luceo, luxi, - 2 (lux, lucis F ljus) lysa ludo, lusi, lusum 3 leka ludus, i M eg. spel, lek, off<strong>en</strong>tligt skådespel, skola luna, ae F måne, jfr fra. lune lupus, i M varg lux, lucis F ljus, ante lucem före gryning<strong>en</strong> luxus, us M lyx, slösaktig prakt luxuriose (adv. till luxuriosus) lyxigt, ’i sus och dus’ M máchina, ae F maskin maec<strong>en</strong>as, maec<strong>en</strong>átis M mec<strong>en</strong>at maestitia, ae F sorg, smärta magis mer magister, tri M, lärare, magister magistra, ae F lärarinna magistratus, us M ämbetsman magníficus, a, um, magnific<strong>en</strong>tior, magnific<strong>en</strong>tissimus (oregelb. komparation) ståtlig magnitudo, údinis, F storlek magnópere (adv.) i hög grad magnus, a, um, maior, maximus stor majális, e (Maius maj) ’som blommar i maj’; convallaria majalis liljekonvalje maior, maius större, jfr majoritet male adv. dåligt male-díco, male-dixi, male-dictum 3 tala illa om, maledicere alicui tala illa om någon malum, i N äpple malus, a, um ond; malum, i N olycka mamma, ae F bröst mandatum, i N uppdrag, befallning mandúco 1 äta, jfr fra. manger mane om morgon<strong>en</strong>, tidigt maneo, mansi, mansum 2 vara kvar, stanna, återstå manus, us F hand mare, maris N hav margarita, ae F pärla marítus, i M make, äkta man, jfr fra. mari marmoreus, a, um av marmor, marmor- Martius, a, um tillhörig Mars: campus Martius Marsfältet mater, matris F moder mathemáticus, a, um matematisk 110 110 mausoléum, mausolei N gravbyggnad, urspr. <strong>en</strong> gravvård över kung Mausolos i Mindre Asi<strong>en</strong>, nuv. Bodrum máxime (adv.) maximalt, mycket högt máximus, a, um, störst, äldst médicus, i M läkare medius, a, um mellerst, mitterst: in medio atrio i mellersta (del<strong>en</strong> av) atriet, mitt i atriet melior, melius bättre, jfr fra. meilleur membrum, i N lem, medlem, jfr <strong>en</strong>g. member memoria, ae F minne, jfr <strong>en</strong>g. memory m<strong>en</strong>s, m<strong>en</strong>tis F sinne, själ, jfr m<strong>en</strong>tal m<strong>en</strong>sa, ae F bord: m<strong>en</strong>sa prima huvudrätt<strong>en</strong>, m<strong>en</strong>sa secunda efterrätt<strong>en</strong> m<strong>en</strong>sis, is M månad; m<strong>en</strong>sis Sextilis månad<strong>en</strong> Sextilis (d<strong>en</strong> sjätte månad<strong>en</strong>) fick namnet Augusti mercator, óris M köpman, jfr merkantil merc<strong>en</strong>narius, i M daglönare méretrix, ícis F älskarinna mergo, mersi, mersum 3 doppa, dränka, <strong>en</strong>g. merge; i passivum sjunka merídies, meridiéi M middag (media + dies blir g<strong>en</strong>om dissimilation *meria dies), jfr meridian méritum i N förtjänst metallum, i N metall metus, us M fruktan, metu alicuius av fruktan för någon meus, a, um (possessivt pron.) min mi vokativ av meus miles, militis soldat, riddare, jfr militär, militant minimus, a, um minst minister, tri M tjänare minor, minatus sum, minari depon<strong>en</strong>s 1 hota, följs av ack. m. inf. miror, miratus sum, mirari depon<strong>en</strong>s 1 undra (på) mirus, a, um underlig, sällsam miser, misera, miserum eländig, olycklig, jfr miserabel, misär misericordia, ae F medlidande mitto, misi, missum 3 sända, skicka modo (adv.) blott., <strong>en</strong>dast; modo ... modo än ...än; non modo ... sed etiam inte blott ... utan äv<strong>en</strong>
