Några ’byggst<strong>en</strong>ar’ i <strong>en</strong>gelska språket Historia Ordförråd Exempel 1. Romarna erövrar 1:a årh. e.Kr. Britanni<strong>en</strong> upp till Skottland 2. Krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong> införs på 600-talet 3. Vikingarna intar Eng- land, som ca 850-1050 till vissa delar är danskt 4. Slaget vid Hastings 1066. William The Conqueror och d<strong>en</strong> normandiska erövring<strong>en</strong> Ord som castra ’läger’ och vicus ’stad, by’ från <strong>latin</strong>et Många kyrkliga ord från <strong>latin</strong>et och grekiskan Nordborna inför ungefär 1000 vardagsord i det <strong>en</strong>gelska riksspråket I ca 300 år var franska de bildade klassernas språk. Omkr. år 1300 blandas franskan med tidigare in- flyttade germaners språk 5. Fr. o. m. r<strong>en</strong>ässans<strong>en</strong> till våra dagar har <strong>en</strong>gelskan lånat <strong>en</strong> mängd ord direkt från <strong>latin</strong>et och grekiskan. Det är oftast fråga om ord av <strong>en</strong> abstraktare och lärdare prägel. 98 98 Manchester, Gloucester, Norwich, Warwick Christ, church, bishop, priest, cook, plant, fever, school Husband, window, skin, call, take, lift, run, ill, loose, egg Minst 10 000 fra. ord upptogs före år 1500: uncle,aunt, cousin, people, money feat, story, sure, sir Fact, history, secure, s<strong>en</strong>ior, progress, conscious, error, (im)possible, delete Jämfört med sv<strong>en</strong>skan har <strong>en</strong>gelskan ett mycket mindre antal ändelser på sina från <strong>latin</strong>et inlånade ord. Ett exempel är infinitiverna: i sv<strong>en</strong>skan brukar dessa få ändels<strong>en</strong> -era (att exportera, att informera), medan de i <strong>en</strong>gelskan ofta inte har någon ändelse alls (to export, to inform). Notera vidare att <strong>en</strong>gelskan ofta använder de <strong>latin</strong>ska verb<strong>en</strong>s tredje temaform perfekt particip vid bildande av lånord från <strong>latin</strong>et. De sv<strong>en</strong>ska lånord<strong>en</strong> från <strong>latin</strong>et återspeglar i stället ofta skillnad<strong>en</strong> mellan de <strong>latin</strong>ska verb<strong>en</strong>s första och tredje temaformer, dvs. infinitiv och perfekt particip: vi säger diskutera som lånats från <strong>en</strong> <strong>latin</strong>sk infinitiv (discút-ere), medan vi för det sv<strong>en</strong>ska substantivet diskussion lånat det <strong>latin</strong>ska perfektparticipet av samma verb (discúss- um). Engelska har discuss och discussion, båda med utgångspunkt i <strong>latin</strong>ets tredje temaform perfekt particip. Det <strong>en</strong>gelska sättet för ordbildning utifrån <strong>latin</strong>et är därför i många fall <strong>en</strong>klare.
Alfabetisk ordlista <strong>latin</strong> – sv<strong>en</strong>ska Några ’byggst<strong>en</strong>ar’ i <strong>en</strong>gelska språket Historia Ordförråd Exempel 1. Romarna erövrar 1:a Ord som castra ’läger’ och Manchester, A årh. e.Kr. Britanni<strong>en</strong> vicus ’stad, by’ från <strong>latin</strong>et Gloucester, a (ej framför vokalljud), ab, abs (<strong>en</strong>dast ad-moneo, ad-mónui, ad-mónitum 2 upp framför till Skottland t; prep. m. abl.) från, av påminna Norwich, (ack. m. Warwick inf.), förmana (ut, ne) áb-eo, áb-ii, áb-itum, ab-íre (oregelb.) gå adolesc<strong>en</strong>s, <strong>en</strong>tis ung, äv<strong>en</strong> adulesc<strong>en</strong>s, <strong>en</strong>tis 2. Krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong> införs Många kyrkliga ord Christ, church, bort ad-sum, ad-fui (af-fui), ad-esse vara ab-s<strong>en</strong>s, på 600-talet s<strong>en</strong>tis frånvarande, jfr från <strong>en</strong>g. <strong>latin</strong>et abs<strong>en</strong>t och närvarande, bishop, (om priest, tid) vara cook, inne, nalkas ab-solvo, ab-solvi, ab-solútum grekiskan 3 frikänna, ad-v<strong>en</strong>io, ad-véni, plant, fever, ad-v<strong>en</strong>tum school 4 förlåta, jfr absolution anlända, komma till, jfr adv<strong>en</strong>t ab-sorbeo, 3. Vikingarna ab-sorbui, intar Eng- - 2 uppsluka Nordborna inför ad-versarius, ungefär Husband, i m fi<strong>en</strong>de window, ab-sum, land, som a-fui, ca ab-esse 850-1050 (oregelb.) 