Ditt latin - Läs en bok
17.09.2013 • Views
Share Embed Flag

Ditt latin - Läs en bok

Ditt latin - Läs en bok

Ditt latin - Läs en bok

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
las.en.bok.com

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

START NOW

<strong>Ditt</strong> <strong>latin</strong><br />

En språklig och<br />

kulturhistorisk<br />

prom<strong>en</strong>ad<br />

Steg I och Steg II<br />

Staffan Edmar

Om någon skulle vilja friska upp sina kunskaper i <strong>latin</strong> – eller<br />

lära litet om språket och om människorna som talade det...<br />

Här är ”<strong>Ditt</strong> <strong>latin</strong>. En språklig och kulturhistorisk prom<strong>en</strong>ad”.<br />

Steg I och Steg II! Bok<strong>en</strong>, som är illustrerad med ett fyrtiotal<br />

färgbilder från <strong>en</strong> resa i Kampani<strong>en</strong>, kombinerar rikhaltigt<br />

stoff om människorna och kultur<strong>en</strong> med <strong>en</strong> okonv<strong>en</strong>tionell<br />

grundkurs i språket och försöker besvara frågan: ”Vilk<strong>en</strong><br />

nytta har man eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> av lite kunskaper i <strong>latin</strong>?”. Det är<br />

fullt möjligt att vid studiet av <strong>bok</strong><strong>en</strong> konc<strong>en</strong>trera sig på vissa<br />

aspekter, medan andra kan läsas mera kursivt. De <strong>latin</strong>ska<br />

texterna utgörs av välbekanta citat och s<strong>en</strong>t<strong>en</strong>ser i original.<br />

Där finns äv<strong>en</strong> sammanhängande texter av intresse för d<strong>en</strong><br />

moderna människan. D<strong>en</strong> nu aktuella del<strong>en</strong> av kurs<strong>en</strong> avslutas<br />

med bilder från Bayeuxtapet<strong>en</strong>, som berättar livfullt om slaget<br />

vid Hastings år 1066. Det är <strong>en</strong> berättelse om åskådligt visar<br />

hur det <strong>latin</strong>ska språket användes i Europa när man ville<br />

beskriva <strong>en</strong> omstörtande händelse, i detta fall ett slag som i<br />

flera avse<strong>en</strong>d<strong>en</strong> betydde mycket för Europas historia och<br />

utveckling<strong>en</strong> av det <strong>en</strong>gelska språket. Till <strong>bok</strong><strong>en</strong> har fogats <strong>en</strong><br />

konc<strong>en</strong>trerad mikrogrammatik och <strong>en</strong> alfabetisk ordlista <strong>latin</strong>sv<strong>en</strong>ska.<br />

Omslagsbild: Sv<strong>en</strong>ska res<strong>en</strong>ärer på prom<strong>en</strong>ad i Pompeji<br />

Foton från Kampani<strong>en</strong> Désirée Edmar<br />

Förlag Edmar Editor AB, S:t Göransgatan 100, 112 45 Stockholm<br />

Distribution av pappers<strong>bok</strong><strong>en</strong>: Adlibris.com<br />

ISBN 978-91-637-3449-6 (e-<strong>bok</strong><strong>en</strong>)<br />

©Staffan Edmar 2013<br />

Detta verk tillhandahålls under lic<strong>en</strong>s<strong>en</strong> Creative Commons Erkännande -<br />

Icke kommersiell - Inga bearbetningar 2.5. Upphovsmann<strong>en</strong> tillåter ickekommersiell<br />

kopiering och vidaredistribution, så länge verket förblir<br />

oförändrat, samt att Staffan Edmar anges som upphovsman. Inga andra<br />

rättigheter ges till verket utan förbehålls upphovsmann<strong>en</strong> och verkets<br />

rättighetsinnehavare.

Staffan Edmar<br />

<strong>Ditt</strong> <strong>latin</strong><br />

En språklig och kulturhistorisk<br />

prom<strong>en</strong>ad<br />

Steg I och Steg II

D<strong>en</strong>na <strong>bok</strong> tillägnas inspiratör<strong>en</strong> och förebild<strong>en</strong> Alf Uddholm,<br />

doc<strong>en</strong>t i <strong>latin</strong> och rektor vid Vasaskolan i Gävle,<br />

med tack för hans <strong>en</strong>gagemang för språklig och humanistisk bildning i samhället

Förord<br />

Det <strong>latin</strong>ska ordförrådet lever ännu i vår tid. Det låter sig lätt belysas<br />

med ett antal <strong>latin</strong>ska förstavelser. Vanliga är ad- som i addera, desom<br />

i deponera, kon- som i kongress, ex- som i extrakt, in- som i influ<strong>en</strong>s,<br />

pro- som i progressiv, pre- som i prefabricerad, re- som i reaktion, transsom<br />

i transport. Alla dessa - och många andra - förstavelser har ursprungliga<br />

betydelser som är bra att känna till eftersom det blir<br />

lättare att förstå ord<strong>en</strong>s moderna betydelse: ex betyder ’från’ och<br />

trans betyder ’g<strong>en</strong>om, över’ eller ’på andra sidan’, så när man<br />

extraherar drar man ut något, och när man transporterar bär man något<br />

ig<strong>en</strong>om eller till andra sidan.<br />

Vi har också i sv<strong>en</strong>skan <strong>en</strong> rad sv<strong>en</strong>ska ord från samma <strong>latin</strong>ska<br />

stam, bildade efter fasta regler. Det är lätt att se att det finns ett<br />

samband mellan ord<strong>en</strong> producera, produc<strong>en</strong>t, produkt, produktiv,<br />

D<strong>en</strong>na <strong>bok</strong> tillägnas inspiratör<strong>en</strong> och förebild<strong>en</strong> Alf Uddholm,<br />

produktivitet, produktion. En <strong>latin</strong>sk stam har alltså gett upphov till<br />