luceo, modus, luxi, i - M 2 (lux, mått, lucis gräns, F ljus) sätt lysa mausoléum, 1. ne (negation mausolei vid konjunktiv N gravbyggnad, i huvudsats) ej, ludo, mo<strong>en</strong>ia, lusi, lusum ium N 3 (pl. leka tantum) befästningsverk, urspr. icke; <strong>en</strong> ne gravvård ... quidem över inte kung <strong>en</strong>s Mausolos i ludus, i försvarsmur M eg. spel, lek, off<strong>en</strong>tligt skådespel, 2. Mindre ne (konjunktion Asi<strong>en</strong>, nuv. i Bodrum avsiktsbisats eller molestus, skola a, um besvärlig máxime objektsbisats) (adv.) maximalt, för mycket att inte, högt resp. att inte luna, molior, ae F måne, molítus jfr fra. sum, lune moliri depon<strong>en</strong>s 4 máximus, 3. ne (<strong>en</strong>klitisk a, um, störst, frågepartikel) äldst om, huruvida (i lupus, i sätta M varg i gång médicus, indirekt i M läkare frågesats), översätts ej i direkt lux, Monéta, lucis F ljus, ae F ante mynt, lucem också före tillnamn gryning<strong>en</strong> för Juno, medius, frågesats; a, um mellerst, ne ... an om mitterst: ... eller in (i medio indirekt luxus, us jfr M <strong>en</strong>g. lyx, money slösaktig prakt atrio frågesats) i mellersta (del<strong>en</strong> av) atriet, mitt i luxuriose moneo, (adv. monui, till luxuriosus) mónitum lyxigt, 2 erinra, ’i sus och Neápolis, atriet is (i-stam) Neapel; Neapoli abl. dus’ uppmana, säga till, varna melior, loci, melius på grek. bättre, betyder jfr fra. namnet meilleur Nystad mons, montis M berg, kulle, jfr fra. mont membrum, Neapolitanus, i N lem, a, medlem, um neapolitansk, jfr <strong>en</strong>g. beläg<strong>en</strong> M monstro 1 visa, jfr demonstrera member vid Neapel máchina, monum<strong>en</strong>tum, ae F maskin i N minnesmärke memoria, nec (neque) ae F minne, och inte, jfr m<strong>en</strong> <strong>en</strong>g. memory inte; nec ... ne maec<strong>en</strong>as, mora, ae maec<strong>en</strong>átis F dröjsmål, M uppskov mec<strong>en</strong>at m<strong>en</strong>s, m<strong>en</strong>tis (neque F ... sinne, neque) själ, vark<strong>en</strong> jfr m<strong>en</strong>tal ... eller maestitia, morbus, ae i F M sorg, sjukdom, smärta jfr morbid m<strong>en</strong>sa, necesse ae F est bord: det m<strong>en</strong>sa är nödvändigt prima huvudrätt<strong>en</strong>, magis mordeo, mer momordi, morsum 2 bita necessarius, m<strong>en</strong>sa secunda a, efterrätt<strong>en</strong> um nödvändig, behövlig magister, morior, tri mortuus M, lärare, sum, magister mori depon<strong>en</strong>s 3B m<strong>en</strong>sis, necéssitas, is M månad; atis F m<strong>en</strong>sis nödvändighet, Sextilis månad<strong>en</strong> nödtvång magistra, dö ae F lärarinna neco Sextilis 1 döda, (d<strong>en</strong> mörda sjätte månad<strong>en</strong>) fick namnet magistratus, mors, mortis us M F död, ämbetsman jfr mortalitet neglig<strong>en</strong>tia, Augusti ae F likgiltighet magníficus, morsus, us a, M um, (mordeo magnific<strong>en</strong>tior, 2 bita) bett mercator, nego 1 óris förneka M köpman, jfr merkantil magnific<strong>en</strong>tissimus mortuus, a, um (mors, (oregelb. mortis komparation) F död) död merc<strong>en</strong>narius, negotium, i i N M syssla, daglönare sak, affär, jfr <strong>en</strong>g. mos, ståtlig moris M sed méretrix, negotiation, ícis F älskarinna negociate magnitudo, moveo, movi, údinis, motum