17.09.2013 Views

Inspirationsmaterial till Anton Henning - Magasin 3 Stockholm ...

Inspirationsmaterial till Anton Henning - Magasin 3 Stockholm ...

Inspirationsmaterial till Anton Henning - Magasin 3 Stockholm ...

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

INSPIRATIONSMATERIAL FÖR SKOLOR<br />

HÖSTEN 2012<br />

ANTON HENNING<br />

TOO MUCH SKIN, TASTE & TURPENTINE<br />

SOMETHING TURNED INTO A THING<br />

CHRIS BURDEN<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>, Portrait No. 319, 2011


INSPIRATIONSMATERIAL FÖR HÖGSTADIE- OCH GYMNASIELÄRARE OCH ELEVER<br />

Fakta, frågeställningar, diskussionsämnen, övningar och tips i anknytning <strong>till</strong> utställningarna på <strong>Magasin</strong> 3<br />

<strong>Stockholm</strong> Konsthall höstsäsongen 2012:<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> – Too Much Skin, Taste & Turpentine, 7 sept – 9 dec 2012, curator Richard Julin.<br />

Something Turned Into a Thing, 22 sep 2012, samt 8 feb – 2 juni 2013, curator Tessa Praun.<br />

Chris Burden, 22 september – 9 dec 2012, curator Tessa Praun.<br />

Övningarna i inspirationsmaterialet kan användas i enskilda skolämnen som t.ex. svenska, bild, samhällskunskap,<br />

historia, filosofi, musik eller ämnesövergripande. Materialet är utformat med fokus på högstadie- och<br />

gymnasieelever, men mycket av innehållet kan anpassas även för yngre elever.<br />

Ni kan möta konsten i en visning <strong>till</strong>sammans med en av konsthallens guider eller arbeta på egen hand. På<br />

<strong>Magasin</strong> 3:s hemsida, www.magasin3.com, finns förutom inspirationsmaterialet mycket annat material att<br />

använda före, under eller efter ett besök.<br />

<strong>Inspirationsmaterial</strong>et är idémässigt framställt och producerat av <strong>Magasin</strong> 3.<br />

BOKA EN SKOLVISNING ELLER EGET BESÖK<br />

Vi välkomnar lärare att boka en visning eller att besöka oss på egen hand med sina elever. För skolor är avgiften<br />

för en guidad visning 1000 kr/grupp. Fri entré för studenter under 20 år, för övriga studenter är avgiften<br />

40 kr.<br />

Om ni kommer på egen hand måste ni ge oss information i förväg om hur många ni är som kommer,<br />

samt vilket datum och tid.<br />

För bokning och information vänligen kontakta:<br />

Erika Magnusson<br />

Tel: 08-545 680 40<br />

E-mail: magnusson@magasin3.com


ANTON HENNING<br />

TOO MUCH SKIN, TASTE & TURPENTINE<br />

7 sep – 9 dec 2012<br />

Curator: Richard Julin<br />

If you want clean thinking; change your ideas as often as you do your shirt<br />

- Francis Picabia<br />

INLEDNING<br />

Den tyske konstnären <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s arbeten beskrivs ofta som så kallade allkonstverk eftersom han obehindrat<br />

blandar måleri, skulptur och video och blandar verken <strong>till</strong> en enda rumslig installation. <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s verk<br />

är gåtfulla och undviker kategorisering. Flytande lätt skiftar han mellan abstrakta uttryck och figurativa inslag<br />

och skapar sin egen originella bildvärld. Han blandar s<strong>till</strong>eben, landskapsmåleri, interiörer och porträtt. <strong>Anton</strong><br />

<strong>Henning</strong>s influenser kommer från såväl modernistiskt måleri, exempelvis Francis Picabia, Pablo Picasso, Hans<br />

Arp och Francis Bacon, liksom mer samtida, populärkulturella fenomen. <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s bredd och variation i<br />

sitt konstnärskap erbjuder många möjligheter <strong>till</strong> att diskutera konst och estetik, konstens funktion i vår samtid<br />

men även dess funktion under 1900-talet, samt de inflytelserika konstnärer som var med och utvecklade konstbegreppet<br />

under 1900-talet.<br />

Utställningen på <strong>Magasin</strong> 3 fokuserar främst på <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s måleri och tar fasta på hur det förhåller sig<br />

<strong>till</strong> skulpturens rumsliga dimension och potential. <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> har en bredd där han ”äter” vår historia och<br />

samtid, smälter dem och producerar en helhet så mycket större än de enskilda verken <strong>till</strong>sammans. I utställningen<br />

visas måleri, skulptur, teckningar, collage och video. Utställningen Too much Skin, Taste & Turpentine<br />

utspelar sig på två våningar. I den övre salen befinner sig en stor salong. Här erbjuds den totala <strong>Henning</strong>-upplevelsen<br />

där man kan kliva in i en värld av måleri och skulpturer. Man blir själv del av verket. Och när man står<br />

utanför salongen har man möjligheten att se själva seendet: blicken faller på de i salongen som tar in konsten.<br />

I den nedre, större salen befinner sig en mängd målningar, skulpturer och filmer som adderar <strong>till</strong> den här introduktionen<br />

av <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s konstnärskap för en skandinavisk publik. <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s konst har en mängd<br />

kopplingar <strong>till</strong> konsthistorien och han förhåller sig <strong>till</strong> konstnärer som Gustave Courbet, Henri Matisse, Pablo<br />

Picasso, Francis Picabia, Marcel Duchamp, Hans Arp och andra modernister samt mer samtida konstnärer.<br />

ANTON HENNING<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> är en av Tysklands mest spännande samtida konstnärer. Han är född i Berlin, Tyskland 1964.<br />

Efter några år i London och New York, bor och verkar han nu i Manker, nära Berlin. Trots att han har haft ett<br />

flertal stora utställningar i Europa, USA, Sydamerika och Asien är han inte särskilt känd i Skandinavien. Utställningen<br />

på <strong>Magasin</strong> 3 är den första introduktionen <strong>till</strong> hans konstnärskap för en skandinavisk publik.<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> utbildade sig på konstskola i Berlin, men avbröt sin utbildning. Han beslutade sig för att lära sig<br />

yrket själv och det tog inte lång tid förrän han behärskade måleriets hantverk. Trots att han är målare i grunden<br />

arbetar han också med skulptur, fotografi, video, men även musik. Tidigt i sin karriär, på 1990-talet, startade<br />

han <strong>till</strong> och med ett fiktivt musikband the Manker Melody Makers; där han spelar alla roller i bandet själv och<br />

filmade bandets föreställningar som om de var verkliga.


För <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> är det viktigt med en konstnärlig frihet och att kunna röra sig fritt mellan t.ex. måleri, skulp-<br />

tur och teckning. Ibland sammanför han gärna olika medier inom ett och samma verk. Han begränsar sig inte<br />

heller <strong>till</strong> ett motiv eller en genre utan målar vad som faller honom in. Han drivs av lust och målar det som finns<br />

i sin nära omgivning och de intryck som inspirerar honom.<br />

De abstrakta motiven består <strong>till</strong> stor del av abstrakta slingor. I ena stunden föreställer de en blomma i en vas,<br />

rök från en pipa eller skridskoskär på en is. I andra stunden blir den ett psykedeliskt mönster på ett golv eller<br />

utgör en himmel i ett landskap. Slingorna löser upp ansikten, bryter upp motiv, skapar lustiga skepnader som<br />

sitter och röker på en stol. Ibland är den bara en linje, delar av ett abstrakt mönster eller så saknas den helt.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Vad menas med ett ”allkonstverk”? Vad förknippar du med ett ”allkonstverk” idag? Var kommer uttrycket<br />

”allkonstverk” eller Gesamtkunstwerk ursprungligen ifrån? Vad innebar det då och vilka konsekvenser fick det?<br />

- Vilken betydelse eller funktion tror du att slingan har i <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s verk? Diskutera, tolka och associera<br />

fritt.<br />

- Jämför <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s gestaltande av slingan med tidigare målare. Exempelvis den nederländske målaren<br />

och impressionisten Vincent Van Gogh (1853–1890) som var känd för sina landskap- och porträttmålningar.<br />

