Info nr 13/2006 - IF Metall

info:
För förtroendevalda i IF Metall
13/2006
Reinfeldts
räkning
kräver extra
kongress
sidorna 4–5
Två lokala
tidningsröster
som stärker
IF Metall
sidorna 10–11
Bengt – betar av
Sveriges sockertopp
sidorna 6-7

info:
13/2006
www.ifmetall.se
2
STEFAN
FUNDERAR
Om rättvisa och
kvinnopotter
I en avtalsrörelse ställs olika intressen
och viljor mot varandra. Inom
fackföreningsrörelsen fi nns en stark
vilja att satsa på våra lägst avlönade
medlemmar. Vårt förbunds
medlemmar har lämnat samma
tydliga besked, det visar utvärderingen
av höstens IF Metallträffar.
Den föresatsen möts av hårdnackat
motstånd från arbetsgivarna. Tuffa
tag är att vänta vid förhandlingsbordet.
Inom industrin fi nns en stark
facklig samordning med andra
LO-förbund tillsammans med Sif
och CF. Det är ett viktigt besked till
industrins arbetsgivare.
Min reservation i LO:s styrelse
kring hur låglöne- och kvinnosatsningen
ska utformas har här och
var vantolkats som om vårt förbund
inte ställer upp på rättvisa löner
åt lågavlönade kvinnor. Ingenting
kan vara mer fel. Däremot måste
jag som IF Metalls ordförande ta
ansvar för att samtliga våra medlemmar
kommer väl ut ur avtalsrörelsen.
Jag kan inte säga ja till en
modell som missgynnar våra lägst
avlönade kvinnor.
Senast den 1 december ska alla
förbund svara på LO:s styrelses rekommendation.
Ambitionen måste
vara att försöka hitta en lösning
som alla accepterar. Jag tänker
inte åsidosätta våra medlemmars
intressen. Min övertygelse är att
det ändå går att hitta en lösning
inom LO:s samordning och tänker
arbeta för det.
stefan.lofven@ifmetall.se
– Höj lägsta lönen med 1 4
Höjda lägsta löner med 1 400 kronor
per månad. Det var ett av de krav
som presenterades när Facken inom
industrin lade fram förslaget till avtalsplattform.
Kravet har ett brett stöd i förbundet. Det
visar enkätsvaren från IF Metallträffarna
och Dialogdagarna under augusti och
september med 3 700 medlemmar.
FI-plattformen i korthet:
Löner
• Avtalens lägstalöner ska höjas med minst
1 400 kronor per månad.
• Löneutrymmet är 3,9 procent dock lägst
840 kronor i månaden. Samtliga medlemmar
ska garanteras minst 400 kronor per
månad i löneökning.
• Osakliga löneskillnader ska åtgärdas.
Uppgörelse ska utformas så att kvinnor och
lågt avlönade uppmärksammas.
• Föräldralediga ska ha motsvarande
löne utveckling som andra anställda med
likartade arbetsuppgifter.
Jämställdhet
• Kvinnor och män ska ha samma möjlig-
Erfarenheten visar att höjda lägsta
löner är den mest träffsäkra metoden
för att komma åt orättvisa löneskillnader
mellan könen. Det var också därför
som IF Metall reserverade sig mot LO:s
jämställdhetspotter. LO:s förslag hade
inneburit att exempelvis anställda inom
tvätteribranschen hade fått lägre lönehöjningar
än andra kvinnodominerade
branscher som i dag har högre löneläge.
– Hur klara både löneökni
Förutsättningarna för fortsatta reallöneökningar
är goda. Kraven för
löneökningar 2007 är därför högre
än för tre år sedan. Svensk industri
och Sveriges ekonomi utvecklas väl.
Nu vill industriarbetarna ha sin del
av produktivitetsvinsterna och det
ökade produktionsresultatet.
Men det fi nns också en del problem.
Arbetslösheten är för hög och sysselsättningen
måste höjas. Svensk industri
utsätts för en allt hårdare konkurrens
från länder i Östeuropa och Asien.
Industriarbetarna bör ha en löneutveckling
som ger stigande reallöner utan att
industrins konkurrenskraft försämras.
– Allt för höga löneökningar kan
tyvärr slå tillbaks på oss löntagare. Vad
hjälper höjd lön om man blir arbetslös,
säger Simon Andrijevski klubbordförande
på Thorn Lighting Nordic AB i
Landskrona.
heter till utveckling i arbetet. Parterna ska
verka för att underlätta att arbetslivet kan
kombineras med gott föräldraskap, samt
göra det lättare för kvinnor att åta sig mer
kvalifi cerade och ansvarskrävande arbetsuppgifter.
• Arbetstidens förläggning ska beakta de
anställdas behov av att kombinera föräldraskap
med arbetsliv.
• Föräldralediga ska få den kompetensutveckling
som behövs i samband med
återgång i arbetet.