åtskilliga sv<strong>en</strong>ska ord.<br />

De romanska doc<strong>en</strong>t språk<strong>en</strong> i <strong>latin</strong> och och rektor <strong>en</strong>gelskan vid Vasaskolan har till i stor Gävle, del fått sitt<br />

ordförråd från <strong>latin</strong>et, och <strong>latin</strong>et utgör fortfarande bas för att bilda<br />

med nya tack ord i för ett hans stort <strong>en</strong>gagemang antal språk. för Latinet språklig är och vidare humanistisk många bildning vet<strong>en</strong>skapers i samhället<br />

fackspråk, t.ex. botanik<strong>en</strong>s. I d<strong>en</strong>na kurs går vi från lätt <strong>latin</strong> -<br />

s<strong>en</strong>t<strong>en</strong>ser och korta inskrifter - till sammanhängande text. I kurs<strong>en</strong><br />

ingår slutlig<strong>en</strong> viss ori<strong>en</strong>tering om d<strong>en</strong> grekisk-romerska kultur<strong>en</strong>.<br />

Ett stort tack riktas till fil. mag. Anders Ohlsson och fil. lic.<br />

Hans Nyman, som biträtt med värdefulla förslag beträffande<br />

kurs<strong>en</strong>s utformning. Jag tackar också fil. dr Niklas Hillbom för<br />

granskning av texterna under bilderna från Kampani<strong>en</strong>.<br />

Det finns många skäl att lära sig lite <strong>latin</strong>. D<strong>en</strong>na <strong>latin</strong>kurs består<br />

av fyra steg. Börja med Steg I och känn efter. Känns det bra, gå<br />

vidare till Steg II och de andra två steg, som kommer att följa. Det<br />

är fullt möjligt att under kurs<strong>en</strong>s gång konc<strong>en</strong>trera sig på vissa<br />

aspekter, medan andra kan läsas mera kursivt.<br />

Lycka till med d<strong>en</strong>na språkliga och kulturhistoriska prom<strong>en</strong>ad!<br />

Stockholm vår<strong>en</strong> 2013<br />

Staffan Edmar staffan.edmar@telia.com<br />

En kurs med delvis annat innehåll på min webbplats www.<strong>latin</strong>foralla.net ger<br />

möjlighet att komplettera <strong>latin</strong>studiet.

Innehåll<br />

S T E G I<br />

Latinet som internationellt kulturspråk 4<br />

Ordklasser i sv<strong>en</strong>skan och <strong>latin</strong>et 6<br />

Sats<strong>en</strong> och dess delar 7<br />

Uttal och betoning av <strong>latin</strong>ska ord 9<br />

Mötet mellan Rom och Grekland 10<br />

Pres<strong>en</strong>s infinitiv 17<br />

Imperativ 17<br />

Pres<strong>en</strong>s singularis 18<br />

Festina l<strong>en</strong>te. Tillämpningar 18<br />

Utgrävningar i Pompeji och Herculaneum 19<br />

1:a och 2:a deklinationerna singularis 22<br />

Per capsulam. Tillämpningar (nominativ, g<strong>en</strong>itiv och ackusativ) 24<br />

Non scholae sed vitae. Tillämpningar (dativ och ablativ) 27<br />

Lånord i sv<strong>en</strong>skan från 1:a och 2:a deklinationerna 28<br />

Pres<strong>en</strong>s pluralis 29<br />

Sum. Possum 29<br />

Martialis epigram ’Non amo te’ 29<br />

Räkneord 30<br />

Subtraktion, addition, division, multiplikation 30<br />

Månadernas namn 31<br />

Personliga pronom<strong>en</strong> 32<br />

Hodie mihi, cras tibi. Tillämpningar 32<br />

Graffiti i Pompeji 32<br />

Morfem, språkets byggst<strong>en</strong>ar 33<br />

1:a och 2:a deklinationerna pluralis 34<br />

Summa summarum. Tillämpningar (nominativ, g<strong>en</strong>itiv och ackusativ) 34<br />

Gratiis (på sv. gratis). Tillämpningar (dativ och ablativ) 37<br />

Om romerska provinser och annat 38<br />

Översätt till <strong>latin</strong>! 39<br />

Didos och A<strong>en</strong>eas kärlekssaga. Ur Vergilius A<strong>en</strong>eid 40<br />

2<br />

2

S T E G II<br />

Rom under republik<strong>en</strong>s tid<br />

Innehåll Plautus, d<strong>en</strong> förste komediförfattar<strong>en</strong> på <strong>latin</strong>. Ur Aulularia<br />

49<br />

52<br />

Badhus<strong>en</strong>s njutningar<br />

S T Imperfekt E G I g<strong>en</strong>om -ba-. Eram. Poteram<br />

57<br />

58<br />

Latinet Gaius som Plinius internationellt Secundus kulturspråk 4 58<br />

Ordklasser En berömd i sv<strong>en</strong>skan romares arbetsdag och <strong>latin</strong>et 6 59<br />

Sats<strong>en</strong> Perfekt och och dess pluskvamperfekt delar 7 61<br />

Uttal En och skoldag. betoning Ur <strong>en</strong> av s<strong>en</strong>antik <strong>latin</strong>ska nybörjar<strong>bok</strong> ord 9 62<br />

Mötet Perfekt mellan particip Rom och Grekland<br />

Pres<strong>en</strong>s<br />

Ta tema<br />

infinitiv<br />

på <strong>latin</strong>ska verb!<br />

3:e deklination<strong>en</strong> singularis<br />

Imperativ<br />

Cave canem! Tillämpningar (nominativ, g<strong>en</strong>itiv och ackusativ)<br />

Pres<strong>en</strong>s<br />

Pres<strong>en</strong>s<br />

singularis<br />

particip<br />

Festina Lånord l<strong>en</strong>te. Tillämpningar i sv<strong>en</strong>skan från 3:e deklination<strong>en</strong><br />

10 65<br />

17<br />

65<br />

66<br />

17<br />

67<br />

18<br />

68<br />

18 68<br />

Utgrävningar Nihil sub i sole Pompeji novum. Tillämpningar och Herculaneum (dativ och ablativ) 19 71<br />

1:a Phaedrus, och 2:a deklinationerna <strong>en</strong> berömd fabeldiktare singularis 22 72<br />

Per Lupus capsulam. et agnus Tillämpningar (nominativ, g<strong>en</strong>itiv och ackusativ) 24 73<br />

