17.09.2013 Views

Ditt latin - Läs en bok

Ditt latin - Läs en bok

Ditt latin - Läs en bok

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

1:a deklination<strong>en</strong>: planta Fem.<br />

2:a deklination<strong>en</strong>: murus Mask.<br />

och museichef vinum (av museum, Neutr., i N). alla i singularis<br />

Notera att vi fortfarande använder <strong>latin</strong>ska g<strong>en</strong>itiver som<br />

Kristi himmelfärdsdag, S:t Nicolai församling, Berzelii park,<br />

Columbi ägg, Tántali kval, Bacchi vap<strong>en</strong>, Orphei drängar (OD),<br />

Det finns ytterligare <strong>en</strong> kasusform, nämlig<strong>en</strong> vokativ. D<strong>en</strong><br />

Substantiv används vid efter tilltal första och deklination<strong>en</strong> är alltid lik nominativ är ord som utom slutar i på singularis -a i<br />

singularis för maskulina (a-stammar). substantiv Sv<strong>en</strong>skan av andra har många deklination<strong>en</strong>, lånord från där d<strong>en</strong>na kasusän-<br />

deklination, dels<strong>en</strong> är e: som amice bone i huvudsak gode vän! rymmer ord med g<strong>en</strong>us<br />

femininum (F), t.ex. vill-a, flamm-a. Substantiv<strong>en</strong>s grundform,<br />

t.ex. villa,<br />

Adjektiv<br />

kallas för<br />

som<br />

nominativ.<br />

tillhör 1:a<br />

Detta<br />

och<br />

är<br />

2:a<br />

subjektets<br />

deklinationerna<br />

kasus.<br />

böjs i princip<br />

Andra<br />

på samma<br />

deklination<strong>en</strong><br />

sätt som<br />

omfattar<br />

substantiv<strong>en</strong><br />

substantiv<br />

planta,<br />

som<br />

murus<br />

nästan<br />

och vinum.<br />

undantagslöst<br />

I ordböcker<br />

har g<strong>en</strong>us<br />

och<br />

maskulinum<br />

ordlistor pres<strong>en</strong>teras<br />

(M) med nominativändels<strong>en</strong><br />

oftast adjektiv med<br />

-us<br />

g<strong>en</strong>usföljd<strong>en</strong><br />

(t.ex. discus<br />

maskulinum,<br />

’diskus’) eller<br />

femininum<br />

g<strong>en</strong>us neutrum<br />

och neutrum.<br />

(N) med<br />

Adjektiv<strong>en</strong><br />

nominativändels<strong>en</strong><br />

kommer i vår<br />

-um<br />

ordlista<br />

(t.ex.<br />

också<br />

factum ’handling’).<br />

att pres<strong>en</strong>teras<br />

Dessa<br />

med<br />

substantiv<br />

<strong>en</strong> sådan<br />

är<br />

g<strong>en</strong>usföljd.<br />

o-stammar, äv<strong>en</strong> om vokal<strong>en</strong> o i vissa former slutits till u.<br />

Sv<strong>en</strong>skan<br />

Ett<br />

har<br />

<strong>latin</strong>skt<br />

<strong>en</strong> mängd<br />

adjektivattribut<br />

lånord från<br />

rättar<br />

d<strong>en</strong><br />

sig<br />

andra<br />

efter<br />

deklination<strong>en</strong>:<br />

sitt huvudord i<br />

disk-us,<br />

fråga<br />

cirk-us,<br />

om g<strong>en</strong>us,<br />

c<strong>en</strong>tr-um,<br />

kasus och<br />

stip<strong>en</strong>di-um.<br />

numerus (kongru<strong>en</strong>s).<br />

Det Possessiva finns <strong>en</strong> skillnad pronom<strong>en</strong> mellan böjs <strong>latin</strong>ets som och adjektiv sv<strong>en</strong>skans efter substan- 1:a och 2:a<br />