• Föräldralön ska utbetalas i minst sex
månader.
Diskriminering
Parterna ska under avtalsperioden inleda ett
En av Sveriges verkliga konkurrensfördelar
är parter på arbetsmarknaden
som tar gemensamt ansvar för industrins
konkurrenskraft. Det har medfört
mångåriga reallöneökningar. Facket
har alltid tagit ansvar för samhällsekonomin,
många gånger i motsats till
arbetsgivarna för vilka vinsten och egna
bonusersättningar ibland tycks ha varit
det viktigaste.
Det är vår tur nu
– Vi löntagare ska ha en garanterad
reallöneökning, långsiktigt och hållbart.
När vinsterna sticker iväg ska vi ha del
av det. Det är vår tur nu, säger Simon
Andrijevski.
Om Sverige får en löneökning som
ligger över det som ekonomin klarar
av riskerar vi att infl ationen stiger och
Riksbanken höjer räntan ytterligare. På
sikt innebär det att vår köpkraft – reallönen
– minskar.

400 kronor
– En omöjlig ekvation, konstaterar
förbundsordförande Stefan Löfven.
Förslaget ska behandlas av respektive
förbund. För IF Metall innebär det
att avtalsrådet den 21–22 november
ska delge förbundsstyrelsen sin syn på
plattformen.
Den 5 december tar Facken inom industrin
slutlig ställning till plattformen.
mattias.josefsson@ifmetall.se
gemensamt arbete för att öka integrationen
av utlandsfödda.
Arbetsmiljö
• Alla arbetsplatser ska ha tillgång till
förebyggande företagshälsovård med god
kvalitet.
• Behov av insatser från företagshälsovården
ska analyseras, årligen revideras och bekräftas
genom lokal överenskommelse.
• Befi ntliga arbetsmiljöavtal ska integreras i
förhandlingsarbetet för att motverka fysiskt
och psykisk ohälsa.
Avtalsperiod
Utgångspunkten för avtalskraven är ett ettårigt
avtal.
ingar, jobb och konkurrenskraft?
Det är reallöneökningar, det som blir
kvar av löneökningen efter prisökningar
i samhället, som är viktiga för de fl esta
industriarbetare i avtalsrörelsen. Det
ska vara ett maximalt löneuttag utan
att konkurrenskraften försämras.
Märkbart tunnare plånbok
Den borgerliga regeringen har nu tagit
fl era politiska beslut som får industriarbetarens
plånbok att bli märkbart
tunnare.
Ändå går det inte att kräva automatisk
kompensation för politiska beslut
vid förhandlingsbordet. Löneutrymmet
blir inte större för att politikerna
genomför förändringar.
– Människor har valt den här
regeringen, då kan vi inte gå ut i några
politiska strejker. Däremot måste vi
förklara för våra politiker hur förändringarna
slår, säger Simon Andrijevski.
maria.backstrom@ifmetall.se
TRÄFFSÄKERHET.
Det bästa sättet att
komma åt orättvisa
löneskillnader
mellan könen är
att höja avtalens
lägsta löner.
fakta:
Disponibel inkomst är
den inkomst som används
till konsumtion och
sparande, när skatten är
betald och hushållet fått
ersättningar de är berättigade
till som barnbidrag,
bostadsbidrag och
arbetslöshetsersättning.
Reallön, är lön uttryckt
i den mängd varor
och tjänster man kan
köpa för den, alltså netto
efter prisökningar.
När en grupp har ökat
sin reallön handlar det
om ett statistiskt genomsnitt.
Det kan se olika
ut beroende på kommunalskatt
och taxor för
sophämtning, barnomsorg
och elkostnader.
3
Illustratör: Bo Persson
Foto: Roger Lundberg

info:
13/2006
www.ifmetall.se
4
Foto: Stefan Jerrevång
A-kassan blir dyrare, sämre och svårare att få:
Extra kongress hanterar Reinfeldts f
Högern håller vad den lovade väljarna:
a-kassan blir lägre, det blir svårare
att få ersättningen och dessutom
blir avgiften högre.
– Det är viktigt att komma ihåg att
det är regeringen och Fredrik Reinfeldt,
inte IF Metall, som höjer avgiften.
Försämringarna är så omfattande
att vi måste kalla in en extra kongress,
säger Anders Ferbe, IF Metalls
andre vice förbundsordförande.
Den borgerliga alliansen var tydlig inför
valet; arbetslöshetsförsäkringen
skulle försämras och fördyras om
alliansen kom till makten. I dag vet vi
att Reinfeldt och kompani håller sitt
löfte. Vanligt folk får betala fakturan
för högerregeringens gigantiska skattesänkning
för de rika.
Löntagarfi entlig politik
– Vi måste respektera att svenska
folket sagt sitt. Samtidigt får vi inte
tystna i vår kritik. Vi ska fortsätta att
ifrågasätta och protestera mot högerregeringens
löntagarfi entliga politik.
