Ditt latin - Läs en bok

Komparativ Relativt pronomen av ett latinskt qui, adjektiv quae, quod bildas ’som, genom vilken, tillägg vilket’: av ett morfem -ior (M och F)
och Sing. -ius (N) M till adjektivets F böjningsstam. N Komparativerna Plur. M böjs F såsom 3:e deklinationens
N
konsonantstammar Nom. qui
(-e i
quae
sing. abl.) enligt
quod
mönstret
qui
nedan:
quae quae
Gen. Singularis cuius (cujjus) Pluralis quorum quarum quorum
Nom. Ack. MF quem longior quam quod N longius MF quos longiores quas N longiora quae
Gen. Dat. MFN cui longioris (cuj)
MFN
quibus
longiorum
Ack. Abl. MF quo longiorem qua quo N longius MF longiores N longiora
Dat V E R MFN B longiori
Abl. MFN longiore
MFN longioribus
Presens infinitiv: observá-re 1 ’(att) observera’, studé-re 2 ’(att) studera’, rég-e-re 3
Superlativ ’(att) styra’, bildas finí-re vanligen 4 ’(att) genom avsluta’ tillägg av -issimus, a, um till adjektivets böjningsstam.
Presens Adjektiv (jag kompareras: studerar, jag styr, beatus, jag är) a, um och lycklig, imperfekt beatior, indikativ beatius lyckligare, (jag studerade, beatissimus, jag styrde, a, jag var)
um jag lyckligast; stude-o gravis, e tung, reg-o gravior, su-m gravius tyngre, studé-ba-m gravissimus, a, um reg-éba-m tyngst. era-m
A D du VE R stude-s B reg-i-s* e-s stude-ba-s reg-éba-s era-s
han stude-t reg-i-t* es-t stude-ba-t reg-éba-t era-t
Adverbs grundform bildas genom att till adjektivets böjningsstam läggs
vi studé-mus rég-i-mus su-mus stude-bá-mus reg-ebá-mus erá-mus
-e, om adjektivet tillhör 1:a och 2:a dekl.: lent-e ’(på ett) långsamt (sätt), av lentus, a, um,
ni studé-tis rég-i-tis* es-tis stude-bá-tis reg-ebá-tis erá-tis
-iter, om adjektivet tillhör 3:e dekl.: grav-iter ’(på ett) tungt (sätt)’, av gravis, e.
de stude-nt reg-u-nt* su-nt stude-ba-nt reg-éba-nt era-nt
P R O N O M E N *3:e konjugationen med kort uttalsunderlättande stödvokal -i-/-u-
Personliga Imperfekt och konjunktiv possessiva bildas pronomen: med konjunktivmärket -re-: t.ex. studé-re-m, rége-re-m
Första person singularis pluralis Andra person singularis pluralis
Nom. Perfekt ego ( jag jag har avslutat/avslutade) nos och vi pluskvamperfekt tu du indikativ vos (’jag ni hade avslutat’ etc.)
Gen.* jag finí-v-i rex-i fu-i finí-v-era-m réx-era-m fú-era-m
Ack.
du
me
fini-v-isti
mig
rex-isti
nos
fu-isti
oss te
fini-v-era-s
dig
rex-era-s
vos er
fú-era-s
han finí-v-it rex-it fu-it fini-v-era-t rex-era-t fú-erat
Dat. vi mihi finí-v-imus réx-imus tibi
nobis fú-imus fini-v-erámus rex-erámus vobis fu-erámus
Abl. ni me fini-v-istis rex-istis fu-istis te fini-v-erá-tis rex-erá-tis fu-erá-tis
* Possessiv de fini-v-érunt genitiv uttrycks rex-érunt med possessivt fu-érunt pronomen: finí-v-era-nt meus, a, réx-era-nt um ’min’, tuus, a, fú-era-nt um ’din’,
noster, Pluskvamperfekt nostra, nostrum ’vår’ konjunktiv , vester, vestra, bildas vestrum med ’er’, konjunktivmärket suus, a, um ’sin’. -isse-: finiv-isse-m etc
Demonstrativa Perfekt infinitiv pronomen: bildas med perfektstam + infinitivmärket -isse: fini-v-isse (att) ha avslutat
Utmärkande för många pronomen ooooooooooooooOoooooooooooooooo
i latinet är sing. gen. på -ius och dat. på -i.
Hic, PASSIVUM. haec, hoc ’denne Personändelserna den här’ (i vissa i presens kasus finns och ett imperfekt: utpekande morfem -or resp. -c ): -r = ’jag’,
Sing.
-ris = ’du’,
M
-tur =
F
’han/hon/den/det’,
N
-mur =
Plur. M
’vi’, -mini =
F
’ni’, -ntur =
N
’de’
Nom. Presens hic infinitiv haec passivum: hoc observa-ri 1’(att) hi observeras’, hae vide-ri 2 ’(att) haec ses’, reg-i 3
Gen. ’(att) styras’, fini-ri huius 4 ’(att) (hujjus) avslutas’ horum harum horum
Ack. hunc hanc hoc hos has haec
Perfekt particip (passiv verbform)
Dat. Perfekt particip bildas
huic
genom
(hujk)
att till verbstammen läggs -t- his (i enstaka fall -it-) eller -s- (vid
Abl.
verbstammar hoc på -d hac eller -t). Till hoc perfektparticipstammen läggs sedan ändelserna -us, -a, -um.
Ill-e, Av ill-a, verb ill-ud som observare ’denne, 1 den ’observera’, där’, gen. videre ill-íus, 2 dat. ’se’, ill-i, régere i 3 övrigt ’styra’ som och 1:a finire och 4 ’avsluta’ 2:a dekl. heter
Is, perf. e-a, id part. ’denne, observatus, han, hon, a, um den, ’observerad’, det’, gen. visus, eius a, (éjjus), um ’sedd’, dat. éi, rectus, i övrigt a, um som ’styrd’ 1:a och och finitus, a,
um ’avslutad’. Perfekt particip uttrycker föregående handling och är en passiv form.
2:a dekl., dvs. ack. eum, eam, id; abl. eo, ea, eo; plur. nom. ei, eae, ea etc.
124125
125