Diskutera likheter och skillnader.<br />

BAKGRUND TILL ANTON HENNING; MODERNISMEN<br />

Interieur No. 510, 2012<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s konstnärliga metod är så kallad appropriering d.v.s. han använder sig av delar av ett tidigare<br />

verk, för att göra ett nytt. Materialet <strong>till</strong> hans verk kommer framförallt från slutet av 1800-talet <strong>till</strong> mitten av<br />

1900-talet, d.v.s. Modernismen. Modernismen är ett brett paraplybegrepp som inbegriper en mängd olika<br />

rörelser och strömningar, var och ett med sina specifika kännetecken och uttryck. Kanske känner du igen de<br />

så kallade ”–ismerna”: impressionism, expressionism, futurism, dadaism och surrealism? Modernismen, eller<br />

även kallad ”avant-gardismen”, har en stark relation <strong>till</strong> den samhällsutveckling och politiska situation som


utvecklade sig i slutet av 1800-talet, med industrialismens utbredning och en framväxande medelklass, som<br />

krävde mer frihet och bättre levnadsvillkor. Den modernistiska rörelsen inom konsten inleddes med revolutionära<br />

tankegångar om ”den moderna människan”, frigörelse och ett bättre samhälle.<br />

ANTON HENNINGS INFLUENSER<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s influenser kommer såväl från modernistiskt måleri, som mer samtida populärkulturella fenomen.<br />

I allra högsta grad kan man kalla hans konstnärliga metod för ”re-cykling”. <strong>Henning</strong> hämtar sin inspiration<br />

lika gärna från en målning från slutet av 1800-talet eller mitten av 1900-talet som från en samtida tidning.<br />

Man kan dock påstå att den största källan <strong>till</strong> <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s verk kommer från de verk som hör <strong>till</strong> modernismen.<br />

<strong>Henning</strong>s verk är dock allt annat än en mossig och nostalgisk kopiering av det förgångna, utan han<br />

använder denna historiska källa på ett mycket lekfullt och ironiskt sätt och som skiljer sig från det modernistiska<br />

uttrycket.<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> blandar traditionellt måleri, figurativa porträtt, landskapsbilder och interiörer med målningar<br />

från en solig sommardag på stranden. Han målar även nakenporträtt och pin-up målningar, som han ger titlar<br />

med klassiska grekiska namn som exempelvis ”Venus”. <strong>Henning</strong>s blandning av högt och lågt påminner om<br />

Francis Picabias målningar. Francis Picabia (1879–1953) var en fransk konstnär och poet som tidigt anknöt<br />

sig <strong>till</strong> dadaismen och var en av grundarna <strong>till</strong> rörelsen <strong>till</strong>sammans med Marcel Duchamp och Hans Arp.<br />

Picabia övergick sedan <strong>till</strong> surrealismen, för att <strong>till</strong> slut inte <strong>till</strong>kännage sig <strong>till</strong> någon strömning. Han förespråkade<br />

konstnärlig frihet.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- På våra affischer står det: Picasso + Duchamp = <strong>Henning</strong>. Diskutera och resonera varför.<br />

- Vad menas med ordet ”abstrakt” konst respektive ”figurativ” konst?<br />

- Ta reda på mer om impressionism, expressionism, futurism, dadaism och surrealism och vad som utmärker<br />

dessa rörelser inom konsten.<br />

- Googla och titta på bilder av konstverk av Francis Picabia, Hans Arp, Pablo Picasso och Marcel Duchamp.<br />

Ge några exempel på där du ser att <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> inspirerats av dessa modernistiska konstnärer.<br />

- <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> utmanar den goda smaken. Vad är ”god” smak och vad är ”dålig” smak? Ge exempel.<br />

Kan ”dålig” smak vara bra och vice versa. Diskutera och resonera.<br />

ANTON HENNINGS TEMAN OCH TEKNIKER<br />

Teckningar och collage<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> experimenterar ständigt med flera tekniker och återkommer ofta <strong>till</strong> teckningar och collage. Det<br />

är i <strong>Henning</strong>s tidiga teckningar som man först möter ”Hennlingen”. Det är en ständigt återkommande form,<br />

uppkallad efter konstnären, som ser ut som en treklöver. För honom representerar slingan någonting magiskt,<br />

en förnimmelse av någonting som är större än vad man som människa kan förstå. I <strong>Henning</strong>s tidiga verk ser<br />

man även ett särskilt intresse för den mänskliga kroppen och dess form respektive formlöshet. I Picasso Painting<br />

(1991) gestaltas Pablo Picasso, en betydande förebild för <strong>Henning</strong>, här porträtterad iklädd sin omisskännliga<br />

svart- och vitrandiga tröja. Picassos kubistiska stil, där den mänskliga kroppen avbildas uppdelad i geometriska<br />

mönster, är ett utmärkande drag som <strong>Henning</strong> utvecklar <strong>till</strong> ett eget formspråk. Den skämtsamma lekfullheten<br />

som man finner hos <strong>Henning</strong> ser man även hos Marcel Duchamp. 1919 ritar Duchamp en mustasch på ett<br />

vykort med Mona Lisa i verket L.H.O.O.Q., bokstäver som med franskt uttal skämtar om hennes sexuella begär.<br />

<strong>Henning</strong> tar det ytterligare ett steg längre i sitt verk Untitled (1991) och gör det än mer explicit.


Frågor och diskussion:<br />

- Vilken status och värde har teckningen i förhållande <strong>till</strong> måleriet? Diskutera.<br />

- Hur har tidigare konstnärer genom historien använt teckningen som uttrycksform? Gör gärna nedslag<br />

i olika strömningar/tidsperioder och presentera för varandra.<br />

- Hur använder du teckningen?<br />

- Vad är ett collage?<br />

- Gör ett collage av valfritt material (ex. tidningspapper och livsstilsmagasin). Fundera vilka olika betydelser<br />

ditt verk kan få beroende på vilka bilder eller textrader som du blandar? Fundera vilken idé eller budskap<br />

som du vill meddela genom ditt verk och ge uttryck för det.<br />

- När började collaget dyka upp i konsthistorien? Vad hände i världen under samma tidsperiod? Dra paralleller<br />

mellan samhälle och konst?<br />

- Ta reda på mer om Marcel Duchamp och hans nyckelbegrepp en ”ready-made”.<br />

- Hur förändrade Duchamp synen på konst? Diskutera.<br />

- Gör som <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>, gör ett nytt verk med en bild av ett redan befintligt verk.<br />

- Fundera sedan på om ditt verk unikt. Spelar det någon roll för dig om ditt verk är unikt eller inte?<br />

Interiör<br />

Portrait No. 305, 2010<br />

Untitled, 1991<br />

Picasso Painting, 1991<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> skapar en komplicerad väv av referenser i sina målningar av interiörer. Målningarna porträtterar<br />

ofta vardagliga rum utan människor som påminner om scenografier. <strong>Henning</strong> visar ett starkt släktskap med<br />

Henri Matisse vad gäller komposition, perspektiv, mönsterrikedom och intensitet i sina färgval. Precis som hos<br />

Matisse kan man se <strong>Henning</strong>s egna målningar i målningen. I Interieur No. 502 är den centrala blickpunkten ett<br />

fotografi av konstnären Théodore Géricaults målning Homme Nu à Mi-Corps från 1820, som har klistrats fast<br />

på duken. På varsin sida om fotografiet hänger två målningar; en landskapsbild som visar Manker nära Berlin,<br />

den andra en skulptur. Samtliga är <strong>Henning</strong>s tidigare verk, som också återfinns i utställningen.<br />

<strong>Henning</strong> låter ofta former och arkitektoniska linjer gå in i varandra i sina interiörer. Ibland är linjerna så<br />

sammanflätade att interiören blir abstrakt och återges för betraktaren som rena dekorativa mönster. Interieur<br />

No. 455 visar en interiör upplöst i abstrakt form.