tiv. deklinationerna: Latinet saknar både meus, obestämd a, um ’min’, artikel tuus, (<strong>en</strong> a, um villa) ’din’ och och bestämd suus, sua,<br />

slutartikel suum ’sin’, (villan). beträffande Det är possessiva sammanhanget pronom<strong>en</strong> som i pluralis avgör se om nedan. ett<br />

substantiv ska översättas med obestämd eller bestämd form.<br />

Murus En kan del alltså maskulina betyda ’mur’, substantiv ’<strong>en</strong> mur’ i d<strong>en</strong> eller 2:a deklination<strong>en</strong> ’mur<strong>en</strong>’. har efter r<br />

tappat nominativändels<strong>en</strong> -us: puer, g<strong>en</strong>. púeri ’pojke’, vir, g<strong>en</strong>. viri ’man’.<br />

Vidare, Vi behandlar om substantiv<strong>en</strong> först tre från kasus, början nämlig<strong>en</strong> inte hade vokal nominativ, utan konsonant g<strong>en</strong>itiv före<br />

och r, ackusativ har ett uttalsunderlättande singularis av 1:a, e måst resp. skjutas 2:a in deklination<strong>en</strong>:<br />

i nominativ efter förlust av<br />

nominativändels<strong>en</strong>: agr > ager, g<strong>en</strong>. agri, ack. agrum ’åker’, libr > liber, g<strong>en</strong>.<br />

Sing.<br />

libri, ack.<br />

1:a<br />

librum<br />

dekl. a-stam<br />

’<strong>bok</strong>’,<br />

F<br />

jfr samma<br />

2:a<br />

språkliga<br />

dekl. o-stam<br />

f<strong>en</strong>om<strong>en</strong><br />

M o-stam<br />

i sv. väder<br />

N<br />

och vädret.<br />

Nom. planta planta(n) murus mur(<strong>en</strong>) vinum vin(et)<br />

G<strong>en</strong>. Vad plantae*<strong>en</strong> som ovan plantas sagts om muri puer och <strong>en</strong> murs ager gäller också vini ett för vins adjektiv som<br />

Ack. miser, plantam mísera, míserum ’olycklig’ murum (till böjningsstam miser- vinum läggs ändelserna)<br />

eller pulcher, pulchra, pulchrum ’vacker’ (böjningsstam pulchr-; -e- i mask.<br />

*uttal aj (i-diftong) i klassiskt <strong>latin</strong><br />

nom. pulcher underlättar uttalet). Som pulcher böjs possessiva pronom<strong>en</strong><br />

i Latinsk pluralis: g<strong>en</strong>itiv noster, nostra, kan översättas nostrum ’vår’ med och <strong>en</strong> vester, sv<strong>en</strong>sk vestra, g<strong>en</strong>itiv vestrum med ’er’. -s eller<br />

med ett prepositionsuttryck (memoria Traiani ’minnet av Trajanus’)<br />

Kasus<br />

Latinet<br />

ackusativ<br />

har<br />

används<br />

fem substantivdeklinationer,<br />

för d<strong>en</strong> satsdel som anger<br />

nämlig<strong>en</strong><br />

föremålet för<br />

stam-<br />

eller mar resultatet på -a av (1:a predikatets dekl.), stammar verksamhet på (kallat -o (2:a ackusativobjekt dekl.), stammar eller på<br />

direkt konsonant objekt). Det och finns -i (3:e i <strong>latin</strong>et dekl.), också stammar prepositioner på -u som (4:e dekl.) följs av och<br />

kasus stammar ackusativ, på -e t.ex. (5:e ad dekl.). ’(in)till, Notera mot’, att ante sv<strong>en</strong>skan ’före, framför’, har sex inter dekli-<br />

’mellan’, nationer per ’g<strong>en</strong>om’, m<strong>en</strong> att dessa post ’efter’. indelas efter de olika pluraländelserna.<br />

22 23<br />

23

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!