaltningscheferna 

för att de ska komma igång 

med internt skyddsarbete. 

– Claes-Henrik har rätt i att vi 

ska vara draghjälp. Jag tycker 

inte det är sant att vi inte gör 

något, men det är inte bra om 

han upplever det så. Vi kanske 

behöver prata mer med varann 

så han kan tala om var vi ska 

driva på mer. 

PER LARSSON

8 

Vid den svåra tankbilsolyckan 

på E 22 några mil söder 

om Västervik i slutet av november 

rann 32 kubikmeter 

bensin och diesel ut i naturen. 

Saneringsarbetet försvårades 

på grund av explosionsrisken, 

men tack vare 

mark- och väderförhållanden 

skedde ingen akut förorening. 

Olyckan skedde vid 14-tiden på 

eftermiddagen 22 november. 

Det snöade ymnigt och i en 

svag utförsbacke fick tankbilen 

sladd och släpet gled in i en 

bergvägg. Bilen kom från oljehamnen 

i Västervik och var 

fullastad med bensin, diesel 

och eldningsolja, sammanlagt 

49 kubikmeter. 

Föraren klarade sig oskadd 

men det gick hål i både dragbil 

och släp. 

– När vi kom fram såg vi ingenting 

för all snö, men vi hörde 

att det rann, berättar skadeplatschefen 

Jörgen Svensson. 

Snart kunde han konstatera 

att tankinnehållet runnit ut i 

diket omkring 40 meter i båda 

riktningarna. 

30 minuters körväg 

Räddningstjänsten i Västervik 

hade 30 minuters körväg och 

under den tiden beslöt räddningsledaren 

och Jörgen Svensson 

att larma den regionala 

kemskyddsdepån i Växjö, en 

extra kemgrupp, ledningsfordon 

från Oskarshamn och 

räddningstjänsten i Perstorp 

som specialiserat sig på överpumpning 

från tankbilar. 

Dessutom kopplades kommunens 

miljöinspektör in. 

– Mycket tidigt tog vi också 

kontakt med en miljörestvärdesledare 

och en lokal restvärdesledare 

som var på plats efter 

någon timme. 

Räddningstjänsten lade ut 

engångslänsar och byggde 

mindre fördämningar i ett 

grävt åkerdike om föroreningarna 

skulle ta sig genom vallen 

mot vägdiket. 

Slog om till mildväder 

Markförhållandena med lerjord 

och minusgrader gjorde 

att läget inledningsvis såg stabilt 

ut. Vid 19-tiden övergick 

insatsen till restvärde. Senare 

på kvällen slog det om till mildväder 

och engångslänsarna 

förmådde inte hindra en spridning 

till åkerdiket. 

På grund av explosionsrisken 

kunde man inte kunde suga 

upp det som samlats i länsarna 

Nyheter 

utan blandningen av olja och 

bensin spred sig allt längre från 

olycksplatsen. Omkring 800 

meter bort mynnar diket ut i 

sjön Maren som i sin tur står i 

förbindelse med Östersjön. Oljan 

tycks dock inte har nått Maren. 

– Vi tror att de största mängderna 

fortfarande finns kvar i 

marken kring olycksplatsen. 

Det diskuteras att gräva upp 

vägbanan för att komma åt 

eventuella fickor, men om det 

blir så vet vi inte. 

Totalt pumpades 16,5 kubikmeter 

bensin och olja över till 

tankbilar som av säkerhetsskäl 

placerades 30 meter från 

olycksplatsen. Avståndet innebar 

att det tog tid och först 

klockan 05 på morgonen var 

arbetet klart. 

Sanera tar lång tid 

Klockan åtta var olycksbilen 

bärgad och direkt började 

grävmaskiner gräva brunnar 

för ansamling av den bensin 

och olja som fanns i marken. 

Saneringsarbetet beräknas ta 

lång tid. Jorden i området ska 

grävas upp och forslas till deponier 

där föroreningarna får 

laka ur. 

Enligt Jörgen Svensson gick 


32 kubikmeter bensin och olja rann ut 

Explosionsrisk försvårade sanering 

Enligt eldriftledaren och SOS 

var det grönt – räddningsfrånkoppling 

hade skett. 

Men när brandmännen 

startade insatsen vid tågolyckan, 

var kontaktledningen 

fortfarande strömförande. 

– Vi hade tur att ingen av oss 

blev skadad, det var en mycket 

obehaglig händelse, säger Kent 

Järnström, insatsledare och 

brandmästare vid räddningstjänsten 

i Alingsås. 

Det var på eftermiddagen 

Foto: Anders Liljegren/Västervikstidningen 

Stor explosionsrisk. 32 kubikmeter bensin och diesel ut i naturen vid den svåra tankbilsolyckan söder om Västervik i slutet av november. 

Saneringen försvårades av explosionsrisken, men tack vare mark- och väderförhållanden tycks det mesta ha stannat i marken kring olycksplatsen. 

Enligt uppskattningar hade omkring 27 kubikmeter pumpats upp veckan efter olyckan. 

den fjärde november som 

räddningstjänsten fick larmet 

om en tågolycka. En personbil 

hade fastnat vid en järnvägsövergång. 

Föraren hann ta sig ur 

bilen innan godståget ifrån Göteborg 

körde in i bilen och släpade 

den framför sig cirka 800 

meter. 

– Redan på väg till olycksplatsen 

fick jag kontakt med eldriftledaren 

via SOS och fick bekräftat 

att spårområdet där 

godståget stod var räddningsfrånkopplat. 

Till en början var det heller 

inga problem när räddningstjänsten 

skulle spänningsprova 

och skyddsjorda framför loket, 

här var strömmen bruten. Men 

för att inte vara för nära loket 

beslöt man att flytta på jordningsverktygen 

20 meter. 

Kraftig ljusbåge 

– Det var mörkt och regnigt och 

vi tog för givet att det var samma 

ledning en bit bort. Men 

när en av brandmännen skulle 

sätta klämmorna i rälsen for en 

kraftig ljusbåge och ett gnistregn 

genom luften. Vi hade 

hamnat precis där omriktaren 

som matar ut spänning fanns, 

och här var inte strömmen bruten. 

– Man hade missbedömt hur 

stor sträcka av spårområdet 

som skulle frånkopplas. Om 

eldriftledaren varit mer vaksam 

hade strömmen på hela 

stationsområdet brutits. Det 

här visar att man inte kan vara 

nog försiktig, lärdomen är att 

man alltid först ska spännings- 

arbetet bra. Problemet var explosionsrisken 

som medförde 

att man inte snabbt kunde sätta 

in insatser direkt mot tankbilen. 

Med facit i hand frågar han 

sig om man inte skulle kallat in 

fler miljöresurser. 

– Vi hade telefonkontakt med 

en miljörestvärdesledare, men 

det skulle varit bra att ha haft 

honom på plats. Tiden när det 

föreligger explosionisk måste 

gå att utnyttja bättre, säger Jörgen 

Svensson. 

GUNNO IVANSSON 

Råd efter incident 

– Spänningsprova före skyddsjordning 

prova, även om man tror att det 

är samma ledning. 

Banverket har tagit incidenten 

på stort allvar och har startat 

en interutredning för att ta 

reda på hur det kunde ske. 

Räddningstjänsten har lämnat 

in de verktyg som skadades 

på kontroll. 

– Vi fick oss en tankeställare 

och vill även göra andra uppmärksamma 

på den här risken, 

säger Järnström. 

KATARINA SELLIUS


Sju schweiziska brandmän 

omkom i garagebrand 

Sju brandmän dog när taket 

på ett garage under marknivå 

rasade i Gretzenbach, 

Schweiz. 

Räddningstjänsten var larmad 

för att släcka en brand i garaget 

som var beläget under ett hyreshus. 

Tre bilar brann. 

90 minuter efter larmet rasade 

betongtaket in på det 30x30 

Allt fler räddningstjänster 

satsar på mindre enheter. 

Södra Roslagen har haft sin i 

gång sedan i våras. 

Den har gått på ett 20-tal 

larm och man är mycket 

nöjd med resultatet. 

– Vi tjänar i snitt två-tre minuter 

på alla utryckningar, säger 

projektledaren Peter Sjöman. 

Sedan mitten av november 

åker bilen också på def-larm, 

det vill säga hjärtstopp, vilket 

Södra Roslagen är först med i 

Stockholm. 

Medan flera, till exempel Södertörn, 

valt Mercedes Sprinter, 

satsade Södra Roslagen på 

en Nissan Cab. 

– Vi prioriterade att komma 

fram lätt och smidigt och koncentrerar 

oss på en första livräddningsinsats, 

säger Peter 

Sjöman. 

För första skedet 

På bilen finns bara den utrustning 

som krävs i ett första skede. 

Det finns tre rökskyddsutrustningar 

och för släckningen 

ett tyskt högtrycksaggregat. 

Aggregatet arbetar med 200 

meter stora garaget. Elva 

brandmän deltog i arbetet. Tre 

brandmän tog sig ut. En drogs 

ut svårt rökskadad. Övriga sju 

blev kvar inne i byggnaden. 

– De hade inte en chans. Det 

hördes ett brak, och direkt efter 

rasade taket, berättade en 

brandman. 

Förutom räddningstjänst engagerades 

militär och bygg- 

Foto: ULRIKA CARLSTEIN, ORD&BILD 

Södra Roslagen har två små enheter som är välutrustade. Den största nyttan anses enheten göra vid 

trafikolyckor. 

Snabbare med liten enhet 

– Vi tjänar två-tre minuter 

bars tryck och vattentanken är 

på 190 liter. Det ger 32 minutliter 

vilket innebär att man kan 

släcka i omkring sex minuter. 

Bilen innehåller en hel del 

sjukvårdsutrustning med 

bland annat syrgasväska och 

defibrillator. Dessutom ytbärgardräkt, 

flytboj, kastlina, höghöjdsutrustning 

och en teleskopstege 

på 3,3 meter. 

Det har skett en del utveckling 

sedan i våras. 

– I samarbete med tillverkaren 

har vi fått fram ett nytt triplexstrålrör 

som vi tycker ger 

ett optimalt förhållande vatten 

kontra tryck. Strålröret har tre 

lägen: sluten stråle, öppen som 

ger en vattendimma och ett 

läge för iblandning av AFFFskum. 

Bra vid trafikolyckor 

– Vi åker på alla larm utom 

brand i byggnad, det vill säga 

där det krävs rökdykning. Det 

känns som det är på trafikolyckor 

enheten kan göra den 

stora skillnaden. Finns det vajerräcken 

tar den sig förbi och i 

halka är det inte roligt att komma 

i en 18 ton tung brandbil. 

nadsarbetare, utrustade med 

kraftiga lyftanordningar, för 

att undsätta brandmännen. 

Två och en halvtimme efter raset 

upphörde radiokontakten 

med brandmännen. 

Om det var några brister i 

byggnadskonstruktionen ska 

utredas. Orsaken till branden 

är inte offentliggjord och utredningen 

är sekretessbelagd. 

Södra Roslagen har två enheter, 

en i Åkersberga och en i 

Vaxholm. 

– Vaxholm har deltid kvällar 

och helger och där kan tidsvinsten 

bli ännu större eftersom 

de två första till station tar bilen 

och åker. 

Allt fler positiva 

Han betonar att aggregatet 

inte ska jämföras med skärsläckaren. 

– Skärsläckaren är ett spetsverktyg 

inom sitt område och 

vi har den på vår förstabil. Men 

skärsläckaren löser inte alla situationer 

utan de kompletterar 

varandra. 

I början fanns ett motstånd 

mot den lilla enheten eftersom 

det befarades nedskärningar i 

styrkorna, men sedan det stått 

klart att det inte är syftet är de 

flesta positiva. 

– Alla är utbildade för att åka 

med bilen och i regel åker rökdykarledaren 

(arbetsledare) 

och rökdykartvåan, säger Peter 

Sjöman. 

Projektet utvärderas kontinuerligt 

och pågår till våren. 


IVPA kan kräva upphandling 

Lagändringen som ger kommuner möjlighet att lägga anbud på 

ambulanssjukvård träder i kraft 1 januari. 

En konsekvens av lagändringen är att det även krävs anbud för 

att bedriva IVPA (i väntan på ambulans). Förutsatt att man tar 

betalt för tjänsten. 

– Det är en ekonomisk tjänst och då ska den upphandlas, om 

inte ersättningen ligger under gränsen för direktupphandling, 

säger Johan Höök på finansdepartementet. 

Gränsen för direktupphandling kan skilja mellan olika landsting, 

normalt ligger den på två-fyra basbelopp. Ett basbelopp är 

39 300 kronor. 

Vid direktupphandling kan ett landsting välja att direkt köpa 

tjänsten av exempelvis en kommunal räddningstjänst. Krävs 

upphandling för IVPA blir det öppen konkurrens om verksamheten. 

Betyder det något för existerande avtal? 

– Nej, de löper bara på. Det här gäller tecknande av nya avtal, 

säger Johan Höök. 

Kammarrätten avgör 

Rakel-upphandling 

I början av december var det fortfarande inte avgjort vem som 

får bygga det nya radionätet för polis och räddningstjänst, Rakel. 

Upphandlingen har överklagats och avgörandet ligger hos 

kammarrätten som inte beslutat om ärendet ska tas upp eller 

avvisas. 

Upphandlingen genomfördes av FMV som i våras gav uppdraget 

att bygga radionätet till konsortiet Nokia, Saab och Swedia 

Networks. Ordern är totalt värd 2,3 miljarder kronor. 

Två konkurrerande konsortier, Motorola- Ericsson, Siemens-Teracom 

och italienska OTE överklagade beslutet till länsrätten 

och begärde att upphandlingen skulle göras om. Länsrätten avslog 

överklagan, men Motorola och OTE gick vidare till kammarrätten. 

Ny betydelse av NCO 

Räddningsverkets Nationella centrum för erfarenhetsåterföring 

från olyckor, som finns i Karlskoga har bytt namn. NCO står nu 

för Nationellt centrum för lärande från olyckor. 

Goda exempel om rekrytering 

På Räddningsverkets hemsida finns en idébank om hur man kan 

underlätta rekrytering av deltidsbrandmän. Flera av exemplen 

har funnits med i Sirenen. Adressen är: 

www.raddningsverket.se/rekrytering 

Kalmar räddningstjänst 

först att certifieras 

Kalmars räddningstjänst – inte Gotlands – var först att certifieras. 

Det hävdar samhällsbyggnadskontoret i Kalmar som hört av 

sig efter artikeln i förra numret av Sirenen om att Gotland blev 

först i landet att certifieras. 

Kalmars räddningstjänst certifierades enligt både ISO 9001 

(kvalitet) och ISO 14001 (miljö) redan i december 2001. En anledning 

till att få känt till detta är att räddningstjänsten då ingick 

i samhällsbyggnadskontoret och så att säga certifierades 

”av bara farten”. 2003 blev räddningstjänsten egen förvaltning 

men behöll det certifierade verksamhetssystemet. 

Externa omrevisioner har skett två gånger per år sedan 2001 

och enligt chefen för samhällsbyggnadskontoret har räddningstjänsten 

endast haft smärre påpekanden. 

”Burlövsschemat” underlättar 

för deltidare 

Vid deltidsstyrkan i Burlövs kommun gick man för fem år sedan 

ifrån det traditionella schema som bygger på en veckas beredskap. 

I stället har varje grupp haft beredskap ett dygn under 

veckorna samt fredag kväll till måndag morgon. 

– Erfarenheterna är mycket goda, säger Bengt Welander vid 

Burlövs räddningstjänst. 

– Scemat gör att personalen har lättare att kombinera arbetet 

som deltidsbrandman både med sin huvudanställning, sin familjesituation 

och sitt övriga sociala liv. Eftersom styrkan i Burlöv 

har en mycket hög larmfrekvens, i snitt ett larm per dygn, så 

är detta nya schema fördelaktigt, säger han.

10 

Tredje november åkte räddningstjänsten 

i Kolding i 

Danmark på vad man trodde 

var en mindre containerbrand 

på en fyrverkerifabrik. 

Några timmar senare befinner 

man sig i en katastrofinsats. 

En brandman dödas och 

sju skadas. 

En månad efter fyrverkeribranden 

i Kolding har beredskapschefen 

i kommunen, Claus R 

Andresen, en ganska klar bild 

av vad som hände: 

– Vi är egentligen mycket 

nöjda, vi räddade livet på 2000 

människor, det är så vi ser det i 

dag. Det är oerhört tragiskt att 

vi miste en brandman, men det 

hade kunnat bli så mycket värre 

om vi inte lyckats så snabbt 

med evakueringen, säger han. 

– Under de omständigheter 

som var hade vi inte kunnat 

förhindra att branden blev så 

omfattande. Vi hade inte kunnat 

göra något annorlunda. 

Tappade raketer i golvet 

Enligt polisutredningen startade 

branden i en 40-fots container 

när personal lastade ur fyrverkerier. 

Större delen av lasten 

hade redan lossats när en av 

medarbetarna tappade en kartong 

med 24 kinesiska raketer 

av typen 3602 Triple Break i 

golvet. Den exploderade och 

antände övriga fyrverkerier 

som var kvar i containern. 

– Personalen hann med nöd 

och näppe ta sig ut ur containern 

och larma, säger Andresen. 

När första styrkan anlände 

brann det i två öppna containrar. 

Släckning påbörjades samtidigt 

som man kylde två av de 

stängda 20-fots containrarna 

som stod närmast. 

Insatsledare Ole Hauptman 

sa att det kändes som om det 

hela var under kontroll. 

Brandman omkom 

När containern som var under 

släckning plötsligt sprängdes i 

en våldsam explosion, kom det 

helt oväntat. En 33-årig brandman 

omkom omedelbart till 

följd av den kraftiga tryckvå- 

gen, flera andra skadades. Tre 

brandmän gjorde upplivningsförsök. 

Åtta minuter senare exploderade 

den andra öppna 

containern och de tre brandmännen 

kastades undan av 

tryckvågen. 

– På grund av värmestrålningen 

och explosionsrisken kunde 

de inte ta sig tillbaka till honom, 

alla beordrades bort från 

området, säger Hauptman. 

Explosionerna antände flera 

lagerbyggnader på skadeplatsen. 

– Sedan kunde vi bara vänta 

på att resten av fabriken skulle 

explodera, konstaterar han. 

Den strategiska ledningen 

byggdes upp i polishuset och 

beslut togs att evakuera boende 

inom en kilometers radie. 

Sparkade in ytterdörren 

Radio och polisens högtalarbilar 

uppmanade folk att omedelbart 

lämna sina hem. Poliserna 

gick från hus till hus, där 

ingen öppnade sparkade de in 

ytterdörren och försäkrade sig 

om att huset var tomt. 

Kvart i sex skakade en våldsam 

explosion hela staden, 

tryckvågen blåste fullständigt 

ut de 176 närmaste villorna 

och tolv industrier. 

Många bostadshus i området 

brann, dessutom bekämpades 

bränder flera kilometer därifrån 

sedan brinnande fyrverkeripjäser 

antänt där de slagit 

ner. 

Vilka lärdomar har ni dragit? 

– Det står klart att vi inte haft 

tillräckliga kunskaper om fyrverkerier, 

det var omöjligt för 

oss att veta vilken typ av pjäser 

som fanns i containern och hur 

de skulle reagera, säger Claus R 

Andresen. 

Ska inte kunna explodera 

– Fyrverkeripjäser ska inte kunna 

explodera för att man tappar 

dem i marken. Men något 

har gjort krutet insatbilt under 

den två månader långa transporten 

från Kina. Hur det kunnat 

ske, det är vad vi måste ta 

redan på nu. 

– Många fakta spelar in, just 

att det blev stor lufttillförsel, 

hög temperatur och en hög 

luftfuktighet kan ha gjort att 

Nyheter 

containern förvandlades till en 

bomb när vi började spruta 

vatten. I fortsättningen måste 

vi hålla större säkerhetsavstånd 

vid en sådan här insats. 

Första slutsatsen var att de 

stängda containrarna hade exploderat. 

– Så var det inte, det var de 

öppna, brinnande containrarna 

som exploderade. Vi kunde 

inte drömma om att det skulle 

ske. 

– I närheten fanns totalt fem 

stängda containrar, till bredden 

fyllda med fyrverkerier. Vi 

var förundrade över att inte någon 

av dessa exploderade. Det 

kan ha att göra med att det inte 

fanns mycket luft i dem. 

När dessa flera dagar senare 

öppnades fann man odetonerade 

fyrverkeripjäser som sakta 

pyrt. Längst in fanns helt intakta 

pjäser. 

Insatsen fungerade bra 

– Insatsen fungerade taktiskt 

bra, vid allvarliga kriser är det 

polisen som koordinerar ledningen 

av hela insatsen. Vi har 

en ganska unik krishantering i 

Kolding och brandförsvaret genomför 

katastrofövningar två 

gånger om året tillsammans 

med polis, försvar och sjukvård. 

I allmänhet fungerar 

kommunikationen mellan de 

här organisationerna dåligt. 

Men tack vare att vi övar mycket 

känner vi varandra, det hade 

vi stor nytta av, säger Andresen. 

KATARINA SELLIUS 

Räddningsverket bedömer 

att en fyrverkeriolycka som 

den i danska Kolding inte 

kan inträffa i Sverige. 

– Kolding-fabriken skulle aldrig 

ha fått tillstånd av oss, en 

sådan ansökan hade gått tillbaka 

med vändande post, säger 

Lars Synnerholm vid Räddningsverkets 

enhet för brandfarliga 

och explosiva varor. 

Han tycker det är obegripligt 

att danska myndigheter tillåtit 

detta. 

– Alldeles intill ett bostadsområde 

och med en mängd 

som överstiger hela den svenska 

årliga importen. 

I Sverige finns 17 fyrverkeri- 


Beredskapschefen i Kolding: 

–Vi räddade livet på 20 

Skärpta regler för fyrverkerier 

Danska myndigheter har infört 

nya, strängare regler för fyrverkerier. 

Danska regeringen har 

lagt fram ett 10-punktsprogram 

som ska leda till förbättrad 

säkerhet. 

Bland annat införs säkerhetsavstånd 

till bostadshus, något 

som inte finns i dag. 

Dessutom har Beredskabs- 

styrelsen beslutat att alla fyrverkerilager 

som ligger nära 

bebyggelse tills vidare ska bevakas 

dygnet runt. På fem lager 

i Danmark har man placerat 

utryckningsstyrkor om sex 

man. Släckutrustning och 

slangar har rullats ut inne i lagerutrymmen 

som dessutom 

patrulleras konstant. 

FAKTA 

14.02 onsdagen den 3 november 

får räddningstjänsten 

första larmet. Det brinner i 

två containrar, fyllda med fyrverkerier 

på NP Johnsens fyrverkerifabrik 

i Seest-området i 

Kolding på Östjylland. 

15.25 exploderar den första 

containern. En brandman dödas, 

sju skadas. 

16.45 meddelar polisen i Kolding 

att elden är utom kontroll. 

Evakueringen av 2 000 

människor i området pågår. 

17.45 exploderar fabriksbyggnaden, 

där 800 ton fyrverkeri 

finns lagrat. Delar från 

fabriken hittas senare 900 

meter från platsen. Totalt flög 

2000 ton fyrverkeripjäser i 

luften. 

355 bostäder är skadade, 176 

är totalförstörda. 

350 brandmän deltog i insatsen 

de två första dygnen. 

Den 3 november i år exploderade N.P. Johnsens fyrverkerifabrik 

i Kolding. Enligt polisutredningen tappade en anställd en kar- 

Räddningsverket: 

–En sån olyckak 

företag som tillverkar och importerar 

fyrverkeripjäser. De 

fem största företagen får lagra 

upp till 100 ton fyrverkerier 

vardera i sin anläggning. 

På säkert avstånd 

De svenska företagen ligger på 

säkerhetsavstånd till bostäder, 

exempelvis i en sänka, i gamla 

grustag eller på gamla militära 

övningsområden. Avståndskravet 

till närmaste bebyggelse beror 

på vilken typ av explosiva 

ämnen som hanteras och 

sträcker sig från några hundra 

meter och uppåt. 

Polisen lämnar tillstånd till 

import av fyrverkerier. Den årliga 

importen till Sverige beräk-


00 människor De 

Foto: Bax Lindhardt / SCANPIX 

tong med kinesiska raketer och satte igång en kedjereaktion. Vid insatsen omkom en brandman då en 

container exploderade. 

an inte hända i Sverige 

nas till 200-250 ton. Det kan 

jämföras med att det danska företaget 

hade tillstånd för tillverkning 

och import av 300 ton. 

Räddningsverket ger tillstånd 

till tillverkning av fyrverkerier 

och ansvarar för tillsynen 

av verksamheten. 

För att ge tillstånd kräver 

Räddningsverket en noggrann 

beskrivning av plats och typ av 

tillverkning. 

– Det krävs också att förvaring 

och tillverkning separeras och 

att lokalerna är sektionerade. 

Det finns bestämmelser om 

vilka och hur mycket explosiva 

varor som får hanteras och förvaras. 

– Anläggningarna inspekte- 

ras minst vartannat år. Varje 

gång det sker förändringar i 

verksamheten krävs nytt tillstånd 

och ny inspektion, säger 

Synnerholm. 

Vidtar inga åtgärder 

Någon extra inspektion av anläggningarna 

sker inte med anledning 

av det som hänt i danska 

Kolding. 

– Nej, vi ser ingen anledning 

att vidta några extra åtgärder, vi 

har redan en god koll på läget i 

Sverige, anser han. 

Enligt den danska polisutredningen 

är det en tappad kartong 

med fyrverkerier som exploderat 

och startat branden. 

Lars Synnerholm är dock yt- 

terst tveksam till den uppgiften: 

– Så lättantändligt är inte fyrverkerier, 

det låter inte alls troligt. 

Jag vill se en grundligare 

undersökning först. 

Beredskabsstyrelsen i Danmark 

har kontaktat Räddningsverket 

och bett om att få 

ta del av de svenska reglerna. 

– Det ställer vi självklart upp 

på, de är välkomna att ta del av 

våra underlag och regler. Vi 

hjälper också gärna till med redogörelser 

för motiveringar 

och överväganden som man 

annars inte kan läsa sig till. 


”Svenska regler 

för krångliga” 

svenska reglerna för fyrverkerihantering 

är otillräckliga 

och förvirrande. 

Det anser brandinspektörerna 

Lars Persson och Bo 

Holmlund vid räddningstjänsten 

i Göteborg, som 

tillsammans med räddningstjänsterna 

i Malmö och 

Stockholm jobbat fram nya 

riktlinjer. 

Under tre år har den så kallade 

pys-gruppen, som står för Pyroteknisk 

samverkan, slipat på 

att förändra de anvisningar 

som finns. 

Den lagstiftning som i första 

hand reglerar hanteringen av 

fyrverkeriartiklar är lagen om 

brandfarliga och explosiva varor. 

Räddningsverkets enhet 

för brandfarliga och explosiva 

varor tar fram föreskrifter med 

tekniska detaljkrav. 

– Problemet är att det är 

krångligt att förstå reglerna. 

Avsaknaden av godtagbara och 

lättolkade centrala anvisningar 

har inneburit att räddningstjänsterna 

skapat egna bedömningsnivåer. 

Dessa har då varierat, 

inte bara mellan olika 

brandförsvar i landet, utan 

även mellan olika handläggare, 

vilket är olyckligt, säger 

brandinspektör Lars Persson. 

Polisen ger tillstånd 

Det är polisen som ger tillstånd 

till användning av inomhusoch 

utomhusfyrverkerier, exempelvis 

vid konserter eller 

försäljning. I majoriteten av 

alla tillståndsärenden bollar 

polisen ärendet till räddningstjänsten. 

– Därför har vi tagit fram 

egna PM för att kunna göra likvärdiga 

bedömningar i våra 

områden. Dessutom anser vi 

att föreskrifterna är otillräckliga 

rent säkerhetsmässigt, säger 

Persson. 

– När det till exempel gäller 

försäljning handlar föreskrifterna 

lite tillspetsat mest om 

hur man bäst låser in fyrverkerier, 

och knappast om brandskyddstekniska 

krav. 

100 kilo krut i en galleria 

Just nu är det full fart på ”nyårsremisserna”. 

