Ditt latin - Läs en bok
Ditt latin - Läs en bok
Ditt latin - Läs en bok
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Arkeologin har bekräftat tradition<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> första kolonin i<br />
väster var Pithecusae (dag<strong>en</strong>s Ischia) m<strong>en</strong> att huvudkolonin var<br />
Cumae (), båda i Kampani<strong>en</strong>. De tillkom ca 750 f.Kr. Ing<strong>en</strong><br />
annan grekisk koloni fick så stor betydelse som Cumae för<br />
spridning av grekisk civilisation på italisk mark. Trolig<strong>en</strong> var det<br />
Cumae som g<strong>en</strong>om etruskerna förmedlade det grekiska alfabetet<br />
till Rom. Cumae blev snart <strong>en</strong> mäktig stad som i sin tur<br />
grundade <strong>en</strong> ny koloni med namnet Neápolis, ’d<strong>en</strong> nya stad<strong>en</strong>’.<br />
Tidigt slog sig greker ner på Sicili<strong>en</strong>. Korint, på 700-talet<br />
Greklands främsta handels- och kulturstad, grundade Syracusae<br />
som blev <strong>en</strong> viktig stad på ön. Greker från bl.a. Rhodos blev<br />
något s<strong>en</strong>are grundare av <strong>en</strong> ny koloni på Sicili<strong>en</strong>, nämlig<strong>en</strong><br />
Agrig<strong>en</strong>tum. Om stad<strong>en</strong>s välmåga vittnar i dag de ståtliga<br />
tempelruinerna. En stad av betydelse blev också d<strong>en</strong> västligaste<br />
kolonin på Sicili<strong>en</strong>s sydkust, nämlig<strong>en</strong> Selinuntum, som fick utstå<br />
Tempelgavel många strider på Hera mot II. grannar, Rätlinjiga inte doriska minst mot kolonner Kartago. med Tack kapitäl vare<br />
(echinus jord<strong>en</strong>s ’kudde’ bördighet och abakus och ’kvadratisk <strong>en</strong> betydande platta’) handel bär blev upp kolonisterna arkitrav<strong>en</strong> i<br />
med Selinuntum triglyfer och mycket metoper (ursprunglig<strong>en</strong> rika. Under prydda ett och med figurer). samma århundrade<br />
uppfördes i d<strong>en</strong>na stad inte mindre än sju stora tempel. Stad<strong>en</strong>s<br />
byggnadsprogram kan jämföras med motsvarande byggverksamhet<br />
i At<strong>en</strong> på 400-talet under Perikles tid.<br />
Paestum är <strong>en</strong> antik stad och ett världsarv vid Salernobukt<strong>en</strong>.<br />
Paestum grundades under namnet Poseidonia ()<br />
omkring 600 före Kristus av greker och nådde sin blomstring<br />
som handels- och hamnstad under s<strong>en</strong>are hälft<strong>en</strong> av 500-talet.<br />
Inbäddat i trädgårdar, med utsikt över det närbelägna havet, var<br />
Paestum <strong>en</strong> för sin sundhet och sina ’blommande rosor’<br />
berömd stad. I d<strong>en</strong>na finns ännu idag välbevarade delar av tre<br />
tempel i dorisk stil. Störst är ruinerna av ett Heratempel (II)<br />
från 450-talet, kanske ett av de finaste av d<strong>en</strong>na tidsepoks grekiska<br />
byggnadsverk i dorisk stil - av somliga förr uppfattat som<br />
ett tempel åt Poseidon. Det är 60 meter långt och 24 meter<br />
brett och försett med 36 kolonner. Templets inre rum är<br />
treskeppigt. Strax söder om detta tempel ligger ytterligare ett<br />
Heratempel (I) från 550-talet med 50 kolonner. At<strong>en</strong>atemplet,<br />
Templet slutlig<strong>en</strong>, åt At<strong>en</strong>a, är från s<strong>en</strong>are 500-talet helgat åt och växtkraft<strong>en</strong>s dess arkitrav gudinna bärs Ceres, upp ligger av 34<br />
nära det arkeologiska museet i Paestum.<br />
12 13<br />
13