1000 vara vardagsord borta aedes, i det is F tempel, skin, call, i pl. take, hus lift, absurdus, till vissa a, delar um är orimlig danskt <strong>en</strong>gelska riksspråket aedificium, run, i N hus, ill, loose, hem, egg byggnad, jfr fra. ac (konjunktion, = atque) och édifice ac-cédo, 4. Slaget ac-cessi, vid Hastings ac-cessum I 3 ca (ad+cedo 300 år var franska aedífico de 1 (aedes Minst + 10 facio 000 3B) fra. bygga 1066. 3) gå William (till) The bildade klassernas A<strong>en</strong>eas, språk. ae M ord (grek.) upptogs trojansk före hjälte ac-cepto Conqueror 1 (ad och + capto d<strong>en</strong> 1) gå med Omkr. på, år 1300 blandas aequális, e jämnårig, år 1500: styr uncle,aunt, dativ (= med), jfr acceptera jfr ekvation, <strong>en</strong>g. equal ác-cido, normandiska ác-cidi (ad eröv- + cado 3) franskan hända, med tidigare aeque in- (adv. till cousin, aequus people, jämn, money skälig) lika ring<strong>en</strong> inträffa, jfr <strong>en</strong>g. accid<strong>en</strong>t flyttade germaners aequus, språk a, um feat, jämn, story, skälig sure, sir ac-cipio, 5. Fr. o. ac-cepi, m. r<strong>en</strong>ässans<strong>en</strong> ac-ceptum till 3B våra (ad + aes, aeris N koppar dagar har Fact, history, secure, capio) mottaga aestas, -atis F sommar ac-curro, <strong>en</strong>gelskan ac-curri, lånat ac-cursum <strong>en</strong> mängd 3 ord (ad + direkt från aetas, <strong>latin</strong>et -atis F s<strong>en</strong>ior, ålder, progress, tid(evarv) och curro grekiskan. 3) springa Det till mötes, är oftast skynda fråga till om ord aeternitas, av <strong>en</strong> -atis conscious, F evighet error, acer, abstraktare acris, acre och skarp, lärdare duktig prägel. aeternus, a, (im)possible, um evig delete Achaía, ae F Grekland (ch = k-ljud) áf-fero, át-tuli, al-látum (oregelb.; actum, Jämfört i N handling med (perf. sv<strong>en</strong>skan part.) ad+fero) bära med, medföra har <strong>en</strong>gelskan ett mycket mindre antal acústicus, a, um hörande samman med af-ficio, af-féci, af-fectum 3B (ad + facio) ändelser hörseln, hörselpå sina från <strong>latin</strong>et inlånade förse, ord. behandla, Ett exempel affícere aliquem är cladibus acútus, infinitiverna: a, um skarp i sv<strong>en</strong>skan brukar dessa få ändels<strong>en</strong> tillfoga någon -era (att nederlag exportera, ad att (prep. informera), m. ack.) till, medan vid de i <strong>en</strong>gelskan ofta af-firmo inte har 1 (ad någon + firmo ändelse 1) försäkra, alls ad-dúco, (to export, ad-duxi, to inform). ad-ductum 3 tillföra, <strong>en</strong>g. affirm föra fram ager, agri M åker, fält ád-eo, ád-ii, Notera ád-itum, vidare ad-ire att <strong>en</strong>gelskan (oregelb.) ofta använder agnus, i M de lamm <strong>latin</strong>ska verb<strong>en</strong>s tredje gå till, besöka temaform perfekt particip vid bildande ago, egi, av actum lånord 3 från handla, <strong>latin</strong>et. (be)driva, göra, ád-eo De (adv.) sv<strong>en</strong>ska så, till lånord<strong>en</strong> d<strong>en</strong> grad (om tid) tillbringa från <strong>latin</strong>et återspeglar i stället ofta skillnad<strong>en</strong> ad-hortor, ad-hortatus sum, ad-hortari agrícola, ae M bonde depon<strong>en</strong>s mellan 1 uppmana de <strong>latin</strong>ska verb<strong>en</strong>s första och aio tredje 3 (ofullst.) temaformer, säga dvs. ad-huc infinitiv (adv.) och ännu, perfekt hittills particip: vi säger diskutera albus, a, um som vit lånats från <strong>en</strong> ád-imo, <strong>latin</strong>sk ad-émi, infinitiv ad-emptum (discút-ere), 3 borttaga; medan vi för alea, det ae sv<strong>en</strong>ska F tärning substantivet diskussion adimere alicui lånat aliquid det beröva <strong>latin</strong>ska någon perfektparticipet något álibi på av annat samma ställe verb (discússád-iuvo um). 