Pys-gruppen 

tycker exempelvis inte att det 

är OK att periodvis bära in 100 

kilo krut och sälja det inne i ett 

köpcenter eller i en galleria. 

– Vi vet att konsekvenserna av 

en brand skulle bli förödande. 

Och i dag vet vi inte hur en 

sprinkleranläggning klarar att 

begränsa en brand där fyrverkeriartiklar 

ingår, det har aldrig 

testats. Därför ger vi inte vår acceptans 

till en sådan försäljning, 

men det är upp till polisen 

att fatta beslut. 

Istället rekommenderas för- 

säljning av fyrverkerier från 

container eller friggebod i anslutning 

till en stormarknad. 

Pys-gruppen och Räddningsverket 

har påbörjat ett samarbete. 

Lena Tistad, chef för Räddningsverkets 

avdelning för 

brandfarliga och explosiva varor, 

håller med om att reglerna 

kan vara svåra att förstå: 

– Vi håller på att ta fram nya 

regler och samarbetar bland 

annat med pys-gruppen i detta. 

Vi är på god väg även om vi 

inte är överens om allt än, säger 

hon. 

Sämre sälja från container 

När det gäller försäljning av 

fyrverkeri har Räddningsverket 

exempelvis en annan uppfattning: 

– Vi tycker det är ett sämre alternativ 

att sälja från en container. 

Det blir svårare att hålla 

koll på varorna och risken för 

stöld ökar. Folk röker, vilket 

medför risker, säger Lena Tistad. 

– Man måste skilja på galleria 

och köpcenter och vi tycker det 

måste vara OK att sälja från vissa 

köpcentran. Någonstans 

måste det ju kunna säljas. 

David Forsander och Henrik 

Jönsson är blivande brandingenjörer 

och civilingenjörer i 

riskhantering vid Lunds tekniska 

högskola. I ett examensarbete 

har de studerat risker vid 

fyrverkerihantering med fokus 

på myndighetsstyrning. 

Byråkratisk omväg 

De går ett steg längre och menar 

att den slentrianmässiga 

remitteringen av fyrverkeriärenden 

från polis till räddningstjänst 

är en byråkratisk 

omväg som borde göras om 

helt. 

– Kommunen, det vill säga 

räddningstjänsten, bör ta över 

detta ansvar, säger Henrik 

Jönsson. 

– Ofta är det den mänskliga 

faktorn som är orsak till fyrverkeriolyckor. 

Desto större 

anledning att låta lagen om 

skydd mot olyckor ligga till 

grund för bedömningen i tillståndsärenden, 

och den är polisen 

i regel ganska okunnig 

om. 

– Det viktigaste är att större 

fokus sätts på säkerhetskultur 

och säkerhetstänkande. Det 

handlar inte om att ta bort några 

detaljkrav, de behövs även i 

framtiden. Men ”mjukare” faktorer, 

som utbildning och kunskap, 

måste ges större utrymme 

i morgondagens bestämmelser 

kring hanteringen av 

fyrverkeriartiklar. 

KATARINA SELLIUS

12 

December – den farliga månaden. 

Då inträffar utan jämförelse 

flest bränder i bostäder. 

Störst är risken runt andra-trejde 

advent, när ljusen 

i adventsstakarna brunnit 

ner en bit. 

– Vi på Räddningsverket vill 

inte vara tråkmånsar och avråda 

någon från att lysa upp vintermörkret. 

Men det gäller att 

göra det med förstånd och inte 

låta elden komma lös, säger 

brandutredaren Ulf Erlandsson. 

Det handlar inte bara om att 

blåsa ut ljusen när man lämnar 

rummet. Välj också rätt ljus. 

Kvarglömda ljus vanligast 

Insatsstatistik från landets 

räddningstjänster visar att de 

under 2002 gjorde sammanlagt 

334 utryckningar på 

grund av bränder som orsakats 

av levande ljus. De allra flesta 

av dessa bränder inträffade under 

december och de första dagarna 

i januari. 

– Den klart vanligaste orsaken 

är att ljusen i en adventstake 

blivit bortglömda. Det kortaste 

ljuset har brunnit ner och 

antänt mossa eller andra dekorationer. 

Värmen gör att de övriga 

ljusen börjat smälta. Den 

flytande ljusmassan tillför ny 

energi och snart står hela ljusstaken 

i full brand, säger Erlandsson. 

Statistiken visar att faran för 

detta är störst omkring andra 

eller tredje helgen i advent. 

– Det första ljuset har då hunnit 

brinna mer ganska långt 

samtidigt som det där med levande 

ljus blivit lite av rutin för 

alla i familjen. Vaksamheten 

har släppt samtidigt som det 

Fyrverkeripjäser är inga leksaker. 

Men runt tolvslaget varje 

nyårsafton inträffar likartade 

tragedier. Människor blir 

skadade eller dödade, byggnader 

blir förstörda. 

– Oftast beror det på att 

fyrverkerierna används på 

ett annat sätt än det avsedda, 

säger Ulf Erlandsson, 

Räddningsverket. 

Vid förra årsskiftet inträffade 

två alltför typiska händelser: 

• En dryg timme in på det nya 

året höll några pojkar på att 

bränna av sina sista raketer. 

räcker med en timme eller två 

innan lågan från det kortaste 

ljuset kommer i kontakt med 

de brännbara dekorationerna. 

Ljusmassan brinner 

Värmeljus är också en vanlig 

orsak till bränder. De består av 

en veke med några centiliter 

paraffin i en aluminiumkopp. 

När ett värmeljus brunnit en 

stund är hela ljusmassan i flytande 

form. Det kan då hända 

att veken lossnar och flyter upp 

på ytan. Där brinner den med 

hög låga. Ljusmassan blir överhettad 

och brinner allt våldsammare. 

Aluminiumkoppen 

blir het och underlaget påverkas. 

– Om ljuset står på en TV eller 

annat lättantändligt underlag 

är katastrofen nära. 

Ett värmeljus som står i en 

värmeisolerande ljusstake eller 

intill ett annat tänt ljus kan bli 

överhettat också av denna orsak. 

Effekten blir den samma: 

ljusmassan brinner med lågor 

över hela sin yta. 

Farliga kalenderljus 

Under julhelgen säljs mängder 

av ljus i olika former. De ska 

vara dekorativa, men är inte 

alltid säkra. En del rent ut sagt 

brandfarliga. 

– En sådan avart är ett ”kalenderljus” 

som såldes för ett par 

år sedan. Det bestod av ett vanligt 

långt ljus med en påklistrad 

remsa daterad från 1 till 

24. Avsikten var att låta ljuset 

brinna ner en liten bit varje dag 

under december fram till den 

24 december. 

Upprepade tester visade att 

den påklistrade remsan fungerade 

som en extra veke och 

gjorde att ljuset brann snett. 

Förkolnade rester av remsan 

Plötsligt for en av raketerna 

iväg åt ett oväntat håll och 

hamnade på en balkong två 

trappor upp i ett åttavåningshus. 

Balkongen övertänd 

Förskräckta såg pojkarna hur 

det började ryka från några stolar 

och annat brännbart på balkongen. 

De sprang upp och 

ringde på dörren till den aktuella 

lägenheten. Men ingen var 

hemma och dörren var låst. 

Innan räddningstjänsten var 

på plats var balkongen övertänd 

och lågorna slickade flera 

våningar uppåt fasaden. Den 

gled utanför ljuset och gav en 

extra låga nere vid ljusets fot. 

Ljuset började luta och var nära 

att falla omkull. 

Ett annat exempel är en cirka 

50 centimeter hög ljushållare 

av smide som en familj i Småland 

köpte på ett varuhus. Skapelsen 

hade formen av ett torn 

och rymde sex värmeljus placerade 

i metallkoppar på höjden 

i ett oregelbundet mönster. 

Översta ljuset överhettat 

När familjen provade ljusstaken 

första gången brann det efter 

ett tag med 10-15 centimeter 

höga lågor från värmeljuset 

i den översta hållaren. Het paraffin 

stänkte över bordet runt 

ljusstaken. Lyckligtvis upptäckte 

familjen genast vad som 

första insatsen handlade om 

livräddning. Innan branden 

var under kontroll hade den 

spridit sig till balkongerna till 

alla ovanliggande våningsplan 

och även trängt in i flera lägenheter. 

Ett gäng ungdomar hade nyårsfest. 

En av dem skulle markera 

tolvslaget genom att fyra 

av en stor så kallad rörbomb. 

Alla hans kamrater stod en bit 

ifrån och tittade förväntansfullt. 

Han tände, men stubintråden 

slocknade. 

Efter tio minuter gick han 

fram för att göra ett nytt tändförsök. 

Men stubinen slockna- 

hände och kunde släcka ljuset. 

– Orsaken till händelsen var 

naturligtvis att det översta ljuset 

blivit överhettat av värmen 

från de lägre placerade ljuslågorna. 

Ljus med sugpropp 

Men det värsta exempel som 

Ulf Erlandsson hittills sett är en 

ljushållare med sugpropp avsedd 

att fästas på exempelvis 

kylskåpsdörren. 

– I hållaren finns plats för ett 

värmeljus. Med ljuset tänt 

värms sugkoppen snabbt upp 

och tappar taget. Visserligen 

finns det en varningstext om 

att man aldrig ska lämna ljuset 

obevakat. Men modellen medför 

klara risker från brandskyddssynpunkt. 

de igen. Efter att ha väntat ytterligare 

en stund gick han 

fram och lossade locket på fyrverkeripjäsen. 

Då small den 

rakt i hans ansikte. Pojken avled 

i väntan på ambulans. 

Kraftiga krutladdningar 

En så kallad rörbomb består av 

en pappcylinder, 50-90 centimeter 

hög och cirka 10 centimeter 

i diameter. Den ska skjutas 

stående och vara stabilt förankrad 

i marken. 

Bomben består av två kraftiga 

krutladdningar. I botten 

finns en så kallad kadus som 

exploderar och kastar iväg den 


Julbränder 

Kritiskt andra, tredje advent 

Foto:Tina Petersson räddningstjänsten Jönköping 

Värsta exemplet. Med ljuset tänt värms sugkoppen snabbt upp 

och tappar taget. 

Foto: Anders Sporrong 

Brandfarligt kalenderljus. En 

påklistrad datumremsa fungerar 

som en extra veke. Förkolnade 

rester av remsan glider 

utefter ljuset och ger en extra 

låga nere vid ljusets fot. 

Se upp med livsfarliga rörbomber! 

andra laddningen cirka 100 

meter upp i luften. Där exploderar 

den med en knall och ett 

dekorativt färg- och ljusmönster. 

Stubintråden består av två 

delar. Den yttre tråden brinner 

relativt sakta. Om den är hel 

har man gott om tid att förflytta 

sig till en säker plats innan 

det smäller. Den inre delen av 

stubintråden däremot är 

snabbrinnande och brinner 

upp på bara en sekund. 

Öppna aldrig locket på en 

fyrverkeripjäs och försök aldrig 

återtända en blindgångare. 

Det kan kosta dig livet.

Sirenen Nr 8 • 2004 Räddningsvärn 13 

Räddningsvärnet i Garda har viktig uppgift 

–Vi är inga gnisttrampare 

Räddningsvärnet i Garda på 

Gotland är välutrustat och 

motiverat. De har länge åkt 

som förstaenhet på brandlarmen 

i sitt område. 

– Vi är inga gnisttrampare, 

säger värnchefen Bo Larsson. 

Tidigare var det en deltidskår 

men 1993 lades den ner av besparingsskäl. 

Några av brandmännen 

tappade sugen medan 

övriga gick med i det räddningsvärn 

som bildades. 

I dag består värnet av tolv 

man, varav hälften ingick i den 

tidigare deltidsstyrkan. 

– Alla har minicall och vi är 

minst fem-sex man som åker 

på larmen 

Några jobbar utanför orten 

och dagtid vardagar kan det bli 

ont om folk, men under tio år 

har det bara hänt två gånger att 

inte kommit någon vid larm. 

Det senaste var en söndagsmorgon 

i somras. 

Delar lokaler med Garda IF 

Värnet håller till i den gamla 

deltidsstationen som de delar 

tillsammans med Garda IF. 

Fordonsparken består av en 

basbil med sex kubikmeters 

tank och en VW-buss. De har 

ett 50-tal larm om året och ungefär 

hälften är IVPA-larm. 

Sjukvårdsutbildning får de av 

ambulanssjukvården och har 

delegation på både syrgas och 

defibrillator. 

– Är ambulansen längre bort 

än tio minuter blir vi larmade. 

Vi kan rapportera till ambulansen 

hur allvarligt det är och 

hjälpa till med vägbeskrivningen. 

Det kan dröja upp till 45 minuter 

innan ambulansen är på 

plats, säger Jan Ola Jonsson. 

Det finns både för-och-nackdelar 

med den starka lokala an- 

Medlemmarna i ett räddningsvärn 

har en gång gått 

med av frivillighet men när 

larmet går kallas de in med 

tjänsteplikt. 

Det lätt att hamna i en 

gråszon rättsligt och försäkringsmässigt. 

– Tjänsteplikten används här 

på ett sätt som den inte var avsedd 

för, säger Räddningsverkets 

jurist Per-Olof Wikström. 

Alla säger brandvärn men sedan 

en lagändring 1986 heter 

det räddningsvärn. Att de larmas 

med stöd av tjänsteplikten 

innebär att enbart akuta 

Foto: GUNNO IVANSSON 

Räddningsvärnet i Garda. Niclas Runesson, här representerade av Bo Larsson, Roger Cederlund, Jan-Ola Jonsson, Jens Dahlbom och Magnus 

Johansson har ovanligt många larm. Av de 50-talet larm de har varje år är hälften IVPA. 

knytning som ett värn har. 

– Vi stannar kvar när ambulansen 

åkt och det uppskattas 

av de anhöriga. För de drabbade 

är det en fördel att vi är lokala, 

de blir glada när de ser någon 

de känner. Vi har också 

haft åtta-nio självmord, det är 

jobbigt och vi har fått hjälp 

med debriefing av krisgruppen 

i Visby. 

Övningsmöjligheterna är 

insatser som faller under räddningstjänstbegreppet 

får utföras. 

Inte beredskap 

– De kan inte kallas in för att 

stå i beredskap och täcka upp 

för den ordinarie styrkan. Det 

klarlades vid utredningen efter 

en tankbilsolycka i Hyltebruk 

2002, säger Klas Helge, 


Tjänstepliktsförfarandet innebär 

också att ett värn inte 

kan larmas direkt från SOS 

Alarm utan det ska gå via räddningsledaren. 

Mer komplicerat blir det vid 

viktiga för ett räddningsvärn 

och där finns det en del att önska. 

Ska öva 25 timmar 

– Planen är att vi ska öva 25 timmar 

per år. Förr kom de ner 

från Visby, men nu får vi öva 

själva och det blir lite sämre. 

– Det blir mer ordning och 

struktur om det kommer någon 

utifrån. Samövningar har 

IVPA-larm eftersom det är 

sjukvård och inte räddningstjänst. 

I princip förutsätts ett 

anställningsförhållande. 

– För att ett räddningsvärn 

ska kunna åka på IVPA-larm 

krävs individuella avtal med 

medlemmarna i värnet. Teoretiskt 

sett kan man tänka sig att 

kommunen tecknar avtal med 

en ideell förening där värnmedlemmarna 

ingår, säger 

Per-Olof Wikström. 

Rättslös mark 

Utan avtal agerar ett räddningsvärn 

på rättslös mark under 

ett IVPA-larm. 

varit givande annars är det lätt 

att det blir lite för mycket kaffedrickande. 

Eftersom flera är gamla deltidare 

och en gång har rökdykt 

har de utrustningen. I dag får 

de inte rökdyka utan använder 

utrustningen som personligt 

skydd. Men vad händer vid en 

krissituation när någon som 

kanske till och med är bekant 

håller på att brinna inne? 

– Vad händer om de skulle 

begå en felbehandling? Vilka 

försäkringar gäller? frågar sig 

Per-Olof Wikström. 

256 räddningsvärn 

Årsskiftet 2002-2003 fanns 

256 räddningsvärn i 102 kommuner. 

Antalet har legat på en 

relativt konstant nivå. 

En av få skyldigheter ett 

räddningsvärn har är att öva 

20 timmar per år. Ett värn kan 

inte åläggas jour eller beredskap 

och medlemmarna behöver 

bara åka på larm om de är 

tillgängliga. 

Vid införandet av den nya 

– Det är klart att vi går in om 

det finns liv att rädda. Och det 

vet alla om, säger Niclas Runesson 

och Bo Larsson fyller i: 

– Vi är inga gnisttrampare. 

Det tar 15-20 minuter innan 

den större styrkan kommer och 

vi har en viktig uppgift första 

kvarten. 


Räddningsvärn kan lätt hamna i gråzon 

räddningstjänstlagen 1986 

skrev Ängelholms kommun 

till Räddningsverket och ställde 

fem frågor om avsikten 

med räddningsvärnen och vilka 

arbetsuppgifter som kan 

anses lämpliga. Enligt Räddningsverkets 

svar finns det 

ingen begränsning för vilka 

larm ett värn kan skickas på. 

Det är graden av övning och 

utbildning som avgör. Men 

med tanke på just utbildning 

och övning bör ett värn knappast 

utföra kem- och rökdykning.

14 

Tema sprinkler 

Jim Ford och hans kollegor 

övertygade första halvan av 

1980-talet politiker och byggentreprenörer 

om boendesprinklerns 

fördelar. 1982 genomfördes 

nio fullskaleförsök 

i två nybyggda bostadshus. 

1985 beslutade Scottsdale 

om en förordning att alla nybyggda 

bostäder ska sprinklas, 

såväl villor som lägenheter. 20 

år senare har 55 procent av alla 

villor/egnahem och 62 procent 

av alla lägenheter boendesprinkler. 

46 000 egna hem 

och 69 000 lägenheter är 

sprinklade. 

– Ingen har omkommit i en 

sprinklad villa eller lägenhet i 

Scottsdale sedan kraven infördes. 

Vi har dokumenterat närmare 

20 fall där vi är övertygade 

om att sprinkler har räddat 

liv, säger Jim Ford. 

Måste våga ta steget 

Scottsdale är en mycket snabbt 

expanderande stad, befolkningen 

har senaste decenniet 

ökat med 5 000 - 10 000 invånare 

om året. I dag är invånarantalet 

235 000. 

– Det är förstås lättare att 

snabbt nå en god täckning när 

det byggs så mycket nytt, men 

någon gång måste man bestämma 

sig och våga ta steget 

och det var det vi gjorde på 

1980-talet. 

Delegationer från andra delstater 

i USA, Japan, Tyskland, 

England, Canada, Australien, 

Sverige med flera har åkt till 

Arizona för att studera Scottsdale-modellen. 

Grundstommen i nästan alla 

hus är trä, väggarna av formpressad 

flis. Utanpå fasaden 

läggs oftast ett tunt lager betong. 

– Börjar det brinna i ett sådant 

hus går det så fort att 

brandmännen inte har en 

chans. Med sprinkler har vi en 

artificiell brandman på vakt 

dygnet runt, året om och beredd 

för omedelbar insats. 

Små vattenskador 

Jim Ford berättar om utryckningar 

till bränder i flerfamiljshus. 

– Jag har varit med om 

många sådana där sprinklern 

släckt direkt och vi ens inte behövt 

evakuera grannlägenheterna. 

När uppståndelsen lagt 

sig har grannarna lugnt kunnat 

somna om. 

Han demonstrerar skillnaden 

i vatteninsats mellan en 


Sprinkler i bostaden en självklarhet i Scottsdale: 

– De har räddat många liv 

och enorma egendomsvärd 

I mitten av 1980-talet drog räddningstjänsten i Scottsdale i 

Arizona igång en satsning på boendeprinkler. Sedan programmet 

påbörjades har ingen omkommit i en sprinklad 

bostad i den snabbt växande staden, granne med Phoenix. 

Och vinsterna i sparade egendomsvärden är mycket stora. 

Räddningstjänster och kommunpolitiker från hela världen 

gör studiebesök i kaktusens förlovade stat i USA och hos eldsjälen 

Jim Ford, ställföreträdande räddningschef i Scottsdale. 

utryckning till en bostad med 

och utan sprinkler. 

– En myt om sprinkler är att 

den utlöser av misstag och orsakar 

vattenskador. Med modern 

sprinklerteknik är detta 

oerhört ovanligt. En bostadsbrand 

som släcks med sprinkler 

kräver en vatteninsats på 

några hundra liter, vid en som 

släcks av brandmän går det i 

regel åt mer än 10 000 liter. 

Stora skillnader i skador 

Scottsdales Rural/Metro Fire 

Department har sammanfattat 

sina erfarenheter från de första 

15 åren med krav på boendesprinkler. 

Snittkostnaden för 

förstört värde per brand i 

bostad var (omräknat till kronor 

med dollarkurs 7 kronor): 

Icke sprinklat 280 000 

Sprinklat 25 000 

I 92 procent av bränderna 

som kontrollerades av sprinkler 

löste högst två sprinklerhuvuden 

ut. 

Enligt statistik för åren 1997- 

2003 är siffrorna över förstört 

värde i bränder bara en tredjedel 

i Scottsdale jämfört med 

snittet för USA i övrigt. 

Priserna har halverats 

En annan myt om sprinklersystem 

är att de är väldigt dyra att 

installera. Enligt Jim Ford kostar 

det mindre att installera 

boendesprinkler än att lägga 

in heltäckningsmattor. 

– I samband med nybyggnad 

kostar det 60 cent per kvadratfot, 

drygt 70 cent i befintliga 

byggnader. Priserna har nästan 

halverats sedan 1986, säger Jim 

Ford. 

I svenska mått betyder Fords 

siffror cirka 45 kronor per kvadratmeter 

i samband med nyproduktion 

av bostäder. 

Vi besöker en lyxvilla i ett nybyggt 

område. Huset kostar 

nära 1 miljon dollar. Alla rum 

är sprinklade och totalt finns 

35 sprinklerhuvuden. Installationen 

av sprinkler har kostat 

8 500 dollar, alltså mindre än 

en procent av byggkostnaden. 

För normalstora villor är det 

vanligt med drygt 20 sprinklerhuvuden. 

Vid 90 procent av 

installationerna används plaströr, 

vilket kraftigt bidragit till 

att hålla nere kostnaderna. Materialet 

är billigare och dessutom 

enklare att installera. 

Färre brandstationer 

I kostnadsbilden ska även vägas 

in vinster i form av så kalla-

Sirenen Nr 8 • 2004 Tema Sprinkler 15 

en 

de tekniska byten. När boendesprinkler 

installeras i området 

tillåts exempelvis bredden 

på gator minskas med drygt 

en meter, större avstånd mellan 

brandposter och lägre 

klass på brandcellsgränser i 

egnahem och flerbostadshus. 

Likaså längre mellan brandstationerna. 

Scottsdale har tolv 

brandstationer, utan sprinklerkraven 

skulle antalet ha varit 

minst 15. Försäkringsbolagen 

ger mellan 5 och 40 procents 

rabatt på hemförsäkringen 

i sprinklade bostäder. 

Krav på brandvarnare 

1991 införde Scottsdale även 

krav på brandvarnare i alla bostäder. 

Reglerna är strängare än 

i Sverige. Brandvarnare måste 

finnas också i samtliga sovrum. 

De ska vara anslutna till husets 

elnät och det måste finnas batteri 

som back up. 

– Vi gick först ut med kravet 

på boendesprinkler eftersom 

vi tycker att det är viktigare än 

brandvarnare. Men givetvis, 

har man inte sprinkler är 

brandvarnare ett minimiskydd 

alla måste ha, säger Jim Ford. 

– En rökdetektor kan väcka 

och varna folk, men den kan 

aldrig släcka en brand. För att 

skydda småbarn, gamla eller 

handikappade krävs något 

mer, det vill säga sprinkler. 

Ägaren kan åtalas 

Några regelbundna inspektioner 

i hemmen för att kontrollera 

att fungerande sprinkler och 

brandvarnare finns görs inte, 

men Jim Ford är övertygad om 

att efterlevnaden är stor. 

– De flesta har för familjens 

bästa insett värdet av dessa 

skydd. Dessutom kan innehavaren 

åtalas om det efter en brand 

visat sig att det saknats brandvarnare. 

Det kan också bli svårt 

att få ut pengar från hemförsäkringen 

för brandskadorna. 

Krav på sprinkler i alla offentliga 

byggnader (skolor, affärer, 

hotell, industrier, förvaltningsbyggnader 

med mera) infördes 

redan 1974 i Scottsdale och har 

sammantaget sparat enorma 

belopp för kommuner, företag 

och försäkringsbolag. 

FOTNOT: Scottsdale är inte representativt 

för hela USA. Varje 

år byggs 1,2 miljoner nya bostäder 

i USA och bara drygt en 

procent av dessa utrustas med 

boendesprinkler. 

En normal villa innehåller ett 20-tal sådana här sprinklerhuvuden. 

I Scottsdale kostar det knappt 50 kronor per kvadratmeter att sätta 

in sprinkler i samband med nybyggnaden, mindre än en procent av 

den totala byggkostnaden och mindre än heltäckningsmattorna. 

Scottsdale Fire dept 

Folkmängd: 235 000 

Yta: 474 kvadratkilometer 

Antal brandstationer: 12 

Kostnad per inv: 581 kronor 

Antal anställda: 257, därav cirka 

200 i utryckningstjänst. 

Dödsbränder: I snitt ärre än 1 

per år. 

Utryckningar: 21 000 per år, 

därav 13 000 ambulanslarm. 

Brandmanlön: Från 235 000 till 

350 000 kronor per år, captain 

(ungefär brandmästare): 

355 000 till 427 000 kronor. 

Arbetstider: Tidigare 62 timmar 

i veckan, vid övergång till treskift 

minskas tiden till 56 tim. 

Betald semester: Två veckor. 

Staden tar 

över privata 

Rural/Metro 

I 52 år har räddningstjänsten 

i Scottsdale skötts av 

det privata företaget Rural/Metro. 

Men 1 juli 2005 

tar kommunen över. 

– Rural/Metro har blivit 

berömt för sitt förebyggande 

arbete och sitt kostnadseffektiva 

sätt att driva räddningstjänsten. 

Vi ska inte 

göra det sämre, säger nyutnämnde 

räddningschefen 

William McDonald. 

Lite dyrare blir det dock och 

det hade det blivit även i Rural/Metros 

regi. Bakgrunden är 

en ny nationell standard för insatser, 

som stipulerar att varje 

styrka ska bestå av minst fyra 

brandmän. Rural/Metro har tidigare 

åkt med tre och eftersom 

Scottsdale har tolv brandstationer 

betyder 

det fler anställda. 

– Även brandmännens 

löner har 

ökat sedan Rural 

/Metro släppte in 

fackföreningen och 

företaget tvingades 

höja priset på kontraktet 

med kommunen. 

Vi och företaget 

var rätt överens 

om att det inte 

skulle bli någon förlängning, 

säger Jim Ford, vicechef och 

chef för förebyggandeavdelningen 

i Rural/Metro. 

Han följer med över till den 

nya organisationen. Det gör 

också större delen av alla högre 

befäl. Men först efter sedvanligt 

anställningsförfarande, 

bland annat intervjuer med 

nye räddningschefen William 

McDonald. 

Chefen intervjuar alla 

De cirka 200 i Rural/Metros utryckningstjänst 

då? Jo, även 

här följer majoriteten med, 

men McDonald smått chockade 

alla när han förklarade att 

ingen brandman anställs utan 

att först ha varit på personlig 

intervju hos honom. 

Rural/Metro har sin bas i 

Scottsdale, men affärskonceptet 

har spridits till städer i 

bland annat Florida, Oregon 

och Tennessee. I mitten av 

1990-talet var Rural-Metro-aktien 

het på börsen, brandmän 

och befäl ägde aktier och kän- 

TEXT OCH FOTO 

I SCOTTSDALE: 

STIG DAHLÉN 

de sig rika. Men så kom kraven 

på minst fyra brandmän i styrkan 

samt andra fackföreningskrav 

och aktien störtdök. 

