Ditt latin - Läs en bok

Lånord Presens i svenskan pluralis från 1:a och 2:a
deklinationerna
Som tidigare sagts om presens singularis, sätts i en latinsk text
sällan ut personliga pronomen. Detta gäller självfallet även
1:a pluralis deklinationen (nos ’vi’, vos ’ni’). På verbets personändelser (-mus
1. ’vi’, nominativformen: -tis ’ni’, -nt ’de’) gloria, kan karta, du se vilka kamera, som villa, är flamma, subjekt penna, i satsen.
materia 1: stam m.fl. på långt a 2: stam på långt e 3A: stam på kons.* 4: stam på långt i
2. observamus böjningsstammen vi studemus (utan -a): vi medicin, rég-i-mus**vi figur, kultur, person, servímus natur, vi
form, observatis port, cell, ni ven, ros studetis m.fl. (av ni medicina, rég-i-tis**du figura, cultura servítis etc.) ni
3. observant något förändrade: de student regel (av de régula), reg-u-nt**de tavla (av tábula), sérviunt kapsel de
och
observerar
kapsyl (av cápsula),
studerar
fabel (av fábula)
styr,
m.fl.
regerar tjänar, serverar
4. egennamn *Alternativt 3B: som stam går till vars tillbaka verbbas fogas på latinskt kort -i, dvs. substantiv fáci-mus, fáci-tis, eller fáci-unt
adjektiv: **Kort uttalsunderlättande Viktoria (=seger), stödvokal Pia (=den -i- /-u- fromma), när verbbasen Beata saknar (=den stamvokal
lyckliga), Paula (=den lilla), Amanda (=den älskansvärda), Silvia
(=den Sum. i skogen Possum boende), Ursula (=den lilla björnen) m.fl.
Sum ’jag är’ har sin särskilda böjning (stam es/s, jfr franskan).
2:a Observera deklinationen att personändelsen (maskulinum) i 1:a pers. sing. här är -m, vidare
1. att nominativformen: stödvokalen är -u- diskus, framför cirkus, -nt modus, (sum och minister, sumus analogibildningar).
magister m.fl.
2. böjningsstammen Possum ’jag kan’ (utan böjs -us): som mur, sum glob, pol, (ur nerv, *pot(e)-sum stil, patron ’jag är
m.fl. mäktig’; (av murus, -ts- har globus, assimilerats polus etc.). till -ss-). Avledda ord bildas på
böjningsstammen, sum t.ex. jfr fra. global. je su-is pos-sum
3. es något förändrade: jfr cirkel fra. tu (av es círculus), muskel (av músculus), pot-es
cykel est (av cyclus) m.fl. jfr fra. il est/elle est pot-est
4. sumus egennamn som jfr går fra. tillbaka nous sommes på latinskt substantiv eller pós-sumus
adjektiv: estis Magnus (=den jfr fra. store), vous Justus êtes (=den rättvise), Urban pot-éstis
(=stadsbon), sunt Paul (=den jfr fra. lille) ils sont/elles m.fl. sont pos-sunt
Martialis epigram ’Non amo te’
2:a deklinationen (neutrum)
1. Bok nominativformen: I: epigram 32 preludium, stipendium, premium, akvarium,
herbarium, Non amo kolumbarium, te, Sabidi, indicium, nec possum museum, dicere studium, quare. laboratorium,
krematorium, Hoc tantum observatorium, possum sanatorium dicere: non m.fl. amo te.
2. amo böjningsstammen 1 älska te dig, (utan ack. av -um): tu Sabidi fest, element, vokativ ornament, av Sabidius vin m.fl. (ändel-
(av sen festum, -e har elementum förlorats) nec etc.) och . Avledda inte, ej ord heller bildas dico på böjnings- 3 säga quare
stammen, varför hoc t.ex. detta central, tantum museal. blott, bara. Observera tekniken med
3. upprepning något förändrade: av diktens tempel början (av templum), i dess slut! sekel (av saeculum)
m.fl. Jfr: I do not love you, Dr Fell, but why, I cannot tell.
But Märk this att I know former full i well: neutr. I do plur. not på love -a you, förekommer Dr Fell. i svenskan,
t.ex. fakta, centra, massmedia (av resp. faktum, centrum, massmedium)
(epigram skrivet av en oxfordstudent)
28 29
29