Non Catullus scholae och sed vitae. hans Tillämpningar dikter till Lesbia (dativ och ablativ) 27 74<br />

Lånord Att tänka i sv<strong>en</strong>skan på vid översättning från 1:a och av 2:a <strong>latin</strong>sk deklinationerna text<br />

Assimilation<br />

Pres<strong>en</strong>s pluralis<br />

Några <strong>latin</strong>ska prefix<br />

Sum. Possum<br />

Vokalförändringar efter prefix<br />

Martialis<br />

Avljud<br />

epigram ’Non amo te’<br />

Räkneord Passivum. Depon<strong>en</strong>s<br />

28 76<br />

77<br />

29<br />

78<br />

29<br />

79<br />

29<br />

79<br />

30 80<br />

Subtraktion, Si vis amari, addition, ama! division, Tillämpningar multiplikation 30 80<br />

Månadernas 3:e deklination<strong>en</strong> namn pluralis 31 81<br />

Personliga Per capita. pronom<strong>en</strong> Tillämpningar (nominativ, g<strong>en</strong>itiv och ackusativ) 32 81<br />

Hodie mihi, Omnibus. cras tibi. Tillämpningar Tillämpningar (dativ och ablativ) 32 85<br />

Graffiti Adjektivs i Pompeji komparation 32 86<br />

Honoratiores. Tillämpningar 86<br />

Morfem, språkets byggst<strong>en</strong>ar 33<br />

4:e deklination<strong>en</strong> 87<br />

1:a och 2:a deklinationerna pluralis 34<br />

Manu scriptum. Olaus Petris gravst<strong>en</strong> i Storkyrkan 88<br />

Summa 5:e deklination<strong>en</strong>. summarum. Tillämpningar Minister in spe. (nominativ, g<strong>en</strong>itiv och ackusativ) 34 89<br />

Gratiis Slaget vid (på Hastings sv. gratis). 1066 Tillämpningar – från Bayeuxtapet<strong>en</strong>s (dativ och <strong>latin</strong>ska ablativ) text 37 90<br />

Om Några romerska ’byggst<strong>en</strong>ar’ provinser och i det annat <strong>en</strong>gelska språket 38 98<br />

Översätt Basordlista till <strong>latin</strong>! 39 99<br />

Didos Facit och A<strong>en</strong>eas kärlekssaga. Ur Vergilius A<strong>en</strong>eid<br />

Mikrogrammatik<br />

40 121<br />

123<br />

2 3<br />

3

S T E G I<br />

Latinet som internationellt kulturspråk<br />

Latinet var ursprunglig<strong>en</strong> modersmål för ett bondefolk, som<br />

bodde i landskapet Latium i mellersta Itali<strong>en</strong>. Huvudort för<br />

detta folk var d<strong>en</strong> plats vid Tiberns nedre lopp, där stad<strong>en</strong> Rom<br />

så småningom växte fram. Korta inskrifter på <strong>latin</strong> finns från<br />

omkring 500 f. Kr. När Roms välde successivt ökade i omfång,<br />

blev <strong>latin</strong>et anting<strong>en</strong> modersmål eller ett inlärt andraspråk för<br />

alla dem som levde i det västra medelhavsområdet.<br />

Det stora romerska riket upplöstes med början ca 400 e. Kr. i<br />

samband med de stora folkvandringarna i Europa. Latinet fortsatte<br />

emellertid att vara flertalets modersmål inom de områd<strong>en</strong><br />

där romarriket funnits, låt vara i förändrad form. Under 800talet<br />

blev det <strong>en</strong> tydlig skillnad mellan d<strong>en</strong> lärda värld<strong>en</strong>s <strong>latin</strong><br />

och det vardagliga <strong>latin</strong> som talades av gem<strong>en</strong>e man. Detta<br />

vardags<strong>latin</strong> övergick som bekant i de romanska dotterspråk<strong>en</strong>,<br />

bl.a. itali<strong>en</strong>skan, franskan, spanskan, portugisiskan och rumänskan.<br />

Det finns uppgifter om att man i <strong>latin</strong>ets hemland Itali<strong>en</strong><br />

vid slutet av 900-talet e. Kr. uppfattade folkflertalets språk och<br />

d<strong>en</strong> lärda värld<strong>en</strong>s <strong>latin</strong>, skrivet eller talat, som två skilda språk.<br />

Latinska ord som cista ‘kista’, vas ‘vas’, spéculum ‘spegel’,<br />

camínus ‘kamin’, tégula ‘taktegel’, fructus ‘frukt’, ólea ‘olja’, piper<br />

‘peppar’, porta ‘port’, f<strong>en</strong>éstra ‘fönster’ och tábula ‘tavla’ har tidigt<br />

tagits upp i vårt språk. Våra förfäder fick på resor söderut till<br />

det romerska riket lära sig att man kunde leva betydligt bekvämare<br />

och elegantare än de gjorde. När våra förfäder stod inför<br />

alla de okända finesserna, behövde de egna ord för dem, och<br />

det lättaste i d<strong>en</strong> situation<strong>en</strong> var då att låna de nya ord<strong>en</strong> samtidigt<br />

med föremål<strong>en</strong> (s.k. tidiglån).<br />

På 800-talet nådde krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om Ansgars och andra<br />

missionärers verksamhet upp till Mälardal<strong>en</strong>. På 1000-talet var<br />

viktiga delar av Svea rike kristnade. G<strong>en</strong>om krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong> kom<br />

<strong>en</strong> ny <strong>latin</strong>sk ordskatt in i sv<strong>en</strong>skan. En viktig verksamhetsgr<strong>en</strong><br />

4<br />

4

inom kyrkan var skolan: schola ‘skola’, p<strong>en</strong>na ‘p<strong>en</strong>na’, scríbere<br />

‘skriva’, magister ‘magister’, gymnasium ‘gymnasium’, lector ‘lektor’,<br />

S univérsitas T E G ‘universitet’, I professor ‘professor’ etc. Klosterfolket<br />

ägnade sig emellertid äv<strong>en</strong> åt annat, nämlig<strong>en</strong> sjukvård och träd-<br />