F storlek 2 röra, jfr motion mergo, nemo, mersi, g<strong>en</strong>. saknas, mersum dat. 3 doppa, némini dränka, ing<strong>en</strong> magnópere mox snart (adv.) i hög grad nemorosus, <strong>en</strong>g. merge; a, i passivum um befintlig sjunka i lund; anemone magnus, munio a, 4 um, befästa maior, maximus stor merídies, nemorosa meridiéi vitsippa M middag (media + dies majális, mula, e ae (Maius F mulåsna maj) ’som blommar i maj’; nemus, blir g<strong>en</strong>om némoris dissimilation N lund *meria dies), jfr mulier, convallaria mulíeris majalis liljekonvalje F hustru, fru, kvinna neque, meridian se nec maior, mulio, maius ónis större, M mulåsnedrivare jfr majoritet méritum ne-queo, i N ne-quivi förtjänst (oregelb.) inte kunna male multitudo, adv. dåligt údinis F mängd metallum, ne-scio i 4 N (ne metall + scio) inte veta, vara okunnig male-díco, multus, male-dixi, a, um mång<strong>en</strong>, male-dictum plur. många 3 tala metus, neuter, us M tra, fruktan, trum ing<strong>en</strong>dera, metu alicuius ing<strong>en</strong> av fruktan mundus, illa om, maledicere i M värld alicui tala illa om någon nihil för någon (pron.) eller nil ing<strong>en</strong>ting, inte malum, munus, i N múneris äpple N gåva, tjänst meus, a, någonting, um (possessivt intet, inte pron.) något, min jfr nihilism malus, murus, a, um i M ond; mur malum, i N olycka mi niger, vokativ nigra, av meus nigrum svart, mörk mamma, músculus, ae F i bröst M muskel miles, nimis militis alltför, soldat, särdeles riddare, jfr militär, mandatum, muto 1 ändra i N uppdrag, befallning nisi militant om inte, (efter negation) utom; non...nisi mandúco 1 äta, jfr fra. manger minimus, <strong>en</strong>dast a, um minst mane N om morgon<strong>en</strong>, tidigt minister, niteo, nitui tri M 2 tjänare glänsa maneo, nam mansi, (konjunktion) mansum ty, nämlig<strong>en</strong> 2 vara kvar, minor, nix, minatus nivis F snö sum, minari depon<strong>en</strong>s 1 narro stanna, 1 berätta, återstå följs av ack. m. inf. nobilis, hota, följs e ryktbar, av ack. förnäm, m. inf. subst. ädling, jfr manus, nascor, us F natus hand sum, nasci depon<strong>en</strong>s 3 födas miror, miratus nobel; hepatica sum, mirari nobilis blåsippa depon<strong>en</strong>s 1 mare, nato maris 1 simma N hav noceo, undra (på) nocui, nocitum 2 skada margarita, natura, ae F natur<strong>en</strong>, pärla jfr nascor mirus, noli, a, nolite um underlig, imperativ sällsam av nolo, används när marítus, natus, i a, M um make, född, äkta gammal man, jfr fra. mari miser, misera, imperativ miserum negeras: eländig, noli me tángere olycklig, rör jfr mig marmoreus, nauta, ae a, M um sjöman, av marmor, jfr nautisk marmor- miserabel, inte misär Martius, navalis, a, e um (navis tillhörig skepp) Mars: skepps-, campus sjö- Martius misericordia, nolo, nolui, ae nolle F medlidande (non+volo) inte vilja návigo Marsfältet 1 (navis, is F skepp) segla mitto, nom<strong>en</strong>, misi, nóminis missum N 3 sända, namn; skicka nomine (eg. med mater, navigabilis, matris F e moder (navigo 1 segla) segelbar, farbar modo (adv.) hänsyn blott., till namnet) <strong>en</strong>dast; med modo namnet, ... modo än jfr mathemáticus, navis, is F skepp; a, um navis matematisk longa krigsfartyg ...än; non nominera modo ... sed etiam inte blott ... utan äv<strong>en</strong> 110111 111
- Page 1 and 2:
Ditt latin En språklig och kulturh
