Ditt latin - Läs en bok

luceo, modus, luxi, i - M 2 (lux, mått, lucis gräns, F ljus) sätt lysa
mausoléum, 1. ne (negation mausolei vid konjunktiv N gravbyggnad, i huvudsats) ej,
ludo, moenia, lusi, lusum ium N 3 (pl. leka tantum) befästningsverk, urspr. icke; en ne gravvård ... quidem över inte kung ens Mausolos i
ludus, i försvarsmur M eg. spel, lek, offentligt skådespel, 2. Mindre ne (konjunktion Asien, nuv. i Bodrum avsiktsbisats eller
molestus, skola a, um besvärlig
máxime objektsbisats) (adv.) maximalt, för mycket att inte, högt resp. att inte
luna, molior, ae F måne, molítus jfr fra. sum, lune moliri deponens 4 máximus, 3. ne (enklitisk a, um, störst, frågepartikel) äldst om, huruvida (i
lupus, i sätta M varg i gång
médicus, indirekt i M läkare frågesats), översätts ej i direkt
lux, Monéta, lucis F ljus, ae F ante mynt, lucem också före tillnamn gryningen för Juno, medius, frågesats; a, um mellerst, ne ... an om mitterst: ... eller in (i medio indirekt
luxus, us jfr M eng. lyx, money slösaktig prakt
atrio frågesats) i mellersta (delen av) atriet, mitt i
luxuriose moneo, (adv. monui, till luxuriosus) mónitum lyxigt, 2 erinra, ’i sus och Neápolis, atriet is (i-stam) Neapel; Neapoli abl.
dus’ uppmana, säga till, varna
melior, loci, melius på grek. bättre, betyder jfr fra. namnet meilleur Nystad
mons, montis M berg, kulle, jfr fra. mont membrum, Neapolitanus, i N lem, a, medlem, um neapolitansk, jfr eng. belägen
M monstro 1 visa, jfr demonstrera
member vid Neapel
máchina, monumentum, ae F maskin i N minnesmärke memoria, nec (neque) ae F minne, och inte, jfr men eng. memory inte; nec ... ne
maecenas, mora, ae maecenátis F dröjsmål, M uppskov mecenat
mens, mentis (neque F ... sinne, neque) själ, varken jfr mental ... eller
maestitia, morbus, ae i F M sorg, sjukdom, smärta jfr morbid mensa, necesse ae F est bord: det mensa är nödvändigt prima huvudrätten,
magis mordeo, mer momordi, morsum 2 bita necessarius, mensa secunda a, efterrätten um nödvändig, behövlig
magister, morior, tri mortuus M, lärare, sum, magister mori deponens 3B mensis, necéssitas, is M månad; atis F mensis nödvändighet, Sextilis månaden nödtvång
magistra, dö ae F lärarinna
neco Sextilis 1 döda, (den mörda sjätte månaden) fick namnet
magistratus, mors, mortis us M F död, ämbetsman jfr mortalitet
negligentia, Augusti ae F likgiltighet
magníficus, morsus, us a, M um, (mordeo magnificentior, 2 bita) bett mercator, nego 1 óris förneka M köpman, jfr merkantil
magnificentissimus mortuus, a, um (mors, (oregelb. mortis komparation) F död) död mercennarius, negotium, i i N M syssla, daglönare sak, affär, jfr eng.
mos, ståtlig moris M sed
méretrix, negotiation, ícis F älskarinna negociate
magnitudo, moveo, movi, údinis, motum F storlek 2 röra, jfr motion mergo, nemo, mersi, gen. saknas, mersum dat. 3 doppa, némini dränka, ingen
magnópere mox snart (adv.) i hög grad
nemorosus, eng. merge; a, i passivum um befintlig sjunka i lund; anemone
magnus, munio a, 4 um, befästa maior, maximus stor merídies, nemorosa meridiéi vitsippa M middag (media + dies
majális, mula, e ae (Maius F mulåsna maj) ’som blommar i maj’; nemus, blir genom némoris dissimilation N lund *meria dies), jfr
mulier, convallaria mulíeris majalis liljekonvalje F hustru, fru, kvinna neque, meridian se nec
maior, mulio, maius ónis större, M mulåsnedrivare jfr majoritet
méritum ne-queo, i N ne-quivi förtjänst (oregelb.) inte kunna
male multitudo, adv. dåligt údinis F mängd
metallum, ne-scio i 4 N (ne metall + scio) inte veta, vara okunnig
male-díco, multus, male-dixi, a, um mången, male-dictum plur. många 3 tala metus, neuter, us M tra, fruktan, trum ingendera, metu alicuius ingen av fruktan
mundus, illa om, maledicere i M värld alicui tala illa om någon nihil för någon (pron.) eller nil ingenting, inte
malum, munus, i N múneris äpple N gåva, tjänst
meus, a, någonting, um (possessivt intet, inte pron.) något, min jfr nihilism
malus, murus, a, um i M ond; mur malum, i N olycka mi niger, vokativ nigra, av meus nigrum svart, mörk
mamma, músculus, ae F i bröst M muskel
miles, nimis militis alltför, soldat, särdeles riddare, jfr militär,
mandatum, muto 1 ändra i N uppdrag, befallning
nisi militant om inte, (efter negation) utom; non...nisi
mandúco 1 äta, jfr fra. manger
minimus, endast a, um minst
mane N om morgonen, tidigt
minister, niteo, nitui tri M 2 tjänare glänsa
maneo, nam mansi, (konjunktion) mansum ty, nämligen 2 vara kvar, minor, nix, minatus nivis F snö sum, minari deponens 1
narro stanna, 1 berätta, återstå följs av ack. m. inf.
nobilis, hota, följs e ryktbar, av ack. förnäm, m. inf. subst. ädling, jfr
manus, nascor, us F natus hand sum, nasci deponens 3 födas miror, miratus nobel; hepatica sum, mirari nobilis blåsippa deponens 1
mare, nato maris 1 simma N hav
noceo, undra (på) nocui, nocitum 2 skada
margarita, natura, ae F naturen, pärla jfr nascor
mirus, noli, a, nolite um underlig, imperativ sällsam av nolo, används när
marítus, natus, i a, M um make, född, äkta gammal man, jfr fra. mari miser, misera, imperativ miserum negeras: eländig, noli me tángere olycklig, rör jfr mig
marmoreus, nauta, ae a, M um sjöman, av marmor, jfr nautisk marmor- miserabel, inte misär
Martius, navalis, a, e um (navis tillhörig skepp) Mars: skepps-, campus sjö- Martius misericordia, nolo, nolui, ae nolle F medlidande (non+volo) inte vilja
návigo Marsfältet 1 (navis, is F skepp) segla
mitto, nomen, misi, nóminis missum N 3 sända, namn; skicka nomine (eg. med
mater, navigabilis, matris F e moder (navigo 1 segla) segelbar, farbar modo (adv.) hänsyn blott., till namnet) endast; med modo namnet, ... modo än jfr
mathemáticus, navis, is F skepp; a, um navis matematisk longa krigsfartyg ...än; non nominera modo ... sed etiam inte blott ... utan även
110111
111