Latinet gårdsskötsel: som hospitále internationellt ‘hospital’ (sjukhus), kulturspråk<br />

pulsus ‘puls’, febris<br />

‘feber’, plantáre ‘plantera’, rosa ‘ros’, lílium ‘lilja’, lavéndula ‘lav<strong>en</strong>-<br />

Latinet del’ etc. var ursprunglig<strong>en</strong> modersmål för ett bondefolk, som<br />

bodde i landskapet Latium i mellersta Itali<strong>en</strong>. Huvudort för<br />

Äv<strong>en</strong> om <strong>latin</strong>et tidigt övergick i de romanska dotterspråk<strong>en</strong>,<br />

detta folk var d<strong>en</strong> plats vid Tiberns nedre lopp, där stad<strong>en</strong> Rom<br />

förblev det länge undervisningsspråk och d<strong>en</strong> lärda värld<strong>en</strong>s<br />

så småningom växte fram. Korta inskrifter på <strong>latin</strong> finns från<br />

skriftspråk i hela Västeuropa, alltså äv<strong>en</strong> i Sverige. Man skrev<br />

omkring 500 f. Kr. När Roms välde successivt ökade i omfång,<br />

brev, avtal, privata urkunder, läroböcker samt vet<strong>en</strong>skaplig och<br />

blev <strong>latin</strong>et anting<strong>en</strong> modersmål eller ett inlärt andraspråk för<br />

annan litteratur på <strong>latin</strong>. Som <strong>en</strong> följd av bruket av <strong>latin</strong> som<br />

alla dem som levde i det västra medelhavsområdet.<br />

vet<strong>en</strong>skap<strong>en</strong>s internationella språk ända in på 1700- och 1800-<br />

Det tal<strong>en</strong> stora har vi romerska i dag <strong>en</strong> riket omfattande upplöstes <strong>latin</strong>sk med början terminologi ca 400 (med e. Kr. inslag i<br />

samband<br />

av grekiska)<br />

med de<br />

inom<br />

stora<br />

åtskilliga<br />

folkvandringarna<br />

vet<strong>en</strong>skaper,<br />

i Europa.<br />

t.ex.<br />

Latinet<br />

inom botanik<br />

fortsatte<br />

(campánula<br />

emellertid<br />

rotundifólia<br />

att vara flertalets<br />

‘blåklocka’,<br />

modersmål<br />

víola trícolor<br />

inom de<br />

‘styvmorsviol’,<br />

områd<strong>en</strong><br />

där romarriket funnits, låt vara i förändrad form. Under 800-<br />

prunus doméstica ‘plommon’ etc.), zoologi (felis silvestris ‘skogskatt,<br />

talet blev det <strong>en</strong> tydlig skillnad mellan d<strong>en</strong> lärda värld<strong>en</strong>s <strong>latin</strong><br />

vildkatt’, mammália ‘däggdjur’, homo sápi<strong>en</strong>s ‘människan’, vertebráta<br />

och det vardagliga <strong>latin</strong> som talades av gem<strong>en</strong>e man. Detta<br />

vardags<strong>latin</strong><br />

‘ryggradsdjur’,<br />

övergick<br />

pica ‘skata’<br />

som bekant<br />

etc.), och<br />

i de<br />

medicin<br />

romanska<br />

(lumbágo<br />

dotterspråk<strong>en</strong>,<br />

‘ryggskott’,<br />

bl.a.<br />

otítis<br />

itali<strong>en</strong>skan,<br />

‘öroninflammation’,<br />

franskan, spanskan,<br />

thorax<br />

portugisiskan<br />

‘bröstkorg’, dígitus<br />

och rumän-<br />

‘finger’,<br />

skan. brácchium Det finns ‘arm’ uppgifter etc.). Latinska om att man begrepp i <strong>latin</strong>ets används hemland äv<strong>en</strong> Itali<strong>en</strong> inom<br />

vid juridik<strong>en</strong> slutet av (álibi 900-talet ‘på annan e. Kr. uppfattade plats’, álias folkflertalets ‘under andra språk omständig- och<br />

d<strong>en</strong> heter’, lärda värld<strong>en</strong>s dolus ‘svek, <strong>latin</strong>, brottsligt skrivet eller uppsåt’, talat, culpa som två ‘skuld, skilda vårdslöshet’, språk.<br />

casus ‘fall, tillfälle, tillfällighet, våda’, bona fide ‘i god tro’).<br />

Latinska ord som cista ‘kista’, vas ‘vas’, spéculum ‘spegel’,<br />

camínus I dag<strong>en</strong>s ‘kamin’, samhälle tégula ‘taktegel’, skapar man fructus fortfarande ‘frukt’, namn ólea ‘olja’, som hämtas piper<br />

‘peppar’, från <strong>latin</strong>et: porta ‘port’, Anticímex f<strong>en</strong>éstra ‘mot ‘fönster’ vägglus’, och Secúritas tábula ‘tavla’ ‘säkerhet’, har tidigt Volvo<br />

tagits ‘jag upp rullar’, i vårt Ignis språk. ‘eld Våra ‘, Semper förfäder ‘alltid’, fick på Múltiplex resor söderut ‘mångfaldig’, till<br />

det Vademécum romerska riket ‘gå med lära mig’, sig att Pix man ‘tjära’, kunde Domus leva ‘hus’ betydligt etc. bekvämare<br />

Alla och större elegantare europeiska än de gjorde. språk har När inslag våra förfäder av <strong>latin</strong> stod i sitt inför ordför-<br />

alla råd, de och okända nya finesserna, begrepp bildas behövde ständigt de egna på <strong>latin</strong>sk-grekiskt ord för dem, ordma- och<br />

det terial. lättaste Det i d<strong>en</strong> var situation<strong>en</strong> mot d<strong>en</strong> bakgrund<strong>en</strong> var då att som låna de <strong>en</strong> känd nya ord<strong>en</strong> <strong>en</strong>gelsk samtispråkdigtforskare med föremål<strong>en</strong> konstaterade: (s.k. tidiglån). ‘It is a mistake to speak of Latin as a<br />