Både brand och ambulans 

Räddningstjänsten i Scottsdale 

kostade förra budgetåret 83 

dollar eller 581 kronor per invånare. 

Långtgående integrering 

finns med ambulansverksamheten. 

– Den är mycket kostnadseffektiv. 

Vissa hävdar att en 

brandman inte klarar att vara 

både brandman och ambulanssjukvårdare, 

men det kan 

de visst. De är professionella 

brandmän i grunden och alla 

som kör ambulans måste ha 

gått igenom en 12-16 veckors 

kvalificerad sjukvårdsutbildning, 

säger Jim Ford. 

Hur det blir 

med integreringenbrand-ambulans 

i den nya organisationenförhandlas 

det om, 

men chef McDonald 

vill inget 

hellre än behålla 

den. 

Brandstationerna 

är små och ligger 

tätt, tolv 

stycken och två till är på gång. 

Genomsnittlig insatstid (här 

räknas tid från larm till ankomst 

till skadeplats) har senaste 

åren varit några sekunder 

över fyra minuter. Varje enskilt 

larm analyseras och tiderna 

följs upp noggrant, särskilt 

när den överstiger fem minuter. 

20 % till förebyggande 

Satsningen på sprinkler och 

aktivt förebyggande har gjort 

att brandskadorna i Scottsdale 

bara är en tredjedel av snittet 

för andra städer i USA. 

– Närmare 20 procent av vår 

totalbudget används till förebyggande. 

Insatsstyrkorna används 

flitigt i brandinspektioner 

på företag, offentliga byggnader 

och annat. I fjol genomfördes 

2 500 sådana inspektioner, 

berättar Jim Ford. 

Alla privatpersoner som så 

önskar kan ringa och utan 

kostnad få en genomgång av 

brandsäkerheten i bostaden.

16 

Sprinkler i svenska bostäder orealistiskt 

– Viktigare satsa 

på skydd för utsatta 

Sprinkler i alla nybyggda bostäder 

– glöm det! 

Det som är en självklarhet 

i Scottsdale i USA blir bara 

en utopi i Sverige. Räddningsverkets 

Mette Lindahl 

Olsson säger: 

– Det vore ett drömscenario, 

men… 

Lindahl Olsson är chef för den 

enhet på Räddningsverket som 

arbetar med att minska antalet 

dödsbränder. Trots att hon vet 

att sprinkler är det mest effektiva 

för att förhindra dödsbränder 

säger hon: 

– Byggbolagen jagar kostnader 

i alla led. Det är inte realistiskt 

att ställa krav i byggreglerna 

på sprinkler i alla bostäder. 

Varför inte när sprinkler 

bara kostar cirka en procent 

av byggkostnaden? 

– Inget land har sådana nationella 

regler. I USA är det 

bara några få enskilda städer 

som ställt dessa krav. 

Men varför kan inte Sverige 

gå i spetsen för något du kallar 

drömscenario och som 

skulle rädda många liv? 

– Vi skulle aldrig få gehör om 

vi drev en sådan linje. Det är 

viktigare att vi kräver sprinkler 

i särskilt utsatt boende, i första 

hand i äldreboende. 

Byggregler revideras 

Boverket ger ut byggregler och 

en reviderad version är på 

gång. Den ska ut på remiss nästa 

år och i förarbetena har 

Räddningsverket i flera år lobbat 

för krav på sprinkler i utsatt 

boende. Det handlar om 

Sprinklerfrämjandet: 

gruppbostäder, servicelägenheter, 

andra särskilda boendeformer 

för äldre samt institutionsboende. 

Men kraven 

sträcker sig inte längre än till 

om- och nybyggnation som 

omfattas av Boverkets byggregler. 

– Vi har inte retroaktiv lagstiftning 

i Sverige. 

Man kan inte kräva 

att boendesprinkler 

byggs in 

i befintliga byggnader. 

– I de fall det 

finns särskilda 

skäl kan dock 

räddningstjänsten 

i samband 

med tillsyn i varje 

enskilt fall ställa 

sådana krav om det bedöms 

skäligt. En lösning inom överskådlig 

tid kan bli mobila 

sprinklerenheter. Tekniken håller 

på att utvecklas, säger Lindahl 

Olsson. 

Denna teknik bygger på högtryckssystem, 

så kallad dimsprinkler. 

Följer Finland och Norge 

Så snart Boverkets reviderade 

byggregler trätt i kraft vill Mette 

Lindahl Olsson att Räddningsverket 

ger ut ett så kallat 

allmänt råd om boendesprinkler. 

”Råd” är inte tvingande, det 

handlar om ”bör” i stället för 

”skall”, men allmänna råd brukar 

ändå få stort genomslag 

ute i kommunerna. 

– Om Boverkets hantering av 

byggreglerna går som det är 

tänkt kan vi ha ett allmänt råd 

klart 2007. Det vore en fördel 

om vi kunde ta ett helhetsgrepp 

där vi knyter ihop systematiskt 

brandskyddsarbete 

med sprinkler. 

Räddningsverket vill följa 

Finlands och Norges exempel 

med funktionskrav för brandskyddet 

i utsatta boendeformer. 

Om de boende 

själva förväntas 

kunna uppmärksamma 

larm och 

utrymma inom tre 

minuter räcker 

det med brandvarnare. 

Om de boende 

inte klarar detta 

själva, men kan 

få hjälp av utbildad 

personal 

inom tre minuter 

krävs automatiskt brandlarm i 

bostaden. Uppfylls inget av 

dessa två kriterier är det boendesprinkler 

som gäller. 

– I Norge visar en undersökning 

på bristfälligt brandskydd 

i 79 procent av äldreboendet. 

Jag befarar att det är lika 

illa i Sverige, så detta är verkligen 

en viktig fråga att åtgärda, 

säger Mette Lindahl Olsson. 

Pengar till utbildning 

Allra viktigast anser Lindahl 

Olsson utbildningen av personal 

vara och här ser hon en ny 

möjlighet öppna sig: 

– Den miljard kronor som regeringen 

anslagit till utbildning 

av vårdpersonal inom äldrevården 

är ett gyllene tillfälle 

att även på bred front ordna 

kurser i brandskydd och säkerhet. 

Jag hoppas verkligen att 

kommunerna tar vara på denna 

möjlighet och ansöker om 

utbildningspengar. 

När det gäller brandskydd 

med konventionell sprinkler i 

samlingslokaler, varuhus och 

andra byggnader med mycket 

folk menar Mette Lindahl Olsson 

att det inte är realistiskt att 

centrala myndigheter lagstiftar 

retroaktivt för denna typ av 

byggnader. I samband med nybyggnation 

kan man bygga efter 

Boverkets byggregler, men 

vill man bygga flexibelt med 

stora öppna ytor blir ofta 

sprinkler automatiskt ett krav. 

Miljön kan kräva sprinkler 

– Byggreglerna fokuserar nästan 

enbart på att människor ska 

kunna utrymma vid en brand 

och det är förstås grundläggande. 

Men inga krav ställs i byggreglerna 

på skydd av egendom 

och miljö. Egendom får anses 

vara ägarnas och försäkringsbolagens 

bekymmer, men miljön 

är en gemensam angelägenhet 

och där kan vi i framtiden 

möjligen hävda att sprinkler 

behövs för att undvika miljöförstörande 

storbränder. 

I Östersund totalförstördes 

för ett par år sedan ett köpcentrum. 

Sprinkler hade troligen 

förhindrat storbranden. När 

centrumet byggdes upp igen 

gjordes det – mot räddningstjänstens 

vilja – utan sprinkler. 

– Jag håller i detta fall med 

räddningstjänsten, men enda 

sättet att få en praxis är att frågan 

prövas i domstol. Nästa 

gång ett liknande fall dyker 

upp hoppas jag att räddnings- 

– Vi är på väg att få en ketchupeffekt 

Boendesprinkler har ännu 

inte fått något genomslag i 

Sverige, men på Sprinklerfrämjandet 

märker man ett 

nyväckt intresse. 

– Det känns som om vi är 

nära en ketchupeffekt, säger 

vice ordföranden Bo Hjorth. 

Han talar om ett markant ökat 

intresse senaste året. 

– Vi får plötsligt massor av 

förfrågningar till Sprinklerfrämjandet. 

Ofta är det kommunpolitiker 

som vill få in boendesprinkler 

i handlingsprogrammen. 

Många räddningschefer 

hör också av sig. 

I likhet med Räddningsver- 

kets Mette Lindahl Olsson räknar 

Bo Hjorth inte med något 

genombrott för boendesprinkler 

i vanliga privatbostäder, åtminstone 

inte under den närmaste 

tioårsperioden. 

– Däremot tror jag att vi får en 

stor efterfrågan på boendesprinkler 

i vårdanläggningar, 

servicehus och äldreboenden 

de närmaste åren. Det är billigare 

än konventionell sprinkler 

samtidigt som kravet från samhället 

på bättre skydd i detta 

boende ökat. 

Brandförsvarsföreningen har 

gett ut rekommendationer för 

boendesprinkler för hus upp 

till åtta våningar, en utveckling 

Tema Sprinkler 

Mette Lindahl Olsson 

av amerikanska regler anpassade 

till svenska förhållanden. 

– Rekommendationerna är 

bra och de kan användas även i 

större anläggningar än folk i regel 

tror. Därmed riskerar man 

att missa möjligheten att få ned 

kostnaderna, säger Bo Hjorth. 

Plaströr billigare 

Ett annat sätt att få ner kostnaderna 

är ökad konkurrens på 

sprinklermarknaden i takt med 

större efterfrågan. Ett tredje att 

använda plaströr i stället för kopparrör 

eller annan dyr material. 

– Det underlättar även installationen. 

Hittills har ett problem 

varit att plaströr av 

många uppfattats som ett miljöproblem 

som inte accepterats 

av miljösäkringssystem. Men 

nu finns andra plaströrstyper 

som testats och godkänts av SP i 

Borås. Miljöfrågan bör därför 

inte längre vara något hinder. 

När det gäller konventionell 

sprinkler är vi enligt Bo Hjorth 

långt framme i Sverige. I Europa 

har bara Norge fler sprinklerinstallationer 

per invånare än 

Sverige. Men Hjorth tycker att 

mer borde göras: 

– Det borde vara en självklarhet 

med sprinklerkrav i större 

samlingslokaler som diskotek 

och andra nöjesställen. 

Han vill att Boverket ska lyfta 


tjänsten medverkar till att det 

blir en rättslig prövning, säger 

Mette Lindahl Olsson. 

Över huvud taget hoppas 

hon på lokala initiativ – från 

såväl politiker som räddningstjänsten. 

– Vid exempelvis tillsyn kan 

kommunen i varje enskilt fall 

man finner befogat ställa krav 

på sprinkler. Om det sedan håller 

för ett eventuellt överklagande 

vet man inte förrän en 

prövning skett. Men prövar 

man aldrig får man heller aldrig 

några svar 

STIG DAHLÉN 

fram sprinkler som en av de 

möjliga alternativa lösningarna 

för brandtekniska krav i 

många fler fall än vad som sker 

i dag. Han skickar även en passning 

till Räddningsverket: 

– Kostnads- och nyttarapporten 

från 1994 borde snarast 

uppdateras. Den innehöll felaktiga 

ingångsvärden och dessutom 

har tekniken utvecklats och 

förbilligats. Jag skulle gärna 

också se att verket fanns representerat 

i ledande arbetsgrupper 

som har med sprinklerregler 

att göra. Intresset har hittills 

varit magert. 

STIG DAHLÉN


Sprinkler ofta skillnaden 

mellan liv och död 

Nyttan med vattensprinkler 

är omvittnad, likaså är konsekvenserna 

av brist på 

sprinkler väldokumenterade 

i Sverige. 

Det mest förskräckande 

exemplet är diskoteksbranden 

i Göteborg, det goda exemplet 

är en brand i PUB-varuhuset 

i Stockholm 1999. 

Två dagar före julafton 1999 

tankade en man 26 liter bensin 

i dubbla plastsäckar, klev in i 

det stora varuhusets huvudentré, 

hällde ut bensinen och tände 

på. I byggnaden befann sig 

4 000 kunder och 300 anställda. 

Sprinkleranläggningen löste 

ut och släckte branden – annars 

kunde vi ha fått ett ”Estonia 

på land”. PUB kunde öppna 

igen dagen efter branden. 

Drygt ett år tidigare omkom 

63 ungdomar vid en överfylld 

festlokal på Backaplan i Göteborg. 

De flesta experter är överens 

om att ingen omkommit 

om samlingslokalen varit utrustad 

med sprinkler. 

I centrala Karlstad totalförstördes 

1999 varuhuset Domus 

i en brand. Varuhuset var inte 

sprinklat. Först i höst har kvarteret 

börjat byggas upp igen. I 

köpcentret Obs Bergvik utanför 

Karlstad anlades två år senare 

mitt i natten brand i varulager. 

Den släcktes av sprinkleranläggningen. 

En anlagd brand i ett varuhus 

i Landskrona 2002 orsakade 

skador för 125-150 miljoner 

kronor. Byggnaden var osprinklad. 

Räddningschefen gick efter 

branden ut i media och efterlyste 

lagkrav på sprinkler i alla varuhus. 

För drygt ett år sedan jämnades 

ett affärshus på 2 600 kvadratmeter 

i Östersund med 

marken av en brand. Nu uppförs 

ett nytt och mycket större 

köpcenter, på cirka 15 000 kvadratmeter. 

Enbart 6 000 kvadrat 

kommer att sprinklas. 

Boendesprinkler effektiv 

Listan över tillgång och framför 

allt brist på traditionell sprinkler 

kan göras mycket längre. Vi 

skulle kunna göra en ännu längre 

förteckning där boendesprinkler 

skulle ha räddat liv – 


Foto: WIRSBO SPRINKLER 

Boendesprinkler i servicehus och äldreboende har så smått börjat få genomslag i en del svenska kommuner. 

Sprinkler i denna typ av boende är en av de viktigaste åtgärderna för att minska dödsbränderna. 

bara sådant skydd funnits. Boendesprinkler 

är en ny företeelse 

i Sverige och därför är det 

svårt att hitta exempel där 

sprinkler i bostäder verkligen 

räddat liv. Men alla i branschen 

vet att de flesta dödsbränder 

skulle ha undvikits om sprinkler 

varit installerad. 

15 års statistik från staden 

Scottsdale i USA visar att ingen 

omkommit i bostäder utrustade 

med boendesprinkler (cirka 

60 procent av bostäderna är 

sprinklade). Dessutom anser 

man sig ha bevis för att sprinkler 

har räddat minst 13 liv. 

Vidare: 

- Egendomsskadorna har 

minskat med 80 procent i 

sprinklade bostäder. 

- Genomsnittlig skada i 

sprinklad bostad: 3 534 dollar. 

- Genomsnittlig skada i 

osprinklad bostad: 45 019 dollar. 

- 92 procent av alla bränder i 

bostäder med sprinkler släcktes 

eller kontrollerades (i avvaktan 

på räddningstjänstens 

ankomst) av ett eller två 

sprinklerhuvuden. 

Fakta boendesprinkler 

■ Sprinkler betyder enligt Akademins ordlista 

vattenspridare eller automatiskt eldsläckningsanordning. 

Tekniken att snabbt 

släcka bränder med sprinkler har funnits i 

mer än 100 år. Varje år installeras numera 

cirka 300 000 sprinklerhuvuden i Sverige. 

Det sker främst i industrilokaler, varulager, 

köpcentra, hotell och liknande. 

■ Boendesprinkler (eller bostadssprinkler 

som den först kallades) fick sitt genombrott 

i delar av USA på 1980-talet. 

San Clemente, Kalifornien, blev 

1978 första kommunen att kräva 

sprinkler i alla nya bostäder. I Sverige 

är boendesprinkler en betydligat 

nyare företeelse och den har 

ännu inte slagit igenom på bred 

front. Både Finland och Danmark 

har kommit längre. I Finland infördes 

1997 krav på sprinkler i bostäder 

med trästomme som är högre 

än två våningar. 

■ Traditionell sprinklers primärsyfte 

är att rädda både liv och egendom. 

Huvudsyftet med boendesprinkler 

är att rädda liv, men den kan som 

en viktig bonus oftast även släcka branden 

eller begränsa den i avvaktan på räddningstjänstens 

ankomst. 

■ Sprinkler kan liknas vid en artificiell 

brandman, som står på vakt dygnet runt 

och där insatstiden är noll samt där vattenskadorna 

blir fem till tio gånger mindre än 

då räddningstjänsten släcker. 

■ Ett sprinklersystem består av 

vattenledningsrör och ett antal 

sprinklerhuvuden med munstycken. 

Dessa hålls stängda av värmekänsliga 

glasbulber fyllda med vätska. 

När en brand höjer temperaturen 

på innehållet i glasbulben 

till cirka 70 grader brister glaset 

och vattnet släpps på. Varje 

sprinklerhuvud täcker en yta på 

cirka 10 kvadratmeter. 

■ En traditionellt sprinklersystem 

kräver cirka 1 500 liter per minut 

vid runt 5 bars tryck, för boendesprinkler 

räcker det med 200 liter per minut 

vid cirka 2 bar. 

■ Boendesprinkler kopplas till bostadens 

kallvattensystem. Kraven på installation 

och besiktning är inte lika tydligt uttalade 

som vid traditionell sprinkler – något som 

bidragit till svenska försäkringsbolags hittills 

njugga inställning till att ge rabatter 

på boendesprinklade lokaler. I USA ger försäkringsbolagen 

i snitt 10 procents rabatt 

på hemförsäkringen om det finns boendesprinkler. 

■ Kostnaden för boendesprinkler är fortfarande 

hög i Sverige, ofta cirka 200 

kronor kvadratmetern. Drygt hälften 

av kostnaden för boendesprinkler 

är material, knappt hälften 

installation. I Scottsdale i USA 

(se reportaget på förra uppslaget) 

kostar det med nuvarande dollarkurs 

45 kronor per kvadratmeter i 

samband med nyproduktion av 

bostäder. En enorm skillnad mot 

Sverige med andra ord, som 

främst hänger samman med ett 

större utbud och tuffare konkurrens 

i USA. Där beräknas kostnaden 

att installera boendesprinkler 

till knappt en procent av byggkostnaden. 

Gjorda satsningar i Sverige visar dock att 

det går att installera boendesprinkler klart 

billigare än 200 kronor per kvadratmeter. 

När ett servicehus i Borås med 80 lägenheter 

renoverades för fem år sedan sedan installerades 

boendesprinkler till en kostnad 

av 130 kronor kvadratmetern. 

17 

När värmen 

når cirka 70 

grader brister 

glasbulben och 

vattnet släpps 

på. 

Installation av 

boendesprinkler 

förenklas 

när man använder 

plaströr 

Så här kan det 

se ut under innertaket 

när 

boendesprinkler 

installerats.

18 

En storbrand i Karlstad för 

tre år sedan tog ett liv, gjorde 

150 hyresgäster tillfälligt 

hemlösa och kostade 90 miljoner 

kronor. 

Nu satsas på boendesprinkler. 

En billig lösning 

för höjd säkerhet, har bostadsbolaget 

insett. 

Branden i bostadsområdet Rud 

blev en väckarklocka för Karlstads 

kommunala bostadsbolag 

(KBAB). 

Nu sprinklar bolaget alla lägenheter 

där det finns vad man 

kallar ”kritiska byggkonstruktioner”. 

– Jag tror att många mörkar 

behoven. Man vill inte ha utgifter 

och hoppas att inget händer. 

Det är nästan så att det 

krävs lagstiftning om bostadssprinkler, 

säger Willy Ociansson, 

installationsansvarig på 

KBAB. 

Trevåningshuset på Rud hade 

byggts till med en fjärde våning. 

Det var i en lägenhet på 

fjärde våningen som branden 

startade, spreds upp till vinden 

och sedan ner till alla övriga 24 

lägenheter på fjärde planet. 

Brandskyddet på tillbygget 

höll inte måttet. Totalt brandskadades 

68 lägenheter. 

I bostadsområdet finns ytterligare 

elva hus med liknande 

påbyggnad. Alla lägenheter på 

fjärde våningarna har nu försetts 

med sprinkler i varje rum. 

En rad andra säkerhetsåtgärder 

har också vidtagits. 

Efter nyår ska säkerheten 

höjas på liknande sätt i 68 tillbyggda 

lägenheter samt ett 

servicehus i området Hagaborg. 

Även där är det betonghus 

som inte har samma 

brandsäkerhet i tillbyggnaden. 

– Vi ska inte sticka under stol 

med att det är byggfusk. Husen 

kommer att säkras så att brand 

inte kan spridas uppåt. Den påbyggda 

delen sprinklas, det 

har man nytta av i hela huset. 

Åtgärden var inget att tveka 

om, säger Ociansson. 

– Alldeles för dyrt 

På Rud kostade installation av 

sprinkler 2,8 miljoner kronor, 

notan för hela arbetet stannade 

vid drygt 4,1 miljoner kronor. 

– Men att återställa huset 


Lägenheter 

sprinklas efter 

storbrand 

som brann kostade 90 miljoner 

kronor. 71 miljoner fick 

försäkringsbolaget stå för. 

Bostadsbolaget är nöjt med 

jobbet som gjordes på Rud. 

Men tycker ändå att det blev 

för dyrt. 

– Sprinklingen kostade 258 

kronor kvadratmetern, det är 

alldeles för mycket. 

Plaströr billigare 

Traditionellt sprinklersystem 

som kräver installation av certifierade 

firmor användes. På 

Hagaborg kommer KBAB att 

satsa på ett system där varje 

sprinklerhuvud har förgreningar 

och matas från flera 

håll med 16 millimeters plaströr 

– Eftersom vattenförsörjningen 

kommer från flera håll kan 

rören underdimensioneras. Jag 

vet att sprinklerfirmorna fnyser 

åt detta, men vi tycker att 

det andra systemet är för klumpigt. 

En fördel som Willy Ociansson 

ser är att det går snabbare 

att installera de mindre rören, 

och att en VVS-firma kan göra 

det. 

– Vi har inte upphandlat installationen 

än, men vi räknar 

med att det blir avsevärt billigare. 

Enkelt utryckt går det till så 

att lös slang dras uppe på vinden 

mellan sprinklerhuvudena. 

Därefter läggs tetrapapp 

Foto: PETER BÄCKER, VÄRMLANDS FOLKBLAD 

Så här såg det ut efter branden i den påbyggda våningen. Bostadsbolaget drog lärdom och sprinklade vid ombyggnaden alla lägenheter och ska 

göra detsamma i ett bostadsområde med påbyggd våning. Lilla bilden: Även balkongerna har sprinklats för att hindra att brand sprids utifrån. 


För att få fart på installation av boendesprinkler måste det bli billigare, 

anser Stefan Linder och Willy Ociansson vid Karlstads bostadsbolag. 

De satsar nu på sprinklerhuvuden med förgreningsrör 

som matas från flera håll av plaströr. En variant som kan installeras 

av vanliga rörfirmor och bostadsbolaget räknar med att investeringskostnaden 

ska bli lägre än med traditionell sprinkler. 

över och sedan placeras isoleringen 

tillbaka. 

– Dessutom lägger vi in stenull 

i takfoten där byggnaderna 

har så kallade skärmtak. På 

så vis försvårar vi brandspridning 

utifrån och upp på vindarna, 

säger byggteknikern 

Stefan Linder. 

Rud och Hagaborg är de områden 

i bostadsbolagets bestånd 

som har hus som byggts 

till på höjden. Vid sidan av det 

håller bolaget också på att installera 

sprinkler i källarförråden 

på ett tredje område. Skälet 

är att det ofta finns mycket 

brännbart material i källarna, 

och att pyromaner gärna söker 

sig dit. 

– Har inte hört att det gjorts 

tidigare. Men det är lämpligt 

av flera skäl. Dels finns det 

stråk med vattenledningar i 

källare, vilket gör anslutningen 

enkel. Dels blir kostnader för 

vattenskador inte höga om 

sprinkler blir utlöst i en källare, 

säger Willy Ociansson. 

Kommer KBAB att sprinkla 

fler bostäder i framtiden? 

– Vi har inga fler kritiska 

byggkonstruktioner. Men jag 

kan tänka mig att vi sprinklar 

vid nyproduktion. Försäkringsbolagen 

borde hjälpa till med 

finansieringen. Gjorde de det, 

kunde vi kanske få fart på 

sprinklingen. 

PER LARSSON


Så här höjdes 

säkerheten 

Efter branden på Rud i Karlstad 

gjordes en satsning på övriga 

elva hus i området som också 

har en tillbyggd våning. 

Det här gjordes: 

■ Nya brandväggar på vindarna. 

Dess placering är skyltade 

på utsidan av husen som information 

till räddningstjänsten. 

■ Trådlösa branddetektorer på 

vindarna. 

■ Alla rum i lägenheterna på de 

tillbyggda våningarna har 

sprinkler. Även balkongerna är 

sprinklade för att förhindra att 

brand sprids utifrån in genom 

takfoten till vinden. 

■ På vindarna finns tryckvakter 

för sprinkler som skickar larm 

till centralenheten som larmar 

räddningstjänsten. 

■ Brandsäkring görs vid hisschakt. 

■ Dörrstängare ska klara minusgrader 

och rörgenomföringar 

ska vara ordentligt tätade. 

■ Rökdetektorer placeras högst 

upp i trapphusen. För rökventilation 

finns en tryckknapp vid 

entrén som öppnar översta fönstret. 

Kostnaden för installationen i 

de elva befintliga husen, totalt 

11 000 kvadratmeter, blev 

drygt 4,1 miljoner kronor. 

Sprinklingen kostade 2,8 miljoner, 

byggnation 650 000 kronor 

och brandlarm 660 000 

kronor. 

Priset per kvadratmeter 378 

kronor, varav sprinkling 258 

kronor. 


I huset som drabbades av 

branden vidtogs ytterligare några 

åtgärder: 

■ Brandtätad takfot och avfuktare 

på vind. 

■ En mindre fläkt för varje 

trapphus underlättar sektioneringen 

på vinden. 

■ Ytterdörrar har försetts med 

elektroniska passersystem som 

gör det svårare för pyromaner 

att ta sig in. 

Här har det inte brunnit, men 

bostadsbolaget väljer ändå att 

sprinkla lägenheterna i de påbyggda 

våningarna. 


Försäkringsbolagen 

nöjer sig med 

samhällets regelverk 

Efter en brand i Åmål krävde 

Länsförsäkringar att ett liknande 

bostadshus skulle 

sprinklas. Men det är snarast 

ett undantag. Försäkringsbolagen 

är inte aktiva när det 

gäller boendesprinkler. 

– Försäkringsbolagen nöjer 

sig med samhällets regelverk, 

man driver inte en 

egen linje, säger Lars Nilsson, 

Försäkringsförbundet. 

Men där skadekostnaderna kan 

bli höga, där kräver försäkringsbolagen 

också rejält 

skydd. Det handlar då om 

egendomsskyddet. 

– Rent strikt så är byggnaden 

det första man ser till. 

Sågverk och höga lagerbyggnader 

försäkras inte om de inte 

är fullsprinklade. Men allt fler 

rapporter om brandrisker på 

äldreboenden har inte inneburit 

några åtgärder, exempelvis 

krav om boendesprinkler. 

– Sådana åtgärder är främst 

för personskydd. Om det är så 

att frekvensen av bränder kan 

vara högre där, så har det vad 

jag vet inte påverkat försäkringsbolagen, 

säger Lars Nilsson. 

Leif Beisland på Trygg Hansa 

har noterat att det installeras 

allt mer boendesprinkler. Men 

bolaget är inte aktivt. 

Kan man som fastighetsägare 

få premiesänkning om 

En viktig faktor för att få fart 

på marknaden för boendesprinkler 

är möjligheten till 

lagstiftning. 

Det konstateras i rapporten Boendesprinkler 

av Fredrik Jansson 

och Daniel Hammar på företagsekonomiskainstitutionen 

vid Uppsala universitet. 

”Krävs inte boendesprinkler, 

då väljer aktörerna att inte installera. 

Det är majoriteten av 

branschens aktörer överens 

om”, skriver man i rapporten. 

Det noteras också att i länder 

som ligger före Sverige i användandet 

av boendesprinkler 

har någon form av lagstiftning 

föregått ett massiv ökning av 

sprinkler. 