Frågor och diskussion:<br />

- Titta på interiörbilder av Henri Matisse och jämför med <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s. Beskriv de likheter och skillnader<br />

som du ser.<br />

- Ge exempel på hur andra modernistiska målare porträtterat interiörer.<br />

- Undersök hur man kan skapa ett rum, gärna med olika medier.<br />

- Gör/måla din egen interiörbild. Tolka din egen bild.<br />

Salongen<br />

Interieur No. 455, 2009<br />

Interieur No. 502, 2012<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> förverkligar den tvådimensionella interiören i utställningen i form av en arkitektonisk rumslighet<br />

– salongen. Installerad mitt emot fönstermålningarna kan man skönja utställningens titel: Too Much Skin,<br />

Taste & Turpentine. Salongen är en del av en orkestrerad helhetsupplevelse, möblerad med egendesignade<br />

möbler och på väggarna hänger verk av konstnären. Precis som i <strong>Henning</strong>s interiörer blir hans förkärlek för<br />

meta-perspektiv påtaglig. Salongen blir i <strong>Henning</strong>s värld en skådeplats där man kan betrakta och låta sig<br />

bli betraktad, både av målningarna och andra besökare. På så vis animerar <strong>Henning</strong> sina verk och skapar<br />

en situation som väcker frågor om betraktandet av konst; i skiljelinjen mellan representation och verklighet.<br />

Voyeurism är ett genomgående tema hos <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>.<br />

<strong>Henning</strong> refererar <strong>till</strong> den traditionella konstsalongen på 1800-talet, där målningarna hängde ram i ram och<br />

från golv <strong>till</strong> tak. Konstsalongen var ett forum fullt av hetsiga debatter och intriger där konstnärer och societeten<br />

samtalade om konst och kultur. Den hade ett stort inflytande på samhällsutvecklingen och den allmänna<br />

opinionen och var en viktig plats för det modernistiska avantgardet. Startskottet för modernismen var 1863,<br />

när juryn för den årliga konstsalongen refuserade ovanligt många konstnärer, däribland Manet, Renoir, Sisley,<br />

Cézanne, Pisarro och Courbet. Som en reaktion på protesterna godkände Napoleon III snabbt den så kallade


Le Salon de Refusés, De refuserades salong, som visades samtidigt. Den hade en omedelbar genomslagskraft<br />

eftersom att den visade konst som stod i skarp kontrast <strong>till</strong> det officiella sanktionerade akademiska måleriet.<br />

Salongen blev därefter konstnärernas egen arena och en betydande scen för revolutionerande och nydanande<br />

modernistiska rörelser.<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> ställer liknande frågor om konst i relation <strong>till</strong> etablerade konventioner och tänjer på gränserna<br />

för ”vad man kan göra” både i fråga om presentation och innehåll. På många sätt går <strong>Henning</strong> mot strömmen<br />

– precis som dåtidens konstnärer gjorde.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Vad tycker du man kan säga är dagens konstsalong? Finns det någon plats som fyller samma funktion?<br />

- Salongen och tidningen var dåtidens viktiga media för att sprida sina budskap. Vilka viktiga medier<br />

finns idag? Diskutera fördelar och nackdelar med olika medier.<br />

- Vilka etablerade konventioner finns idag inom konst tror du?<br />

- Vad anser du vara politisk korrekt respektive inkorrekt idag. Var befinner sig <strong>Anton</strong>s <strong>Henning</strong>s verk?<br />

Pin-ups<br />

Oktogon für Herford, 2005<br />

MASTERdote AntiSINGER, 2010<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> utmanar ständigt den goda smaken, speciellt med sina många nakenporträtt, så kallade ”Pinups”,<br />

i vilka han kommenterar Tysklands turbulenta historia bl.a. nakenkulturen som utvecklades i Tyskland<br />

under 1920- <strong>till</strong> 1930-talet. Det var en hälsorörelse där frisksport och sunda levnadsvanor var den bärande<br />

idén. Den nakna kroppen skulle omges av sol, vatten och luft för att finna en mer naturnära livsstil, i kontrast<br />

<strong>till</strong> den utbredande industrialiseringen av samhället. Dock förgrenades rörelsen och dess vision integrerades<br />

i nationalsocialismens politiska program, som resulterade i propaganda för ett arisk skönhetsideal, en överdriven<br />

kroppsdyrkan i kombination med en naturromantisk vurm. 1930-talets mest lästa böcker i Tredje Riket,<br />

förutom Mein Kampf, var förvånande nog fotoböcker av Kurt Reichert och Hans Surén med nakna människor<br />

som utförde gymnastiska övningar i den fria naturen. De populära fotoböckerna användes förmodligen i ett<br />

mer voyeuristiskt syfte, något som passerade utan anmärkning.<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> synliggör denna nakenkultur med målningar som är direkta avbildningar av Kurt Reicherts och<br />

Hans Suréns fotografier. <strong>Henning</strong> lägger <strong>till</strong> subtila detaljer som förändrar betydelsen av målningen, exempelvis<br />

ett glittrande örhänge, en tatuering i form av en Hennling, eller en krumelur i horisonten. I verket Pin-up<br />

No. 59 har den solande kvinnan, ursprungligen ett fotografi av Reichert från 1939, försetts med solglasögon


och hörlurar. Även i sina collage, gjorda av fotoböcker och tidningar från den tiden, lägger <strong>Henning</strong> <strong>till</strong> humo-<br />

ristiska titlar, som visar klyftan mellan intention och användning.<br />

<strong>Henning</strong> målar sina Pin-ups i olika grader av abstrakt och figurativt. Pin-ups från 2012, som visas på nedre<br />

plan, gestaltas mer expressivt och våldsamt, på ett sätt som för tanken <strong>till</strong> Francis Bacons målningar.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Vad är voyeurism och ge några exempel på detta.<br />

- Jämför <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s olika sätt att måla kroppen och beskriv skillnaderna.<br />

- Hur framställs kvinnan och hur framställs mannen i <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s konstnärskap?<br />

- Ta reda på mer om ”Pin-ups” populärkulturella historia från 1940-talen. Dra paralleller <strong>till</strong> idag.<br />

- Fördjupa dig och ta reda på fotoböckernas funktion i Det Tredje Riket och hur naturismen inkorporerades<br />

i den Nationalsocialistiska rörelsen. Vilka konsekvenser fick det?<br />

- Vilka kroppsideal har vi idag?<br />

Videoverk<br />

Komposition mit Pin-ups No. 1, 2011<br />

Pin-up No. 59, 2002<br />

Pin-up No. 169, 2012<br />

Den konceptuella utgångspunkten i <strong>Henning</strong>s verk är som allra tydligast i hans videoverk. I Voilà (2009)<br />

använder han isen som en målarduk <strong>till</strong> sina abstrakta linjer. Likt surrealisternas automatiska teckningar ersätts<br />

penseldraget i dessa videoverk av skridskoskär. Det slumpmässiga resultatet av skridskoskären påminner om<br />

dadaisten Hans Arps collage. Arp använde slumpen som konstnärlig metod, som ett dåtidens motgift mot och<br />

kritik av den traditionella uppfattningen om konstnärens suveränitet och tekniska skicklighet. Även Marcel<br />

Duchamp integrerade slumpen som en betydande faktor i <strong>till</strong>blivelsen av sina verk.<br />

<strong>Henning</strong> är mycket medveten om sina konstnärliga referenser och metoder. Videoverket Ruppinian Caviar är en<br />

ironisk kommentar <strong>till</strong> tradition och överhöghet. Den mest sällsynta ryska kaviaren, som kommer från den vita<br />

stören, heter Imperial Caviar. Historiskt sett har den endast varit ämnad för kungligheter i det forna Persien och<br />

den ryske tsaren och hovet. I titeln byter <strong>Henning</strong> ut ordet ”Imperial” mot ”Ruppinian”, vilket är namnet på en<br />

liten lokal sjö vid Manker. <strong>Henning</strong> markerar med en tydlig gest sitt förhållande <strong>till</strong> det kungliga när han lekfullt<br />

använder den dyra kaviaren som ishockeypuck.


