17.09.2013 Views

Ditt latin - Läs en bok

Ditt latin - Läs en bok

Ditt latin - Läs en bok

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

Några ’byggst<strong>en</strong>ar’ i <strong>en</strong>gelska språket<br />

Historia Ordförråd Exempel<br />

1. Romarna erövrar 1:a<br />

årh. e.Kr. Britanni<strong>en</strong><br />

upp till Skottland<br />

2. Krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong> införs<br />

på 600-talet<br />

3. Vikingarna intar Eng-<br />

land, som ca 850-1050<br />

till vissa delar är danskt<br />

4. Slaget vid Hastings<br />

1066. William The<br />

Conqueror och d<strong>en</strong><br />

normandiska erövring<strong>en</strong><br />

Ord som castra ’läger’ och<br />

vicus ’stad, by’ från <strong>latin</strong>et<br />

Många kyrkliga ord<br />

från <strong>latin</strong>et och<br />

grekiskan<br />

Nordborna inför ungefär<br />

1000 vardagsord i det<br />

<strong>en</strong>gelska riksspråket<br />

I ca 300 år var franska de<br />

bildade klassernas språk.<br />

Omkr. år 1300 blandas<br />

franskan med tidigare in-<br />

flyttade germaners språk<br />

5. Fr. o. m. r<strong>en</strong>ässans<strong>en</strong> till våra dagar har<br />

<strong>en</strong>gelskan lånat <strong>en</strong> mängd ord direkt från <strong>latin</strong>et<br />

och grekiskan. Det är oftast fråga om ord av <strong>en</strong><br />

abstraktare och lärdare prägel.<br />

98<br />

98<br />

Manchester,<br />

Gloucester,<br />

Norwich, Warwick<br />

Christ, church,<br />

bishop, priest, cook,<br />

plant, fever, school<br />

Husband, window,<br />

skin, call, take, lift,<br />

run, ill, loose, egg<br />

Minst 10 000 fra.<br />

ord upptogs före<br />

år 1500: uncle,aunt,<br />

cousin, people, money<br />

feat, story, sure, sir<br />

Fact, history, secure,<br />

s<strong>en</strong>ior, progress,<br />

conscious, error,<br />

(im)possible, delete<br />

Jämfört med sv<strong>en</strong>skan har <strong>en</strong>gelskan ett mycket mindre antal<br />

ändelser på sina från <strong>latin</strong>et inlånade ord. Ett exempel är<br />

infinitiverna: i sv<strong>en</strong>skan brukar dessa få ändels<strong>en</strong> -era (att exportera,<br />

att informera), medan de i <strong>en</strong>gelskan ofta inte har någon ändelse alls<br />

(to export, to inform).<br />

Notera vidare att <strong>en</strong>gelskan ofta använder de <strong>latin</strong>ska verb<strong>en</strong>s<br />

tredje temaform perfekt particip vid bildande av lånord från <strong>latin</strong>et.<br />

De sv<strong>en</strong>ska lånord<strong>en</strong> från <strong>latin</strong>et återspeglar i stället ofta skillnad<strong>en</strong><br />

mellan de <strong>latin</strong>ska verb<strong>en</strong>s första och tredje temaformer, dvs.<br />

infinitiv och perfekt particip: vi säger diskutera som lånats från <strong>en</strong><br />

<strong>latin</strong>sk infinitiv (discút-ere), medan vi för det sv<strong>en</strong>ska substantivet<br />

diskussion lånat det <strong>latin</strong>ska perfektparticipet av samma verb (discúss-<br />

um). Engelska har discuss och discussion, båda med utgångspunkt i<br />

<strong>latin</strong>ets tredje temaform perfekt particip. Det <strong>en</strong>gelska sättet för<br />

ordbildning utifrån <strong>latin</strong>et är därför i många fall <strong>en</strong>klare.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!