Jansson och Hammar lyfter 

fram ytterligare fyra viktiga 

faktorer: 

man vill installera boendesprinkler 

i exempelvis ett servicehus? 

– Om du som försäkringstagaren 

skulle ställa den frågan 

hoppas jag att du skulle få ett 

ja. 

Trygg Hansa koncentrerar 

sig, enligt Beisland, på anlagda 

bränder utomhus. 

Ser krasst till egendomen 

På Länsförsäkringar i Vänersborg 

har man fokus på automatlarm 

i skolor. Servicehus 

och andra äldreboenden är 

inte prioriterade. 

– Man kan säga att vi ser 

krasst till egendomsskyddet. 

Servicehus är av hävd bra skyddade. 

Men att öka skyddet på 

skolor är ett jättearbete, säger 

riskingenjör Per Johansson. 

Dock krävde bolaget att ett 

bostadshus i Åmål sprinklades. 

Ett bostadshus med påbyggd 

våning brann. Ett liknande hus 

stod kvar. 

– Efter bränderna i Karlstad 

och Åmål blev sprinkling aktuellt. 

Länsförsäkringar i Vänersborg 

har försökt inventera de 

19 kommunerna i upptagningsområdet, 

men inte hittat 

fler liknande fall. 

– Men om vi i dag fick en fråga 

om att försäkra ett bostadsområde 

som ser ut som det i 

Karlstad gjorde innan det 

Lagar kan få fart 

på marknaden 

■ Brandkonsulterna är de viktigaste 

personerna för beslut 

om sprinkler eller ej. Även om 

det är kundens beslut, så är 

dennes kunskap i brandskydd 

oftast liten och man förlitar sig 

på brandkonsulten. I praktiken 

blir det denne som bestämmer 

om sprinkler ska installeras eller 

ej. 

■ Priset måste sänkas. Det 

uppnås enklast genom att lokala 

rörfirmor börjar installera 

boendesprinkler. 

■ Skapa förtroende för branschen. 

Det är viktigt att hela 

branschen är kvalitetssäkrad. 

■ Öka medvetenhet och kunskap 

om boendesprinkler hos 

byggföretag, försäkringsbolag 

med flera. 

19 

brann, då skulle vi förmodligen 

säga nej. En gammal träkåk 

är inte säkrare. Men det 

här blir så stort, så stora skador. 

Kan du tänka dig sänkta 

premier om en ägare vill 

sprinkla? 

– Handlar det om servicehus 

kan jag tänka mig det. Och det 

är inte osannolikt att det i 

framtiden blir en diskussion 

om sprinkling av dem. 

Kommunen gick vidare 

Åmåls kommunala fastighetsbolag 

hade inget val när Länsförsäkringar 

krävde att huset 

med tolv lägenheter skulle 

sprinklas. Hyresgästerna ställde 

samma krav. Men kommunen 

har också gått vidare. Ett 

servicehus med 30 lägenheter 

håller på att sprinklas och ytterligare 

ett äldreboende med 

lika många lägenheter ska förses 

med boendesprinkler i 

samband med ombyggnation. 

I Stockholm har ett antal servicehus 

försetts med boendesprinkler. 

I många fall tycks besluten 

komma efter initiativ 

från privata brandkonsulter. 

– De styr mycket av vad som 

blir gjort, säger Gunnar Brandsjö 

på Svensk brand- och säkerhetscertifiering. 

PER LARSSON 

Europas 

första 

standard 

Den första gemensamma europeiska 

standarden för 

sprinklersystem, med beteckningen 

EN 12845, antogs av 

CEN (Europeiska kommitten 

för standardisering) i april. 

Målet är att säkerställa att 

sprinklersystemen fungerar 

på avsett sätt under hela sin 

livslängd. 

– Standarden täcker endast 

fast installerade sprinklersystem 

i byggnader eller motsvarande 

anläggningar på land, 

även om den allmänna principen 

mycket väl kan gälla andra 

områden som också har 

kompletterande krav, säger 

Gundega Muchks på SIS (Swedish 

Standards Institute). 

Standarden EN 12845 finns 

översatt till svenska och kan 

beställas från SIS förlag: tel 

08- 55 55 23 10 eller e-post: 

sis.sales@sis.se

20 

Utbildning Rosersberg 

– Det är jag som 

regisserar olyckan 

En bred lärarkår. 

Här finns samhällsvetare och 

präst, idrottslärare och jurister. 

Och ambulanssjukvårdare – som 

Leif Gradin – en av Räddningsverkets 

147 lärare. I tolv år körde han 

ambulans i Stockholm, numera trivs 

han bäst på övningsfältet. När teori 

och praktik ska klaffa i en simulerad 

trafikolycka. 

I sitt jobb är han en av kuggarna 

som arbetar för att göra samhället 

säkrare. 

Det är en väl genomtänkt trafikolycka. 

En mulen höstdag, krock mellan personbil 

och motorcyklist. Bilen har kraschat 

i en stor sten, motorcykeln ligger 

på vägen. I diket den svårt skadade motorcyklisten. 

Bakom ratten sitter en äldre 

dam, chockad och fastklämd med 

nacksmärtor. Hennes make irrar omkring 

på olycksplatsen. Lennart, Inger 

och Alf är pensionärer från Märsta och 

vana att ställa upp som markörer vid 

övningar på skolan. 

Leif ”Leffe” Gradin duttar ut lite teater-blod 

och fixar de sista detaljerna innan 

han larmar räddningstjänsten. 

Duttar ut lite teaterblod 

En minut senare anländer två brandbilar 

till Gamla ruinstadsvägen på övningsfältet 

vid Räddningsverket i Rosersberg. 

Eleverna går andra terminen 

på utbildningen i skydd mot olyckor. 

Lektionen är ”tillämpad trafikolycka”, 

prehospitalt omhändertagande och 

losstagning. 

– Det är nu de ska omsätta sånt de lärt 

sig i klassrummet och övat i moment, 

det är viktigt att olyckssituationen är så 

realistisk som möjligt. Det måste kännas 

som om det är på riktigt, säger han. 

Under övningen är Leif observatören 

som tittar, lyssnar och antecknar. 

Räddningspersonalen tar hand om 

de skadade, kollar puls och andning, 

stoppar blödningar, hämtar filtar, sätter 

nackkrage, säkrar bilen, klipper taket, 

lyfter ut Inger på bår. 

Leffe tittar på klockan, räddningsinsatsen 

tar 50 minuter. Efteråt får eleverna 

beröm för vissa prioriteringar och 

klipptekniken. Men inte för tempot. 

– Ingen sprang, det måste bli bättre 

drag i arbetet nästa gång. 

Skräder inte orden 

Han har höga krav på eleverna och skräder 

inte orden om de inte lägger ner 

tillräcklig energi i arbetet. 

– Jag förväntar mig att de ska vara 

proffsiga och fokusera till hundra procent 

på uppgiften. För det handlar om 

liv och död. 

Leif Gradin har jobbat som lärare på 

skolan sedan 1997. 

– Det berömda bananskalet, en kollega 

från ambulansen jobbade extra på 

skolan och övertalade mig att hoppa in 

när det fattades folk. 

– Första lektionen är fortfarande ett 

svart hål. Jag hittade inte ut till fältet, 

hade glömt hjälm och minns inte vad 

lektionen handlade om. 

Men han repade sig, det blev fler inhopp 

och efter en tid erbjöds han anställning. 

Då hade han tolv års erfarenhet 

från ambulanssjukvård. Och en treveckors 

instruktörkurs vid Röda Korset. 

Spindeln i nätet 

I dag är Leif kunskapssamordnare på 

halvtid för ämnesområdet Räddning. 

Det innebär att han är spindeln i nätet 

på skolan och har ett samlat grepp om 

vad ämnet ska innehålla, har koll på 

nya rön och forskning på området. Den 

andra halvan undervisar han i sjukvård. 

I dag trivs han med lärarjobbet, men 

ett tag var han helt tröttkörd. Det var 

när Räddningsverket bantade verksamheten 

och flera lärare sades upp. 

– Det satte sina spår, samtidigt som vi 

tappade lärare hade vi extremt mycket 

produktion plus att nya utbildningen i 

skydd mot olyckor skulle planeras och 

sjösättas. Många av oss hade det oerhört 

tufft då. 

Bäst trivs han ute på övningsfältet 

med eleverna. 

– Eleverna har en otrolig hunger efter 

kunskap. De är som svampar, suger i sig 

allt. Och det är en fantastisk känsla att se 

dem gå från att vara helt gröna till att bli 

kompetent räddningspersonal. 

– Samtidigt kan jag tycka att det är 

synd att de är så blåljus-fixerade. De får 

så mycket annat med sig, utbildningen 

är bred och alla kommer inte att platsa 

som brandmän. Men det är ju det dom 

vill, ibland undrar man om verket lurat 

dem. Men förhoppningsvis får de även 

upp ögonen för andra jobb inom risk 

och säkerhet. 

Efter övningen tar vi vägen om Leffes 

skötebarn - garaget där han byggt upp 

en komplett klippstation. 

Det går åt 500 bilar på en termin, de 

ska fraktas och krockas på olika sätt för 

olika övningar. Inom losstagning har 

det hänt mycket på senare år. 

– Förr var räddningspersonalen som 

flugor på en hästskit vid trafikolyckor, 

mycket folk och ineffektivt. Det fanns 

inget standardkoncept för losstagning 

som det finns idag. 

I dag ska räddningspersonalen ta hänsyn 

till försäkringsbolagens väl och ve. 

– Ett extra klipp är ett klipp för mycket. 

Bildelar ska återanvändas och säljas 

vidare, även från en krockskadad bil. 

Akademiska vindar 

Risk- och säkerhetsutbildningen genomgår 

förändringar. Den bredare synen 

på säkerhetstänkandet innebär att 

skolan letar efter ny med en bredare 

akademisk bakgrund, som exempelvis 


beteendevetare, samhällsvetare, jurister 

och – en präst. 

Alltid behövas praktiker 

Själv är Leif Gradin en praktiker ut i 

fingerspetsarna. 

– Såna som jag kommer alltid att behövas, 

säger han samtidigt som han ser 

positivt på utvecklingen. 

– Det är bra att vi breddar oss. Men risken 

finns alltid att det uppstår två läger 

med olika typer av kompetenser, därför 

ställs höga krav på oss för att hålla en 

gemensam röd tråd så vi inte halkar av 

Räddningsverkets konceptet på riskoch 

säkerhetsutbildning. 

Text och foto 


Leif Gradin 

Ålder: 48 

Yrke: Lärare Räddningsverket Rosersberg. 

Utbildar och utvecklar inom området 

trafikolyckor. 

Familj: Fru och två tonårssöner. 

Fritid: Har med trafik att göra på ett 

eller annat sätt. Hojen – Kawazaki 

1500 kubik, motorbåt, övningskörning 

med hela familjen, inklusive frun som 

tar mc-kort. 

Som trastar på en telefontråd. Eller elever på ett vajerräcke. Beröm och kritik. – Ni var bra i det stora hela, men det var inget 

tempo i flödet. Ingen sprang, det måste vara bättre drag i arbetet nästa gång, säger lärarna Leffe och Tonny.

Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Rosersberg 21 

Det är jag som är Olyckan. Leif Gradin, lärare vid Räddningsverket, har många års erfarenhet av att regissera verklighetstrogna trafikolyckor. Han ställer höga krav på eleverna. 

– Jag förväntar mig att de ska vara proffsiga och fokusera till hundra procent på uppgiften. 

Helad, omhändertagen och losstagen. Inger är pensionär och ställer ofta upp som 

markör på skolans övningar. – Det är social samvaro. Och som vanligt fick jag moderskänslor 

för dom här duktiga unga killarna och tjejerna, skojar hon efteråt. 

Rosersberg bygger 

ut och bygger nytt 

Räddningsverket Rosersberg bygger 

om och bygger nytt. 

Ett nytt brandlabb ska bland 

annat stå färdigt i början av nästa 

år. 

Just nu sker en rejäl ansiktslyftning 

av skolan i Rosersberg. Foajén i huvudbyggnaden 

Noregården får ett 

nytt utseende, ny kundtjänst och cafeteria. 

Dessutom investerar fastighetsägaren 

17 miljoner på nya hygienutrymmen 

för ombyte för elever och personal. 

Det blir en helt ny våning ovanpå 

brandbilsgaraget med grovsal samt 

nya dusch- och torkmöjligheter för 

300 personer. 

Ett nytt och modernt brandlabb är 

också under arbete, en 130 kvadratmeter 

stor byggnad på övningsfältet. 

Satsningen på sotningsområdet 

fortsätter: 

– Vi har under en längre tid haft 

ambitionen att samla all skorstens- 

fejarutbildning under ett tak. Därför 

fortsätter vi nu att bygga ut Mästargården, 

säger planeringsdirektör Jörgen 

Nilsson, som ansvarar för ombyggnaden 

på Rosersberg. 

700 kvadrat för sotarna 

Lokalerna för utbildning inom sotnings- 

och förebyggandeområdet 

blir totalt 700 kvadratmeter stort. 

Det innebär en satsning på 10 miljoner 

kronor, arbetet med att bygga till 

en panncentral har börjat och kommer 

att pågå under hela nästa år. Det 

blir en 12 meter hög utbildningsanordning 

i tre våningar där man ska 

kunna testa pannor och skorstenar. 

Bygget beräknas stå klart i början av 

2006. 

Under året har det byggts två studentkorridorer 

med tillhörande kök. 

Det satsas även på nytt konferensrum 

och tillbyggnad av lärarnas uppehålls- 

och omklädningsrum. 

fortsättning nästa sida

22 

Hur löser kommunen en allvarlig 

kris? 

Uppsala testade sin beredskap 

i en två dagar lång 

verklighetstrogen krishanteringsövning 

vid Räddningsverket 

Rosersberg. 

Det är mitten av november och 

det har gått 40 timmar sedan 

Uppsala och grannkommunerna 

drabbades av ett elavbrott. 

Minusgrader och snö är att 

vänta. Fjärrvärmeverket står 

stilla och folk börjar frysa hemma 

i sina bostäder. Maten beräknas 

räcka i två dagar. 

Läget är kaotiskt, skolorna är 

stängda och kommunstyrelsens 

ordförande Lena Hartwig 

(s) bedömer situationen som 

en extraordinär händelse och 

kallar samman krisledningsnämnden. 

Femtio personer från Uppsalas 

kommunala förvaltning sitter 

utplacerade i tre olika ”staber” 

i Slottsstallet på Räddningsverket 

Rosersberg och 

övar krishantering. 

– Bara att få hit alla nyckelpersonerna, 

där ingen direkt 

har tomma kalendrar, har varit 

ett hästjobb. Men det gick, säger 

Kjell Mo, Räddningsverkets 

lärare, som håller i trådarna till 

spelövningen. 

Politiska ledningen 

I ett rum sitter krisledningsnämnden, 

sju personer från 

Uppsalas högsta politiska ledning. 

I rummet intill jobbar krisledningsnämndens 

stab, ett 15tal 

personer med stadsdirektören 

Kenneth Holmstedt som 

stabsordförande: 

– Det här klarar vi inte själva, vi 

måste be andra att hjälpa oss ur 

det här kaoset, konstaterar han. 

Spelövningens främsta syfte är 

just att öva samverkan. När samverkar 

vi och hur samverkar vi? 

Och med vilka? Var är bristerna i 

dagens samverkan vid större kriser, 

hur förbättras arbetet? Vilka 

beslut ska politikerna respektive 

tjänstemännen fatta? 

Kjell Mo går runt och observerar 

och lyssnar: 

– Just nu famlar de i mörker 

där inne i sina staber, det här är 

obanad terräng. Det handlar 

mycket om vem som ska fatta 

vilka beslut, att alla förstår sina 

roller. 

Tar för lång tid 

Det är också första gången 

Räddningsverket har en krishanteringsövning 

av den här 

storleken. Uppsala kommun betalar 

80 000 kronor för hela paketet. 

Det är stabsorientering och 

stabschefen Åsa Morén avbryter: 

– Det här tar för lång tid. Vi 

kan inte mala på om detaljer 

och debattera som om vi vore 

på ett kommunalt nämnde- 

sammanträde. Vi måste bli 

snabbare, säger hon irriterat. 

Stabsorienteringen tar 50 minuter. 

– Max 10-15 minuter får avsättas, 

säger Kjell Mo och konstaterar: 

– Kommunala tjänstemän är 

inte vana stabsarbete. Men vid 

en kris krävs det att de byter ledarstil 

och arbetssätt, och bara 

en sån sak behöver övas upp. 

Man måste kunna peka med 

hela handen, utan att kränka 

andra människor. 

Normativa beslut 

Inne hos krisledningsnämnden 

äter politikerna godis och 

diskuterar vilka normativa beslut 

som måste tas. De är otåliga, 

det tar för lång tid att bli 

uppdaterad på läget och informerad 

om vad som görs operativt. 

Samtidigt är Lena Hartwig, 

kommunstyrelsens ordförande, 

tillika krisledningsnämndens 

ordförande, mycket nöjd 

med att de lyckats få till den 

här övningen: 

– Vi tar beredskapen på stort 

allvar och vet att det kan smälla 

när som helst. Då vill vi vara 

förberedda, och vi behöver ta 

reda på vilka brister som finns i 

vår ledningsplan. 

– Vi ska inte lösa problemet åt 

våra staber, vi ska fatta de övergripande 

besluten, prioritera 

var vi lägger vårt krut. 

Satsa på vård- och omsorg 

Man enas om att prioritera 

vård/Omsorg, vatten/avlopp, 

matförsörjning, trygghet och 

säkerhet, kommunikationer 

och information till allmänheten 

Samtidigt har flera operativa 

beslut redan fattats ute i de två 

staberna för Teknik/Service och 

Vård/Utbildning. Prioritet ett 

är äldrevården, 400 omsorgstagare 

har evakuerats från sina 

boenden till Akademiska sjukhuset. 

Det kan bli fler om läget 

förvärras. Genom samverkan 

med länsstyrelse och militär 

har man fått 30 kubik diesel för 

att ha drivmedel till de kommunala 

fordonen. Radio Uppland 

är beredd att bistå med information 

till allmänheten. 

Pusslet läggs bit för bit. 

Efter lunch kommer en färsk 

prognos från SMHI – sjunkande 

temperatur och snöbyar. 

Klara alla hotbilder 

Uppsalas beredskapssamordnare, 

Thomas Hall, är den som 

tagit initiativet till övningen på 

Rosersberg: 

– Övning är oerhört viktigt 

för att få en fungerande beredskap, 

den ska kunna träda in 

oavsett vilken hotbild vi har att 

göra med. Vi har beredskapsdagar 

varje år, kontinuiteten är 

viktig. Än har vi inte haft någon 

Utbildning Rosersberg 

allvarlig kris i Uppsala, men vår 

tur kommer ju förr eller senare. 

Vi har varit nära, vi har haft 

Knutby som var en social kris 

där krisberedskapen skulle 

kunna ha trätt in. 

– Samövning är även viktigt 

för att känna igen folks ansikten. 

Känner man varandra väl, 

vet man att det är ok att lyfta luren 

och ringa hem till kommunstyrelsens 

ordförande. Det 

kanske är ett måste för att komma 

igång snabbt med en insats. 


När krisen kom till Uppsal 

Vad gör vi nu? Uppsala kommuns stadsdirektör Kenneth Holmstedt och Åsa Morén, säkerhetschef, diskuterar 

hur överlämning och utbyte av information mellan staberna kan effektiviseras. 

Om vi samverkar även i vardagen 

uppnår vi detta, säger 

räddningschef Tommy Ekstrand. 

Text och foto 

KATARINA SELLIUS

a 

Sirenen Nr 8 • 2004 Utbildning Rosersberg 23 

Uppsalas räddningschef Tommy 

Ekstrand sitter i skolans 

ledningsträningsanläggning 

och på monitorerna har han 

koll på arbetet i de olika staberna. 

Hela Uppsalas politiska 

ledning och förvaltning var på 

plats i Rosersberg under två 

speldagar och övade krishantering. 

Fakta 

Enligt lagen om extraordinära 

händelser ska kommunerna 

inrätta en krisledningsnämnd 

och ta fram planer för hur 

man ska förebygga och hantera 

kriser. 

Räddningsdykning: 

Att bli expert på det oväntade 

Räddningsdykning skiljer sig 

från all annan dykning. 

Varje sekund är dyrbar 

och det gäller att bli expert 

på det oväntade. 

Sedan 2000 är Räddningsverket 

huvudman för räddningsdykarutbidningen 

i landet. 

Under 2005 planeras en sju 

veckor lång utbildning vid 

Räddningsverket Rosersberg. 

Räddningsdykning är en 

mycket avancerad form av dykning. 

Ofta hinner man inte planera 

insatserna på samma sätt 

som vid annan dykning. Därför 

ställs höga krav på den som ska 

bli professionell räddningsdykare. 

Egentligen hör stress och 

dykning inte ihop. Men i räddningsdykning 

är larm, stress 

och tickande sekunder själva 

förutsättningen. 

– I regel bygger all dykning 

på planering och säkerhet. I 

räddningsdykning är det precis 

tvärtom – man hinner inte 

planera alls, det handlar om att 

så snabbt som möjligt komma i 

vattnet för att livrädda, säger 

Janne Ström, brandman och 

räddningsdykarinstruktör som 

håller i utbildningen. 

Viktigt öva incidenter 

– Det viktigaste i räddningsdykning 

är därför att öva incidenter 

och alla tänkbara problem 

som kan uppstå under ett 

dyk. Att träna upp rutiner för 

det oväntade, stressade situationer, 

problem med utrustningen, 

att man fastnar, tappar 

masken, fenor, och så vidare. 

– Risken är större att detta ska 

ske när du inte har tid att vara 

noggrann. Om du springer ut 

på en brygga och människor 

I dag finns ingen klar struktur 

för samverkan och ledning 

vid större olyckor eller 

störningar i samhället. 

Räddningsverket och Krisberedskapsmyndigheten 

driver ett unikt projekt för 

att stärka samhällets krishanteringsförmåga. 

Projektet kallas GROHS och är 

ett samverkansprojekt för regional 

ledning. Det står för 

Grundförmåga för regional 

ledning vid olyckor, hot och 

svåra påfrestningar. 

Kjell Mo, lärare vid Räddningsverket 

Rosersberg, arbetar 

med projektet: 

– När en kris berör ett större 

område ökar snabbt antalet aktörer 

som ska samverka i hante- 

står och pekar i vattnet, kan du 

inte stanna och kontrollera 

dina grejer. Du måste klara att 

dyka ändå, förklarar Janne 

Ström. 

Dykare i 24 år 

Själv har han varit räddningsdykare 

i 24 år och sedan 14 år 

tillbaka är han instruktör. Han 

har jobbat som räddningsdykarutbildare 

både i Sverige och 

utomlands. Som instruktör är 

det en fördel att ha lång erfarenhet 

också av utbildning. 

Till vardags är Janne stationerad 

på Kungsholmens brandstation 

som har 40 räddningsdykare 

och 120 larm om året. 

– I första hand jobbar vi med 

livräddning, i andra hand bistår 

vi vid eftersök av personer 

under vatten. 

Nöter in rutiner 

– Övningarna på utbildningen 

genomförs så realistiskt som 

möjligt och vi dyker också på 

olika håll i landet. Rutiner nöts 

in för att dykarna ska bli trygga 

och kunna fungera optimalt i 

pressade situationer. 

Kursen innehåller även medicinska 

komplikationer vid dykning 

och behandling av dessa 

och leder fram till behörighet 

för certifikat A, lättdykarecertifikat 

med räddningsdykarkompetens. 

Sverige i frontlinjen 

För att bli godkänd som yrkesverksam 

räddningsdykare av 

Räddningsverket krävs att man 

genomgått räddningsdykarutbildningen. 

Sverige ligger i frontlinjen när 

det gäller utbildning av dykare. 

– Våra kunskaper och erfarenheter 

har efterfrågats utom- 

ringen av krisen. 

Då ökar 

också svårigheten 

att leda 

och samordna 

arbetet, säger 

han. 

Vid omfattandekrissituationer 

som Kjell Mo 

berör flera 

kommuner övergår det övergripande 

samordningsansvaret 

till länsstyrelsen, som ska samordna 

flera kommuner. 

– Det byggs upp ett komplext 

nätverk av olika aktörer, länsstyrelse, 

polis, landsting, räddningstjänst 

och krisledningsnämnder 

som ska samverka. 

Kan man bygga upp dessa nätverk 

och samverka även i varda- 

Det ställs höga krav på den som ska bli professionell räddningsdykare. 

Ofta hinner man inte planera insatserna på samma sätt som 

vid annan dykning. Under nästa år anordnar Räddningsverket Rosersberg 

kurs i räddningsdykning. 

lands. Bland annat har vi bidragit 

till att bygga upp räddningsdykningen 

på Åland, säger 

Ström. 

Men också Norge, Island och 

Danmark efterfrågar svensk erfarenhet. 

Sveriges dykberedskap be- 

gen, har man kommit långt. 

GROHS-projektet bygger på 

att öka samhällets förmåga att 

hantera stora samhälleliga kriser 

genom att arrangera seminarier 

och som leder till kunskap 

om olika aktörers verksamheter 

och resurser. Det ligger 

sedan till grund för att ta 

fram övningar på regional nivå 

för att öka regioners krishanteringsförmåga. 

– Projektet genomförs genom 

att starta underprojekt 

ute i länen. Det är där som arbetet 

med att bygga upp krishanteringsförmågan 

sker, förklarar 

Kjell Mo. 

– Varje region är unik, riskoch 

sårbarhetsanalyserna ser 

olika ut. Därför måste varje län 

bygga upp sitt eget krishante- 

står av cirka 400 räddningsdykare 

i 22 kommuner, främst efter 

kusterna i mellersta och södra 

delarna av Sverige. 

Svårt samordna hantering av stora kriser 

ringssystem, det finns ingen 

nationell helhetslösning, att så 

här gör vi överallt. Olika län har 

olika förutsättningar och resurser. 

Kan arbeta proaktivt 

Bland annat har underprojekt 

startats i Dalarna, Gävleborg, 

Jönköping, Kalmar och 

Skåne. 

– Största vinsten med ökad 

samverkan på regional nivå är 

att man får tidiga signaler på 

att något är fel, att man snabbt 

har en samlad bild av vad som 

händer och man därmed kan 

arbeta proaktivt. Man är aktiv i 

ett förebyggande syfte, säger 

Kjell Mo.

24 

Brandmän leder den nya generationen 

in i yrket. 

– Det är otroligt motiverande 

att jobba med dessa 

elever, säger Henrik Kindberg, 

brandman i Göteborg. 

Bland brandmän har uttryckts 

skepsis mot eleverna på den 

nya tvååriga utbildningen som 

utbildar nästa generations 

brandmän. 

Men Henrik Kindberg, Göteborg, 

och Michael Wahlquist, 

Norrköping, har en annan 

uppfattning och dessutom en 

god insyn. 

De är handledare för eleverna 

i den första kullen som nu har 

praktiktermin (så kallad Lia, 

som står för lärande i arbete). 

–Jag känner igen mig själv i 

dem. De har bara valt en annan 

väg för att bli brandmän, den 

väg som gäller nu, säger Henrik 

Kindberg. 

– De blir bra brandmän, säger 

Michael Wahlquist. 

Av samma skrot som vi 

Henrik Kindberg sökte och fick 

tjänsten som en av två handledare 

i Göteborg. Han har klivit 

av skiftet och jobbar dagtid för 

att ta hand om de tolv eleverna. 

– Alla kanske inte går i mål 

som brandmän. Men de är alla 

inriktade på jobb inom räddningstjänst 

och mycket intresserade. 

De skiftlag där eleverna 

är utplacerade är också enbart 

positiva, säger han. 

Den skepsis som funnits mot 

eleverna, framförallt att de 

skulle vara skrivbordsprodukter 

som inte klarar yrket, har 

han hört. Men den utredning 

som gjordes på Revinge, där 

det visade sig att eleverna hade 

lika bra fysik som brandmän 

som varit i yrket i ett år, har 

kanske tagit död på en del fördomar. 