Frågor och diskussion:<br />

- Associera fritt kring betydelser av <strong>Henning</strong>s videoverk.<br />

- Hur förhåller sig videoverken <strong>till</strong> måleriet i utställningen? Likheter och skillnader?<br />

- Undersök vem Hans Arp var och vad hans konstnärliga metod inom Dada gick ut på?<br />

- Diskutera om Ruppinian Caviar kan kalla sig ett dadaistiskt verk.<br />

S<strong>till</strong>eben<br />

Ruppinian Caviar, 2009<br />

Voilà, 2009<br />

S<strong>till</strong>eben har en lång tradition inom konsthistorien. Eftersom s<strong>till</strong>ebenmåleriet gav konstnären mer tid att måla<br />

än exempelvis porträtt förväntade man sig därmed större skicklighet i hantverket och i målarens hantering av<br />

ljus och skugga. Konstnärens utvalda komposition av föremål var betydelsefull. S<strong>till</strong>ebenmålningar hade ofta<br />

en religiös eller allegorisk innebörd och var inte sällan avbildningar av föremål som betonade liv, fägring och<br />

begär men även dess motsats; förgänglighet och död. S<strong>till</strong>ebenmåleriet har sedan 1600-talet haft ett starkt<br />

fäste i Flandern, Nederländerna och Tyskland och ligger därför nära <strong>till</strong> hands för <strong>Henning</strong>. Det var även<br />

ett motiv som fångade 1900-talets avantgardister såsom Picasso, Braque, Matisse, samt deras föregångare<br />

Cézanne, Monet, Gauguin, Manet och van Gogh.<br />

En stor del av <strong>Henning</strong>s målningar kallas Blumens<strong>till</strong>eben och föreställer olika blomsterarrangemang. Blomsterbuketterna<br />

gestaltas förstås som en snirklig och färgrik slinga à la <strong>Henning</strong>. Han porträtterar även olika<br />

Portrait No. 309, 2011<br />

Blumens<strong>till</strong>eben No. 175, 2004<br />

Blumens<strong>till</strong>eben No. 397, 2008


frukter, apelsiner och citroner, som är traditionella symboler för förgänglighet. Han skildrar också mer explicita<br />

vanitasmotiv, som en dödskalle i kubistisk stil. S<strong>till</strong>eben är ett motiv som de flesta samtida konstnärer undviker.<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> omfamnar även denna bortglömda genre i måleriet.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Vad är en allegori?<br />

- Ta reda på mer om klassiska s<strong>till</strong>eben och de olika symboler som användes för att gestalta t.ex. rikedom,<br />

lycka, makt, liv och död.<br />

- Gör egna s<strong>till</strong>eben och måla/rita av dem. Tänk på symboliken i de föremål du använder dig av. Vad vill du<br />

uttrycka med ditt s<strong>till</strong>eben?<br />

Porträtt<br />

Portrait No. 312, 2011<br />

Pin-up No. 124, 2008<br />

Pin-up No. 141, 2009<br />

<strong>Henning</strong>s porträtt utgör en omfångsrik och varierande del av hans konstnärliga arbete. Skiftningen mellan<br />

det abstrakta och det figurativa är särskilt märkbar bland dessa verk eftersom man möter flera approprierade<br />

stilar; den romantiska, kubistiska, dadaistiska och surrealistiska.<br />

<strong>Henning</strong>s oortodoxa blandning av högt och lågt och hans anspråk på konstnärlig frihet påminner om Francis<br />

Picabia, den franske konstnär och poet som <strong>till</strong>sammans med Marcel Duchamp och Hans Arp var en av dadaismens<br />

grundare. Picabia förnyade sig ständigt och anslöt sig inte <strong>till</strong> någon konströrelse under någon längre<br />

period, precis som <strong>Henning</strong> själv. Picabia utmanade ideligen etablissemanget med kitschiga målningar och<br />

nakenporträtt. Francis Picabia är <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s ständige följeslagare. Precis som sin föregångare är<br />

<strong>Henning</strong> en konstnär som inte följer den etablerade smaken. Verket Pin-up No. 124 (2008) är en kärleksfull<br />

hyllning <strong>till</strong> den tidigare mästarens verk Danse de Saint Guy (1919–1920), eller som verket senare titulerades<br />

Tabac-Rat (1946–1949). Picabias ironiska verk består, i dadaistisk anda, endast av en tom ram med snören<br />

uppspända i ramen medan <strong>Henning</strong> fyller i konturerna i rosa färg på en canvas i form av en naken kvinna.<br />

<strong>Henning</strong>s abstrakta porträtt visas i utställningen <strong>till</strong>sammans med Pin-up No. 141, en ready-made av målningen<br />

En kvinna med päls, av den italienske renässansmålaren Tizian (1488–1576). Tizian omnämndes av<br />

sina samtida kollegor som ”Solen bland små stjärnor” och har haft ett enormt inflytande på västerländsk konst.


När <strong>Henning</strong> signerar denna målning utförd av en kopist med sitt namn är det menat som akt av vördnad, inte<br />

bara <strong>till</strong> Tizian utan även <strong>till</strong> Marcel Duchamp.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Ge exempel på ett abstrakt och ett figurativt porträtt i utställningen med <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>.<br />

- När du själv målar eller ritar något, tänker du då på vad du själv vill uttrycka eller vad andra ska tycka om<br />

den?<br />

- Ta reda på mer om de verk som nämns ovan av Picabia och Tizian och se hur de omtolkas hos <strong>Anton</strong><br />

<strong>Henning</strong>. Diskutera likheter och skillnader mellan verken.<br />

- Var din egen curator! Välj ut 3–10 verk av <strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong> och pröva gör din egen utställning.<br />

Skulpturer<br />

<strong>Anton</strong> <strong>Henning</strong>s skulpturer renodlar ofta formen och linjen. Skulpturerna består av en blandning av traditionella<br />

material som brons och marmor, och samtida material som epoxi, lack, papper, stål och nysilver. Skulpturerna<br />

kan föreställa porträtt av människor, des<strong>till</strong>erade <strong>till</strong> en enkel kontur eller snirkliga blomsters<strong>till</strong>eben.<br />

I en svit skulpturer från 2007, Stehende No. 2, Portrait No. 224 (mit Juwelen) och Liegende No. 3, experimenterar<br />

han med nya tekniker och material, bl.a. från bilindustrin, som gör skulpturerna <strong>till</strong> skinande objekt. Den<br />

abstrakta och minimalistiska stilen krockar med skulpturernas lackerade yta. Gestalterna, som ligger eller står,<br />

är lätt vridna.<br />

På nedre våningen visas ett stort antal skulpturer, omringade av målningar som hänger ram i ram på väggarna.<br />

Målningarna ramar in skulpturerna, som har olika former och stilar. Tillsammans bildar verken ett slags<br />

skulpturlandskap, som man försiktigt får kryssa sig igenom, för att kunna se allt. På detta sätt hamnar seendet<br />

än en gång i fokus och man blir medveten om sin egen kropps rörelser. Det är tydligt att <strong>Henning</strong> leker med<br />

målningens respektive skulpturens möjligheter och begränsningar. Ibland återkommer motiv ur målningen som<br />

en skulptur och vice versa. De samexisterar och berikar varandra.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Ta reda på mer om skulpturens historia och vilka ideal som dominerade den klassiska skulpturen.<br />

- Gå gärna runt i <strong>Henning</strong>s ”skulpturpark” och välj en skulptur. Analysera den!<br />

- Hur förhåller sig målningarna <strong>till</strong> skulpturerna och vice versa?<br />

- Experimentera med olika material som finns i din närhet och skapa fritt en skulptur.<br />