- Page 3 and 4:
Staffan Edmar Ditt latin En språkl
- Page 5 and 6:
Förord Det latinska ordförrådet
- Page 7 and 8:
S T E G II Rom under republikens ti
- Page 9 and 10:
inom kyrkan var skolan: schola ‘s
- Page 11 and 12:
Ordklasser i svenskan och latinet N
- Page 13 and 14:
Uttal och betoning av latinska ord
- Page 15 and 16:
PAESTUM Ett av Italiens främsta mi
- Page 17 and 18:
Arkeologin har bekräftat tradition
- Page 19 and 20:
kolonner. I Paestum finns också kv
- Page 21 and 22:
Nu inleder vi ett närmare studium
- Page 23 and 24:
Presens Utgrävningar singularis i
- Page 25 and 26:
hamnen i Herculaneum har man exempe
- Page 27 and 28:
1:a deklinationen: planta Fem. 2:a
- Page 29 and 30:
Per cápsulam Här följer nu någr
- Page 31 and 32:
Vi avslutar med kasus dativ och abl
- Page 33 and 34:
Lånord Presens i svenskan pluralis
- Page 35 and 36:
Räkneord Si decem per quinque divi
- Page 37 and 38:
Personliga Morfem, språkets pronom
- Page 39 and 40:
1:a deklinationen: plantae Fem. 2:a
- Page 41 and 42:
Vi avslutar med kasus dativ och abl
- Page 43 and 44:
Om romerska provinser och annat 15
- Page 45 and 46:
Didos CUMAE och Aeneas kärlekssaga
- Page 47 and 48:
Dido inbjuder så småningom Aeneas
- Page 49 and 50:
hästens herden väldiga avsköt, m
- Page 51 and 52:
Komna lik en högt galen ibland men
- Page 53 and 54:
svärdet och profeterar om Hannibal
- Page 55 and 56:
Praeterea stridigheter censeo Carth
- Page 57 and 58:
Ur Aulularia Antonius och Octavianu
- Page 59 and 60:
om dagen. Han vakar hela nätterna,
- Page 61 and 62:
Badhusens njutningar De romerska ba
- Page 63 and 64: Imperfekt En berömd genom romares
- Page 65 and 66: Perfekt och pluskvamperfekt Mox rur
- Page 67 and 68: En skoldag. Ur en senantik nybörja
- Page 69 and 70: Perfekt particip Det svenska språk
- Page 71 and 72: 3:e deklinationen: sol Mask., lex F
- Page 73 and 74: I det följande ges exempel på adj
- Page 75 and 76: Vi avslutar med återstående två
- Page 77 and 78: Phaedrus, Lupus et en agnus berömd
- Page 79 and 80: Da mi basia mille, deinde centum, C
- Page 81 and 82: Assimilation Quod mulier dicit cupi
- Page 83 and 84: Några Vokalförändringar latinska
- Page 85 and 86: Passivum. 3:e deklinationen: Depone
- Page 87 and 88: I Nationalmuseet det I Neapelmuseet
- Page 89 and 90: Vi Vi avslutar avslutar med med kas
- Page 91 and 92: Adjektivs 4:e deklinationen kompara
- Page 93 and 94: 5:e deklinationen Substantiv på -u
- Page 95 and 96: Slaget vid Hastings 1066 - från Ba
- Page 97 and 98: Wilhelm tar med Harald på ett krig
- Page 99 and 100: Vilhelm bygger en flotta och seglar
- Page 101 and 102: Slaget vid Hastings WILLELM DUX INT
- Page 103 and 104: Alfabetisk ordlista latin - svenska
- Page 105 and 106: áliquot atrox, (oböjl.) atrócis
- Page 107 and 108: Castor, conditio, Cástoris onis Ca
- Page 109 and 110: D doceo, docui, doctum 2 undervisa,
- Page 111 and 112: ex-spectatio, Gallia Cisalpina onis
- Page 113: ignótus, iratus, a, a, um um okän
- Page 117 and 118: non pactum, inte i N överenskommel
- Page 119 and 120: 2. Plinius, proprius, Gaius a, um P
- Page 121 and 122: ectus, satis a, nog, um tillräckli
- Page 123 and 124: statua, totus, ae a, F um bildstod,
- Page 125 and 126: Facit valde (adv. till validus) vä
- Page 127 and 128: Mikrogrammatik han till en plats me
- Page 129 and 130: Komparativ Relativt pronomen av ett