– Det är möjligt att en del farhågor 

kommer att besannas i 

senare kurser, när det blir yngre 

elever med mindre erfarenhet. 

Men de här eleverna är av 

samma skrot och korn som vi 

själva. 

Bättre inkörsport 

Under praktiken i Göteborg får 

eleverna information om vilka 

anställningskrav räddningstjänsten 

har, vilka tester som 

måste klaras för att ha chans att 

få jobb. 

Henrik Kindberg konstaterar 

att eleverna får en bättre inkörsport 

än han själv en gång 

fick. 

– De träffar fler inom räddningstjänsten 

än jag själv gjorde 

som nyanställd. Vi har sagt 

till dem att det är nu de har 

chans att skaffa sig ett bra 

namn hos oss, och det har eleverna 

anammat. 

Michael Wahlquist håller 

med: 

– Eleverna får inblick i hela 

räddningstjänsten. Vi är ju deras 

inkörsport, praktiken blir 

som en provanställning. 

I Norrköping jobbar de två 

Utbildning 


Heltidsbrandmän och handledare av framtida brandmän. Både Henrik Kindberg (till vänster) från 

Göteborg och Michael Wahlquist, Norrköping, trivs att jobba med påläggskalvarna. 

Brandmän lär själva 

av elever på praktik 

handledarna kvar på skiftet 

och har med sig en elev på samma 

skift. 

– Jag är ren handledare. Vår 

organisation är inte lika stor 

och kan nog ta max fyra elever. 

Fördelen hos oss är att vi snabbare 

kan göra en förändring 

om det behövs, det är lite barnsjukdomar 

så här i början. 

Lär sig själva av eleverna 

Henrik Kindberg och Michael 

Wahlquist är också överens om 

en annan sak – de lär själva av 

eleverna. 

– Jag har lärt mig mer om systematiskt 

brandskyddsarbete, 

om nya lagen. Jag har varit 

tvungen att läsa på, men jag 

har också lärt mig av eleverna, 

säger Henrik. 

– Det känns jätteutvecklande 

för mig. Jag får snabbare insyn i 

det nya och jag får jobba med 

unga personer som visar stor 

vilja, säger Michael. 

Medan Michael kombinerar 

handledarskapet med att jobba 

kvar på skiftet så jobbar 

Henrik enbart dagtid. Åttahalvfem 

varje dag är ovant. 

– Jag hoppas att handledarskapet 

ska utvecklas till kombitjänster. 

Men om du måste välja, 

handledare på dagtid eller arbete 

på skiftet? 

– Då återgår jag nog till skiftet. 

PER LARSSON 


Vidareutbildning 

studiefinansieras? 

Räddningsverket vill ändra 

kraven för att söka vidareutbildning 

och att eleverna ska 

få rätt till studiemedel. 

Det ska bli lättare för andra än 

anställda i räddningstjänsten 

att gå Räddningsverkets vidareutbildningar. 

Enskilda anställda 

i räddningstjänsten ska själva 

kunna söka och gå utbildningar 

i stället för att vara beroende 

av att arbetsgivaren ansöker 

om utbildningsplats. 

Räddningsverket har utarbetat 

ett förslag, som i december 

ska på snabbremiss till Kommunförbundet. 

Det ska sedan 

lämnas till regeringen, som tidigare 

i år gav verket i uppdrag 

att bland annat utreda möjligheterna 

för enskilda att med 

studiemedel finansiera sin fortbildning. 

– Olika kategorier kommer 

att nappa på denna möjlighet, 

exempelvis elever som avslutat 

den nya utbildningen i skydd 

mot olyckor och personal på 

andra förvaltningar än räddningstjänsten, 

säger Lars-Gunnar 

Strandberg på Räddningsverkets 

Centrum för riskoch 

säkerhetsutbildning (CRS). 

Han poängterar dock att det 

även fortsättningsvis under 

Tjockaste 

utbildningskatalogen 

hittills 

Räddningsverkets fyra skolor får 

ett allt bredare utbildningsutbud. 

Det framgår också av den 

nya utbildningskatalogen: ”Utbildningar 

inom risk och säkerhet 

2005”, som är tjockare och 

med fler nyheter än någonsin. 

Utbildningarna vänder sig till 

kommuner, företag, statliga 

myndigheter och organisationer. 

Utbildningskatalogen kan 

utan kostnad beställas från 

Ny upplaga 

av särtryck 

I varje nummer av Sirenen hittar 

du utbildningsserien ”Sirenens 

räddningsskola”. Lärare på 

verkets skolor ger på två-tre sidor 

grundläggande kunskaper 

och nyheter inom ett speciellt 

ämne. Primär målgrupp är 

räddningstjänstens personal. 

Ämnena i 2003 års produktion 

finns nu samlade i ett särtryck 

som utan kostnad kan beställas 

från Räddningsverkets 

publikationsservice. Särtryck 

finns sedan tidigare också från 

2002 års produktion. Vid beställning 

ange: Särtryck Sire- 

överskådlig tid blir möjligt för 

räddningstjänsterna att skicka 

personal till fristående kurser i 

stället för de terminsalternativ 

som nu föreslås. 

Räddningsverket ger två alternativ 

till sammanhållna basprogram 

för vidareutbildning 

under en termin. Det ena är på 

22 veckor och omfattar ämnena 

Metoder för samhällsinriktat 

säkerhetsarbete (10 veckor), 

Räddningsledare (6) och Tillsyn 

och olycksförebyggande (6). Eftersom 

räddningsledning finns 

med krävs att den sökande har 

utbildning i räddningstjänst, 

lägst brandman deltid. 

Det andra är på 20 veckor, lika 

fördelade på ämnena Metoder 

för samhällsinriktat säkerhetsarbete 

och Strategier för samhällsinriktat 

säkerhetsarbete. 

– Målgruppen här är i första 

hand personal utanför räddningstjänsten, 

exempelvis personal 

inom miljö och hälsa, 

byggare och elektriker, säger 

Lars-Gunnar Strandberg. 

För fortsatt vidareutbildning 

föreslås även fördjupningskurser 

i ovanstående ämnen. 

CRS hoppas att den nya utbildningen 

kan påbörjas våren 

2006 och att den då är studiemedelsberättigad. 

Räddningsverkets publikationsservice, 

651 80 Karlstad, via fax 

054-13 56 05 alternativt e-post: 

publikationsservice@srv.se 

nens räddningsskola + årtalet. 


651 80 Karlstad, 

via fax 054-13 56 05 alternativt 

e-post: 

publikationsservice@srv.se

24 

Brandmän leder den nya generationen 

in i yrket. 

– Det är otroligt motiverande 

att jobba med dessa 

elever, säger Henrik Kindberg, 

brandman i Göteborg. 

Bland brandmän har uttryckts 

skepsis mot eleverna på den 

nya tvååriga utbildningen som 

utbildar nästa generations 

brandmän. 

Men Henrik Kindberg, Göteborg, 

och Michael Wahlquist, 

Norrköping, har en annan 

uppfattning och dessutom en 

god insyn. 

De är handledare för eleverna 

i den första kullen som nu har 

praktiktermin (så kallad Lia, 

som står för lärande i arbete). 

–Jag känner igen mig själv i 

dem. De har bara valt en annan 

väg för att bli brandmän, den 

väg som gäller nu, säger Henrik 

Kindberg. 

– De blir bra brandmän, säger 

Michael Wahlquist. 

Av samma skrot som vi 

Henrik Kindberg sökte och fick 

tjänsten som en av två handledare 

i Göteborg. Han har klivit 

av skiftet och jobbar dagtid för 

att ta hand om de tolv eleverna. 

– Alla kanske inte går i mål 

som brandmän. Men de är alla 

inriktade på jobb inom räddningstjänst 

och mycket intresserade. 

De skiftlag där eleverna 

är utplacerade är också enbart 

positiva, säger han. 

Den skepsis som funnits mot 

eleverna, framförallt att de 

skulle vara skrivbordsprodukter 

som inte klarar yrket, har 

han hört. Men den utredning 

som gjordes på Revinge, där 

det visade sig att eleverna hade 

lika bra fysik som brandmän 

som varit i yrket i ett år, har 

kanske tagit död på en del fördomar. 

– Det är möjligt att en del farhågor 

kommer att besannas i 

senare kurser, när det blir yngre 

elever med mindre erfarenhet. 

Men de här eleverna är av 

samma skrot och korn som vi 

själva. 

Bättre inkörsport 

Under praktiken i Göteborg får 

eleverna information om vilka 

anställningskrav räddningstjänsten 

har, vilka tester som 

måste klaras för att ha chans att 

få jobb. 

Henrik Kindberg konstaterar 

att eleverna får en bättre inkörsport 

än han själv en gång 

fick. 

– De träffar fler inom räddningstjänsten 

än jag själv gjorde 

som nyanställd. Vi har sagt 

till dem att det är nu de har 

chans att skaffa sig ett bra 

namn hos oss, och det har eleverna 

anammat. 

Michael Wahlquist håller 

med: 

– Eleverna får inblick i hela 

räddningstjänsten. Vi är ju deras 

inkörsport, praktiken blir 

som en provanställning. 

I Norrköping jobbar de två 

Utbildning 


Heltidsbrandmän och handledare av framtida brandmän. Både Henrik Kindberg (till vänster) från 

Göteborg och Michael Wahlquist, Norrköping, trivs att jobba med påläggskalvarna. 

Brandmän lär själva 

av elever på praktik 

handledarna kvar på skiftet 

och har med sig en elev på samma 

skift. 

– Jag är ren handledare. Vår 

organisation är inte lika stor 

och kan nog ta max fyra elever. 

Fördelen hos oss är att vi snabbare 

kan göra en förändring 

om det behövs, det är lite barnsjukdomar 

så här i början. 

Lär sig själva av eleverna 

Henrik Kindberg och Michael 

Wahlquist är också överens om 

en annan sak – de lär själva av 

eleverna. 

– Jag har lärt mig mer om systematiskt 

brandskyddsarbete, 

om nya lagen. Jag har varit 

tvungen att läsa på, men jag 

har också lärt mig av eleverna, 

säger Henrik. 

– Det känns jätteutvecklande 

för mig. Jag får snabbare insyn i 

det nya och jag får jobba med 

unga personer som visar stor 

vilja, säger Michael. 

Medan Michael kombinerar 

handledarskapet med att jobba 

kvar på skiftet så jobbar 

Henrik enbart dagtid. Åttahalvfem 

varje dag är ovant. 

– Jag hoppas att handledarskapet 

ska utvecklas till kombitjänster. 

Men om du måste välja, 

handledare på dagtid eller arbete 

på skiftet? 

– Då återgår jag nog till skiftet. 

PER LARSSON 


Vidareutbildning 

studiefinansieras? 

Räddningsverket vill ändra 

kraven för att söka vidareutbildning 

och att eleverna ska 

få rätt till studiemedel. 

Det ska bli lättare för andra än 

anställda i räddningstjänsten 

att gå Räddningsverkets vidareutbildningar. 

Enskilda anställda 

i räddningstjänsten ska själva 

kunna söka och gå utbildningar 

i stället för att vara beroende 

av att arbetsgivaren ansöker 

om utbildningsplats. 

Räddningsverket har utarbetat 

ett förslag, som i december 

ska på snabbremiss till Kommunförbundet. 

Det ska sedan 

lämnas till regeringen, som tidigare 

i år gav verket i uppdrag 

att bland annat utreda möjligheterna 

för enskilda att med 

studiemedel finansiera sin fortbildning. 

– Olika kategorier kommer 

att nappa på denna möjlighet, 

exempelvis elever som avslutat 

den nya utbildningen i skydd 

mot olyckor och personal på 

andra förvaltningar än räddningstjänsten, 

säger Lars-Gunnar 

Strandberg på Räddningsverkets 

Centrum för riskoch 

säkerhetsutbildning (CRS). 

Han poängterar dock att det 

även fortsättningsvis under 

Tjockaste 

utbildningskatalogen 

hittills 

Räddningsverkets fyra skolor får 

ett allt bredare utbildningsutbud. 

Det framgår också av den 

nya utbildningskatalogen: ”Utbildningar 

inom risk och säkerhet 

2005”, som är tjockare och 

med fler nyheter än någonsin. 

Utbildningarna vänder sig till 

kommuner, företag, statliga 

myndigheter och organisationer. 

Utbildningskatalogen kan 

utan kostnad beställas från 

Ny upplaga 

av särtryck 

I varje nummer av Sirenen hittar 

du utbildningsserien ”Sirenens 

räddningsskola”. Lärare på 

verkets skolor ger på två-tre sidor 

grundläggande kunskaper 

och nyheter inom ett speciellt 

ämne. Primär målgrupp är 

räddningstjänstens personal. 

Ämnena i 2003 års produktion 

finns nu samlade i ett särtryck 

som utan kostnad kan beställas 

från Räddningsverkets 

publikationsservice. Särtryck 

finns sedan tidigare också från 

2002 års produktion. Vid beställning 

ange: Särtryck Sire- 

överskådlig tid blir möjligt för 

räddningstjänsterna att skicka 

personal till fristående kurser i 

stället för de terminsalternativ 

som nu föreslås. 

Räddningsverket ger två alternativ 

till sammanhållna basprogram 

för vidareutbildning 

under en termin. Det ena är på 

22 veckor och omfattar ämnena 

Metoder för samhällsinriktat 

säkerhetsarbete (10 veckor), 

Räddningsledare (6) och Tillsyn 

och olycksförebyggande (6). Eftersom 

räddningsledning finns 

med krävs att den sökande har 

utbildning i räddningstjänst, 

lägst brandman deltid. 

Det andra är på 20 veckor, lika 

fördelade på ämnena Metoder 

för samhällsinriktat säkerhetsarbete 

och Strategier för samhällsinriktat 

säkerhetsarbete. 

– Målgruppen här är i första 

hand personal utanför räddningstjänsten, 

exempelvis personal 

inom miljö och hälsa, 

byggare och elektriker, säger 

Lars-Gunnar Strandberg. 

För fortsatt vidareutbildning 

föreslås även fördjupningskurser 

i ovanstående ämnen. 

CRS hoppas att den nya utbildningen 

kan påbörjas våren 

2006 och att den då är studiemedelsberättigad. 


651 80 Karlstad, via fax 

054-13 56 05 alternativt e-post: 

publikationsservice@srv.se 

nens räddningsskola + årtalet. 


651 80 Karlstad, 

via fax 054-13 56 05 alternativt 

e-post: 

publikationsservice@srv.se

26 

Enkla fystester kan användas 

för att testa brandmäns 

förmåga vid krävande arbetsinsatser. 

Det var ett besked som 

mottogs med stort intresse 

på Fyskonferensen. 

Sirenen presenterade i förra 

numret vad Winternet i Boden 

kommit fram till när det gäller 

brandmannens fysiska förmåga. 

Winternet har tagit fram metoder 

för fystest som i anstängning 

kan motsvara ett antal 

krävande typinsatser. 

– Det är det här vi väntat på, 

en vetenskaplig studie, sade 

Mikael Wennerbeck, Göteborg. 

Han är testledare vid räddningstjänsten 

i Göteborg och 

en av de som aktivt förespråkat 

tester som kan bli enhetliga för 

riket. 

– Frågan är nu hur vi kommer 

att använda det, hur vi kan 

enas. Vi i storstäderna jobbar 

för ett gemensamt testprogram. 

Det här kan kanske även 

bli till hjälp i könsdebatten, sa 

Wennerbeck. 

Saknar du något i studien? 

– Jag saknar inget. Men som 

Christer Malm från Winternet 

påpekade, fysen är bara en bit 

av det vi måste testa. Det är oerhört 

viktigt att komma ihåg 

det. 

Hur personen fungerar men- 

talt och socialt, hur denne hanterar 

materiel; det finns mycket 

att väga in i samband med anställning, 

poängterades vid redovisningen. 

Men på Fyskonferens 

handlar det om den fysiska 

delen. 

Total uppmärksamhet 

När Christer Malm, idrottsfysiolog, 

och Ann-Sofie Lindberg, 

sjukgymnast, redovisade arbetet 

och resultaten var uppmärksamheten 

total i lokalen. 

De visade att med hjälp av ett 

fåtal fystester kan man vägledas 

till kapaciteten i de flesta 

typinsatserna. 

Winternet gör jobbet på uppdrag 

av Räddningsverket och i 

mars hoppas Malm att rapporten 

ska vara helt klar. 

Malm och Lindberg påpekade 

att de bara översatt vad visa 

insatser motsvarar i fysiskt arbete. 

Deras uppgift är inte att 

bestämma vilken nivå kraven 

ska ligga på, om en brandman 

Fyskonferensen 

Fyskonferensen arrangeras varje år av RIT (Räddningstjänstens idrott- och testledare). 

Forskningen kring brandmannens fysiska förmåga var huvudnumret vid årets 

konferens i Ronneby som lockade 130 deltagare. 

Hjälp för fystest 

– Det är det här 

vi väntat på 

Otrevligheter utvecklar 

– Om man vågar utsätta 

sig för otrevligheter, då 

utvecklas man. Som att 

stå här i dag. 

Sören Cratz, välkänd 

fotbollsledare, pratade 

ledarskap på Fyskonferensen. 

En av hans ledstjärnor 

är förändring. 

– Det skrämmer ofta 

folk. Men förändring kan 

vara positivt och förändring 

är otroligt viktigt. 

Sören Cratz 

En förändring är att 

våga flytta. Cratz uppmanade 

åhörarna att ta chansen när den dyker 

upp, att det är utvecklande att röra på sig. 

Och att våga ta risker. 

– Sverige är för grått, vi vågar inte ta risker. 

Och det är för negativt. Se bara på A-ekonomi. 

Ta bort såna negativa TV-program. 

Wennerbeck Fredriksson Haggö 

ska klara ett trapphus på två eller 

tre minuter. 

– Men kan ni sätta en miniminivå 

om ni får det uppdraget? 

var en fråga från publiken. 

– Det skulle vi kunna göra, 

om en kommun vill att vi ska 

göra det och ger oss uppdraget, 

svarade Christer Malm. 

Jonas Fredriksson, Stockholm, 

tyckte Winternets resultat 

visade att räddningstjänsterna 

inte legat helt fel i sina 

tester. 

– Insatstyperna är det många 

som använt. Det som det snackas 

för lite om är de tester som 

inte rör fysen. 

Jobbar ni med det? 

– Inte på ett tillräckligt bra 

sätt. 

Saknar du något i försöken? 

– Simtest. Folk kan ha vattenskräck. 

Testerna behöver också 

kompletteras med höjdtest och 

övning med mask för att kontrollera 

höjdskräck och klaustrofobi. 

Gemensam värdering 

ger gemensam kraft 

Mats Lindau, tidigare landslagsman i 

handboll, föreläste om hur man presterar 

på hög nivå under längre tid. 

En av hans viktigare ståndpunkter är att 

det är viktigt att gruppen har en gemensam 

grund för värdering och samma in- Mats Lindau 

tentioner. Han jämförde med ett isberg. 

Grunderna för värdering och intentionerna 

finns under ytan, de syns inte. Men de avspeglas i beteendet 

som finns ovan ytan. 

– Om det finns för många negativa valda sanningar i värderingen, ”vi 

är dåliga”, så påverkar det beteendet. Kraften finns under ytan. 

■ ■ ■ Jämo har varit föreläsare på tidigare Fyskonferenser. Den 

här gången fanns också representanter på plats, men bara på 

åhörarplats. 

– Numera är fler än vi som diskuterar jämställdhet, noterade 

Helen Ekström. Vi är här för att lyssna, känna av hur debatten går. 

Roddmaskin är en mycket gångbar testmaskin för att kontrollera 

om brandmän klarar de fysiska kraven i arbetet. 

Hur tror du resultaten som 

nu presenterats kommer att 

påverka ert arbete? 

– Det beror på hur vår personalavdelning 

agerar, den verkar 

tro att man kan ta in folk 

hur som helst. 

Enhetliga tester? 

Jan-Erik Andersson, Norra 

Älvsborg, var en av flera som förespråkade 

enhetliga tester. 

– Vi måste sträva efter att vi 

gör samma moment, samma 

tester, runt om i landet. Sen kan 

man sätta kraven på olika nivåer 

i form av tider, antal lyft eller 

vad det är. 

Stefan Haggö, Västra Blekinge, 

ser gärna att Räddningsverkets 

skolor använder de resultat 

som Winternet kommit 

fram till. 

– Det vore bra om eleverna på 

tvååriga utbildningen hade genomfört 

tester som motsvarar 

typinsatserna när de går ur skolan. 

Då har de klarat fystesterna 

när de söker jobb. 

Lars Bjergestam på Räddningsverkets 

centrum för riskoch 

säkerhetsutbildning säger 

så här: 

– Vi kommer aldrig fram till 

något som leder till acceptans i 

alla kommuner. Och det är 

kommunerna som rekryterar, 

vårt uppdrag är att utbilda. 

– Men man kan tänka sig att 

eleverna får göra testerna man 

kommer fram till för att de ska 

få begrepp om på vilken nivå 

kraven kan ligga i en kommmun. 

Det är dock inget vi har 

diskuterat ännu. 

Anabola i farlig ökning 

Brandmän tränar ofta – och förhoppningsvis inte på 

konstgjord väg. 

Tommy Moberg, forskare vid Göteborgs universitet, 

fanns ändå på plats och pratade om risker med 

anabola steroider och även kosttillskott. Det var underhållande, 

fartfyllt och skrämmande. 

Moberg redovisade att allt för många våldsmän 

som vi läst om de senaste åren haft det gemensamt 

att de använt anabola steroider. 

– En kartläggning av 15 500 gymnasieelever i Göteborg 

1997 visade att fyra procent av killarna och 

0,9 procent av tjejerna använt anabola. Begränsar vi 

det enbart till de som styrketränar så stiger siffran 

till 9,5 respektive 3 procent. Och i dag finns det fem 

gånger så mycket anabola som 1997, sa Moberg. 

Han refererade också till en rapport från Karolinska 

institutet som tittat på 27 fall under åren 1983- 

1995. 

– Elva av dem är döda i dag. Där fanns 16 gärningsmän, 

sex av dem dömda för mord och sju för misshandel 

eller våldtäkt.

Sirenen Nr 8 • 2004 Fyskonferensen 27 

Kommunförbundet 

– Pension vid 58 år 

bör avvecklas 

■ Är riskerna för stora vid rökdykning? 

■ Är det rimligt att brandmän får pension 

vid 58 år? 

Thord Eriksson och Håkan Palling, Kommunförbundet, 

provocerade för att få debatt 

på Fyskonferensen. 

Erikssons och Pallings åsikter retade säkert mer 

än en. Möjligen bidrog herrarnas debattvana till 

att publiken avstod från mothugg. Men någon 

gång hettade det till, som när rökdykningen ifrågasattes. 

– Det kommer säkert upp diskussioner i kommuner 

om man ska utföra det. Rökdykning sker 

under en halv procent av arbetstiden, men det 

tar 60 procent av pengarna. På vissa ställen rökdyker 

man en gång om året, kanske ska de fråga 

sig om de ska ha det i organisationen? sade Palling. 

– Och är det för farligt att hålla på med, kommer 

vi till den diskussionen? fyllde Eriksson i. 

– Vi här är partiska. Det är fel att ställa frågan 

till oss, svarade Sivert Lund, Gotland, och rev ner 

dagens applåd. Ställ frågan till medborgarna i 

stället, förväntar de sig att vi gör det? 

Hindrar karriärväxling 

Håkan Palling gick på ännu hårdare i pensionsfrågan. 

– Möjligheten att gå i pension vid 58 år bör avvecklas, 

ansåg han. 

Motiveringen var att det uppmuntrar till avgång 

före 67 år, det är dyrt för den enskilde och 

dyrt för arbetsgivaren, och det hindrar karriärväxling. 

– En 40-åring kanske tackar nej till att lämna 

utryckningen eftersom han redan då ser möjligheten 

till tidig pension, sade Palling. 

Han kallade också brandmännen för exklusiv 

manlig grupp. 

– Exklusiv? Jo, möjligen för att vi är de enda 

som har fyskrav. För vår pension avstår vi lön, åtminstone 

är det vad vi alltid får höra i löneförhandlingarna, 

replikerade Mikael Nelsson, Östra 

Blekinge. 

Svårare att rekrytera? 

Det nya utbildningssystemet, krav på räddningstjänstpersonal 

och former för rekrytering diskuterades 

också. 

Anders Engblom, räddningschef i Östra Ble- 

Även de som inte är chefer kan enligt arbetsmiljölagen 

ha arbetsgivaransvar. 

– Det har genom EU införts ansvar för flera. Det 

finns egentligen tre kategorier: chefer, arbetsledare 

och andra arbetstagare, sade Anders Bergström, 

jurist på Arbetsmiljöverket, på Fyskonferensen. 

”Andra arbetstagare” kan enligt Bergström 

vara testledare, rökdykarledare, och dykledare. 

– Testledare och dykledare har en mer specifik 

uppgift. Det är inget man får i generell utbildning. 

Rökdykarledare är annorlunda. 

Ansvaret kräver kunskap om risker i arbetet, 

om bestämmelser och tillämpningen av dem. 

– Det är arbetsgivarens ansvar att se till att den 

Foto: JOHAN EKLUND 

Brandmän har rätt att gå i pension vid 58 år, för 

tidigt anser Håkan Palling, Kommunförbundet. 

kinge såg en risk med den nya utbildningen. 

– Om vi bestämmer oss för att ha den tvååriga 

utbildningen som grund för anställning så tror 

jag vi får mycket färre sökande. Vi brukar ha 100 

sökande till en tjänst, i framtiden kanske vi får 

fem. Det finns ett bekymmer i det. 

Har nya förutsättningar för yrket, utbildningen 

och krav på mångfald samt fler kvinnor, påverkat 

rutinerna för rekrytering? undrade herrarna 

på scenen. 

– Vi inväntar resultatet från undersökningen 

om brandmannens fysiska förmåga. På en storstadsträff 

har vi beslutat att ta fram program för 

hur vi ska se på egenskaper hos de vi anställer. 

Men det är ingen panik, eftersom vi har anställningsstopp. 

Det gör snarare att det är läge att nu 

ta fram den profil vi vill ha, sa Mikael Wennerbeck, 

Göteborg. 

Han la till: 

– Vi är nog överens om i Sverige att vi ska klara 

tester för att få jobbet. Men sen kanske brandmän 

ska göra olika saker, kanske att inte alla ska 

rökdyka. 

Jan-Erik Andersson, Norra Älvsborg, gav signal 

om en annan verklighet: 

– Oftast är styrkorna så små att alla måste kunna 

göra allt, då blir det också samma test för alla. 

Maria Krüger, Landvetters flygplatsbrandkår: 

– Vårt mål är att alla tränar olika moment för 

att säkerställa kapaciteten, både för individens 

och arbetsgivarens skull. Och jag tror inte det är 

de äldre som är problemet, snarare de yngre som 

inte har samma vana att träna. 

Testledare kan ha arbetsgivaransvar 

som får uppgifterna har tillräcklig kompetens. 

För testledare kan ansvarsfrågan bli aktuell om 

en anställd inte är riktigt frisk och det finns risker 

med träning eller fystest. 

– Om personen är kraftigt förkyld bör nog testledaren 

säga ifrån om träning. Jag vet att det är 

känsligt att skicka hem anställda för sjukskrivning. 

Men jag tycker ni ska bestämma i organisationen 

hur ni ska sköta sånt. Det kan bli en ansvarsfråga 

om det händer något. 

Vem står då ansvarig om något händer? 

– Fördelning av uppgifter innebär inte att den 

som fått uppgiften automatiskt blir straffad vid 

en arbetsolycka. Arbetsgivaren kan inte bestämma 

vem som ska straffas vid en olycka, det gör 

domstolen. 

Text och foto på Fyskonferensen: PER LARSSON 

Brandman fastklämd 

En brandman klämdes fast vid en rullmaskin på Kvarnsvedens 

pappersbruk i Borlänge när räddningstjänsten var på besök för 

att tillsammans med företaget testa rutiner vid olyckor. 

En maskindel kom av någon anledning ur sitt läge och brandmannen 

klämdes fast. 