- Fundera över hur din skulptur balanserar motiv och uttryck, rymd, gravitation, ljus, material, yta och hur<br />

du kroppsligen förhåller dig <strong>till</strong> den.<br />

Blumens<strong>till</strong>eben No. 400, 2008<br />

Liegende No. 3, 2007<br />

Stehende No. 3, 2007


SOMETHING TURNED INTO A THING<br />

22 sep – 9 dec 2012, samt 8 feb – 2 juni 2013<br />

Curator: Tessa Praun<br />

<strong>Magasin</strong> 3:s samling<br />

Sedan <strong>Magasin</strong> 3 grundades 1987 har en fantastisk samling byggts upp och tagit form. Merparten verk är<br />

tredimensionella men den omfattar även teckningar, fotografier och videoverk och <strong>till</strong>sammans utgör dessa ett<br />

brett spektrum av samtidsspeglingar från i huvudsak 1980-talet fram <strong>till</strong> idag. I samlingen finns konstverk av<br />

tunn garntråd och en lastbil fylld med tygbylten i skimrande färger. Den minsta skulpturen är 2 cm hög och det<br />

längsta verket är över 100 meter långt. Samlingen innefattar även verk i form av konstruerade situationer som<br />

involverar besökarna, en generatordriven strålkastare som lyser upp en grannbyggnad och en grupp ”living<br />

systems”– utopiska konstruktioner för boende som använts under flera år i den kaliforniska öknen. Tessa Praun<br />

har valt verk från invigningsutställningen 1988, installationer som skapats specifikt för våra utställningar och<br />

även några av de allra senaste <strong>till</strong>skotten <strong>till</strong> samlingen. Hon har gjort ett urval utifrån frågor kring materialitet:<br />

att något börjar som en materia med en specifik idé och användning för att i konstnärens uttryck gestaltas som<br />

något annat.<br />

Konstnärerna i den här utställningen tar fragment från den urbana miljön eller från hemmets bekanta vrå och<br />

hittar nya sätt att se på och tänka kring dem. I vissa fall förlitar sig konstnärerna helt på en idé som det bärande<br />

uttrycket i konstverket. Med ett ofta lekfullt och ohämmat förhållningssätt lyfter de ut objekt, företeelser eller ord<br />

från dess invanda användningsområde. Dessa blir del av en ny ordning och logik och öppnas upp för en större<br />

variation av tolkningar. Samtida konst anses ofta vara ’svår att förstå’. Samtidigt kommer den så direkt ur de<br />

sammanhang vi människor lever i och är skapad av material och föremål vi dagligen omger oss med. Bilar,<br />

aluminium, tandkräm, glödlampor, porslin, blyertsstreck – allt vi känner igen och har en relation <strong>till</strong>. Dessa<br />

konstverk erbjuder därför en möjlighet att uppleva vår samtid med större uppmärksamhet med nyfikenhet för<br />

detaljer, egenskaper och olika användningsområden.


Konstnärer och verk i utställningen<br />

Lawrence Weiner<br />

USA, 1942<br />

Lawrence Weiner blev under 1960-talet en av förgrundsgestalterna för den konceptuella konsten då konstnärer<br />

förkastade det konstnärliga objektet och traditionella skapandemetoder. Företrädarna för den nya rörelsen<br />

ställde sig frågan vad konst är, vilka material den kan skapas av och hur den presenteras. Weiner har kommit<br />

att bli uppmärksammad främst för sina vägginstallationer där han arbetar med språk för att undersöka<br />

tingen som ständigt omger och påverkar oss. Med en distinkt minimalistisk stil applicerar Lawrence Weiner<br />

med sprayfärg eller vinyltext ord direkt på väggen som både utifrån innehåll och visuellt uttryck uppmanar<br />

<strong>till</strong> eftertanke och samtal. Hans kortfattade fraser fungerar på flera nivåer, och genom att kommunicera direkt<br />

med betraktarna, förlitar han sig på deras konstnärliga tolkning och kontemplation för att nå en sorts transcendens.<br />

Catalog #1029 skapades ursprungligen för en utställning i Israel 2009, men verket är inte platsspecifikt.<br />

Weiner anser inte att tid och plats för utställningarna är viktiga faktorer i hans arbete; för honom står varje<br />

person, oavsett kultur, inför samma existentiella problem. Som ett av samlingens senaste förvärv visas verket<br />

nu för första gången på <strong>Magasin</strong> 3, och det har även gett utställningen sin titel. Eftersom språket är en grundläggande<br />

del av hans arbete presenterar Weiner alltid verket på det lokala språket och <strong>till</strong> den här installationen<br />

har han gjort en svensk version.<br />

Frågor och diskussion<br />

- Vad menas med minimalism? Ta reda på mer om vilka ideal som var utmärkande för denna konstinriktning.<br />

Ge exempel på nydanande minimalistiska verk.<br />

- Diskutera hur du tycker konst ska vara, vilket material den ska bestå av och hur den ska presenteras.<br />

- Jämför Lawrence Weiners textverk med graffitikonst. Diskutera likheter och skillnader.<br />

- Skapa ett konstverk med språk/text.<br />

Laurence Weiner, Catalog #1029, 2009


James Turrell<br />

USA, 1943<br />

James Turrells abstrakta verk experimenterar med ljus och rymd för att påverka våra sinnen. Hans konst är<br />

en ren perceptuell upplevelse som uppmanar oss att aktivt ifrågasätta gränserna för våra egna synsinnen.<br />

Dawning har skapats genom att noggrant balansera ljusnivåer och färgintensitet i förhållande <strong>till</strong> formens<br />

dimensioner, så att ljuset kan ”ta form”, och framkalla en intensiv sinnesupplevelse. I liknande ljusinstallationer<br />

på andra platser har Turrell varierat form, storlek, färg och ljuskälla, den sistnämnda kan antingen vara<br />

artificiell eller naturlig. Turrell är influerad av sin Quaker-tro, som han karakteriserar som att ha en ”rättfram,<br />

strikt syn på det sublima”, och hans konst manar <strong>till</strong> en större självmedvetenhet genom tyst kontemplation. Han<br />

är även influerad av sina studier i perceptionspsykologi och sin erfarenhet av ljusfenomen som pilot. Sedan<br />

1970-talet har Turrell arbetat med sitt största och mest omfattande verk, Roden Crater i Arizona. Det är ett<br />

konstverk i monumentalformat inuti en slocknad vulkan. När verket är slutfört kommer det att omfatta 20 sammanlänkade<br />

installationer där solen, månen och stjärnorna fungerar som ljuskällor och förhållandet <strong>till</strong> himlen<br />

är av yttersta vikt. Dawning är det enda permanent installerade verket på <strong>Magasin</strong> 3 och har funnits på plats<br />

sedan James Turrells separatutställning 1994–95.<br />

Frågor och diskussion<br />

- Vilka likheter respektive skillnader finns det mellan James Turrells installation Dawning och Tom Friedmans<br />

väggmålning gjord av tandkräm som kallas Untitled?<br />

- Ta reda på hur grundläggande perception fungerar. Redovisa olika exempel.<br />

- Experimentera med optiska ljusfenomen.<br />

James Turrell, Dawning, 1991


Denise Grünstein<br />

Sverige, född 1950 i Finland<br />

Fridfulla, så ter de sig vid en första anblick, dessa tre fotografier som fångar molnen som svävar på himlen<br />

över Auschwitz – det största koncentrationslägret under andra världskriget. Det är anmärkningsvärt hur en titel<br />

som bara anger den geografiska platsen omedelbart kan förändra våra associationer och vår uppfattning om<br />

bilderna. Bilderna är tagna under en resa genom det forna östblocket 1996–97 <strong>till</strong> platser förknippade med<br />

andra världskriget. Starkt berörd och tagen av att ha besökt och fotograferat koncentrationsläger och deras<br />

fysiska lämningar avslutade Denise Grünstein serien med att rikta kameran mot molnen. De tre bilderna ingår<br />

i en serie med 17 fotografier under samlingsnamnet Zone V. Termen kommer från ett system som de amerikanska<br />

fotograferna Ansel Adams och Fred Archer uppfann under 1930-talet för att etablera en skala från ljust <strong>till</strong><br />

mörkt, där Zone V utgör skalans mitt. Fotografierna är monterade med en distans från väggen, vilket ytterligare<br />

förstärker deras spöklika karaktär.<br />

Frågor och diskussion<br />

- Varför riktar Denise Grünstein kameran mot himlen tror du?<br />

- Jämför några av Ansel Adams och Fred Archers fotografier med Denise Grünsteins serie Zone V. Diskutera<br />

likheter och skillnader.<br />

- Fotografera med en analog kamera. Ta reda på hur den fungerar.<br />

- Välj ut 1–3 st bilder att presentera och namnge den/dem med en titel, som förändrar våra associationer om<br />

bilderna.<br />

Denise Grünstein, Auschwitz, Poland, 1998


Rémy Zaugg<br />

Schweiz, 1943–2005<br />

Perception är ett återkommande tema i verk av Rémy Zaugg, liksom användningen av prefabricerade delar, såsom<br />

billack och typografi. Han ansåg att figurativt och abstrakt måleri hade gjort sitt och valde att experimentera<br />

med färger och texter som inte bara utforskar seendets akt, utan också stimulerar en utvidgning av medvetandet.<br />