På dead 800-talet language, nådde it has krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong> merely ceased g<strong>en</strong>om to be mortal’! Ansgars och andra<br />

missionärers verksamhet upp till Mälardal<strong>en</strong>. På 1000-talet var<br />

viktiga delar av Svea rike kristnade. G<strong>en</strong>om krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong> kom<br />

<strong>en</strong> ny <strong>latin</strong>sk ordskatt in i sv<strong>en</strong>skan. En viktig verksamhetsgr<strong>en</strong><br />

4 5<br />

5

Ordklasser i sv<strong>en</strong>skan och <strong>latin</strong>et<br />

Substantiv är ord för personer, djur, saker eller begrepp, som<br />

herre, häst, brev eller kunskap. Ett sv<strong>en</strong>skt substantiv utgår från<br />

<strong>en</strong> grundform, som på <strong>latin</strong> motsvaras av nominativ. Om man<br />

lägger ändels<strong>en</strong> –s till substantivet, kallas form<strong>en</strong> för g<strong>en</strong>itiv.<br />

Nominativ och g<strong>en</strong>itiv är kasus. I språk som <strong>latin</strong>, klassisk grekiska,<br />

tyska och många andra finns flera kasus, t.ex. dativ och<br />

ackusativ.<br />

Anmärkning. Spår av äldre kasusböjning i sv<strong>en</strong>skan finns kvar i t.ex. uttryck som<br />

’vara till hands’, ’till havs’ (preposition<strong>en</strong> till styrde i fornsv<strong>en</strong>skan g<strong>en</strong>itiv), ’gå man ur<br />

huse’ (preposition<strong>en</strong> ur styrde dativ).<br />

Adjektivet betecknar eg<strong>en</strong>skaper hos någon eller något, t.ex.<br />

lit<strong>en</strong>. Nästan alla adjektiv kan kompareras: modig (positiv),<br />

modigare (komparativ), modigast (superlativ).<br />

Pronom<strong>en</strong> står ofta i stället för ett tidigare nämnt ord:<br />

personliga, t.ex. jag, du, vi, ni<br />

possessiva, t.ex. min, din, vår, er<br />

reflexiva, t.ex. sig<br />

relativa, t.ex. som, vilk<strong>en</strong><br />

demonstrativa, t.ex. d<strong>en</strong>, d<strong>en</strong>na, d<strong>en</strong> här, d<strong>en</strong> där<br />

interrogativa (frågande), t.ex. vem<br />

indefinita (obestämda), t.ex. någon<br />

Verb talar om vad någon gör eller vad som händer. Verb kan<br />

böjas för att ange tidsförhålland<strong>en</strong>, t.ex. nutid (jag ropa-r) och<br />

förflut<strong>en</strong> tid (ropa-de). En sammanfattande term för de<br />

verbformer, som uttrycker de olika tidsförhålland<strong>en</strong>a, är<br />

tempus:<br />

Pres<strong>en</strong>s talar om vad som händer nu: jag ropar.<br />

Imperfekt (preteritum eller dåtid) talar om vad som hände tidigare<br />

vid <strong>en</strong> bestämd tidpunkt: jag ropade.<br />

Perfekt talar om vad som har hänt tidigare någon gång: jag har<br />

ropat.<br />

Pluskvamperfekt talar om vad som hade hänt: jag hade ropat.<br />

Futurum talar om vad som skall/kommer att hända: jag skall<br />

ropa.<br />

6<br />

6

Ordklasser i sv<strong>en</strong>skan och <strong>latin</strong>et<br />

När det gäller tema - uppställning av ett verbs huvudformer -<br />

anger man i sv<strong>en</strong>skan fyra huvudformer: infinitiv (att måla),<br />

Substantiv imperfekt är (målade), ord för supinum personer, (har djur, målat) saker och eller perfekt begrepp, particip som (är<br />

herre, målad, häst, målat). brev För eller ett kunskap. <strong>latin</strong>skt Ett verb sv<strong>en</strong>skt anger substantiv man oftast utgår fyra huvud- från<br />

<strong>en</strong> former: grundform, pres<strong>en</strong>s, som perfekt, på <strong>latin</strong> perfekt motsvaras particip i neutrum av nominativ. och pres<strong>en</strong>s Om infinitiv. man<br />

lägger ändels<strong>en</strong> –s till substantivet, kallas form<strong>en</strong> för g<strong>en</strong>itiv.<br />

Nominativ Verbets och modus g<strong>en</strong>itiv är är tre: kasus. imperativ I språk uttrycker som <strong>latin</strong>, <strong>en</strong> befallning klassisk greeller<br />

kiska, uppmaning tyska och (Spring!). många andra Konjunktiv finns uttrycker flera kasus, något t.ex. önskat dativ och eller<br />

ackusativ. tänkt (Leve konung<strong>en</strong>!). Indikativ innebär ett påstå<strong>en</strong>de och<br />

Anmärkning. uttrycker Spår ofta av att äldre det kasusböjning sagda är verkligt i sv<strong>en</strong>skan (Han finns kvar lever i t.ex. fortfarande). uttryck som<br />

’vara till hands’, ’till havs’ (preposition<strong>en</strong> till styrde i fornsv<strong>en</strong>skan g<strong>en</strong>itiv), ’gå man ur<br />

huse’ (preposition<strong>en</strong> ur styrde dativ).<br />

Adverb är i första hand <strong>en</strong> bestämning till verb (hon arbetade<br />

effektivt), till adjektiv (hon hade <strong>en</strong> ljust rosa klänning) eller till<br />

Adjektivet andra adverb betecknar (han sprang eg<strong>en</strong>skaper mycket hos snabbt). någon Adverb eller något, är också t.ex. de<br />

lit<strong>en</strong>. frågande Nästan ord<strong>en</strong> alla (exempelvis adjektiv kan när, kompareras: hur, var, vart, modig varifrån, (positiv), hur<br />

modigare mycket), (komparativ), nekande ord modigast (inte, ej (superlativ). etc.) och konjunktionella uttryck<br />

(t. ex. vark<strong>en</strong> ... eller, dels ... dels). Adverb kan inte böjas.<br />