Nu har kapitalet makten – inte bara
notiser:
Högerregeringen
dumpar arbetsmiljöfrågorna
Den nya regeringens budget innehåller
stora neddragningar på arbetsmiljöns
område. Arbetslivsinstitutet läggs ned
och Arbetsmiljöverket får se sina anslag
kraftigt minskade. Orsaken är att rege-
CHOCKNOTAN FRÅN REGERINGEN. Efter Fredrik Reinfeldts chockräkning mot
arbetslösa, tvingas nu IF Metall hålla extra kongress för att diskutera det nya läget.
på företagen, utan även i riksdagen. Det
ligger i kapitalets intresse att försvaga
fackföreningarna.
– Därför är det viktigare än någonsin
att vara med i facket. Ju fl er medlemmar
IF Metall har, desto starkare motkraft
blir vi. Dessutom blir våra möj-
ringen vill minska den statliga byråkratin.
Arbetsmiljöverket är den myndighet
som ser till att svensk arbetsmiljölagstiftning
efterlevs. Den ska dessutom få
ett förändrat och begränsat uppdrag.
– Högerregeringen vill lägga stora
resurser på att jaga människor som ersättningsfuskar.
Däremot är den beredd
att skära kraftigt i anslagen till ”arbetsmiljöpolisen”.
Det sänder dåliga signaler
till löntagarna, säger Elmer Holmberg på
IF Metalls arbetsvillkorsenhet.
Pensionsförhandling
avbruten
Det fi nns inte utrymme för en höjning av
SAF-LO avtalspension enligt Svenskt
Näringsliv som avbryter förhandlingarna.
LO:s ambition var att ha klart pensionsavtalet
innan avtalsrörelsen, med
liknande villkor som tjänstemännen.
Det fi nns förslag på fi nansiering som
inte innebär så stora direkta kostnader
ligheter större att stå emot attacker på
kollektivavtalet, säger Anders Ferbe.
Reinfeldts faktura
Den 1 januari 2007 tänker regeringen
sänka a-kassan och göra det svårare
att kvalifi cera sig för ersättningen. För
enligt LO:s avtalssekreterare Erland
Olausson: – En stegvis höjning i avsättningen
eller höjd startålder till 25 år
som tjänstemännen, ryms inom avtalsramarna.
Stärkt anställningstrygghet
stoppas
I våras beslutade vänstermajoriteten
i riksdagen att förstärka anställningstryggheten
genom att begränsa visstidsformerna.
Nu ska lagändringen stoppas
av den nya regeringen, som i stället vill
öka arbetsgivarnas möjligheter att anställa
tidsbegränsat.
– Ännu ett slag mot arbetarna.
Högerregeringen säger sig värna den
svenska arbetsrätten, men handlar precis
tvärtom, säger Veli-Pekka Säikkälä,
chef på IF Metalls förhandlingsenhet.
Regeringen har ännu inget färdigt
förändringsförslag. Intentionen är dock
att en och samma arbetstagare ska
kunna ha fri visstidsanställning hos
Foto: Samuel Karlsson

faktura
PROTESTDAG
En manifestation mot försämringen av
a-kassan hålls i Stockholm den 14 december.
Manifestationen är en i raden av de
aktiviteter som planeras.
LO:s styrelse diskuterar hur protestdagen
och manifestation ska genomföras.
Den sker alltså samma dag IF Metall håller
extra kongress i Stockholm.
Kongressen ska behandla frågor som
berör förändringen av a-kassereglerna.
löntagarna innebär det sämre skydd
vid arbetslöshet och att fl er tvingas till
socialbidrag och låglönejobb.
Samtidigt slopar Reinfeldts regering
avdragsrätten för a-kasse- och fackavgift.
Egenavgifterna höjs också, vilket
påverkar fackavgiften. För IF Metalls
medlemmar innebär det en höjning med
mellan 250–300 kronor i månaden. Avgiften
till förbundet är dock oförändrad.
samma arbetsgivare i sammanlagt högst
24 månader under en femårsperiod, att
säsongsanställning ska vara en möjlig
anställningsform, att företrädesrätt till
återanställning ska inträda efter sammanlagt
mer än tolv månaders anställningstid
och att äldre inte ska ha rätt att
tillgodoräkna sig dubbel anställningstid
vid fastställande av turordning vid uppsägningar.
Regeringen planerar dessutom att se
över Arbetsdomstolens, AD, sammansättning.
Kongress-Extra
Direkt efter kongressen skickas ett
Kongress-Extra ut till klubbarna, för
delning på arbetsplatsen. Tidningen
trycks i medlemsupplaga.
Kongress-Extra skickas ut tillsammans
med nummer 14 av tidningen
info: som utkommer vecka 51.