Meningen MEN JAG/VÄRLDEN/JAG SER DIG skulle ursprungligen finnas på alla fyra nationella<br />

språk i Schweiz och utgöra en neonskylt på utrikesdepartementet i Bern, ett projekt som aldrig förverkligades.<br />

Istället översatte konstnären meningen <strong>till</strong> svenska och anpassade idén <strong>till</strong> en stor panelmålning i en otydlig<br />

monokrom palett. Genom att låna placering och visuella koder som vanligtvis används för reklam lockar Zaugg<br />

betraktaren med en gåtfull och samtidigt enkel text som utforskar ord, bild och seendets akt. Slutbehandlingen<br />

i processen, inklusive poleringen och lackeringen gör det möjligt för färgen och den typografiska formen att<br />

bara vara, bortom allt annat. Dessa processer materialiserar de olika delarna som <strong>till</strong>sammans utgör bilden, de<br />

förstör färgpartiklarna och sublimerar dem. Rémy Zaugg spelade en viktig roll i det europeiska kulturlivet, både<br />

som konstnär och kritiker. Hans konst utvecklades både inom de konceptuella och minimalistiska traditionerna<br />

och har också kopplingar <strong>till</strong> opkonsten.<br />

Frågor och diskussion<br />

- Läs mer om opkonst. Redovisa på valfritt sätt. Ge exempel.<br />

- Hur förhåller sig Rémy Zaugg <strong>till</strong> denna tradition?<br />

Rémy Zaugg<br />

MEN JAG/VÄRLDEN/JAG SER DIG<br />

1994–96


Agnes Martin<br />

USA, född i Kanada, 1912–2004<br />

Från 1960-talet och framåt ägnade sig Agnes Martin åt en kontemplativundersökning av rutnätet som motiv<br />

i sina målningar. Under fyra decennier fyllde hon stora fyrkantiga dukar med <strong>till</strong> synes oändliga variationer<br />

på raka linjer, i strävan efter att skapa perfektion som hon bara trodde existerade i tanken. Hon bröt sig loss<br />

från traditionella kompositionstekniker som var utformade för att styra ögat och föredrog kompositioner med<br />

obestämbart djup och otydlig riktning.<br />

Agnes Martin såg sig som en abstrakt expressionist, inspirerad av meta-fysiska begrepp hämtade från intellektuella<br />

traditioner såsom taoism och zenbuddhism. Untitled #7 är den sista i en serie dukar numrerade i följd<br />

från 1991. I denna målning har Agnes Martin utelämnat alla vertikala linjer och låtit breda horisontella band<br />

av grå färg och tunna blyertslinjer flyta över ytan och sträcka sig utanför dukens kanter. Kompositionen omfattar<br />

betraktarens synfält framför duken, som Agnes Martin själv beskrev som ”en storlek att kliva in i”<br />

Frågor och diskussion<br />

- Ta reda på mer om taoism och zenbuddism. Redovisa på valfritt sätt.<br />

- På vilket/vilka sätt anknyter Agnes Martin bildkonst <strong>till</strong> dessa trosuppfattningar?<br />

- Tycker du att Agnes Martins verk är meditativa?<br />

Agnes Martin, Untitled #7, 1991


Sol LeWitt<br />

USA, 1928–2007<br />

Wall Drawing #111 är materialiseringen av en idé. Verket är indelat i fem lika stora sektioner, var och en av<br />

sektionerna är fylld med 10 000 raka linjer, handritade med blyertspenna och linjal direkt på väggen. Linjernas<br />

längd ökar successivt, vilket gör varje ny sektion tätare än den föregående. Dessa strikta parametrar kräver<br />

ett intensivt arbete för att utföras och ändå är resultatet ett meditativt och kontemplativt verk. Sol LeWitt var en<br />

pionjär bland minimalistiska och konceptuella konstnärer och hans väggmålningar förändrade vår uppfattning<br />

om vad konst är, hur den görs och vem som skapar den. Varje teckning baseras på verbala eller skrivna<br />

instruktioner, inga val görs under processen. Sol LeWitts roll kan liknas vid kompositörens, personen från hans<br />

ateljé agerar som dirigent och konstnärerna som utför verket utgör orkestern.<br />

Frågor och diskussion<br />

- Hur viktig tycker du att konstnären är för uppförandet av konst? Måste konstnären göra verket själv?<br />

- Gör din egen instruktion. Utför den själv eller låta någon annan göra det istället. Jämför idén med resultatet.<br />

- Ta reda på mer om Sol LeWitt. Lyssna gärna på <strong>Magasin</strong> 3s audioguide på hemsidan www.magasin3.com<br />

under podcasts.<br />

Sol LeWitt, Wall Drawing #111, september 1971<br />

En vägg vertikalt indelad i fem lika stora delar, med tiotusen linjer vardera:<br />

1:a) 15 cm långa; 2:a) 30 cm långa; 3:e) 45 cm långa;<br />

4:e) 60 cm långa‚ 5:e) 75 cm långa. Svart blyertspenna.


John Chamberlain<br />

USA, 1927–2011<br />

1957 gjorde John Chamberlain sin första skulptur av ihoptryckta bildelar och fick genast ett internationellt<br />

erkännande. Även om han fortsatte att utforska andra medium, såsom måleri, film, tryck och andra material <strong>till</strong><br />

sina skulpturer, <strong>till</strong> exempel skum, plexiglas och aluminiumfolie, blev bildelar snabbt hans signum. Chamberlain<br />

appropierade symbolen för amerikansk konsumtion och använde stänkskärmar, stötfångare eller chassier för<br />

att utveckla en unik och expressiv skulpturstil. Innan han förde samman delarna lade han på ny färg, sandblästrade<br />

och skrapade metallytorna. Skulpturen som visas på <strong>Magasin</strong> 3, The First Dance of Trees (1986), inbjuder<br />

betraktaren <strong>till</strong> att röra sig runt den för att uppleva skiftande former och vinklar. Fastän han ibland har kopplats<br />

samman med popkonsten på grund av sin nära relation <strong>till</strong> ett objekt har den yviga karaktären på hans ihopsamlade<br />

bildelar gett honom ett anseende som tredimensionell abstrakt expressionist. De ofta poetiska titlarna<br />

är ord och fraser som han samlade, en del från litteratur och film, andra från vardagen. Ordens ljud eller<br />

utseende rymde för Chamberlain lika stor betydelse som ljudet av metalldelarna som kommer samman. Den<br />

dramatiskt veckade metallen skapar rörelse och associationer som sträcker sig långt bortom bilen som fordon.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Vad menas med abstrakt expressionism?<br />

- Vad eller vem inspirerar dig? Berätta varför.<br />

- Förändrar titeln din upplevelse av verket?<br />

John Chamberlain, The First Dance of Trees, 1986


Dominique Gonzalez-Foerster<br />

Frankrike, 1965<br />

Dominique Gonzalez-Foerster skapar miljöer som involverar besökarna både som betraktare och deltagare.<br />

Det finns mängder av referenser <strong>till</strong> film, litteratur och konst i hennes verk, och de används både som approprieringar<br />

och samarbeten med andra konstnärer. Calder Red (Painting) har direkt koppling <strong>till</strong> Gonzalez-<br />