Pronom<strong>en</strong> står ofta i stället för ett tidigare nämnt ord:<br />

personliga, Prepositioner t.ex. jag, du, är korta vi, ni oböjliga ord som ofta står tillsammans<br />

possessiva, med (’styr’) t.ex. min, substantiv din, vår, eller er pronom<strong>en</strong>: i båt<strong>en</strong>, ur huset, till mig.<br />

reflexiva, t.ex. sig<br />

relativa, Konjunktioner t.ex. som, vilk<strong>en</strong> är ord som binder samman ord eller satser.<br />

demonstrativa, Samordnande t.ex. konjunktioner d<strong>en</strong>, d<strong>en</strong>na, binder d<strong>en</strong> här, samman d<strong>en</strong> där satsdelar och satser av<br />

interrogativa samma slag, (frågande), t.ex. och, t.ex. samt, vem m<strong>en</strong>, eller. Underordnande konjunk-<br />

indefinita tioner inleder (obestämda), bisatser, t.ex. t.ex. någon att, så att, för att, eftersom, när.<br />

Sats<strong>en</strong> och dess delar<br />

Verb talar om vad någon gör eller vad som händer. Verb kan<br />

böjas för att ange tidsförhålland<strong>en</strong>, t.ex. nutid (jag ropa-r) och<br />

förflut<strong>en</strong> M<strong>en</strong>ing tid är det (ropa-de). som i skrift En avslutas sammanfattande med stort term skiljeteck<strong>en</strong> för de som<br />

verbformer, punkt, semikolon, som frågeteck<strong>en</strong> uttrycker eller de utropsteck<strong>en</strong>. olika tidsförhålland<strong>en</strong>a, är<br />

tempus:<br />

Sats är <strong>en</strong> grupp ord som normalt innehåller subjekt och predikat.<br />

Pres<strong>en</strong>s talar om vad som händer nu: jag ropar.<br />

En sats som <strong>en</strong>sam kan vara <strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing kallas huvudsats: Jag<br />

Imperfekt (preteritum eller dåtid) talar om vad som hände tidigare<br />

fick <strong>en</strong> fin pres<strong>en</strong>t. En sats som inte <strong>en</strong>sam kan vara <strong>en</strong> m<strong>en</strong>ing,<br />

vid <strong>en</strong> bestämd tidpunkt: jag ropade.<br />

kallas bisats. D<strong>en</strong> kan normalt inte stå för sig själv: Pojk<strong>en</strong><br />

Perfekt talar om vad som har hänt tidigare någon gång: jag har<br />

bygger modellflygplan, när han är <strong>en</strong>sam.<br />

ropat.<br />

Pluskvamperfekt talar om vad som hade hänt: jag hade ropat.<br />

Predikatet i <strong>en</strong> sats talar om vad som händer eller vad någon<br />

Futurum talar om vad som skall/kommer att hända: jag skall<br />

gör/är: Flickan rider på sin vackra häst. Hon är duktig.<br />

ropa.<br />

6 7<br />

7

Subjektet i <strong>en</strong> sats talar om vem, vad eller vilka som gör/är<br />

något. Subjektet är ofta substantiv eller pronom<strong>en</strong>: Pojk<strong>en</strong> hittar<br />

<strong>en</strong> hundralapp. Han blir förvånad.<br />

Ackusativobjekt (eller direkt objekt) kallas d<strong>en</strong> satsdel som<br />

anger föremålet för eller resultatet av predikatets verksamhet:<br />

Mann<strong>en</strong> reparerar huset. Verb som kan ha ackusativobjekt kallas<br />

transitiva: Pojkarna köper <strong>en</strong> båt. Verb som inte kan ha ackusativobjekt<br />

kallas intransitiva: Flickorna simmar snabbt.<br />

Dativobjekt (eller indirekt objekt) är d<strong>en</strong> satsdel som anger åt<br />

vem, till vem, för vem (vad, vilka) handling<strong>en</strong> i sats<strong>en</strong> sker: Mann<strong>en</strong><br />

bygger ett fritidshus åt sin familj.<br />

Predikatsfyllnad är <strong>en</strong> komplettering av predikatet. Vissa verb<br />

kan inte vara predikat utan att man säger något mer om dem.<br />

Det gäller verb som vara, bliva, heta, kallas: Hon är <strong>en</strong> klok<br />

kvinna.<br />

Passiva verbformer har ändels<strong>en</strong> -s: Han jagas. Passiv form kan<br />

också bildas g<strong>en</strong>om omskrivning med hjälpverbet bli(va) och<br />

perfekt particip av huvudverbet: Han blir jagad av ett lejon.<br />

Verb, som har passiv form m<strong>en</strong> aktiv betydelse, kallas depon<strong>en</strong>s<br />

(Han andas).<br />

Ag<strong>en</strong>t bildas med preposition<strong>en</strong> av. Det är ag<strong>en</strong>t<strong>en</strong> som utför<br />

handling<strong>en</strong> i sats med ett passivt verb: ’Trädet fälls av <strong>en</strong> trädgårdsmästare’.<br />

Trädet gör ing<strong>en</strong>ting. Det förhåller sig ”passivt”<br />

och verbet har passiv form.<br />

Attribut är bestämningar till substantiv, t.ex. adjektivattribut<br />

(d<strong>en</strong> höga mast<strong>en</strong>), g<strong>en</strong>itivattribut (vänn<strong>en</strong>s båt), prepositionsattribut<br />

(flickan från landet)<br />

Adverbial är bestämningar till verb, adjektiv och adverb och<br />

hela satser. Det finns många slags adverbial, t.ex. rumsadverbial,<br />

tidsadverbial: Här simmade han. Pojk<strong>en</strong> kom i går.<br />

8<br />

8

Uttal och betoning av <strong>latin</strong>ska ord<br />

Subjektet i <strong>en</strong> sats talar om vem, vad eller vilka som gör/är<br />

Uttal och betoning av <strong>latin</strong>ska ord<br />

något. Subjektet är ofta substantiv eller pronom<strong>en</strong>: Pojk<strong>en</strong> hittar<br />

