Ditt latin - Läs en bok

Komna högt ibland berg och otillgängliga tillhåll
ser de hur vilda getter, skrämda från klippornas toppar
rusar längs branterna ned; på andra sidan drar hjortar,
lämnande bergen i täta flockar, fram över fälten
155 och låter moln av damm virvla upp i den hastiga flykten.
Men den unge Askanios fröjdas att ila på eldig
häst i dalarna, rider förbi de andra och längtar
möta ett fradgande vildsvin istället för lättskrämda hjortar,
drömmer om att få se ett mörkgult lejon från bergen.
160 Himlen svartnar sakta alltmer, och mullrande åska
ljuder; det följs av hällande regn som blandas med hagel.
Tyriska jägare, troisk ungdom och Venus’ dardanske
sonson skingras åt alla håll och söker betäckning
var de kan; från varje brant forsar vattnet i strömmar.
165 Men till samma grotta söker sig Dido och Trojas
furste. Gaia och hon som ledsagar brudarna, Juno,
ger då sitt tecken: eldar glänser, och etern bevittnar
deras förbund; från bergets topp hörs nymferna yla.
Didos död, allt ont som följde leder sitt ursprung
170 från den dagen. Glömsk av anständigheten och skenet
söker hon inte mer att hemlighålla sin kärlek,
kallar den äktenskap, för att överskyla sitt felsteg.
Strax ilar Ryktet nu genom Libyens mäktiga städer,
Ryktet som intet ont kan efterlikna i snabbhet:
175 flykten förlänar det kraft, och rörlighet är dess styrka.
Litet och räddhågat är det först, men stiger mot höjden
hastigt, vandrar på mark och döljer bland molnen sitt huvud.
Ryktet om deras förening far vida, även till Didos försmådde friare Iarbas,
som vredgad anropar sin fader Iupiter Ammon i öknen. Nu blir det ett
brått slut på en vinter av fester, nu får Aeneas genom gudarnas budbärare
Mercurius befallning om att genast segla till Italien. Han beslutar att
utrusta skeppen och resa iväg i hemlighet, eftersom han inte vågar tala om
för Dido vad som nu gäller.
Dock har drottningen - vem kan lura en kvinna som älskar? –
- quis fallere possit amantem -
anat hans list, och fruktande lugnet, först utav alla
märkt att någonting är på gång; hur skeppen görs klara
låter det skonlösa Ryktet den kärleksdrabbade höra.
300 Vredgad, blind av förtvivlan och sorg ses hon irra i staden,
46
46