Räddningen fanns lyckligtvis nära och brandmannen kunde 

lämna lasarettet samma dag. Han var i tjänst en vecka senare. 

Det har tidigare hänt att personal vid bruket klämts fast vid 

maskiner. 

– Därför gjordes ett fullskaleförsök. Vi testade bland annat om 

lyftkuddar och hydraulverktyg som vi använder vid trafikolyckor 

kan användas vid olyckor på pappersbruket, säger Rune Masés 

vid räddningstjänsten Dala-Mitt. 

Testerna av rutiner vid olyckor kommer att fortsätta. 

Ambulansen lämnar 

skånska räddningtjänster 

Vid årsskiftet försvinner ambulansen ur organisationen hos 

räddningstjänsterna i Malmö och Helsingborg. 

Orsaken är att regeringsrätten konstaterade att verksamheten 

är lagvidrig. En lagändring är på gång. 

Men för sent för Helsingborg och Malmö där upphandlingar 

var på gång under året. 

– En 103-årig epok försvinner, konstaterar Malmös räddningschef 

Ken Henningson. 

De 100 i Malmö och 75 i Helsingborg som berörs kommer 

dock att stanna på arbetsplatsen. De byter bara arbetsgivare 

och drar på sig landstingets kläder. 

Om landstinget i framtiden bestämmer sig för att upphandla 

verksamhet tänker både Malmö och Helsingborg anmäla intresse 

för att få tillbaka verksamheten. 

– Absolut. Vi är även intresserade av att upphandla IVPA och 

sjukvårdslarm, säger Eva-Marie Abrahamsson, räddningschef i 

Helsingborg. 

Malmö köper ut personal 

17 anställda vid räddningstjänsten i Malmö har accepterat ett 

avgångsvederlag och tar pension i förtid nästa år. 

För räddningstjänsten är det ett sätt att klara ekonomin och 

samtidigt kunna behålla de senast anställda. 

Anställda som nästa år är 58-59 år erbjöds 150 000 kronor, de 

över 60 år 100 000 i avgångsvederlag. 

40 personer fick erbjudandet och 17 sade ja. 

– Det här innebär att vi klarar budgeten, men också att vi behöver 

nyanställa, säger räddningschefen Ken Henningson. 

Bland annat slutar tio personer som arbetar i utryckningsstyrka. 

För att klara bemanningen behöver fem nyanställas. 

Malmö kommer nästa år att ha en fast styrka på fem man som 

enbart jobbar dagtid. Man följer i stort exemplet från Södertörn 

att ha mest personal när behovet anses störst. Från att ha haft 

26 man i beredskap dygnet runt kommer Malmö att ha 25 man 

på nattskiftet och 30 under dagtid. 

Skånes storförbund dröjer 

Ännu är inget klart med ett storförbund av räddningstjänster i 

Skåne. Men tio kommuner är fortsatt intresserade att ingå i förbundet. 

I februari ska kommunerna ha fått underlag för att kunna ta 

beslut om de vill gå med i förbundet eller ej. 

Malmö och Lund är de två tunga kommunerna i det tänkta 

förbundet. Representanter från de två kommunerna samt från 

Eslöv och Kävlinge driver nu det fortsatta utredningsarbetet. 

Övriga kommuner som visat intresse att ingå i förbundet är 

Trelleborg, Staffanstorp, Vellinge, Svedala, Lomma och Burlöv. 

Losstagnings-SM i Skövde 

SM i Losstagning 2005 genomförs på Räddningsverket Skövde 

26-27 maj. Arrangör blir Svenska brand & räddningstjänsters 

idrottsförbund (SBRIF). Inbjudan kommer att skickas ut i god 

tid före tävlingen. 

Vid frågor kontakta Dan Wargclou, Räddningsverket Skövde 

0500-46 40 69, Claes Borgström, SBRIF, 070-629 37 82 eller 

Reidar Johansson, SBRIF, 070-538 26 57. 

Förebyggande-konferens i april 

Räddningsverkets förebyggandekonferens hålls 13-14 april 

2005 i Karlstad. Detaljerat program och inbjudan kommer på 

verkets webbplats, www.raddningsverket.se

28 Erfarenheter 

En stor buss tar mellan 50 

och 85 sittande personer. I 

många fall är passagerarna 

fördelade på två våningsplan. 

För deras utrymning finns 

oftast bara två smala dörrar. 

Till råga på allt rör sig hela 

”samlingslokalen ” i hög fart 

i trafiken. 

Hur fungerar det i en 

brandsituation? 

Sirenen har flera gånger tagit 

upp detta ämne. 

I nummer 5/01 beskrevs tre 

allvarliga bussbränder under 

åren 1998-99 som Haverikommissionen 

undersökt: Fjärdhundrabussen 

vid Enköping, 

Äskebackabussen mellan Göteborg 

och Lysekil, samt Glumslövsbussen 

söder om Helsingborg. 

Rapporterna ledde bland annat 

till att Svensk Bilprovning 

fick i uppdrag att göra obligatoriska 

kontroller av brandsäkerheten 

på alla bussar som tar 

nio passagerare eller mera. 

Kontrollerna omfattar bland 

annat motorrum, tank, bränsleledningar, 

batterier, strömbrytare, 

elledningar, generatorer, 

kompressorer, värmeaggregat, 

brandsläckare och 

eventuella släcksystem. 

39 procent underkända 

I fjol besiktade bilprovningen 

13 419 bussar över 3,5 ton. Hela 

39 procent av dem blev underkända 

med krav på efterkon- 

troll. Den enskilt vanligaste orsaken 

var dåliga bromsar. 

Men bilprovningens statistik 

visar också att var femte buss 

hade brister i brandsäkerheten. 

Vanliga fel var avskavda elledningar 

i motorrummet eller 

att det saknades brandsläckare 

som fungerade. 

Också EU har uppmärksammat 

säkerhetsbristerna i bussar. 

Under en specifik vecka i 

somras hade polisen i vissa 

medlemsländer i uppdrag att 

utföra stickprovskontroller. 

Sammanlagt undersöktes 446 

bussar. 196 av dem klarade inte 

säkerhetskraven. 

I Sverige var det trafikpolisen 

i Göteborg som ansvarade för 

kontrollerna. Här var siffrorna 

ännu sämre. Av 65 undersökta 

bussar hade 59 olika brister. 

Det var slitna däck, dåliga 

bromsar och bristande brandskydd. 

– Det värsta exemplet var ett 

bränsleläckage från en mitt- 


Var femte buss en brand 

I Finland har 71 bussbränder 

under 2000-2001 undersökts. 

61 av bränderna startade 

utanför passagerarutrymmet. 

”Centralen för undersökning 

av olyckor” är en finländsk 

motsvarighet till Statens haverikommission. 

Centralen gjorde under de 

två åren grundliga undersökningar. 

Kriterier för att räknas 

som brand var att det förekommit 

öppna lågor och att man 

tvingats vidta åtgärder för att 

släcka dem. 

Förmodligen kom inte alla 

händelser under perioden med 

i undersökningen. Rapporteringen 

hade brister, särskilt under 

första halvåret 2000. 

■ 71 bussbränder undersöktes 

under perioden. De flesta 

begränsades till små eller medelstora 

skador, åtta slutade 

som totalskada. 

■ Tio av bussbränderna startade 

i passagerarutrymmet. 

■ Endast två av de tio bränderna 

som startade i passage- 

rarutrymmet ledde till att det 

blev en totalskada. 

■ 61 av bussbränderna startade 

på annan plats än i passagerarutrymmet. 

■ Av dessa startade 37 i motorrummet, 

16 i bromsarna 

och sju under vagnkorgen. 

■ Nio av bränderna som startade 

på annan plats än i passagerarutrymmet 

spred sig sedan 

dit in. Sex av dem ledde till totalskada. 

Fem kategorier 

Den finska undersökningen 

klassar orsaken till bussbränderna 

i fem kategorier: 

● Bränder orsakade av bromsarna, 

16 konstaterade fall 

under perioden. Av dessa orsakades 

tolv av skivbromsar 

och fyra av trumbromsar. 

● Elektriskt fel i kabel till batteri 

eller generator, 14 fall. 

● Annat elektriskt fel, åtta fall. 

● Brand i utläckande bränsle, 

14 fall. 

● Annan orsak. Av dessa kan 

nämnas: 

- brand i läckande olja (ej 

bränsle), fyra fall 

monterad motor. På durken i 

det heta och svåråtkomliga utrymmet 

under passagerarna 

fanns sjöar av flytande dieselolja. 

Det blev körförbud direkt, 

berättar polisinspektör Lars 

Hyllert för Sirenen. 

ULF ERLANDSSON 

Finsk undersökning – få bränder startar inne 

- brand i fläkt till luftkonditioneringsanläggning, 

tre fall 

- brand i extramonterat värmeaggregat, 

tre fall 

- brott i anslutning mellan turboaggregat 

och ljuddämpare, 

ett fall 

● I övriga fall är brandorsaken 

inte fastställd 

Inga utrymningsproblem 

Det var inga problem med utrymningen 

vid någon av de undersökta 

bussbränderna. 26 av 

fordonen var helt tomma på 

passagerare. I tio av bussarna

Sirenen Nr 8 • 2004 Erfarenheter 29 

fälla 

Foto: PATRICK PERSSON 

Flygbussen mellan Malmö och 

Sturup brinner. Bussbränder är 

allt för vanliga, och var femte 

buss en brandfara. 

i bussen 

fanns det fler än 30 passagerare. 

I genomsnitt var det 21 personer 

i varje buss. Dörrarna 

kunde öppnas normalt eller 

med hjälp av inbyggda backup 

system. 

Utlöstes för tidigt 

Vid 55 av bränderna använde 

bussföraren en eller flera 

handbrandsläckare. Det första 

släckförsöket lyckades vid 39 

av tillfällena. 

Den vanligaste orsaken till 

att förarens släckförsök miss- 

Bussbränder 

År Buss- Skadebränder 

ersättningar 

1998 85 12 milj kr 

1999 90 11 

2000 76 20 

2001 69 12 

2002 41 16 

2003 48 17 

Totalt 409 88 

Tyvärr har inte antalet bussbränder i 

Sverige minskat fullt så mycket som 

statistiken visar. Siffrorna anger bara de 

bränder som rapporterats till försäkringsbolagen. 

När självrisken höjs påverkas 

både antalet rapporterade skador 

och utbetalade ersättningar. 

13 000 bussar 

i Sverige 

I Sverige finns drygt 13 000 

bussar tyngre än 3,5 ton. De besiktigas 

regelbundet av Bilprovningen. 

Sedan år 2001 kontrolleras 

också brandskyddet. 

Dessutom finns en frivillig 

branschorganisation som också 

jobbar med att förebygga bussbränder 

eller minska följderna 

av dem. 

Den så kallade ”Yrkestrafikgruppen” 

har i flera år sammanställt 

statistik över antalet rapporterade 

bussbränder och utbetalade 

försäkringsersättningar. 

lyckades var att släckaren utlöstes 

för tidigt så att släckmedlet 

inte nådde fram till 

brandhärden. 

Räddningstjänsten tillkallades 

vid 50 av de 71 undersökta 

bussbränderna. I genomsnitt 

var de på plats efter elva minuter. 

I 25 av fallen var branden 

då redan släckt. 

Öva mer med 

inomhusbrandposter 

Har du använt en inomhusbrandpost någon 

gång? 

Förhoppningsvis svarar de flesta av Sirenens 

läsare ja på den frågan. 

Men hur många av de som inte tillhör 

vårt yrkesskrå är det som provat att dra ut 

slangen från en inomhusbrandpost och 

trycksatt den för att bekämpa en eld? 

Förmodligen är det inte så många. 

Jag har själv varit instruktör vid hundratals 

brandskyddskurser. 

Deltagare har ofta varit yrkesgrupper av olika 

slag: vårdpersonal, kontorsanställda, personal 

på varuhus, i restauranger, servicehus, samlingslokaler 

och andra objekt. 

Praktiska övningar med olika typer av brand- 

Sex moment 

– steg för steg 

1 

Till att börja med gäller 

det att komma åt reglaget 

som öppnar själva 

luckan. För att nå öppningshandtaget 

måste man oftast 

först slå sönder ett skyddslock 

av glas eller plast. 

Just detta att använda våld 

och slå sönder något är ett 

stort hinder för många. ”Tänk 

om branden är så liten att den 

slocknar ändå?” tycker många 

och drar sig för att förstöra 

något. 

2 

Nästa steg är att få upp 

luckan. På vissa typer av 

inomhusbrandposter består 

spärren av en liten spak 

som ska föras åt sidan. På andra 

modeller är öppningsfunktionen 

mera självklar. 

3 

För att trycksätta slangen 

ska man öppna en kikventil 

eller kran. Men åt 

vilket håll ska den vridas? Om 

ventilen är trög och kärvar 

kan även en erfaren tekniker 

bli osäker på hur det ska vara. 

4 

Därefter ska den trycksatta 

slangen dras ut så 

att den når fram mot 

”branden”. Det är inte så lätt. 

Ibland måste man vara två eller 

flera för att klara det. ”Hur 

var det nu, måste man dra ut 

hela slangen eller räcker det 

med en bit av den?” 

5 

Det femte momentet är 

ofta det svåraste: att öppna 

ventilen på strålröret. 

Där finns det flera olika modeller. 

På vissa moderna inomhusbrandposter 

ska man reglera 

strålen genom att skruva på 

Foto: ULF ERLANDSSON 

Att öppna ventilen på munstycket 

kan vara det krångligaste 

för en ovan person. Testa 

hur munstycket fungerar. 

munstycket längst fram på 

strålröret. Andra modeller 

har i stället en kikventil som 

kan ställas i olika lägen för 

stängt eller öppet läge eller 

för spridd stråle. 

6 

Äntligen är det klart att 

bekämpa branden. Låg 

ställning så att du inte 

utsätter dig för röken. Kyl ner 

det som brinner med vatten. 

En spridd, finfördelad, 

vattenstråle är oftast effektivare 

än en hård, sluten stråle. 

redskap är alltid ett viktigt moment vid dessa 

kurser. 

Tyvärr har kostnaden för omladdning av 

brandredskapen ibland varit ett hinder för att 

alla deltagare själva skulle få utlösa och använda 

en handbrandsläckare av varje typ. 

Men trots allt tror jag att de flesta eleverna lärt 

sig hur man hanterar de bärbara släckare de har 

på sin arbetsplats. 

Däremot måste jag erkänna att jag ibland har 

slarvat med att ordna ordentliga övningar med 

inomhusbrandposterna. 

Av någon anledning har det känts för enkelt. 

Att dra ut en slang och spruta lite vatten är väl 

inget som man behöver öva, kan det tyckas. 

Men det är inte så enkelt som man tror. 

ULF ERLANDSSON 

Erfarenheter 

■ Det är lätt att göra fel i en 

stressad situation. För att 

våga använda en inomhusbrandpost 

mot en verklig 

brand krävs praktisk övning. 

Varje deltagare i en brandkurs 

måste själv få genomföra alla 

momenten enligt de sex stegen. 

Annars är det lätt att något 

går snett. Det har brandutredarprogrammet 

gett 

många bevis på. 

■ Slangen till en ny inomhusbrandpost 

är i allmänhet helt 

tom på vatten. När den ska 

användas för första gången 

måste slangen fyllas innan 

vattnet kommer fram till 

strålröret. Det tar några sekunder 

och gör att man kan 

bli tveksam på om kranar och 

ventiler verkligen står i öppet 

läge. 

■ Komplettera gärna instruktionen 

för kranarna till inomhusbrandposterna 

på din arbetsplats 

med egna skyltar 

”öppen” respektive ”stängd”. 

■ Använd gärna inomhusbrandposterna 

i det vardagliga 

arbetet, när du tvättar bilen, 

städar eller dylikt. Det ger 

bra övning. Men se alltid till 

att de återställs så att de 

snabbt kan användas i en 

nödsituation. 

Ulf Erlandsson är anställd 

vid Räddningsverket 

med uppgift 

att bland annat leda 

ett stort brandutredningsprojekt. 

Erlandsson medverkar 

i Sirenen med sammanfattningar 

av rapporter. Han tar 

med glädje emot synpunkter och 

tips på tel 054-13 50 39, fax 

0470-208 04, e-post: 

ulf.erlandsson@srv.se

30 Sirenens räddningsskola 


Kommunen, räddningstjänsten och miljöbalken 

Angår miljölagstiftningen 

Vad har miljöbalken med räddningstjänsten att göra? 

Vem hinner tänka på miljön när liv är i fara? 

Det ena utesluter inte det andra. Tvärtom, faktiskt. 

Tänk ett steg längre! 

Lagen om skydd mot olyckor och miljöbalken går hand i 

hand: Båda har som mål att värna människors liv och hälsa, 

egendom och miljö. 

– Därför angår miljölagstiftningen i högsta grad också 

räddningstjänsten, säger Kerstin Eriksson, lärare på Räddningsverket 

Sandö, i detta avsnitt av Sirenens räddningsskola. 

Det är viktigt att se kopplingen 

mellan miljön och vår hälsa. 

Miljöbalken, dess förordningar 

och föreskrifter fi nns för att vi och våra 

barn ska ha rent vatten att dricka och 

ren luft att andas, inte bara i dag utan 

också i framtiden. För att vi, liksom djur 

och växter ska få leva i rena omgivningar 

som vi inte tar skada av. 

Miljöhänsyn är ingen tillfällig trend 

som kommer att gå över. Det är alltså 

lika bra att sätta sig in i hur det angår 


Miljörelaterade händelser som också 

berör området skydd mot olyckor blir 

dessutom allt fl er: 

• Klimatförändringar kan orsaka tätare 

och häftigare oväder och översvämningar. 

• Samhällets sårbarhet ökar. 

• Olyckor får större miljökonsekvenser 

när områden blir alltmer tätbebyggda. 

Man kan se det positivt, inte bara som 

ytterligare krav: 

– Räddningstjänsten får mer att göra, 

och en allt viktigare roll i samhällets säkerhetsarbete. 

Framför allt kan vi lära oss att använda 

miljöbalken i det dagliga förebyggande 

och operativa arbetet, parallellt med 

– och gärna för att förstärka – lagen om 

skydd mot olyckor. 

Så säger lagen 

– Miljöbalken gäller parallellt med lagen 

om skydd mot olyckor 

Tanken med lagen om skydd mot 

olyckor (LSO) är bland annat att kommunerna 

ska ta ett bredare grepp om 

frågor som rör risk och säkerhet. Miljöaspekten 

är en viktig sådan, både vid 

förebyggande och skadeavhjälpande 

insatser. 

LSO utgår från att räddningstjänsten 

samarbetar med miljökontoret 

och andra kommunala förvaltningar 

både i insatsplaneringen och vid en 

räddningsinsats. Båda utövar tillsyn; 

räddningstjänsten för brandskydd och 

säkerhet – kommunen för miljöskydd. 

Ofta är kraven olika sidor av samma 

mynt och tillsynen blir effektivare ge- 

nom samarbete. 

Fem hörnstenar utgör syftet med miljöbalken: 

1. Människans hälsa och miljön ska 

skyddas mot störningar 

2. Natur- och kulturområden ska 

skyddas och vårdas 

3. Den biologiska mångfalden ska bevaras 

4. En god hushållning med mark och 

vatten ska tryggas 

5. Återanvändning och återvinning 

ska främjas 

Balkens mål är ekologiskt hållbar utveckling. 

Miljöbalkens hänsynsregler 

Grunden i miljöbalken är hänsynsreglerna 

i kapitel två som sammanfattar vad 

alla – privatpersoner, företag och myndigheter 

– måste känna till och följa. 

Miljöbalken gäller ”alla som utövar 

verksamhet eller vidtar en åtgärd”. Det 

vill säga: dess grundkrav gäller också för 


1 § Bevisbörderegeln 

”Det är upp till verksamhetsutövaren 

att bevisa att verksamheten bedrivs på 

ett miljömässigt godtagbart sätt.” Alltså: 

Bevisbördan är omvänd! Vid en insats 

ska man till exempel kunna förklara varför 

man valt den metod man gjort och 

hur detta påverkar miljön. 

2 § Kunskapskravet 

”Det är den som gör, eller tänker göra 

något, som ska ha tillräcklig kunskap 

om hur miljön och människors hälsa 

påverkas och skyddas.” 

Alltså: Man ska veta vad man gör. 

För räddningsledaren innebär det till 

exempel att – om han eller hon inte själv 

vet – fråga någon mer miljökunnig inför 

Miljöbalkens mål är ekologiskt hållbar utveckling. Dess förordningar och föreskrifter 

fi nns för att vi och våra barn ska ha rent vatten att dricka och ren luft att andas, 

beslut om en åtgärd som kan vålla problem. 

3 § Försiktighetsprincipen och 

bästa möjliga teknik (BAT, Best Available 

Technology) 

”Skada på miljö och hälsa ska förebyggas, 

hindras eller åtgärdas. Bästa möjliga 

teknik ska användas vid yrkesmässig 

verksamhet.” 

Alltså: Ta det säkra för det osäkra. Betrakta 

ett utsläpp som farligt tills motsatsen 

fastslagits. 

Med stöd av den här principen fi nns 

mycket att göra i det förebyggande arbetet. 

Bästa möjliga teknik (BAT) gäller 

också räddningstjänstens egen verksamhet, 

exempelvis vid inköp av utrustning, 

i övningar och insatser. BAT innebär 

även att personalen ska vara utbildad 

för sin uppgift. 

4 § Lokaliseringsprincipen 

”Man ska välja en sådan plats att ändamålet 

kan uppnås med minsta intrång 

och olägenhet.” 

Alltså: Rätt sak på rätt plats. Även 

med hänsyn tagen till konsekvenserna 

av en brand eller en olycka. Räddningstjänsten 

bör vara med från början när 

anläggningar planeras. Ännu en punkt 

där LSO och miljöbalken går hand i


Sirenens räddningsskola 

räddningstjänsten? 

inte bara i dag utan också i framtiden. Miljöhänsyn är ingen tillfällig trend som kommer att gå över. Det är alltså lika bra att sätta 

sig in i hur det angår räddningstjänsten. 

hand, och en bra utgångspunkt för samverkan 

mellan räddningstjänst och miljökontor. 

5 § Hushållningsprincipen och 

kretsloppsprincipen 

”Råvaror och energi ska användas så 

effektivt som möjligt. Det som utvinns 

ur naturen ska användas med minimal 

resursförbrukning.” 

Alltså: Olyckor är resursslöseri. 

Att förebygga dem är att arbeta enligt 

denna princip. Och om olyckan ändå 

sker – att till exempel inte använda mer 

släckvatten än nödvändigt. 

6 § Produktvalsprincipen 

”Om man kan ersätta en produkt med 

en mindre farlig så ska man göra det.” 

Alltså: Undvik riskabla produkter. 

Framför allt vad gäller kemikalier, men 

även till exempel övningsskum. I fråga 

om förebyggande: vid val av byggnadsmaterial, 

processkemikalier etcetera. 

7 § Skälighetsregeln 

”Kraven på hänsyn ska vara miljömässigt 

motiverade utan att vara orimliga 

att uppfylla.” 

Alltså: Det ska vara rimligt. Alternativ 

ställs ibland mot varandra: liv, hälsa, 

miljö, ekonomi. Ibland måste det ena 

ske på bekostnad av det andra. Men ofta 

samverkar fl era intressen. 

8 § Förorenaren betalar (PPP, Polluter 

Pays Principle) 

”Det är alltid den som orsakar eller riskerar 

att orsaka miljöstörning som ska 

bekosta förebyggande eller avhjälpande 

åtgärder.” 

Alltså: Den som skitar ned ska betala. 

Den som bryter mot dessa hänsynsregler 

kan bli polisanmäld. Miljöförvaltningens 

personal är skyldig att anmäla 

misstanke om miljöbrott. För fällande 

dom krävs att det varit fråga om uppsåt 

Foto: Bo Nystrand 

Juristen 

svarar 

• Vilken lag 

gäller före 

den andra 

– och när? Miljöbalken 

eller 

LSO? 

31 

Båda lagarna 

gäller parallellt 

och lagarna är 

inte motstri- Per-Olof Wikström 

diga på något 

sätt. Lagen om 

skydd mot olyckor skyddar den yttre 

miljön lika mycket som miljöbalken. 

Det är lätt att glömma bort det men 

räddningstjänsten bryter mot reglerna 

i LSO om man inte aktivt värderar 

den yttre miljön vid en insats. Den 

yttre miljön har ett eget skyddsvärde 

enligt LSO. 

• Vid en olycka sker ett utsläpp av 

ett farligt ämne. Detta ämne skadar 

människor och/eller djur, miljö, 

men först efter några år. Kan man 

säga att händelsen är räddningstjänst 

enligt lagens mening också 

när dessa skador uppträder? 

– När skadan uppstår är egentligen 

ointressant. Det är intressanta är att 

det krävs ett snabbt ingripande för 

att förhindra skadan samt att de övriga 

förutsättningarna för en insats är 

uppfyllda. Det kan mycket väl vara så 

att den enskilde skall ha resurser för 

klara en olycka (villkor i ett tillstånd 

enligt miljöbalken) 

• Vem ställs till svars vid misstanke 

om brott mot miljöbalken under 

en räddningsinsats? Är det räddningsledaren 

själv, eller räddningschefen? 

Eller kommunledningen, 

om den inte sett till att köpa in rätt 

utrustning, utbilda personalen etcetera? 

– Vem som ställs till ansvars enligt 

straffbestämmelserna i miljöbalken 

är en knepigare fråga. Man kan säga 

att de allmänna bestämmelserna om 

delegation med mera, gäller. Räddningsledaren 

har ett stort ansvar 

men en felaktig insatsplanering kan 

i vissa fall fl ytta ansvaret till räddningschefen. 

Jag har svårt att se några 

fall där kommunledningen skulle 

kunna ställas till ansvar.

32 Sirenens räddningsskola 


fortsättning från föregående sida 

Öva miljötänkande – i alla situationer 

eller oaktsamhet, och för räddningstjänstens 

del kanske inte rubriceringen 

blir så allvarlig som miljöbrott – men väl 

vållande till miljöstörning. 

Miljöbalken till vardags 

– Ta miljöbalken till stöd när du jobbar 

förebyggande. 

Lagen om skydd mot olyckor är tydlig 

när det gäller bränder. Däremot kan 

man inte ställa särskilt höga krav på 

skydd mot miljöolyckor med stöd av 

LSO. Här kan räddningstjänsten dra nytta 

av miljöbalken genom att samarbeta 

med miljökontoret. 

Räddningstjänsten kan inte själv förelägga 

och utdöma vite enligt miljöbalken 

och dess förordningar, men den 

möjligheten har miljönämnden. 

Genom samverkan, och argument 

grundade på både LSO och miljöbalken, 

får räddningstjänstens synpunkter 

större tyngd. 

Insatsplanera! Ta reda på var det fi nns 

känsliga områden i kommunen och planera 

för insatser vid olyckor på dessa 

platser. Integrera miljöaspekten i allt 

arbete, även i övningar. 

Hur påverkar det vi gör miljön? Har vi 

rätt utrustning? Rätt utbildning (bästa 

möjliga teknik, se ovan). Kan vi minska 

vår verksamhets miljöpåverkan? 

Öva miljötänkande – i alla situationer. 

Miljöfrågor bör vävas in i alla övningar, 

inte läggas in som en särskild del vid enstaka 

tillfällen. 

Argumentera utifrån miljöbalken för 

att få anslag till förbättringar av till exempel 

utrustning, utbildning och övningsområden. 

Miljöbalken i olyckan 

– Ta alltid med frågan: Hur påverkar 

olyckan miljön? (både vid insatsplaneringen 

och vid själva insatsen) 

Det kan vara ett utsläpp av farligt 

ämne. Vid en trafi kolycka med personbilar 

kanske enbart kylarglykol – en liten 

mängd men som kan vålla skador 

om det hamnar fel. Släckvatten kan behöva 

tas om hand, brandrök kan vara 

miljöskadlig; liksom det ibland är miljövänligare 

att låta ett ämne brinna än 

att släcka. 