EXTRA
KONGRESS
IF Metalls extra kongress
äger rum i Stockholm
City Conference Centre,
Folkets hus, torsdagen
den 14 december 2006.
Kongressen startar vid
lunchtid och beräknas vara
avslutad cirka klockan 16.00.
Beslutsförslag skickas till kongressombud
och avdelningar under vecka 49.
Kongressinformation kommer att fi nnas
tillgänglig i medlemsportalen på IF Metalls
hemsida.
Kongressen behandlar enbart hur
regeringens föreslagna förändringar av
fi nansieringen av a-kassan ska hanteras
inom förbundets avgiftssystem. Det går
inte att skriva motioner till kongressen.
IF Metalls förbundsstyrelse
har beslutat att utlysa en extra kongress.
– Kongressen ska ta ställning till
hur förbundet ska hantera Reinfeldts
faktura i vårt avgiftssystem, utan att
det får orimliga konsekvenser för medlemmarna
och förbundets verksamhet,
säger Anders Ferbe.
anneli.torner@ifmetall.se
Nyheter & Fakta
inför avtalsrörelsen
Avtalssida på nätet
Läs senaste nytt, ta del av underlag
och fakta inför avtalsrörelsen 2007. På
www.ifmetall.se fi nns en hänvisning till
förbundets avtalssida. Här fi nns även
Facken inom industrins förslag till avtalspolitisk
plattform.
Sjuka förlorar
på regeringens politik
Arbetsgivarna får rätt att kräva läkarintyg
från första sjukdagen. Samtidigt
slopas deras skyldighet att göra rehabiliteringsutredning
och medfi nansiera
sjukpenningen. För löntagarna väntar i
stället försämrad sjukförsäkring.
Inget systemskifte. Det ska bli bättre
för vanligt folk, politiken ska gynna dem
med vanliga, låga inkomster. Det var vad
högeralliansen lovade väljarna före valet.
Sänkt a-kassa
gav inte fl er tyska
jobb – bara fattigdom
I Tyskland sänktes ersättningen i
a-kassan drastiskt förra året. Syft-
et med reformen var, förutom att
spara pengar, att få arbetslösa att
acceptera jobb med låga löner.
– Reformen har inte gett några nya
jobb, bara mer fattigdom, säger
Markus Franz på det tyska fackföreningsförbundet
DGB.
Syftet med de sänkta nivåerna
i a-kassan var, förutom att spara
pengar, att få arbetslösa att acceptera
låglönejobb. Men för okvalifi -
cerade eller för långtidsarbetslösa
50-åringar fi nns inga jobb.
I till exempel forna Östtyskland
arbetar miljoner människor i en
växande låglönesektor, somliga med
timlöner på 30–40 kronor. Från
fackligt håll är man kritisk:
– Sju miljoner tyskar har i dag
en lön som staten måste komplettera
med socialbidrag för att de ska
komma upp i existensminimum,
säger Markus Franz.
Källa: Sveriges Radio
– Men den borgerliga regeringen har
redan tagit de första kliven bort från den
svenska välfärdsmodellen. Det betyder
att otryggheten för löntagarna kommer
att öka, säger Anders Ferbe, IF Metalls
andre vice förbundsordförande.
– Från årsskiftet sänks inkomsttaket
i sjukförsäkringen, från 10 till 7,5 basbelopp.
Då slopas också arbetsgivarens
medfi nansiering av sjukpenningen.
Under 2007 alternativt 2008 tänker regeringen
avskaffa arbetsgivarens skyldighet
att göra rehabiliteringsutredningar.
5

Foto: Hans Runesson
info:
13/2006
www.ifmetall.se
6
Foto detta uppslag: Eje Berndtsson
Betkampanjen rullar fram
Industriarbetarna i Örtofta som
SOCKERFYLLD. Ett berg av betor väntar utanför det moderna sockerbruket i Örtofta.
På de skånska landsvägarna som
leder till sockerbruket i Örtofta
dundrar lastbilar fram i strida
strömmar. Cirka 550 lastfordon per
dag levererar över 17 000 ton betor
varje dag. Det är skördetid och det
som kallas för betkampanjen är i
full gång!
– Kampanjen startar i september när
betorna är mogna för skörd och pågår
under hela processtiden då betorna blir
till strö- och råsocker, berättar Bengt
Klang, klubbordförande för IF Metall.
Bruket grundades 1890 och hette då
Sockerbolaget. Efter uppköp av danska
Danisco Sugar 1993 ingår bruket i en
multinationell koncern med 10 000
anställda i 46 länder runt om i världen.
– Sockerbruket i Köpingebro körde
sin sista kampanj förra året. Nu fi nns
bara det här sockerbruket kvar i Sverige
och ett raffi naderi i Arlöv, säger
Bengt Klang.