Regler <strong>en</strong> Regler hundralapp. för för uttal uttal Han av <strong>latin</strong>sk av <strong>latin</strong>sk blir <strong>latin</strong>sk förvånad. text text som som tillkommit tillkommit under under antik<strong>en</strong><br />

antik<strong>en</strong><br />

(grov (grov gräns gräns före före 400 400 e.Kr.)<br />

e.Kr.)<br />

ae Ackusativobjekt ae (eller [ aj [ ] direkt aj ] objekt) Caesar kallas Caesar (kajsar)<br />

d<strong>en</strong> (kajsar) satsdel som<br />

oe anger oe föremålet för [ eller oj [ ] oj resultatet ] av po<strong>en</strong>a predikatets po<strong>en</strong>a (pojna)<br />

(pojna) verksamhet:<br />

o Mann<strong>en</strong> o reparerar huset. [ långt [ Verb långt el. kort el. som kort å ] kan å ] mos ha mos (mås) ackusativobjekt (mås) el. ómnis el. ómnis (åmnis)<br />

(åmnis) kallas<br />

u u<br />

transitiva: Pojkarna köper [ långt [ långt el. <strong>en</strong> kort el. kort<br />

båt. o u Verb ] u ] mus mus<br />

som (mos) (mos)<br />

inte el. kan ínsula el. ínsula<br />

ha (ínsola)<br />

(ínsola)<br />

ackusa-<br />

c c [ k ] coróna, civílis<br />

tivobjekt kallas intransitiva:<br />

[ k ] [ k ]<br />

Flickorna<br />

coróna, coróna,<br />

simmar<br />

civílis civílis<br />

snabbt.<br />

cc cc [ k ] [ ] k ] occupáre, occupáre, occupáre, acceptáre<br />

acceptáre<br />

ch ch [ k ] [ ] k ] charta, charta, charta, architéctus<br />

architéctus<br />

sc Dativobjekt sc (eller indirekt [ sk [ ] sk ] objekt) är scala, d<strong>en</strong> scala, sca<strong>en</strong>a satsdel sca<strong>en</strong>a (skajna)<br />

som (skajna) anger åt<br />

g vem, g till vem, för vem (vad, [ g ] [ ] vilka) g ] handling<strong>en</strong> gradus, gradus, gradus, i sats<strong>en</strong> g<strong>en</strong>us<br />

g<strong>en</strong>us sker: Mann<strong>en</strong><br />

g bygger framför framför g framför ett n fritidshus n åt [ sv. sin [ ng-ljud] sv. ng-ljud] familj. ng-ljud] magnus magnus magnus (mangnos)<br />

(mangnos)<br />

i början i början av ord av före ord före före vokal vokal [ j ] [ j ] Iúppiter Iúppiter Iúppiter<br />

inuti inuti ord ord mellan mellan mellan vokaler vokaler vokaler [ j ] [ j ] maior maior maior (májår)<br />

(májår)<br />

qu Predikatsfyllnad qu är<br />

[ <strong>en</strong><br />

kw] [ kw] komplettering av<br />

quartus quartus quartus predikatet. Vissa verb<br />

u kan efter u inte efter -ng- vara -ng- predikat [ w utan [ ] w ] att man säger lingua lingua lingua något mer om dem.<br />

ibland Det ibland gäller efter efter s- verb s- som [ w vara, [ ] w ] bliva, heta, suavis<br />

kallas: suavis Hon är <strong>en</strong> klok<br />

kvinna.<br />

Regler<br />

Regler Passiva<br />

Regler för<br />

för verbformer<br />

för betoning<br />

betoning betoning av<br />

har av<br />

<strong>latin</strong>ska av<br />

ändels<strong>en</strong> <strong>latin</strong>ska <strong>latin</strong>ska ord<br />