Olyckan kan ha inträffat i ett känsligt 

område: vid en vattentäkt, nära en fi skodling, 

intill en bäck med ett hotat bestånd 

av öring. Räddningstjänst är inte 

en isolerad företeelse i samhället. Om 

samhället satsat pengar på åtgärder för 

att bevara exempelvis bäcköringen, kan 

Att läsa vidare 

Miljökunskap för räddningstjänsten. 

Från förebyggande till återställning. 

Räddningsverket 2001, under 

omarbetning 2004. Beställningsnummer: 

R00-237/01 

Vägledning vid bränder och 

utsläppsberedskap. Miljösamverkan 

västra Götaland. Finns på nätet: 

http://cf.vgregion.se/miljo/miljosamverkan/ 

länk: Utgivet. Konkreta 

exempel, förslag till samverkan och 

miljöchecklistor för både förebyggande 

och räddningsinsatser. 

www.jordnara.nu Bra hemsida 

med sammanställning av i stort sett 

Foto: Arne Forsell 

Ta alltid med frågan: Hur påverkar olyckan miljön, både vid insatsplaneringen och vid själva insatsen? Det kan vara ett utsläpp 

av farligt ämne. Vid en trafi kolycka med personbilar kanske enbart kylarglykol – en liten mängd men som kan vålla skador om det 

hamnar fel. 

räddningstjänsten omintetgöra detta 

genom bristande kunskaper eller rutiner 

i att tänka miljömässigt. 

Livräddning först 

Miljöhänsyn går inte före livräddande 

insatser, men miljöaspekterna 

ska gå hand i hand med övrigt 

skadebegränsande arbete. Att strunta 

i miljön kan skada människor och djur 

på lång sikt. 

Alla behöver inte kunna allt. Räddningsledaren 

har stora befogenheter, 

och ett stort ansvar. Men miljökunskap 

är ett stort område; minst lika stort som 

räddningstjänst. Ta hjälp av experter i 

stället för att chansa. Fråga någon sakkunnig 

– dokumentera att frågan ställts, 

när och till vem, liksom vilket besked 

du fått. Då kan du visa att du tagit miljöhänsyn. 

all miljölagstiftning 

Naturvårdsverkets hemsida: www. 

naturvardsverket.se 

Räddningsverkets hemsida: www. 

raddningsverket.se 

RIB: Räddningsverkets integrerade 

beslutsstöd. Här fi nns erfarenheter, 

underlag, insatsstöd som Riskera 

och BFK (beräkningsprogram för 

kemikaliespridning), information om 

kemiska ämnen etcetera. 

Mer om miljöfrågor fi nns också 

att läsa i Sirenens räddningsskola nr 

4/2002: ”Miljöhänsyn i räddningstjänsten”. 

Ett gott samarbete med kommunens 

miljökontor ger kontakter som är användbara 

också i en akut situation. 

Gör tillsyn gemensamt. Det blir rationellt 

för den verksamhet som ska ta 

emot inspektörer från både räddningstjänst 

och miljökontor, att göra det vid 

ett och samma tillfälle. Och praktiskt: 

det främjar samråd och samordning av 

kommunens budskap och direktiv. Lagen 

om skydd mot olyckor och miljöbalken 

har som vi sett många kopplingar 

till varandra. 

Öva med miljökontoret 

Genomför en kurs, eller öva ett scenario 

tillsammans. Det är givande för både 

räddningstjänsten och miljökontoret 

att lära om varandras arbetsområden. 

Bygg upp kontaktvägar för att samråda 

och ta hjälp av varandra, både till var- 

Gå en kurs 

Kontakta någon av Räddningsverkets 

skolor, för förslag till utbildning 

som kan skräddarsys utifrån behov 

och förutsättningar. 

Sandö: 0612-820 00, Skövde: 0500- 

4640 00, Rosersberg: 08-590 080 00, 

Revinge: 046-23 35 00 

Umeå universitet ger vårterminen 

2005 en fempoängskurs: Miljökonsekvenser 

vid olyckor. Kursen är 

framtagen i samverkan med Räddningsverket. 

Mer information fi nns 

på: www.umu.se 

dags och i akuta lägen. Vem ska kontaktas 

och när? Hur nås miljöinspektörer 

utanför kontorstid? Finns joursystem? 

Larmlista? 

Samverka vid revidering av handlingsprogram. 

Miljöhänsyn är ett mycket bra 

område att arbeta tillsammans med; det 

bör tas in i både förebyggande och operativ 

verksamhet. 

Samverkan brukar också främja lösningar 

av ekonomiska frågor. 

Läraren 

Kerstin Eriksson 

i samarbete med 

Eva-Lena Lindbäck 

Namn: Kerstin 

Eriksson 

Ålder: 30 år 

Bostadsort: 

Härnösand 

Yrkesbakgrund: 

civilingenjör 

i miljö- och 

Kerstin Eriksson 

vattenteknik, 

VA-frågor vid 

Umeva i Umeå, därefter miljökontoret 

i Bjurholms kommun. Miljöhandläggare 

och lärare vid Räddningsverket 

Sandö sedan 2001. 

Fritid: familjen, hantverk, friluftsliv, 

vänner, böcker


Dags att dra i nödbromsen 

och att skapa en värdegrund 

A 

tt brandmannayrket är 

speciellt har hävdats i 

alla tider. Brandstatio- 

nerna har varit slutna enheter 

till stor del nogsamt avgränsade 

mot övrig kommunal verksamhet 

och omvärlden. 

Allmänhetens bristande insyn 

och kunskap om verksamheten 

har medfört att det fortfarande 

lever kvar en stark 

mytbildning kring brandmannayrket 

(till exempel polera 

mässing och plocka ner katter 

från träd, etcetera) 

MEN under de senaste årtiondena 

har stora förändringar 

skett i samhället. Man skulle 

nästan kunna säga att allt har 

ifrågasatts eller förändrats. 

Tekniken har tagit över i vardagslivet 

– vem kan i dag klara 

sig utan mobiltelefon eller 

hemdator? Givetvis har detta 

kunnat skapa positiva effekter 

men det finns även en baksida 

som vi ännu inte riktigt har 

fått grepp på. 

Ingen positiv situation 

Ibland tycks ”förändring” i sig 

vara målet för förändringen. 

Aldrig någonsin har väl valmöjligheterna 

varit större för 

oss människor än i dag. Inom 

arbetslivet har den ena efter 

den andra omorganisationen 

skett – vi har inte sett slutet än. 

Mänskliga egenskaper såsom 

”förändringsbenägen” efterfrågas 

och står högt på önskelistan 

vid nyanställningar. 

Livsstil och värderingar har 

förändrats i en oerhörd takt. 

Alla – människor och organisationer 

– är vi en del av samhället 

och präglas direkt eller 

indirekt i olika mått av de förändringar 

som sker. 

Under senare år tycks vantrivsel 

och bristande entusiasm 

sprida sig alltmer inom 

räddningskårerna. 

En faktor till detta är givetvis 

Ännu ett stockkonservativt 

inlägg på insändarplats 

om ny teknik i nr 7/04 av Sirenen. 

Stefan Särdkvist i Hästveda 

spydde galla över nymodigheten 

Skärsläckaren, en svensk 

uppfinning som skapat intresse 

för svensk räddningstjänst 

utomlands. Förmodligen är 

Särdkvist ett brandbefäl av den 

gamla stammen, som vill att 

saker och ting ska förbli som 

de alltid varit. 

Han ondgör sig över att Räddningsverket 

varit med och utvecklat 

denna produkt. Är det 

Foto: BILDBYRÅN, HÄSSLEHOLM 

Trafikolyckor har räddningstjänsten alltid sysslat med. Men en förändrad omvärld, lagar och annat 

ställer nya krav på brandmännen. Inför en osäker framtid är det dags att stanna upp och formulera en 

värdegrund, anser Philip Widell i sin insändare. 

sparkrav och nedskärningar 

inom all kommunal verksamhet, 

vilket även drabbat somliga 

räddningstjänster hårt. Att 

leva under ständigt hot om 

nedläggning av sin station eller 

neddragning i styrkan skapar 

ingen positiv arbetssituation. 

Vad är rimligt att göra? 

Under ett antal år har också 

diskussioner förts om vad som 

är rimligt att utföra ytterligare 

inom ramen för att vara 

brandman. Ska man åka på inbrottslarm 

eller inte? Flagghalning 

på helger ? Ska laget 

av avundsjuka att han själv inte 

rekryterats till Räddningsverket 

som han spyr galla över 

skärsläckaren och kombinationen 

av detta verktyg och små, 

snabba enheter? Jag kan ha 

många synpunkter på att Räddningsverket 

är passivt, men i 

fallet Skärsläckaren och mindre 

enheter applåderar jag. 

En del i vårt arbete 

Som deltidsförman skulle jag 

gärna se att kommunen köpte 

in skärsläckare till vår organisation, 

men det är väl att hoppas 

städa hela stationen för att 

spara in städkostnaden etcetera? 

Många har upplevt att kraven 

ökat på att göra sådant 

som man tidigare inte utfört 

och som upplevs ligga utanför 

det man anställts för. Upplevelsen 

av förändring är stor 

men upplevs inte positivt. 

En annan faktor är givetvis – 

vilket aldrig framkommer – att 

våra värderingar och vår livsstil 

har förändrats oerhört under 

senare år. Detta medför en 

förändrad syn på till exempel 

arbete och fritid. När vi talar 

om att arbetet har förändrats 

för mycket. Har läst flera artiklar 

om skärsläckaren i Sirenen 

och har en bekant på en närliggande 

heltidskår som prövat. 

Han är eld och lågor. 

Vår uppgift är att rädda liv 

och kan vi med en mindre enhet 

(snabbt fordon med två 

man) komma fram till en 

brand och kyla ner brandgaserna 

med hjälp av skärsläckaren 

så tycker jag att det är en 

självklarhet att metoden ska få 

en chans att utvecklas vidare 

och bli en del i vårt arbete och 

säkerhet (även bättre förutsätt- 

Ordet fritt 

har också personalens uppfattning 

om arbetet även förändrats. 

Osäker framtid 

En tredje faktor är att framtiden 

är än mer osäker vad gäller 

förändringar inom yrket. 

Lagen om skydd mot olyckor 

ställer hela verksamheten inför 

nya inriktningar. Den traditionella 

yrkesidentiteten tonas 

ner – förändras – till något 

som ännu är ganska obekant. 

Starkt förenklat kan man säga 

att tyngdpunkten går från utryckande 

till förebyggande 

verksamhet. 

Låter som avundsjuka, Särdqvist 

ningar när vi blivit full styrka 

för att leva upp till Arbetsmiljöverkets 

bestämmelser för 

rökdykning). 

Så Särdkvist – tänk i fall Skärsläckaren 

håller vad den lovar 

och svenska och internationella 

experter har rätt – då lär din 

önskan om att skärsläckaren 

ska blir ”en historisk parentes” 

inte infrias. 

Framåtsträvande förman 

33 

Det är inte utan att närpolisreformen 

från tidigt 1990-tal 

ekar i bakgrunden. Vi minns 

vad den förde med sig under 

en lång tid. 

Dessutom ska vi inte glömma 

att de förändringar i attityder 

och värderingar i samhället 

som sker ibland ställer 

räddningstjänstpersonal inför 

nya och svåra situationer i 

larmsituationer. 

Vi talar om ett ”hårdare” och 

”omänskligare” samhällsklimat 

med mer våld och situationer 

i dag då till och med 

räddningstjänsten blir måltavla 

för detta. 

Några ytterligare intressanta 

värderingsförskjutningar gäller 

exempelvis synen på djur i 

förhållande till människor och 

dessutom finns starka strömningar 

som talar om naturen 

som ”besjälad”. Framtiden 

kommer att utvisa vad detta 

får för konsekvenser vid räddningsinsatser. 

Dags för en yrkeskod 

Är det inte dags att dra i nödbromsen? 

Är det inte dags att 

börja diskutera de grundläggande 

värderingarna man 

inom räddningstjänsten står 

för? Arbetsgivare och anställda. 

Det är också dags för en yrkeskod 

som vägledning i arbetet. 

I många andra verksamheter 

har man stannat upp och sökt 

formulera vad man står för i en 

så kallas värdegrund. 

Hur än lagar är formulerade 

och hur än nedskärningar sker 

och värderingar förändras har 

räddningstjänsten en mycket 

viktig samhällsfunktion. Låt 

alla goda krafter samverka till 

en positiv förändring. 

Philip Widell 

Också du kan tycka till 

på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 000 tecken på datorn, 

inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 

stig.dahlen@srv.se 

Manusstopp för nr 1/05 är 

15 januari. Välkommen!

34 

Ä 

r det verkligen militären 

i Sverige som bestämmer 

var räddningshelikop- 

trarna ska finnas? Det framstår 

ofta så i den dagliga debatten. 

Nu tycker jag att det får vara 

nog! 

Under de senaste 20 åren har 

vi svenskar upprepade gånger 

ställt samma fråga: 

– Vad händer nu när militären 

tar bort sina helikoptrar 

ifrån? 

Nu är det dags igen. 

Media följer med stort intresse 

vad som kan bli konsekvenserna 

av det kommande försvarsbeslutet 

och var våra 

räddningshelikoptrar ska finnas 

eller snarare inte finnas 

verkar ha blivit en sak som 

man tror avgörs av landets militärer. 

Inte en militär fråga 

Våra politiker måste visa kurage, 

peka med hela handen och 

en gång för alla tala om hur de 

vill att vi ska ha det med räddningshelikoptrarna. 

Inte är väl detta en militär 

fråga utan i allra högsta grad 

en civil fråga, i varje fall under 

fredstid. Fredsförhållanden är 

dessutom vad som gäller enligt 

presenterade profetior. 

Då så! 

I Sverige finns det räddningshelikoptrar 

för statlig räddningstjänst 

på fem platser sedan 

några år tillbaka, i Sundsvall, 

Stockholm, Gotland, Ronneby 

och Göteborg. Beredska- 

Läste artikeln i Sirenen om 

självslocknande cigaretter 

och frågade mig genast: Varför 

har detta inte uppfunnits tidigare? 

Rökt har folk gjort i flera 

hundra år – och dött i bränder 

orsakade av cigaretter. 

Bättre sent än aldrig, men 

man blir förvånad att inte 

brandmyndigheter runtom i 

världen tidigare ställt dessa 

krav. 

Borde skämmas 

Det är väl på brandkårerna 

pen varierar mellan 15- 60 minuter 

och betalas märkligt nog 

av den svenska sjöfarten, genom 

Sjöfartsverket (SjöV). 

SjöV har utan tvekan det 

största behovet av räddningshelikoptrar 

för statlig sjöräddning 

längs vår långa kust och 

det är många som vill snylta på 

beredskapen för en billig kostnad 

när de väl vet att den ändå 

måste finnas. 

Lär bli ännu dyrare 

På två av dessa platser, Sundsvall 

och Visby, har Norrlandsflyg 

tagits i anspråk som kommersiell 

operatör. Detta eftersom 

militären inte längre hade 

behov av helikopterbaseringar 

där för den egna verksamheten, 

vilket jag kan förstå. 

SjöV har dock fortfarande behovet 

av en godtagbar beredskap 

för sjöräddning, att nå 

varje nödställd inom en timme 

med en räddningshelikopter. 

SjöV betalar därför årligen 44 

miljoner kronor till detta (38 

miljoner till Norrlandsflyg och 

6 miljoner för den militära besättningsberedskapen) 

och det 

tvingas de fortsätta med oavsett 

de militära nedprioriteringarna. 

Låser vi in de militära helikoptrarna 

i hangarerna lär det 

bli ännu dyrare. 

Av tolv helikoptrar, i huvudsak 

inköpta för räddningstjänst 

inom militären för att 

rädda piloter, finns idag tio 

kvar. Två har mycket tragiskt 

som sakkunskapen finns och 

den institution i samhället som 

borde vara vakna för och driva 

frågor som dessa. I stället var 

det, enligt artikeln, en politiker 

i USA som till slut reagerade 

och fick fokus på frågan. All 

heder åt honom. Brandkårer 

och brandmyndigheter i alla 

länder borde samtidigt skämmas 

för att inte ha drivit frågan 

för längesedan. 

New York har tagit täten, Kanada 

blir enligt artikeln i Sirenen 

första landet som följer ef- 

Ordet fritt 

Gör helikopterräddningstjänsten 

i Sverige civil! 

havererat i samband med civil 

räddningstjänst. 

Helt om! Varför inte? 

Omfördela kostnaderna 

Eftersom det i dag är flera civila 

som flyger och vistas på havet 

än det finns militärer som 

flyger så låt oss vända på det 

hela. 

- Civilisera helikopterräddningstjänsten 

i Sverige! Måla 

helikoptrarna gul/röda! 

- Omfördela kostnaderna för 

de tio SuperPumorna ifrån Försvarsmakten 

till Sjöfartsverket 

som är en naturlig ny huvudman! 

De är redan den största 

brukaren. 

- Kompletteringsutrusta med 

civil räddningsutrustning! 

- Lägg ut management på 

privata operatörer och ta tillvara 

de välövade och välmotiverade 

besättningar som redan 

finns i dag, inom Försvarsmakten. 

- Låt de civila räddningshelikoptrarna 

svara för beredskapen 

vid militär flygaktivitet, 

FRÄD. Låt det inte längre vara 

någon skillnad på civil eller 

militär räddningsberedskap. 

- Märk och utrusta räddningshelikoptrarna 

enligt Genève-konventionensrekommendationer! 

Jag är övertygad om att det 

finns en stor majoritet som stöder 

en helcivil räddnings-helikoptertjänst 

i Sverige både 

bland oss som dagligen arbetar 

med räddningstjänst men 

Självklart med självslocknande 

cigaretter 

ter. Bara att hoppas att svenska 

myndigheter ser till att Sverige 

blir nästa land som ställer detta 

självklara krav på tobaksbolagen. 

Tack för en utmärkt bra tidning! 

Örjan Widlund 

Stockholm 

också framför allt bland dem 

som bara vill ha ett tryggt liv i 

vardagen. 

Varför är det så svårt att slå 

Mycket intressant att få läsa 

om självslocknande cigaretter 

i förra numret av Sirenen. 

Har aldrig tidigare hört 

talas om detta, men uppfinningen 

verkar ju suveränt bra. 

Förmodligen första gången i livet 

jag kan uppleva något positivt 

med denna produkt. 

Jag har en 84-årig far som är 

rökare och bor ensam i egen 

lägenhet. Varje kväll innan jag 

somnar tänker jag på pappa 

och ber till Gud att han inte 

ska somna ifrån cigaretten. 


näven i bordet och tala om hur 

vi vill ha det? 

Vem är emot? 

Anders Jönsson 

Hoppas verket 

snabbt tar efter 

Enligt artikeln i Sirenen kan 

en sådan lag leda till att 20 

personer om året slipper avsluta 

livet som dödsbrandoffer. 

Jag hoppas verkligen att Räddningsverket, 

som ska förebygga 

dödsbränder, snarast möjligt 

genomdriver samma regler 

som gäller i New York. 

Anja Blomgren


Foto: PRESSENS BILD 

Militär räddningshelikopter 

och sjöräddning i samarbete. 

Anders Jönsson vill att helikopterräddningstjänsten 

blir civil. 

Skriv en insändare och 

få Sirenens T-shirt! 

För att uppmuntra fler att delta 

i debatten ger vi alla som skriver 

en insändare och får den 

publicerad i nr 1/05 möjligheten 

att få T-tröjan. 

Är du intresserad, ange i så 

fall att du vill ha en T-shirt samt 

önskemål om storlek (S, M, L, 

XL, XXL). 

M 

D 

ed anledning av en artikel 

i Sirenen nr 7 

2004 samt viss efter- 

forskning vid andra tankbilsolyckor 

konstaterar jag att det 

verkar finnas brister i räddningstjänsternas 

kunskap när 

det gäller olyckor med tankbilar 

lastade med petroleumprodukter. 

Efter att ha arbetat som lärare 

på en av Räddningsverkets 

skolor i ett antal år och därigenom 

har en ganska god inblick 

i de utbildningsplaner 

som används vid utbildning av 

brandmän och insatsledare 

kan jag bara konstatera att 

kunskapsnivån är alldeles för 

låg inom detta område. 

Varför är då detta så speciellt 

med tanke på allt farligt gods 

et verkar många gånger 

som Kommunförbun- 

det inte känner verklig- 

heten i räddningstjänstens 

Sverige. Förbundet påstår exempelvis 

att rekryteringsproblem 

inte finns ute på kårerna 

– trots att man sitter med i arbetsgrupper 

som arbetar med 

sådana ärenden och borde 

veta bättre. 

Kommunförbundets inställning 

till deltidarna har ju för 

övrigt lyst igenom i engagemanget 

att förnya och förändra 

avtalen för oss deltidsanställda 

brandmän och förmän. 

En annan fråga som gjort 

mig besviken är ersättningen i 

det nya löneavtalet för deltidsanställda 

då det gäller den nya 

distansutbildningen. Denna 

genomförs som deltidsstudier 

och omfattar 120 timmar och 

enligt nya avtalet ska detta ersättas 

med lägst 6 000 kronor 

och ska förhandlas lokalt. 

Svek mot fackligt arbete 

Hur ska detta kunna förhandlas 

upp då arbetsgivarna (kommunerna) 

och olika räddningstjänstförbund 

på många 

ställen runt i landet, tycks har 

bildat karteller både länsvis 

och på andra sätt och enats om 

att inte betala ut en krona mer 

än avtalets lägsta ersättning? 

Detta anser jag vara ett svek 

mot det fackliga arbetet på det 

lokala planet och dessutom 

kommer det inte att underlätta 

Ordet fritt 

Kunskapsnivån att ta hand 

om tankbilsolyckor för låg 

som transporteras längs våra 

vägar. Det finns tre stora anledningar 

till att titta lite extra 

på petroleum i räddningsutbildningar. 

1. Av allt farligt gods som 

transporteras längs våra vägar 

så utgör petroleum cirka 75 

procent. 

2. En petroleumtransport 

kan förekomma i stort sett var 

som helst i vårt avlånga land 

allt från våra större städer och 

vägar till den minsta skogsbilväg 

detta på grund av var kunderna 

befinner sig. 

3. Med tanke på hur vårt 

samhälle är uppbyggt när det 

gäller transporter och kommunikationer 

verkar det som 

att användningen av bensin 

och diesel inte kommer att 

för kommande rekryteringar. 

Här sitter Kommunförbundet 

först i avtalsförhandlingarna 

och vill ha in flera paragrafer 

som ska förhandlas lokalt. 

Samtidigt tillåter man och 

tycks närmast uppmuntra kartellbildningar 

för att hålla nere 

ersättningarna till de nyanställda 

deltidarna. 

Saknar engagemanget 

Den förre generaldirektören i 

Räddningsverket Lennart 

Myhlback konstaterade tidigt 

vikten av att ha utbyte med 

Brandmännens Riksförbund 

(BRF) och betonade ofta att 

deltidsbrandmännen är ryggraden 

i svensk räddningstjänst. 

Han tog många bra initiativ 

och utvecklade deltiden 

med kompetensutveckling, 

bland annat den extra utbildningsveckan 

med sjukvård. 

Det engagemang han hade 

för deltidens utveckling saknas 

av dagens ledning i Räddningsverket. 

Den verkar ha 

tappat dialogen med oss deltidsanställda. 

BRF tog själv initiativet 

till en träff i oktober 

och vi får väl hoppas att den 

blev startskottet för ett bättre 

samarbete. 

Enda riktmärket 

För snart ett år sedan kom lagen 

om skydd mot olyckor. Jag 

hoppades och trodde att den 

skulle leda till förbättringar 

och att vi skulle få bra hand- 

minska de närmaste åren. 

Det genomgående på de 

olyckor som jag studerat är att 

insatserna har avstannat när 

man konstaterat att det läcker 

ut eller läckt ut petroleum. 

Dessutom verkar räddningstjänsten 

nästan regelmässigt 

lägga skum på en sådan olycka 

oavsett om det är bensin eller 

diesel i transporten. 

Snabbare tätning 

Det räddningstjänsten måste 

bli bättre på är att täta läckage 

så att man kan behålla produkten 

i fordonet i stället för 

att det läcker ut, det kan 

ibland vara mer bråttom att 

täta läckaget än att lägga 

skum. 

Dessutom måste de tekniker 

lingsprogram i kommunerna. 

Tyvärr verkar det nu som det 

enda riktmärket har varit 

kommunernas självbestämmande. 

Det tycks ha blivit fritt 

fram att reducera deltidsstyrkorna 

eller helt enkelt lägga 

ner brandstationer. 

Vem hade förväntat att det 

var så den nya lagen skulle tolkas? 

Inte jag i alla fall. Man 

plockar bort brandförmän, 

man nöjer sig med att ha first 

responders, styrkeledare, arbetsledare 

och allt vad man 

kallar dem, flera mil bort. Förmannen/räddningsledaren 

finns alltså miltals från brandmännen 

som ska rycka ut. 

Brandmännen på plats tvingas 

i akutläget fatta kanske livsviktiga 

beslut när det gäller taktik 

och annat de inte utbildats för. 

Varför nya benämningar? 

Runtom i landet uppfinner 

man ny nomenklatur, med befattningar 

jag aldrig sett i utbildningsprogrammen 

för 

räddningstjänsten i Sverige exempelvis 

styrkeledare, arbetsledare, 

enhetschef och first responder. 

Var i lagtexten finns 

dessa benämningar? 

Det är lätt att misstänka att 

man uppfinner detta enbart 

för att kringgå att behöva utbilda 

förmän på deltid. Hoppas 

att jag har fel. Varför kan 

man inte ha kvar de befattningar 

man fått utbildning 

för? 

35 

som används för att begränsa 

utspridning av de produkter 

som läckt ut bli effektivare. 

I Sirenen nr 7 2004 säger 

man att det är upp till branschen 

att se till att handlingar 

finns tillgängliga. Den lag som 

reglerar transporter av farligt 

gods anger tydligt vad som 

gäller för transporthandlingar, 

denna lag trodde jag var till 

för att räddningstjänsten ska 

kunna göra en snabb och riktig 

insats lika väl som att ange 

för avsändare transportör och 

mottagare vad som gäller. 

Bengt Sörlin 

Sollefteå 

Nya lagen har gett fritt 

fram att lägga ner styrkor 

Avslutningsvis hoppas jag 

att länsstyrelserna lever upp 

till sin roll som tillsynsmyndighet. 

Att de aktivt granskar 

kommunernas handlingsprogram 

samt att det finns både 

riskanalyser och konsekvensbeskrivningar 

för de nedskärningar 

som genomförs enbart 

av ekonomiska skäl ute i kommunerna. 

Att det går att påverka myndigheterna 

visas i grannkommunen 

Vilhelmina, där man 

ville lägga ner två deltidsstationer. 

Länsstyrelsen i Västerbotten 

gick emot kommunens 

nedläggsbeslut. Heder åt den 

länsstyrelsen och åt killarna i 

deltidskåren som tog strid och 

engagerade sig. 

Herman Persson 

Brandförman, Dorotea 

Också du kan tycka till 

på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 rader 

eller 3 000 tecken på datorn, 

inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad 

Skicka gärna på e-post: 


Manusstopp för nr 1/05 är 

15 januari. Välkommen!

36 

Seminarier om olycksundersökningar 

I februari genomför Räddningsverket 

fyra seminarier för 

att hjälpa kommunerna att 

komma igång med olycksundersökningar. 

– Vi kommer att visa hur 

olycksundersökningar kan användas 

i säkerhetsarbetet och 

även ge exempel från kommu- 

Nyutgivet från 

Räddningsverket 

Statistik 

Räddningstjänst 

i siffror 03 

Årsrapport med beskrivning 

av svensk räddningstjänsts utformning 

och insatser. Den 

åttonde i ordningen från 


Best nr: I99-114/04. 

Utbildning 

Utbildningar inom risk och 

säkerhet 2005 

Räddningsverkets utbildningskatalog 

för 2005. Här 

finns alla grundutbildningar, 

vidareutbildningar och uppdragsutbildningar 

Best nr: U40-311/04. 

Så här beställer du 

Annan utgivning 

ner som är på gång, säger projektledaren 

Anders Bergqvist. 