Liksom många andra industriområ-
PLOCKA BETOR för hand var det
länge sedan man gjorde på Sunnantorp
gård. I likhet med de fl esta av de 3 300
betodlarna som är knutna till bruket har
gården lagt ut upptagning och transport
till en maskinstation. En maskin
skördar nio rader med betor i taget.
Annat var det på farfars tid.
– När han startade betodlingen
1934 arbetade uppåt 40 anställda med
upptagning och bodde här på gården,
berättar Anders Kristensson, sonsonen
som hjälper till på sin fritid och i år
ansvarade för själva sådden.

m sockrar vår vardag
SPJUTSPETS. Tommy Nilsson förvandlar med spjutspetsteknik betorna till socker. I kontrollrummet utför han och övriga
industriarbetare ett kvalifi cerat drifttekniskt arbete.
den har sockerproduktionen genomgått
stora strukturomvandlingar. Enbart
inför årets betkampanj stängs 31 sockerbruk
i Europa. Orsaken är rationaliseringar
och förändrade kvoter för EU:s
medlemsländer.
– Varje land har en kvot av socker
att producera. Utifrån den tilldelas
varje lands betodlare sin kvot som de
får leverera till sockerbruket, förklarar
betinspektör Bertil Löfvendahl.
Inte bara kvoterna och analyserna av
betorna regleras och kontrolleras. Även
själva processen från beta till råsocker
och vidare till olika sockerprodukter är
noga övervakad.
Den som trodde att arbetet fortfarande
består av att hantera jordiga
betor och kladdiga sockerblandningar
blir överraskad.
– Inom sockerindustrin utförs ett
kvalifi cerat tekniskt kunnande av våra
medlemmar, säger Bengt Klang.
annette.lack@ifmetall.se
Illustration: Bo Persson
FEMTE GENERATIONEN i att arbeta på
sockerbruket i Örtofta blev dottern Erica
Thuvesson då hon började i juni.
– Den första i vår familj här var morfars
mor, berättar mamma Eva Thuvesson som
själv började under betkampanjen 1975.

info:
13/2006
www.ifmetall.se
8
Foto: Michael Blohm
Medlemskvarten ger tid för försäkring
– Jobba med försäkringar är det roligaste
och mest tacksamma uppdrag
som fi nns, säger Paula Söderholm,
försäkringshandläggare på IF Metalls
avdelning Bergslagen. Paula driver ett
projekt i Avesta med medlemskvartar
som ger fl er engagerade försäkringsrådgivare.
Försäkringshandläggaren i en avdelning
eller klubb samordnar och utbildar
försäkringsrådgivare på arbetsplatserna.
Ett underskattat uppdrag enligt Paula
Söderholm.
– Försäkringar är det roligaste jag
vet och på kurserna hittar jag nästan
alltid pengar i försäkringar som många
missat eller inte ens känner till.
Missar att anmäla
Vanligast är att de missar anmäla till
AGS vid längre sjukdom, där ligger
mycket pengar och väntar på att betalas
ut.
– Till exempel förra året då en kille
som var förtidspensionerad sedan
1980-talet på grund av en olycka, fi ck
365 000 kronor från AGS i ersättning
tack vare sin syster som jag kom i kontakt
med. Han blev jätteglad, berättar
Paula Söderholm.
Själv började hon jobba fackligt med
försäkringar på C A Östberg i Avesta
och vet hur stor betydelse det har med
kontinuerligt stöd och utbildning.
En kurs räcker inte
Nya försäkringsansvariga på arbetsplatserna
går tre dagar på utbildning
och lär sig grunderna. Men det är när
de kommer tillbaka till arbetsplatsen,
för att börja jobba med uppdraget, som
behovet av hjälp är som störst.
– Medlemskvarten är bästa sättet
att komma igång och jobba med
försäkringsfrågor på arbetsplatsen. Att
fi nnas tillgänglig från avdelningen med
Verktyg i försäkringsarbetet
Utbildningar och cirklar
Medlemsutbildning för försäkringar
- medlemmar och fackligt ombud på
arbetsplatsen.
Rådgivarutbildning
- kurs 3x1 dag med arbete i mellan-
perioderna.
Central handläggarutbildning
- för avdelningar och större klubbar.
Försäkringar i cirkelform
- är ett bra sätt att fördjupa sina
kunskaper i försäkringar.
stöttning och råd har stor betydelse för
att försäkringsrådgivare ska lyckas i
sitt uppdrag.
Medlemskvarten kan utformas på
lite olika sätt beroende på förutsättningarna
på företaget. Vanligast är att
man utnyttjar timmar genom utvecklingsavtalet
och planerar tiden i samråd
med företaget för att gå igenom checklistan
för medlemsförsäkringarna.
Projektet i Avesta går ut på att
skapa nätverk i försäkringsfrågor, där
kontakt med klubbar som vill komma
igång med medlemskvartar ger ökat
engagemang.