Foersters installation i Turbinhallen på Tate Modern 2008. Det var en futuristisk installation som med våningssängar<br />

och böcker förvandlade det vidöppna rummet <strong>till</strong> en <strong>till</strong>flyktsort för människor som söker skydd från det<br />

oupphörliga regnet. Stora skulpturer var också inrymda där i ett försök att bevara dem från det dåliga vädret i<br />

ett fiktivt London 50 år framåt i tiden. Bland skulpturerna fanns en reproduktion av Alexander Calders enorma<br />

stabila Flamingo, originalet finns permanent installerat på Federal Plaza i Chicago. Gonzalez-Foerster tycker<br />

om den icke-verbala aspekten av färgen och dess påverkan. Här approprierar hon den cinnoberröda färg<br />

som blivit Calders signum och som har kommit att kallas just ”Calderröd”, och låter den förvandla en befintlig<br />

pelare <strong>till</strong> en fristående skulptur. Verket är ett av de senaste <strong>till</strong>skotten <strong>till</strong> samlingen och visas nu på <strong>Magasin</strong> 3<br />

för första gången.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Vem var Alexander Calder och vad gjorde han? Ge exempel.<br />

- Hur upplever du Dominique Gonzalez-Foersters verk Calder Red (Painting)?<br />

- Är det en målning eller skulptur? Diskutera.<br />

Dominique Gonzalez-Foerster<br />

Calder Red (Painting), 2012


Wim Delvoye<br />

Belgien, 1965<br />

Wim Delvoye frossar i konkreta krockar mellan helt olika estetiska uttryck. I direkt kontrast <strong>till</strong> formen följer<br />

funktionsprincipen, han lägger <strong>till</strong> ornament på rena nyttoföremål. Cementblandare täcks av barocka arabesker<br />

och fullskaliga skulpturer av byggnadsmaterial, såsom dumprar och frontlastare, är utförda med spetsliknande<br />

gotiska filigranmönster. I Chantier V placerar Delvoye massiva rör, som vanligtvis ligger dolda under<br />

marken, på ömtåliga balustradpelare av porslin. Denna obalans mellan material, en märklig kombination av<br />

det feminina och det maskulina, förvirrar tolkningen av skulpturen genom att vända alla kulturella koder upp<br />

och ned. Råstål är ett välbekant material inom den minimalistiska konsten, ett förväntat val i samtida skulptur,<br />

men de utsmyckade pelarna som är dekorerade med kurtisscener i fransk 1700-talstil besläktad med Jean-<br />

Honoré Fragonard är tydligt borgerlig. Fysikens och estetikens lagar säger oss att så tunga rör inte hör hemma<br />

här, men på något vis resulterar denna betänkliga balans i en oväntad jämvikt.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Experimentera med material, analysera formens relation <strong>till</strong> funktionen och gestalta obalans och balans.<br />

- Kan man uppleva ett material som feminint respektive maskulint?<br />

Wim Delvoye, Chantier V, 1995


Tom Friedman<br />

USA, 1965<br />

Tom Friedmans skulptur Hollow Man Offering Nothing to No One är en ihålig figur stående med urholkat<br />

ansikte mot en vit vägg och erbjuder ingenting <strong>till</strong> ingen, precis som titeln antyder. Verket är kopplat <strong>till</strong> en österländsk<br />

filosofi där tomhet associeras <strong>till</strong> det oändliga och illustrerar samtidigt kärnan i en konstnärlig process:<br />

allt rymmer oändliga möjligheter. Valet av material är här av yttersta vikt. Vi använder dagligen aluminium och<br />

det är ett material som finns i överflöd. Ett sådant vanligt och <strong>till</strong> synes ovidkommande föremål som en ugnsform<br />

för engångsbruk transformeras i Tom Friedmans händer <strong>till</strong> en skulptur som för tankarna <strong>till</strong> Plåtmannen i<br />

Trollkarlen från Oz. Tom Friedman är en konceptuell konstnär som sedan sitt genombrott på slutet av 1990-talet<br />

har skapat häpnadsväckande verk av vardagliga föremål som tandpetare, toalettpapper, hår och sockerbitar.<br />

Tom Friedman börjar oftast sin konstnärliga process med att meditativt betrakta ett föremål och försöker föreställa<br />

sig hur det objektet kan uppträda i ett rum. Han tar med sig ett vardagligt föremål <strong>till</strong> sin ateljé och<br />

undersöker vilka möjligheter som ryms inom just det objektet. Untitled, första gången uppförd 1989, är en skev<br />

kvadrat målad av tandkräm. Den valda formen utmanar avsiktligen vår uppfattning av perspektiv och anpassas<br />

<strong>till</strong> varje ny installation. Friedman eller en assistent applicerar den turkosa transparenta tandkrämen direkt på<br />

väggen och smetar ut den med sina händer i flera lager. Inspirerad av Sol LeWitts väggteckningar beskriver<br />

han själv målningen som ett av hans nyckelverk: ”Untitled är ett nödvändigt verk, i en gruppering av arbeten<br />

som har att göra med min historia. Det representerar min början, och jag växer från denna punkt. Det är en<br />

referenspunkt.” Genom att använda sig av objekt som vi dagligen omger oss med kommenterar Friedman vår<br />

konsumtionsinriktade <strong>till</strong>varo. Ur det ordinära skapar han något extraordinärt och uppmanar oss att observera,<br />

upptäcka och leta efter mening.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Förvandla någonting <strong>till</strong> något annat.<br />

- Skapa fritt med material från köket.<br />

- Gör övningar att betrakta ett föremål och försök föreställ dig<br />

vilka andra möjligheter som ryms inom detta objekt. Tom Friedman<br />

Hollow Man Offering Nothing to No One, 2008<br />

Untitled, först uppförd 1989


Janine <strong>Anton</strong>i<br />

USA, född 1964 i Bahamas<br />

Inför utställningen Free Port (2001) på <strong>Magasin</strong> 3 bad intendent Richard Julin de deltagande konstnärerna att<br />

fritt förhålla sig <strong>till</strong> Frihamnen, en före detta tullfri zon. Utställningen undersökte <strong>Magasin</strong> 3 ur ett historiskt och<br />

platsspecifikt perspektiv. Janine <strong>Anton</strong>i reste <strong>till</strong> sin födelseort Freeport i Bahamas, också den en frihamn. Där<br />

bad hon familj och vänner att skänka henne ett valfritt föremål och skriva ned sina anekdoter och associationer<br />

kring dem. Med allt från katthår <strong>till</strong> spetsar, simglasögon och skjortor, skosnören och chipspåsar flätade<br />

konstnären ett 78 meter långt rep fyllt av minnen och historier. De nedskrivna anekdoterna finns samlade<br />

i boken Moor som <strong>Magasin</strong> 3 samproducerade med konstinstitutionen SITE Santa Fe i New Mexico. Under<br />

utställningen 2001 var repet knutet kring en pelare inomhus och fortsatte sedan utanför konsthallen, hängande<br />

över balkongen och ner i vattnet där det förtöjde en livbåt. Moor är ett konstverk i ständig förändring – inför<br />

varje gång repet ställs ut förlängs det ytterligare med nya bidrag av ihopvävda livsfragment.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Välj en plats och forska om dess historia. Vad skulle du skapa för installation för att uppmärksamma<br />

platsens historia?<br />

- Experimentera med okonventionella material, som exempelvis tandpetare, toapapper, tygbitar eller annat<br />

och skapa fritt. Analysera och tolka ditt verk.<br />

Janine <strong>Anton</strong>i, Moor, 2001


Felix Gonzalez-Torres<br />

USA, född på Kuba, 1957–1996<br />

Untitled (For <strong>Stockholm</strong>) skapades 1992 <strong>till</strong> Felix Gonzalez-Torres separatutställning på <strong>Magasin</strong> 3. Hela verket<br />

består av 12 ljusslingor och 504 glödlampor, men installationen ger möjlighet <strong>till</strong> stor flexibilitet. Antalet ljusslingor<br />

kan variera, liksom hur de är placerade – inklusive möjligheten att visa delar av den på en annan plats.<br />

