Ditt latin - Läs en bok
Ditt latin - Läs en bok
Ditt latin - Läs en bok
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Praeterea c<strong>en</strong>seo Carthaginem esse del<strong>en</strong>dam ”För övrigt anser jag att<br />
Kartago bör förstöras”. I det tredje puniska kriget förstördes<br />
Kartago år 146 f.Kr. Romarna fick därefter kontroll över större<br />
del<strong>en</strong> av Medelhavet, över Sicili<strong>en</strong>, Korsika, Sardini<strong>en</strong> och<br />
Afrikas nordkust.<br />
Gnaeus Pompejus, romersk fältherre och statsman, slog tillsammans<br />
med Crassus år 71 f.Kr. ned ett farligt slavuppror, som<br />
leddes av gladiatorn Spártacus. Pompejus vann vidare stora militära<br />
framgångar i sin kamp mot sjörövarna i Medelhavet, gjorde<br />
Syri<strong>en</strong> och Palestina till <strong>en</strong> romersk provins och flyttade det<br />
romerska rikets östgräns fram till Eufrat. Vid återkomst<strong>en</strong> till<br />
Rom behandlades Pompejus emellertid kallsinnigt av s<strong>en</strong>at<strong>en</strong>.<br />
D<strong>en</strong> vägrade t.o.m. att infria de löft<strong>en</strong> om jord som han gett<br />
sina veteraner. Pompejus slöt sig därför till Gajus Julius Caesar,<br />
som hade <strong>en</strong> stark ställning i det reformvänliga folkpartiet.<br />
År 60 f.Kr. ingick Caesar, Pompejus och Crassus ett tremannaförbund,<br />
det första triumviratet, för att g<strong>en</strong>om ömsesidigt stöd<br />
g<strong>en</strong>omdriva sina olika önskemål. Caesar blev konsul för år 59<br />
f.Kr. Han åstadkom att han själv efter konsulstid<strong>en</strong>s utgång<br />
skulle bli ståthållare för fem år i provins<strong>en</strong> Galli<strong>en</strong>. År 56 f.Kr.<br />
förnyade triumvirerna sin över<strong>en</strong>skommelse. D<strong>en</strong> innebar bl.a.<br />
att Caesar skulle behålla sin provins i ytterligare fem år.<br />
Efter Crassus död år 53 f.Kr. var det tydligt att d<strong>en</strong> politiska<br />
makt<strong>en</strong> skulle tillfalla anting<strong>en</strong> Pompejus eller Caesar.<br />
Pompejus fick så småningom stöd hos s<strong>en</strong>at<strong>en</strong>, som ansåg<br />
Caesar vara d<strong>en</strong> farligaste av de två. S<strong>en</strong>at<strong>en</strong> begärde därför att<br />
Caesar skulle lägga ned sitt befäl och låta sina soldater återvända<br />
hem när tid<strong>en</strong> för hans ståthållarskap i Galli<strong>en</strong> gått ut.<br />
Caesar beslöt sig då för att med vap<strong>en</strong> tilltvinga sig makt<strong>en</strong><br />
och gick med sin här över gränsflod<strong>en</strong> Rúbicon. Han sägs då ha<br />
fällt yttrandet Álea iacta est ”Tärning<strong>en</strong> är kastad”. Pompejus<br />
och s<strong>en</strong>at<strong>en</strong> var inte beredda på strid. Pompejus flydde till<br />
Balkan och snart hade Caesar kontroll över <strong>en</strong> stor del av<br />
Itali<strong>en</strong>. År 48 f.Kr. besegrades Pompejus av Caesar vid Farsálos i<br />
Thessali<strong>en</strong> och flydde till Egypt<strong>en</strong> m<strong>en</strong> blev vid landstigning<strong>en</strong><br />
mördad. Caesar följde efter och blev invecklad i de tron-<br />
50<br />
50