1 Engelska hjälpa har discuss och discussion, aliénus, båda med a, um utgångspunkt främmande, <strong>en</strong> annans i ad-miror, <strong>latin</strong>ets ad-miratus tredje temaform sum, ad-mirari alim<strong>en</strong>tum, i N näring, proviant perfekt particip. Det <strong>en</strong>gelska sättet för depon<strong>en</strong>s 1 beundra, jfr <strong>en</strong>g. admire aliquamdiu (adv.) <strong>en</strong> stund, rätt länge ordbildning utifrån <strong>latin</strong>et är därför i många fall <strong>en</strong>klare. 98 99
- Page 1 and 2:
Ditt latin En språklig och kulturh
- Page 3 and 4:
Staffan Edmar Ditt latin En språkl
- Page 5 and 6:
Förord Det latinska ordförrådet
- Page 7 and 8:
S T E G II Rom under republikens ti
- Page 9 and 10:
inom kyrkan var skolan: schola ‘s
- Page 11 and 12:
Ordklasser i svenskan och latinet N
- Page 13 and 14:
Uttal och betoning av latinska ord
- Page 15 and 16:
PAESTUM Ett av Italiens främsta mi
- Page 17 and 18:
Arkeologin har bekräftat tradition
- Page 19 and 20:
kolonner. I Paestum finns också kv
- Page 21 and 22:
Nu inleder vi ett närmare studium
- Page 23 and 24:
Presens Utgrävningar singularis i
- Page 25 and 26:
hamnen i Herculaneum har man exempe
- Page 27 and 28:
1:a deklinationen: planta Fem. 2:a
- Page 29 and 30:
Per cápsulam Här följer nu någr
- Page 31 and 32:
Vi avslutar med kasus dativ och abl
- Page 33 and 34:
Lånord Presens i svenskan pluralis
- Page 35 and 36:
Räkneord Si decem per quinque divi
- Page 37 and 38:
Personliga Morfem, språkets pronom
- Page 39 and 40:
1:a deklinationen: plantae Fem. 2:a
- Page 41 and 42:
Vi avslutar med kasus dativ och abl
- Page 43 and 44:
Om romerska provinser och annat 15
- Page 45 and 46:
Didos CUMAE och Aeneas kärlekssaga
- Page 47 and 48:
Dido inbjuder så småningom Aeneas
- Page 49 and 50:
hästens herden väldiga avsköt, m
- Page 51 and 52: Komna lik en högt galen ibland men
- Page 53 and 54: svärdet och profeterar om Hannibal
- Page 55 and 56: Praeterea stridigheter censeo Carth
- Page 57 and 58: Ur Aulularia Antonius och Octavianu
- Page 59 and 60: om dagen. Han vakar hela nätterna,
- Page 61 and 62: Badhusens njutningar De romerska ba
- Page 63 and 64: Imperfekt En berömd genom romares
- Page 65 and 66: Perfekt och pluskvamperfekt Mox rur
- Page 67 and 68: En skoldag. Ur en senantik nybörja
- Page 69 and 70: Perfekt particip Det svenska språk
- Page 71 and 72: 3:e deklinationen: sol Mask., lex F
- Page 73 and 74: I det följande ges exempel på adj
- Page 75 and 76: Vi avslutar med återstående två
- Page 77 and 78: Phaedrus, Lupus et en agnus berömd
- Page 79 and 80: Da mi basia mille, deinde centum, C
- Page 81 and 82: Assimilation Quod mulier dicit cupi
- Page 83 and 84: Några Vokalförändringar latinska
- Page 85 and 86: Passivum. 3:e deklinationen: Depone
- Page 87 and 88: I Nationalmuseet det I Neapelmuseet
- Page 89 and 90: Vi Vi avslutar avslutar med med kas
- Page 91 and 92: Adjektivs 4:e deklinationen kompara
- Page 93 and 94: 5:e deklinationen Substantiv på -u
- Page 95 and 96: Slaget vid Hastings 1066 - från Ba
- Page 97 and 98: Wilhelm tar med Harald på ett krig
- Page 99 and 100: Vilhelm bygger en flotta och seglar
- Page 101: Slaget vid Hastings WILLELM DUX INT
- Page 105 and 106: áliquot atrox, (oböjl.) atrócis
- Page 107 and 108: Castor, conditio, Cástoris onis Ca
- Page 109 and 110: D doceo, docui, doctum 2 undervisa,
- Page 111 and 112: ex-spectatio, Gallia Cisalpina onis
- Page 113 and 114: ignótus, iratus, a, a, um um okän
- Page 115 and 116: luceo, modus, luxi, i - M 2 (lux, m
- Page 117 and 118: non pactum, inte i N överenskommel
- Page 119 and 120: 2. Plinius, proprius, Gaius a, um P
- Page 121 and 122: ectus, satis a, nog, um tillräckli
- Page 123 and 124: statua, totus, ae a, F um bildstod,
- Page 125 and 126: Facit valde (adv. till validus) vä
- Page 127 and 128: Mikrogrammatik han till en plats me
- Page 129 and 130: Komparativ Relativt pronomen av ett