Seminarierna hålls i Umeå (1 

februari), Rosersberg (2 februari), 

Skövde (8 februari) och 

Hässleholm (9 februari). 

Mer information finns på: 

www.raddningsverket.se 

Ny sotningsutbildning 

Åttasidig broschyr om den 

nya sotningsutbildningen, 

presentation av yrket. 

Best nr: U40-639/04. 

Aktuellt-brev 

Utmärkning av personal 

och utrustning (nr 7) 

Detta Aktuellt-brev ersätter 

nr 5 från i år. 

Tar upp rekommendationer 

för enhetliga varselkläder på 

skadeplats. Information från 

Räddningsverket, samt hela 

den information som finns i 

Vägverkets broschyr (se annan 

utgivning i denna spalt). 

Ange beställningsnummer samt din adress. 

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes. 

Fax: 054-13 56 05. 

E-post: publikationsservice@srv.se 

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 

651 80 Karlstad. 

Rekommendationer för 

varselkläder på skadeplats 

Broschyr från Vägverket med 

rekommendationer och teknisk 

beskrivning av varselkläder 

för insatspersonal. 

Beställning: 0771-119 199, 

epost: vagverket@vv.se, hemsida: 

www.vv.se 

MIMMS – på svenska 

Mimms står för Major incident 

Medical Management 

and Support. Ett metodiskt 

sätt att hantera allvarliga händelser. 

Mimms startades ursprungligen 

som en lokal kurs i Manchester. 

Kursen har blivit 

framgångsrik och spridits 

över världen. Här har Mimmsprinciperna 

översatts till 

svenska förhållanden och 

dess terminologi. 

Beställning: Studentlitteratur, 

Lund. Tel 046-31 20 00, 

fax 046-30 53 38. 

Pris: 215 kronor. 

Brandvägg 

Doktorsavhandling av Anna- 

Lena Göransson, Räddningsverket. 

Brandvägg beskriver hur en 

grupp brandmän, som konsekvent 

framhåller att de är 

praktiker och inte teoretiker, 

förhåller sig till den språkbur- 

OBS – kan inte beställas 

från Räddningsverket 

na kunskapen och det språkburna 

kunskapandet i sin yrkesutbildning. 

Avhandlingens övergripande 

syfte är att bidra till reflektion 

och dialog kring språkandets 

betydelse för lärandet. 

Boken är utgiven av Malmö 

högskola och kan beställas via 

e-post på: 

beställning@lut.mah.se . 


Gasmätningens grunder 

Praktisk bok om mätning av 

gaser och ångor från brandfarliga 

och explosiva gaser 

och vätskor. 

En uppdatering av tidigare 

bok från 1990. Författare är 

Lars H Landström. 

Beställning: www.pheldo.se 

Pris: 350 kr plus frakt 

Lagen om skydd 

mot olyckor 

En diger handbok på 383 sidor 

från Brandskyddsföreningen 

som går igenom lagen, 

med beskrivningar och 

kommentarer. Boken är tänkt 

att kunna fungera som uppslagsbok. 

Författare är Johan Hermelin, 

Göran Schnell och Harald 

Dryselius. 

Beställning: SBF tel 08-588 

474 00, www.svbf.se 


Flera remissinstanser, bland 

andra Räddningsverket, 

krävde att det i nya lagen 

skulle finnas straffsanktioner 

för dåligt brandskydd. 

Så blev det inte. 

Nu tänker räddningstjänsten 

och polisen i Stockholm 

uppvakta för en förändring. 

– Det är beklämmande att 

den som cyklar utan ringklocka 

kan få böta 200 kronor, 

men att man inte kan få böter 

för att man riskerar folks liv genom 

att låsa en nödutgång, säger 

Patrick Widell, närpolisbefäl 

i Stockholm. 

Räddningstjänsten i Stockholm 

tänker uppvakta Räddningsverket, 

polisen vänder sig 

till Justitiedepartementet för 

att framföra synpunkterna. 

– Vi var inom vårt distrikt landets 

krogtätaste område, en 

del krogar runt Stureplan har 

öppet till fem på morgonen. 

Skyddet är inte sämre än på andra 

ställen. Men tätheten gör 

att sannolikheten är större att 

en olycka inträffar just där nästa 

gång, säger brandinspektör 

Lars Thidevall. 

Inget straffar dåligt skydd 

Torkel Schlegel, jurist på Räddningsverket, 

konstaterar att 

det inte finns någon lag som 

straffar den som har dåligt 

brandskydd. 

Räddningsverket ville få in 

det i lagen om skydd mot 


Stockholm vill ha lag som 

straffar dåligt brandskydd 

olyckor, men lyckades inte. 

Blockerade utrymningsvägar 

eller att man släpper in för 

många personer kan inte straffas 

med hänvisning till vållande 

av fara för annan person. 

– Då måste det vara en konkret 

och mätbar fara. Och det 

är det inte. Risken att brand utbryter 

är ju väldigt liten och 

inte mätbar, säger Schlegel. 

Räddningstjänsten kan hota 

med vite om exempelvis en 

nödutgång blockeras, men inte 

utdöma böter. 

– En ägare kan öppna en nödutgång 

på vår begäran och 

undvika vite, när vi åkt kan de 

blockera den igen, konstaterar 

Lars Thidevall. 

Säkerhetsbälte i Värmland-Närke? 

Länsstyrelsen i Värmland 

vill utveckla ett säkerhetsbälte 

som sträcker sig mellan 

Karlstad och Örebro. 

Och med Räddningsverket 

som motor. 

Det är med anledning av att regementet 

A9 i Kristinehamn 

föreslås att flyttas som länsstyrelsen 

försöker hitta vägar för 

etableringar som kan ge ersättningsjobb. 

I försvarspropositionen lämnades 

förslaget att Räddningsverkets 

internationella enhet 

utökas och förläggs till Kristinehamn. 

Det handlar om drygt 

100 nya tjänster. Det stöder 

länsstyrelsen och vill dessutom 

Kolding i 

90 sekunder 

I årets sista utgåva av videoserien 

90 Sekunder uppmärksammas 

Räddningsverkets utredning 

om miljökonsekvenserna 

efter branden i Jysk Bäddlager 

och Barnens Hus i Östersund. 

Andra inslag: 

■ "Öckerö-modellen". Representanter 

från kommunen redogör 

för modellen som enligt 

räddningschefen Kenneth Ericson 

innebär någonting helt annat 

än små insatsstyrkor. 

■ Fyrverkeribranden i Kolding, 

Danmark. Insatsledaren 

och representanter för Beredskabstyrelsen 

berättar. 

■ Handledare och elever delar 

med sig av erfarenheter från 

SMO-elevernas praktik. 

■ Från American Heat hämtas 

ett reportage om en besvärlig 

livräddningsinsats av flera offer 

ur en avloppsbrunn. 

90-Sekunder kan beställas 

som DVD eller VHS från: 90-Sekunder, 

Räddningsverket, 

651 80 Karlstad, eller e-post: 

rib@srv.se 

förlägga ett sammanhållet insats- 

och kompetenscentrum 

för civil kris- och katastrofhantering, 

lämpligt för både civil 

och militär personal, till Kristinehamn. 

Länsstyrelsen föreslår dessutom 

att: 

■ Räddningsverkets enhet 

för brandfarliga och explosiva 

varor, Bex, flyttas från Solna till 

Karlstad. 

■ Folkhälsoinstitutet, Strålskyddsinstitutet 

och Elsäkerhetsverket 

lokaliseras i regionen 

Karlstad-Kristinehamn- 

Hammarö. 

■ Ett nationellt kompetenscentrum 

för översvämningsrisker 

bildas och kopplas till 

Brister i transporter 

av farligt gods 

Var fjärde transport av farligt 

gods har brister. 

Det visar statistik från polisen. 

Polisen gör varje år drygt 

6 000 kontroller av vägtransporter 

med farligt gods. Räddningsverket 

har analyserat omkring 

hälften av tillsynsrapporterna, 

varav samtliga från storstadsområdena. 

De vanligaste felen är att lastbilarna 

saknar kontrollerade 

brandsläckare och att godsdeklarationerna 

är ofullständiga. 

De svarar för omkring hälften av 

anmärkningarna. Andra ofta förekommande 

brister är fel i de 

Insatskort för tåg och en ny 

version av Lupp-ledning och 

-uppföljning. 

Det är några av nyheterna i 

den nya versionen av Rib 

(Räddningsverkets integrerade 

beslutsstöd) som nu är klar. 

I nr 1 2005 finns även, värderingsinstrument 

för kemikalie- 


■ Haverikommissionen samlokaliseras 

med NCO, i Karlskoga. 

– Jag är naturligtvis positiv 

till att stärka och profilera regionen 

inom området risk och 

säkerhet, säger Räddningsverkets 

generaldirektör Christina 

Salomonson. Men förslagen 

måste betraktas som en önskelista 

sett ur ett regionalt perspektiv. 

– Däremot är jag direkt avvisande 

till förslaget att flytta 

Bex från Solna till Karlstad. 

Kompetens inom området har 

byggts upp under ett antal år 

och behöver stabila förutsättningar. 

skriftliga instruktionerna för 

transporten, felaktig märkning 

och felaktiga etiketter på kollin 

samt bristfällig skyltning av fordon 

och containrar. 

– Åkerinäringen, som svarar 

för transporterna, måste skärpa 

den interna kontrollen genom 

de säkerhetsrådgivare som ska 

finnas, säger Bo Zetterström, 

Räddningsverkets verksamhetsansvarige 

för transport av farligt 

gods. 

Positivt är att bristerna trots 

allt minskat under den senaste 

femårsperioden. 

Insatskort för tåg på nya Rib 

hantering och ett nytt indikeringsinstrument. 

Räddningsverket och Banverket 

har ingått avtal om att insatskort 

för tåg får visas via Rib. 

Rib kan beställas via 

www.rib.srv.se eller supporttelefon 

054-13 55 30.

Sirenen Nr 8 • 2004 Platsannonser 37 


Ett synbart bevis på uppskattning är statyetten från Video Fuego. Men viktigare för Birger Markusson 

är själva filmen, 38 minuter om spåren efter terrorattacken mot World Trade Center i New York. 

Filmade terrorattack 

Markussons jobb prisvärt 

Birger Markussons jobb är 

att dokumentera händelser 

inom räddningstjänst. 

Nu har han fått pris för 

det. 

– Så här på ålderns höst. 

Kanonroligt, säger han. 

Några veckor efter attacken 

mot World Trade Center var 

Birger Markusson, Räddningsverket, 

på plats i New York. 

Det blev en film om katastrofen, 

om livet på brandstationerna 

efter att närmare 400 

kollegor dött. Filmen döptes 

till ”The unthinkable becomes 

reality” (Det otänkbara blir 

verklighet) och blev 2001 en 

specialutgåva i videoserien 90 

sekunder. 

Nu har den i konkurrens med 

filmer från 21 andra länder 

prisbelönats som bästa dokumentär 

vid ”Video Fuego” i 

Spanien. 

– Jag värderar det väldigt 

högt, säger Birger Markusson. 

Birger har sett många händelser 

genom kameralinsen. 

Han var på plats efter tågolyck- 

Annonsera i Sirenen – boka senast 17 januari 

Sirenen är perfekt för dig som 

ska rekrytera personal inom 

räddningstjänst och skydd mot 

olyckor. 

Ingen tidning i branschen har 

sådan täckning som Sirenen. 

Nästa nummer trycks 1 februari. 

För att vi ska hinna få med 

din annons vill vi att du förhandsbokar 

utrymme senast 17 

januari samt lämnar färdig annons 

senast 24 januari. 

Spaltbredder 

Våra spaltbredder är: 

an i Madrid, har filmat i Afghanistan, 

Algeriet och många andra 

länder. Resdagarna är 

många, men oftast inom Sverige. 

Hans filmer dokumenterar 

oftast utvecklingen inom 

svensk räddningstjänst. Och de 

flesta vet vem Birger är. Det fick 

han om inte annat bekräftat efter 

att utmärkelsen i Spanien 

blivit bekant. 

– Väldigt många runt om i 

landet har hört av sig och gratulerat, 

det uppskattar jag väldigt 

mycket. 

Bestående intryck 

Birger Markusson tillbringade 

tio dagar i New York hösten 

2001. Det blev 38 minuter film. 

Vilka är dina starkaste intryck 

från besöket? 

– Det var brandmännen jag 

mötte, killarna på golvet, och 

hur dåligt de mådde psykiskt. 

Jag var också med på en begravning 

som gav oerhört 

starkt intryck. 

”Video Fuego” startades 1987 

och hålls i Badajoz i södra Spanien. 

Det är en gala där film, 

1 spalt 41,4 millimeter 

2 spalter 87,8 millimeter 



5 spalter 227 millimeter 

Priser 

Priset är 16 kronor per spaltmillimeter 

för svartvita annonser, 

18 kronor per spaltmillimeter 

för färgannonser (priserna är 

exklusive moms). 

Räkna ut priset 

Vad annonsen kostar räknar du 

multimedia och stillbild inom 

räddningstjänstområdet tävlar. 

Dokumentär och utbildning 

är ämnesområdena inom 

de tre kategorierna. 

Birger Markussons bidrag var 

ett av 22 inskickade som nominerades 

för dokumentärpriset 

inom filmkategorin. 

– Bidragen visades under tre 

dagar. En japan vann priset för 

bästa utbildningsfilm. 

Varför har du inte deltagit 

tidigare med filmen? 

– Jag fick inbjudan först i år, 

och det var den enda film jag 

hade som var på engelska, franska 

eller spanska, vilket är ett 

krav. Så jag skickade in den. 

Tacktal är kutym vid galor. 

Vem tackar du? 

– Torwald Snickars från 

Stockholm. Han hade varit i 

New York något år tidigare och 

studerat brandskydd, han hade 

kontakter. Utan Torwalds hjälp 

hade aldrig dörrarna öppnats 

för mig och jag hade aldrig 

kunnat filma. 

PER LARSSON 

ut enligt följande exempel: En 

svartvit annons som är 3 spalter 

bred och 150 millimeter hög 

kostar 7 200 kronor (3 x 150 x 

16). Priset för färgannons i samma 

storlek blir 8 100 kronor 

(3x150x18). 

Kontakt 

Ring eller e-posta om du har några 

frågor. Kontaktperson för 

annonser är i första hand Per 

Larsson, tel 054-13 51 02. Du 

kan även tala med Gunno Ivansson 

eller Stig Dahlén. 

Intresseanmälan 

Kan du tänka dig att jobba som Räddningschef i Hammarö 

kommun? 

Är du intresserad eller har frågor rörande tjänsten, mejla till 

Brandmannaklubben Hammarö: bo.nilsson@comhem.se 

Senast 15/1-05 vill vi ha ditt svar. 

Nacka kommun 

Nacka kommun har ca 80 000 invånare och är en expansiv och attraktiv 

kommun med stora grönområden, insjöar, kust och skärgård. 

Nacka Brandförsvar 

söker 

3 Brandmän 

Nacka brandförsvar tillhör region Stockholm, vilket innebär 

att vi har ett nära samarbete med brandförsvaren i 

Värmdö, Lidingö, Stockholm, Solna, Sundbyberg och 

Ekerö. Vi har idag 50 anställda. 

Det är meriterande om du har genomgått SRV:s Bm-utbildning 

eller motsvarande. Du har lätt för att samarbeta 

och har god hälsa, kondition och styrka. Vi erbjuder dig en 

tjänstgöring på 42 timmar/vecka delat dygn. För tillsvidareanställning 

krävs att du har körkortsbehörighet C eller 

motsvarande. 

Din ansökan, med bifogat testprotokoll som styrker din arbetsförmåga, 

skickar du till: Nacka Brandförsvar, 131 81 

Nacka. Märk ansökan ”Brandman”. Ansökan kan även göras 

på http://proof.nacka.se/enkatpoll.asp?ProofID=5589 

Ansökan ska vara inkommen senast den 14 januari 2005. 

Information kan du få av: 

Räddningschef Per Höglund, telefon 08-718 80 94, 

alternativt Rolf Harlert, telefon 08-718 80 96. 


är Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingen 

inom räddningstjänsten och skydd mot olyckor. Är du inte redan 

prenumerant – bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis! 

Skicka kupongen till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40 

❐ 

Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen 

❐ Adressändring 

❐ 

Avsluta prenumerationen 

Namn ……………………………………………………………………… 

Gatuadress ……………………………………………………………… 

Postadress ………………………………………………………………… 

Vid adressändring/avslut 

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ……………………… 

Vid adressändring 

Gamla gatuadressen……………………………………………………… 

Gamla postadressen………………………………………………………

38 

Toppvinsten till Nynäshamn 

Den här gången kom den först öppnade rätta 

lösningen från Nynäshamn. Vi på Sirenen säger 

grattis till Lennart Liljehammar och övriga vinnare. 

Rätt lösning av krypto nr 7/04 gav följande 

mening i de tonade rutorna: 

Plåtad plåt 

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret 

etc): Lennart Liljehammar, Nynäshamn. 

2–4:e pris (cykelhjälm): Lars Rymark, Löddeköpinge, 

G Olsson, Göteborg, Owe Qvarnström, Gävle. 

5–8:e pris (resebrandvarnare): Lena Markendahl, 

Götene, Bertil Hansson, Orsa, Lars Möller, Glumslöv, 

B-L Magnusson, Grums. 

Lösningen till kryptot 7/04 

krypto 


Samma tal – samma bokstav 

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna. 

Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden. 

Regeln är att samma siffror motsvaras av samma bokstav 

hela kryptot igenom. 

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en 

mening som har koppling till bilden. 

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet, 

kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: resebrandvarnare. 

Skicka lösningen senast den 17 januari till: ”Kryptot”, 

Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad. 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


Jo, det är en 

brandpost... 

Så här i julbordstider visar vi en 

bild som Herman Persson i Dorotea 

knäppte på ett hotell i 

Lycksele när Brandmännens 

Riksförbund hade länsträff. 

”Inte helt lätt att komma åt 

den här brandposten om det 

skulle börja brinna”, kommenterar 

Herman sin bild. 

■■ ■ Har också du en bild 

med något roligt eller udda 

motiv med anknytning till 

räddningstjänst och skydd mot 

olyckor – skicka den till Sirenen. 

Vi belönar alla som får sin bild 

publicerad med Sirenens Tshirt. 

Kom ihåg att uppge önskad 

storlek. 

Brandingenjör Lars Strandh, 40, 

är ny ställföreträdande räddningschef 

i Stenungsund. Han 

jobbade tidigare vid räddningstjänsten 

i Kalmar. Strandh ersätter 

Esa Haapamäki, 39, som 

börjat på ÅF. Erik Leveau (från 

Carl Bro i Malmö) har tillträtt en 

nyinrättad tjänst som brandingenjör 

i Stenungsund. 

I förra numret berättade vi att 

Rickard Hansen, 36, börjar som 

räddningschef i Kalmar 1 januari 

2005. Nu är det även klart att 

Annette Andersson, 42, i februari 

blir ny förvaltningschef. Hon 

är i dag personalchef i Borgholms 

kommun på Öland. 

Tina Håkansson, 34, är ny 

ställföreträdande räddningschef 

i Halmstad. Hon har jobbat 

vid räddningstjänsten sedan 

1996 och ersätter Hans Ekberg 

som tidigare tog klivet upp till 

räddningschef. 

Åmål har två nya ställföreträdande 

räddningschefer från årsskiftet. 

Det är Stellan Lundkvist, 

60, som varit ställföreträdande 

räddningschef i Årjäng, och 

Tommy Kihlberg, 52, som varit 

brandmästare i Åmål. 

Ställföreträdande räddningschef 

Hans Felixon kliver ett steg 

upp och blir ny räddningschef i 

Ödeshög från årsskiftet. Han ersätter 

Per-Olof Lindelöf. Tjän- 

Redaktion 

Stig Dahlén 

Chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

054–13 51 04, e-post: 


Per Larsson 

Reporter 

054–13 51 02 

e-post: 

per.larsson@srv.se 

Gunno Ivansson 

Layoutare, reporter 

054–13 51 06 

e-post: 

gunno.ivansson@srv.se 

sten som ställföreträdande köper 

kommunen från Motala 

(Ingmar Unosson). Lindelöf är 

numera säkerhetschef i kommunen. 

Brandingenjör Marie Hansson 

arbetar sedan i september på 

Bengt Dahlgren AB i Malmö. 

Hon kommer närmast från 

räddningstjänsten i Lund, där 

hon var tillförordnad chef på 

räddningstjänstavdelningen. 

Anders Nälstedt har utsetts 

till ny räddningschef i Hässleholm/Perstorp 

efter Benny 

Ståhl, som går i pension 1 april. 

Ställföreträdande räddningschefen 

i Umeå Roger Larsson 

slutar vid årsskiftet efter 30 års 

tjänst i kommunen. Fredrik 

Thoms har anställts som riskhandläggare 

och kommer även 

att arbeta med beredskapsfrågor. 

Thoms har tidigare bland 

annat varit officer i Uppsala. 

Øresund Safety Advisers AB utökar 

med två konsulter, Andreas 

Lindgren, brand- och riskhanteringsingenjör 

(närmast från 

Prevecon) och Cecilia Sandström, 

riskhanteringsingenjör 

Sirenens uppgift är att beskriva 

utvecklingen inom Räddningsverkets 

ansvarsområden och stimulera 

till debatt i dessa frågor. 

Enbart Inledaren på sidan 2 är att 

betrakta som Räddningsverkets 

officiella linje. 

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. 

Adress: Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad. 

Telefax: 054–13 56 40 

e-post: sirenen@srv.se 

Prenumeration är gratis. Beställes 

skriftligt genom att skicka in 

prenumerationstalongen som 



Näst Sista 

Foto: HERMAN PERSSON 

(nyexaminerad från LTH). 

Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund 

har omorganiserat 

för att anpassa sig till den 

nya lagen. Förebyggande- och 

räddningsavdelningen har ersatts 

av Avdelningen Skydd och 

samhälle och Avdelningen Insatsstöd. 

Leif Isberg är chef för 

Skydd och samhälle, där Stefan 

Bengtsson från 1 januari är ny 

brandingenjör. Chef för Insatsstöd 

är brandingenjör Karl- 

Gunnar Alvekrans, tidigare på 

förebyggandeavdelningen. Organisationen 

omfattar även en 

administrativ stab med Sven- 

Åke Josefsson som chef och en 

funktion för Tillsyn och myndighetsfrågor 

med Bo Molin som 

chef. 

Räddningstjänsten Norduppland 

är namnet på det nya kommunalförbund 

som bildas vid 

årsskiftet, en sammanslagning 

av räddningstjänsterna i Tierps 

och Östhammars kommun. 

■ ■ ■ HÖR AV DIG 

när personer på ledande poster 

i din organisation byter 

jobb eller någon nyanställs. 

Adresser finns i redaktionsrutan 

här nedan (givetvis kostar 

det inget att ”annonserna” 

dessa nyheter). 

finns i slutet av varje nummer. 

Upplaga: 36 000 exemplar. 

Adressändring görs genom att 

fylla i talongen som finns i slutet 

av varje nummer. Talongen faxas, 

054-13 56 40 eller skickas 

till: Prenumeration, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad. 

Kom ihåg att uppge gamla 

adressen vid adressändring! 

Tryck: VLT Press, Västerås. 

Tryckt på miljövänligt papper. 

Tryckdag detta nummer: 8 dec. 

Nästa nummer, 1/05, trycks den 

1 februari. 

39 

Rock n´ Roll! Sista helgen i november fick gubben full 

dos av det som pumpas in i öronen på våra ungdomar. 

Två nattklubbsbesök. Fredag chaffis åt dottern 

till Mariestad och hårdrockbandet Rallypack från Göteborg, 

kvällen efter fick en arbetskompis taket i Nöjesfabriken 

i Karlstad att lyfta med Mustang Sally och andra 60talsröjarlåtar. 

Bandet hade inte lirat på åtta år och givetvis 

måste jag var med om denna come back. 

Precis som i Mariestad 

kryllade golvet före scenuppträdandet 

av tonåringar, 

dansandes med 

alkoläsk i näven. Om 

denna förrädiska dryck 

med syftet att lura in 

ungdomar i alkoholberoende 

skulle jag kunna 

skriva mycket. Men det 

jag reagerade mest över 

var ljudnivån. I Karlstad fick redaktionskollegan Gunno 

backa 30 meter för att över huvud taget stå ut. I Mariestad 

fladdrade mina tunna hårstrån av tryckvågen från högtalarna. 

Tack och lov hade dottern övertygat mig om att det 

krävdes maximalt hörselskydd. Men alla dessa skyddslösa 

ungdomar därute, i Mariestad och på alla andra platser i 

Sverige – hur många kommer inte att drabbas av tinnitus 

med livslångt lidande och för samhället kostsamma sjukskrivningar. 

Måste det vara så? 

Varför gör inte kommunernas hälsovårdsnämnder inspektioner 

på plats på motsvarande sätt som räddningstjänsten 

i en del städer sena festkvällar börjat kolla brandsäkerhet 

och nödutgångar på nöjesställen? Ut och mät 

ljudnivåerna, varna arrangörer som inte har koll, följ upp 

och nästa gång högsta tillåtna decibelnivå överskrids – dra 

ur kontakten! Det är förmodligen enda sättet att få arrangörer 

och band att följa reglerna. 

Tinnitus kan bli en ny folksjukdom – och den känns så 

onödig. Ännu en uppgift för Räddningsverket månne, som 

i ambitionen att bli ”Säkerhetsmyndigheten” tycks vilja ta 

till sig allt som har med folkhälsa att göra? 

Vad du än gör – krocka inte med en stadsjeep 

Häromdagen höll jag på att bli mosad av ett monster, en 

så kallad SUV. I vägkorsningen hann jag undan med minsta 

marginal. SUV står för Sport Utility Vehicle och har blivit 

den senaste statusprylen för fåfänga stadsbor att visa 

grannen att de har något häftigare på garageuppfarten. 

Jag har aldrig fattat vitsen med dessa ”stadsjeepar”, varför 

var och varannan stadsbo ska glida runt i en fyrhjulsdriven, 

bensinslukande miljöbov. För mig hör sådana här 

fordon hemma i Australiens outback och andra ödemarker 

långt från asfalt och allfarsvägar. Men i Stockholm, Göteborg, 

Karlstad… Nej! Trafikfarliga är de också – för oss 

som sitter i normala bilar som Volvo V40 eller VW Golf. 

Kör du en sådan – vad du än gör, krocka inte med en SUV! 

Golfen möter en stridsvagn. Du är chanslös. 

Förbjud försäljning till allmänheten 

Länge var smällare ett gissel för människor, hundar och katter. 

När de för något år sedan äntligen förbjöds 

satsade importörerna och försäljarna av pyrotekniska 

varor på en ny och värre form; raketer 

med bomber som kan skjuta huvudet 

av människor och som kan orsaka förödande 

bränder när de hanteras fel. 

Fyrverkerier rätt hanterade är vackra 

skådespel, men som det nu börjat urarta 

finns det bara ett sätt – förbjud 

försäljning till allmänheten! Låt i 

stället certifierade, välutbildade 

arrangörer sköta avfyrningarna. 

Med dessa ord önskar jag alla 

läsare God Jul och ett Gott 

2005. Har du julklappsbekymmer, 

köp en brandvarnare 

till någon vän! Den är 

billig, men kan bli den viktigaste 

och mest värdefulla 

julklappen i hans eller hennes 

liv. 

Tinnitus kan 

bli vår nästa 

folksjukdom 

Sista ordet 

från Stig Dahlén 

Sirenens chefredaktör 

Välkommen med synpunker! 

e-post: stig.dahlen@srv.se 

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs 

i denna kolumn är hans personliga och har inget med 

Räddningsverkets ståndpunkter att göra.

Posttidning B 

Returadress: 

L 257 

651 80 Karlstad 


Nr 8 2004 

önskar Räddningsverket alla som vi samarbetat med under 2004. 

Vi hoppas på goda relationer också under 2005. 

I stället för att köpa julkort och porto sätter vi in 25 000 kronor på 

organisationen Läkare utan gränsers postgirokonto. 

Christina Salomonson, Generaldirektör Räddningsverket 

Foto: BO NYSTRAND

Sirenen Nr 8 • 2004 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?