Avdelningen i Bergslagen har en för-
Litteratur och försäkringsmaterial
Vår trygghet: våra sociala
rättigheter 2006 (Folksam)
- lättläst: förklarar hur man
agerar i olika situationer.
Skadehandboken (LO)
- Handbok/uppslagsbok för arbetsskador/olycksfall
i arbetet.
Om du halkar på ett bananskal
- handlar om medlemsförsäkringar för
både jobbet och i arbetet.
alla: LO-tidning med 4 nummer per år
Nu kräver facken i Estland högre löner!
Industriarbete i Estland präglas av
låga löner och dålig arbetsmiljö. De
estniska fackförbunden kämpar för
högre löner. Men facket har begränsade
resurser.
– Vi har inte ens råd med papper
till en informationstidning, berättar
företrädarna för textilfacket.
IF Metall och Industrianställda i
Norden (IN) samarbetar för att stärka
facken i Baltikum.
STARKARE FACK. I Estland bygger nu
facken upp en effektivare organisation.
Nu krävs högre löner. IF Metall deltar
här på plats i Tallin genom att ge
egna exempel på rekryteringsarbete,
skolinformation, studier och information.

gshjälp
säkringskommitté som förtroendevalda
kan vända sig till för hjälp att driva
försäkringsärenden.
– Jag fi nns på plats som stöd i början
och visar arbetssättet och verktygen
som behövs. Det viktigaste är att känna
sig trygg i sitt uppdrag. Därför är jag
ute största delen av min tid och hjälper
till med rådgivning för att få igång
arbetet, säger Paula Söderholm.
– Min roll från avdelningen är att
utveckla och förbättra verksamheten.
För att lyckas med det krävs att avdelningen
satsar ordentligt med tid och
resurser på ett bra nätverk
michael.blohm@ifmetall.se
På webben
Folksams webbsidor med blankettguider
och oh-material samt
blankettbiblioteket med material.
- för förtroendevalda med försäkrings-
uppdrag i IF Metall.
kontakta
din klubb/avdelning
för utbildningar och
tillgång till försäkringsmaterial.
I Estland fi nns tydliga klasskillnader
och en underliggande rädsla att förknippas
med den gamla sovjetstrukturen.
En bild man som medlem i EU vill ha
bort. Facket har dåligt rykte och likställs
ofta med kommunismen. Organisationsgraden
är låg. Endast 10 procent
av industriarbetarna är medlemmar i
ett fackförbund.
Över genomsnittet
Textilindustrin som främst består av
kvinnliga arbetare har sämst arbetsvillkor,
med en snittlön som motsvarar
2 500 svenska kronor i månaden. Genomsnittslönen
i landet är 5 100 kronor.
Arbetare i kraftbolag som exempel
Fortum, har bättre villkor och ligger
över genomsnittet med löner på cirka
6 500 kronor i månaden.
IF Metall deltar i ett nordiskt samarbete
för att stärka facket i Estland.
Foto: Hasse Eriksson
– Det är viktigt att känna till
vilka försäkringar IF Metalls
medlemmar har, säger Paula
Söderholm, i samtal med Eva Persson
på Bergå Tvätt & Uthyrning AB.
Genom seminarier träffas fackliga
företrädare och representanter från
övriga nordiska förbund, för att diskutera
viktiga grundprinciper för fackligt
arbete.
Under seminariet tar deltagarna
fram argument varför det är bra att
vara med i facket. De gör sedan ett
informationsblad. Syftet är att visa på
möjligheter att opinionsbilda och informera
medlemmar på arbetsplatsen.
Bättre position
Pirjo Heli från Allokemiska facket i
Finland visar på olika rekryteringsformer,
som arbetsplatsbesök och skolinformation
till ungdomar på väg ut i
arbetslivet.
– Jag förstår att de estniska facken
har det svårt och att det ibland känns
hopplöst. Men en högre anslutningsgrad
ger facket en mycket bättre förhand-
lingsposition och är en förutsättning för
att lyckas, säger Pirjo Heli.
Företagen, ofta ägda av utländska
bolag, ser låga löner som enda möjlighet
att behålla produktionen. Facken
i Estland kämpar för att höja den lagstadgade
lägsta lönen till 2 700 svenska
kronor. Många människor söker sig utomlands
för en bättre levnadsstandard.
michael.blohm@ifmetall.se
fakta Estland
• Genomsnittslönen
i landet är 500 EEK (5 100 kr)
• Genomsnittslön för
en sömmerska är
4 500 EEK (2 700 kr)
• Lägsta lön enligt lag,
är 3 500 EEK (2 100 kr)
• Valuta: Estnisk krona (EEK).
100 EEK= 60 SEK
• 1,3 miljoner invånare.
9

info:
13/2006
www.ifmetall.se
10
Hur skapa kontakt och dialog med medlemmarna? Hur stärka
närheten mellan industriarbetarna och identiteten i IF Metall?