Felix Gonzalez-Torres kombinerade flera olika konstnärliga traditioner, såsom minimalism, konceptkonst och<br />

politisk aktivism i sitt arbete. Han levde under AIDS-epidemins värsta år, var själv smittad, och i sina verk<br />

förde han in en känsla av angelägenhet om hur flyktigt livet är. Han skapade moderna s<strong>till</strong>eben med efemära<br />

objekt, <strong>till</strong> exempel ljusslingor, pappershögar, skyltar och godis, som alla är symboler för hur kort och skört livet<br />

är. Betraktarna uppmanades att ta ett pappersark, äta en godisbit – att aktivt delta i konstverkets upplösning.<br />

Curatorn har valet att bestämma om dessa högar ska fyllas på, om utbrunna glödlampor ska ersättas av nya<br />

(en sorts pånyttfödelse), eller om de successivt ska försvinna under utställningsperioden. Felix Gonzalez-Torres<br />

konst är ett utforskande av olika delar av hans eget liv och gränserna mellan kärlek och sorg, njutning och<br />

förlust, det offentliga och det privata.<br />

Frågor och diskussion:<br />

-Diskutera kring valet att byta ut glödlampor eller fylla på godishögar. Vad skulle du göra om du var curator?<br />

Varför?<br />

- Vilken betydelse har ditt val för hur man förstår verket?<br />

- De traditionella glödlamporna fasas ut under 2013. Vad tror du händer med verket när de inte längre finns<br />

att köpa?<br />

Felix Gonzalez-Torres, Untitled (For <strong>Stockholm</strong>), 1992


CHRIS BURDEN<br />

22 sept – 9 dec 2012<br />

Curator: Tessa Praun<br />

I höst visar <strong>Magasin</strong> 3 i ett av rummen en grupp nyckelverk av den amerikanske konstnären Chris Burden som<br />

var del av hans separatutställning på <strong>Magasin</strong> 3 våren 1999. Dessa verk relaterar alla <strong>till</strong> tekniska lösningar<br />

för människans förflyttning. Hans egenhändigt designade och byggda bil B-Car från 1975 kommer att kunna<br />

ses <strong>till</strong>sammans med två av hans broar byggda av leksaks- byggdelar av metall. Alla verk ingår i <strong>Magasin</strong> 3:s<br />

samling.<br />

Chris Burden (född 1946, Boston, USA) är en numera legendarisk konstnär som varit aktuell sedan tidigt<br />

1970-tal då han fick stor uppmärksamhet för sina kontroversiella performances där hans personliga säkerhet<br />

sattes på prov. Dessa verk utfördes ofta under flera dagar och i slutna sällskap vilket redan då bidrog <strong>till</strong> deras<br />

mytomspunna status. I Trans-Fixed lät sig Chris Burden korsfästas bak på en Volkswagen-”Bubbla” medan han<br />

för verket Shoot bad en vän skjuta honom i armen. Efter några intensiva år som performancekonstnär valde<br />

Burden att ägna sig åt att skapa skulpturer och installationer där han ofta på ett hängivet och respektlöst sätt<br />

laborerar med teknologi. Chris Burden bor och arbetar i Los Angeles, USA.<br />

Mer information om verken<br />

Chris Burden<br />

B-Car, Saugus California, Testkörning, 30 Juni, 1976<br />

Mexican Bridge, 1998–9 (Detalj)<br />

B-Car, 1975<br />

är en fullt fungerande ensitsig bil som Burden designade och byggde 1975. De flesta delar är handgjorda<br />

och istället för att i förväg bestämma konstruktionen togs många beslut under processen. Tanken var att bygga<br />

en bil som skulle kunna uppnå 160 km/h och ha en bränsleförbrukning på 2,4 l/100 km. Presentationen på<br />

<strong>Magasin</strong> 3 inkluderar även skisser, fotografier och texter som dokumenterar projektet och utgör Burdens vision<br />

av vad en bil ska vara.


1/4 Ton Bridge, 1997<br />

800 leksaksbyggdelar i metall (Meccano- och Erector-byggsatser)<br />

Denna bro är den första av Chris Burdens broar som är byggda av leksaksbyggdelar i metall. Innan han försökte<br />

sig på att bygga större broar designade han 1/4 Ton Bridge enkom för att hålla hans egen kroppsvikt.<br />

När strukturen var klar visade det sig dock att den höll för 250 kg (ett kvarts ton). Med detta resultat tog han sig<br />

an projektet att bygga en modell efter en teckning av en bro som skulle ha spänt över Metlac-ravinen i Mexiko<br />

och skapade Mexican Bridge (1998) som även visas här i utställningen.<br />

Mexican Bridge, 1998<br />

35 000 leksaksbyggdelar i metall (Meccano- och Erector-byggsatser)<br />

Mexican Bridge är en modell av en järnbro som på 1860-talet ritades för att spänna över Metlac-ravinen<br />

(305 m bred) i Mexiko men bron kom aldrig att byggas. Chris Burden hittade en teckning av bron i en bok om<br />

den mexikanska järnvägen och bestämde sig för att bygga en storskalig modell av den med hjälp av leksaksbyggdelar<br />

i metall. Innan han vågade sig på projektet formgav och byggde han 1/4 Ton Bridge för att testa<br />

möjligheterna med Meccano- och Erector-byggsatsdelarna. Verket visades som del av Chris Burdens separatutställning<br />

på <strong>Magasin</strong> 3 1999.<br />

”Den första bron jag ständigt återvände <strong>till</strong> och tittade på fanns i en bok om järnvägar i Mexiko som en ritning.<br />

Dess omvända kurva var vacker, men bron uppfördes aldrig. En brittisk ingenjör tänkte att den skulle byggas<br />

av järn, snarare än stål, troligen i mitten av 1850-talet, för att spänna över en enorm ravin i Mexiko. Eftersom<br />

ravinen är känd som Mexicano, kallar jag min skulptur den mexikanska bron. Jag tittade på denna bild i flera<br />

år och tänkte att jag skulle kunna göra en fysisk modell med erector uppsättningar. Jag hade använt erector<br />

satser för andra verk och trodde det skulle bli vackert att göra denna design som en gigantisk skulptur. Sedan<br />

tänkte jag, att innan jag försöker mig på detta stora projekt, skulle jag göra en uppvärmning. Det var då jag<br />

bestämde mig för att göra 1/4 Ton Bridge.” – Chris Burden<br />

Static Test, 2000<br />

Färgfotografi<br />

Chris Burden designade och byggde 1/4 Ton Bridge (1997) för att testa Meccano- och Erector-byggsatsdelarnas<br />

hållbarhet innan han tog sig an att skapa större broar. Målet var att konstruera 1/4 Ton Bridge så att den<br />

kunde hålla hans egen kroppsvikt. Det visade sig dock att strukturen klarade av att bära så mycket som 225 kg<br />

(nästan ett kvarts ton), något som Burden några år senare dokumenterade i detta fotografi. Affischen <strong>till</strong> hans<br />

utställning på <strong>Magasin</strong> 3 1999 visar en bild där Burden själv står på bron.<br />

Frågor och diskussion:<br />

- Vilken roll spelar teknik för mänsklig förflyttning idag?<br />

- Vilken roll tror du att teknik kommer att spela i vår framtid? Fundera och diskutera på möjligheter<br />

och begränsningar.<br />

- Teknik och natur brukar ofta framställas som varandras motsatser. Beskriv din vision om ett samhälle<br />

där teknik och natur samspelar. Ge exempel från samtida forskning.<br />

- Bilen är ett vardagligt fordon som sammanför design, tekniska framsteg och livsstil. Berättelsen om bilen<br />

handlar om hur industriobjekt även blev ett medium för konstnärligt uttryck. Diskutera vad en bil uttrycker.<br />

- Vilken betydelse har bilen i ett kulturhistoriskt perspektiv?<br />

- Varför byggde Chris Burden sin egen bil, tror du?<br />

- Bygg eller måla din egen bil eller annan teknisk uppfinning/konstruktion. Fundera på hur du vill att<br />

den ska se ut och vilken/vilka funktioner du vill att den ska ha.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!