Vilka informationsvägar är bäst?
I Göteborg och Örebro har avdelningarna satsat på egna
avdelningstidningar som ett verktyg för den fackliga kontakten
och debatten.
Info berättar här om två tidningskolleger som hittat sina roller.
Infos två kolleger i Göteborg och Örebro
– Våra tidningar ger
röst åt medlemmarna
PÅ BREDDEN. Medlemsmagasinet i
Göteborg har ett brett innehåll.
I Göteborg är det IF Metalls medlemmar
som gör avdelningens nya
Medlemsmagasin.
– Syftet med vår tidning är att sprida
kännedom om vad som berör medlemmarna
och vad som händer i avdelningen.
Tidigare har vi även använt den till
opinionsbildning. Men det ska vi lägga
över på hemsidan i fortsättningen,
säger Bengt Forsling, ombudsman på
IF Metall Göteborg.
Startsignal
Göteborgarnas tidning görs av en
redaktionskommitté på tolv personer.
Tillsammans bestämmer gruppen vilka
ämnen och frågor de ska skriva om.
INTRESSE. Löpsedel berättar att
medlemsmagasinet är på väg.
Sedan gör de reportage och tar bilder.
Redaktionskommittén startade som en
skrivarcirkel med intresserade medlemmar
från olika arbetsplatser.
Arbetet med layout och tryckning
köps in.
Värdet av medlemskap i IF Metall
– Det ska vara en tidning av medlemmar
och för medlemmar. Den handlar
om industriarbetet i Göteborgsregionen.
Men framför allt ska den informera
om medlemskapets värde, vilket just
nu känns viktigare än någonsin, säger
Bengt Forsling.
Tidningen kommer ut fyra gånger
per år. Den omfattar 28 sidor och har
formen av ett fackligt magasin. Tid-
– För att väcka
intresse för vårt
Medlemsmagasin
bland våra
25 000 medlemmar
i Göteborgsregionen
och för att de ska veta
att tidningen kommer
skickar vi ut en löpsedel
till arbetsplatserna
veckan
innan. Det ökar
intresset för att läsa
tidningen och för att
medlemmarna ska
ta kontakt med oss
i redaktionen, säger
Bengt Forsling
i Göteborg.
ningen skickas hem till medlemmarna
tillsammans med Dagens Arbete.
– För att våra medlemmar i Göteborgsregionen
ska veta att tidningen
kommer prövar vi nu att skicka vi ut
en löpsedel till arbetsplatserna veckan
innan, säger Bengt Forsling.
lars.magnor@ifmetall.se
Vår tidning
handlar om
industriarbetet i
Göteborgsregionen

Foto: Roger Lundberg. Den nya tidningen har lagts in i bilden.
DIALOG. När Gunnar Larsson delar ut Oss Emellan blir det en personlig dialog med Royne Soting och
Håkan Moritz vid företaget Ory i Örebro.
Fackligt vardagsarbete
I Örebro län fi nns en tradition att
avdelningsstyrelsen och fackligt förtroendevalda
själva framställer och
delar ut medlemstidningen.
– Tidningen heter Oss emellan och har
blivit spindeln i avdelningens verksamhet.
När den är klar åker avdelningsstyrelsen,
de regionala skyddsombuden
och ombudsmännen ut till klubbar och
övriga arbetsplatser och delar ut den,
säger Gunnar Larsson, ombudsman på
IF Metall Örebro.
Personlig kontakt
Det innebär att arbetsplatserna besöks
fyra gånger om året. Det ger en dialog
och personlig kontakt med medlemmar
och klubbar.
Idén till en avdelningstidning för
IF Metalls avdelning i Örebro kom från
den gamla Metallavdelningen. Den gav
ut en tidning innan samgåendet med
Industrifacket.
– Det är avdelningsstyrelsen som
skriver i tidningen. Men det är en
tidning för medlemmarna, inte för de
förtroendevalda. Oss emellan ska spegla
medlemmarnas vardag säger Gunnar
Larsson.
Den kommer ut fyra gånger per år
och är på tolv sidor. De medlemmar som
Så får ni en bra avdelningstidning
– tips från Bengt och Gunnar
– Tidningen ger oss
en dubbel dialog
med våra 12 700
medlemmar. När vi
personligen delar
ut tidningen får
vi ständigt frågor
om försäkringar,
arbetsmiljö, löner
och studier. Från
varje arbetsplats
vi besökt har
vi med oss en
facklig fråga att
lösa eller ett gott
exempel som vi kan
sprida till andra
arbetsplatser, säger
Gunnar Larsson i
Örebro.
inte fi nns på arbetsplatser, såsom arbetslösa
och resemontörer, får tidningen
hemsänd.
lars.magnor@ifmetall.se
• Skriv inte om förtroendevalda. Lyft fram medlemmarna.
• Var många som skriver. Då gör det inget om någon missar deadline.
• Låt ett proffs göra layouten. Bra bilder och texter tillsammans med ett snyggt
utseende gör tidningen mer tillgänglig.
• Ta hjälp av en journalist som kan lära ut hur man skriver och en fotograf som ger
bildkunskap. Protokollsskrivning och stela bilder passar inte i en levande medlems-
tidning.
mer tips på ifmetall.se
På IF Metalls hemsida fi nns två exempel
som ger stöd för att komma i gång med
en tidning. Båda exemplen följer IF Metalls
grafi ska profi l.
Avdelningarna kan hämta underlagen
i word respektive indesign på intranätet,
under fl iken Tjänster.
11

Foto: Motala Fotografi ska
En kämpe har
släppt greppet
En kämpe har släppt taget om
den röda fanan. Fabriks förre
ordförande Valdemar Lundberg,
98 år har avlidit. Han föddes i
småländska Pelarne 1908, fl yttade
till Kumla och började arbeta
vid det skifferbolag som under
andra världskriget utvann olja ur
Närkes skiffrar och gav Sverige
kraft att klara kristider.
Där såg Valdemar Lundberg ett nytt
samhälle växa upp kring Kvarntorp.
Det var nya folkhemslängor,
Konsum och Folkets Hus. Där blev
Valdemar Lundberg ombudsman i
Fabriks avdelning 93 år 1942.
Han tillhörde den generation som
ville något. Valle som han kallades
gick med i SSU, såg kraften i en
fackligt/politisk samverkan och i
kulturen. Som SSU:are i Kumla
startade han en teatergrupp.
Till Fabriks i Stockholm kom
han 1945 som ombudsman. Åren
1960–1971 var han förbundets
ordförande.
Det var en tid av framgångar.
Den generation av fackliga ledare
som fötts under fattiga förhållanden,
och med sexårig folkskola,
var då satta att forma ett Sverige
med en samhällsmodell som väckte
uppmärksamhet i hela världen.
HALLÅ DÄR!
Stefan Löfven,
förbundsordförande
i IF Metall som
reserverade sig mot
utformningen av LO:s
jämställdhetspotter
– En satsning på lågavlönade
ska vara rättvis mellan olika branscher
och medlemsgrupper. Det
uppnår vi inte helt med den modell
som LO föreslår.
Det var då den solidariska
lönepolitiken krympte löneskillnaderna,
när grundskolan blev nioårig
och alla fi ck möjlighet att läsa
vidare. Det var en tid då den fulla
sysselsättningen skapades och när
arbetslivets förnyelse påbörjades.
Vid förhandlingsborden och i
samhällsdebatten förde han alltid
fabriksarbetarnas talan. I det nya
folkhemsbygget hade Valdemar
Lundberg ett fi nger med i det
mesta. Han satt i socialdemokraternas
jämlikhetsgrupp. Han
var en klippa för Arne Geijer i
vaktslåendet av den solidariska
lönepolitiken som ifrågasattes av
arbetsgivarna och av det Valdemar
Lundberg kallade ”kapitalet.”
– Även om vi utsätts för hånfulla
tillmäten av de bättre lottade
måste vi fortsätta vår kamp för
jämlikhet och rättvisa löner, löd
Valdemar Lundbergs testamente
vid Fabriks kongress 1971.
Som förbundsordförande
myntade han begreppet ”praktisk
demokrati” och förklarade att det
stod för att ”inte bara prata, utan
att också få något gjort”.
Valdemar Lundbergs dagsverk
var också synnerligen gott.
rolf.jansson@ifmetall.se
Finns det en stor spricka
mellan IF Metall och
övriga LO-förbund kring
låglöneprofi len?
– Skillnaderna ska inte överdramatiseras.
I grunden fi nns enighet
inom LO om målen om höjda
lägsta löner och satsningar på
lågavlönade kvinnor. Däremot har
vi olika syn på hur vi når dit.
Jag är övertygad om att den
satsning på lägsta löner som
IF Metall föreslår är rätt väg.
VALDEMAR LUNDBERG, Svenska Fabriksarbetareförbundets
ordförande 1960–1971.
Valdemar Lundberg var
en av den solidariska
lönepolitikens och
folkhemmets skapare
För förtroendevalda i IF Metall
13/2006
ANSVARIG UTGIVARE
Lotten Kågerman, 08-786 85 12
REDAKTIONEN
Tfn: 08-786 80 00 (vx) E-post: info@ifmetall.se
Marinette Ask, Michael Blohm, Cecilia Byberg, Maria Bäckström,
Mattias Josefsson, Juhani Kulo, Annette Lack, Lars Magnor,
Anneli Törner
LAYOUT/TRYCK
Olle Sjöstedt/Sandvikens Tryckeri AB
FOTO SIDAN 1 Eje Berndtsson