ord -s: Han<br />

ord<br />

Tvåstaviga jagas. Passiv form kan<br />

Tvåstaviga Tvåstaviga <strong>latin</strong>ska<br />

också bildas<br />

<strong>latin</strong>ska <strong>latin</strong>ska ord<br />

g<strong>en</strong>om<br />

ord ord har<br />

omskrivning<br />

har har betoning<strong>en</strong><br />

betoning<strong>en</strong> betoning<strong>en</strong> på<br />

med<br />

på på d<strong>en</strong><br />

hjälpverbet<br />

d<strong>en</strong> d<strong>en</strong> första<br />

första första stavels<strong>en</strong>.<br />

bli(va)<br />

stavels<strong>en</strong>. stavels<strong>en</strong>.<br />

Betoning<strong>en</strong> och<br />

Betoning<strong>en</strong> Betoning<strong>en</strong> i övriga<br />

i övriga i övriga ord<br />

ord ord ligger<br />

ligger ligger på näst<br />

på näst på näst sista<br />

sista sista stavels<strong>en</strong>,<br />

stavels<strong>en</strong>, stavels<strong>en</strong>, om<br />

om om d<strong>en</strong>na<br />

d<strong>en</strong>na d<strong>en</strong>na är lång<br />

är lång är lång<br />

(dvs.<br />

(dvs.<br />

perfekt (dvs. innehåller<br />

innehåller innehåller particip diftong<br />

diftong<br />

av diftong huvudverbet: eller<br />

eller eller vokal<br />

vokal vokal följd<br />

följd följd Han av<br />

av<br />

minst<br />

minst av blir minst två<br />

två<br />

jagad två konsonanter<br />

konsonanter konsonanter av ett lejon.<br />

eller<br />

eller eller<br />

vokal<br />

vokal Verb, vokal som<br />

som som som i har ord<strong>bok</strong><br />

ord<strong>bok</strong> i ord<strong>bok</strong> passiv har<br />

har har form ett<br />

ett ett längdstreck<br />

längdstreck m<strong>en</strong> längdstreck aktiv över<br />

över betydelse, över sig).<br />

sig). sig). I andra<br />

andra I kallas andra fall<br />

fall depon<strong>en</strong>s fall ligger<br />

ligger ligger<br />

betoning<strong>en</strong><br />

betoning<strong>en</strong> (Han betoning<strong>en</strong> andas). på<br />

på på tredje<br />

tredje tredje stavels<strong>en</strong><br />

stavels<strong>en</strong> stavels<strong>en</strong> från<br />

från från slutet,<br />

slutet, slutet, t.ex.<br />

t.ex. t.ex. ínsula,<br />

ínsula, ínsula, vilket<br />

vilket vilket i d<strong>en</strong>na<br />

d<strong>en</strong>na i d<strong>en</strong>na<br />

kurs<strong>bok</strong><br />

kurs<strong>bok</strong> kurs<strong>bok</strong> mestadels<br />

mestadels mestadels utmärks<br />

utmärks utmärks med<br />

med med acc<strong>en</strong>tteck<strong>en</strong>.<br />

acc<strong>en</strong>tteck<strong>en</strong>.<br />

Hjälpregel:<br />

Hjälpregel: Ag<strong>en</strong>t Hjälpregel: bildas vokal<br />

vokal vokal med framför<br />

framför framför preposition<strong>en</strong> vokal<br />

vokal vokal är<br />

är<br />

som<br />

som är som av. regel<br />

regel Det regel kort,<br />

kort, är kort, ag<strong>en</strong>t<strong>en</strong> t.ex.<br />

t.ex. t.ex. cáries,<br />

cáries, cáries, som vídeo<br />

vídeo vídeo utför<br />

handling<strong>en</strong> i sats med ett passivt verb: ’Trädet fälls av <strong>en</strong> träd-<br />

Regler<br />

Regler gårdsmästare’. Regler för<br />

för för uttal<br />

uttal uttal Trädet av<br />

av<br />

<strong>latin</strong>sk av <strong>latin</strong>sk <strong>latin</strong>sk gör ing<strong>en</strong>ting. text<br />

text text som<br />

som som tillkommit<br />

tillkommit Det tillkommit förhåller efter<br />

efter efter sig 400<br />

400 ”passivt” 400 e.Kr.<br />

e.Kr. e.Kr.<br />

Detta<br />

Detta och Detta verbet uttal<br />

uttal uttal har är<br />

är är idag<br />

idag passiv idag vanligt<br />

vanligt form. vanligt i medicinska,<br />

medicinska, i medicinska, juridiska<br />

juridiska juridiska och<br />

och och biologiska<br />

biologiska biologiska<br />

sammanhang<br />

sammanhang sammanhang och<br />

och och i lånord.<br />

lånord. i lånord. Det<br />

Det Det bör<br />

bör bör också<br />

också också användas,<br />

användas, användas, då<br />

då<br />

man<br />

man då man i <strong>en</strong><br />

<strong>en</strong> i modern<br />

modern <strong>en</strong> modern<br />

sv<strong>en</strong>skspråkig<br />

sv<strong>en</strong>skspråkig Attribut<br />

sv<strong>en</strong>skspråkig text<br />

är text bestämningar<br />

text möter<br />

möter möter exempelvis<br />

exempelvis exempelvis namnet<br />

till substantiv, namnet namnet Cicero.<br />

Cicero. Cicero.<br />

t.ex. adjektivattribut<br />

ae<br />

ae (d<strong>en</strong> ae höga mast<strong>en</strong>), g<strong>en</strong>itivattribut [ e ] [ e ] (vänn<strong>en</strong>s Caesar<br />

Caesar Caesar (sesar)<br />

(sesar) båt), (sesar) prepositions-<br />

oe<br />

oe attribut oe [<br />

(flickan från landet) [<br />

e]<br />

e] [ e] po<strong>en</strong>a<br />

po<strong>en</strong>a po<strong>en</strong>a (p<strong>en</strong>a)<br />

(p<strong>en</strong>a) (p<strong>en</strong>a)<br />

c c (före<br />

(före (före e,<br />

e,<br />

i,<br />

i, e, y,<br />

y, i, ae,<br />

ae, y, oe) ae, oe) oe) [ s ] [ s ] jfr<br />

jfr<br />

civil<br />

civil jfr civil<br />

cc<br />

cc cc (före<br />

(före (före e,<br />

e,<br />

i,<br />

i, e, y,<br />

y, i, ae,<br />

ae, y, oe) ae, oe) oe) [ ks<br />

ks [ ] ks ] jfr<br />

jfr<br />

acceptera<br />

acceptera jfr acceptera<br />

sc Adverbial är bestämningar till verb, adjektiv och adverb och<br />

sc sc (före<br />

(före (före e,<br />

e,<br />

i,<br />

i, e, y,<br />

y, i, ae,<br />

ae, y, oe) ae, oe) oe) [ s el.<br />

el. [ s sch-ljud<br />

sch-ljud el. sch-ljud ] ] jfr<br />

jfr<br />

sc<strong>en</strong>,<br />

sc<strong>en</strong>, jfr sc<strong>en</strong>, fascinerad<br />

fascinerad fascinerad<br />

g hela (före<br />

(före g (före satser. e, i,<br />

e, i, e, y,<br />

y, i, ae,<br />

ae, Det y, oe)<br />

oe) ae, finns oe) många [ j ] [ j ] slags adverbial, g<strong>en</strong>us<br />

g<strong>en</strong>us g<strong>en</strong>us t.ex. rumsadverbial,<br />

ti<br />

ti tidsadverbial: + ti vokal<br />

vokal + vokal Här simmade [ tsi<br />

tsi [ ] tsi han. ] Pojk<strong>en</strong> Horatius<br />

Horatius kom Horatius i resp.<br />

resp. går. resp. rationalis<br />

rationalis rationalis<br />

98<br />

9<br />

9

Mötet mellan Rom och Grekland<br />

Enligt sagan grundades Rom år 753 f. Kr m<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong> arkeologiska<br />

forskning<strong>en</strong> betydligt s<strong>en</strong>are. Myt<strong>en</strong> berättar vidare att<br />

tvillingarna Romulus och Remus lades i <strong>en</strong> korg och sattes ut i<br />

Tibern för att dö då deras fortsatta levnad var ett hot inom <strong>en</strong><br />

släktfejd. Korg<strong>en</strong> drev emellertid i land och <strong>en</strong> moderlig<br />

varginna gav tvillingarna di, tills de hittades av <strong>en</strong> herde. Enligt<br />

sagan grundlade Romulus Rom och blev stad<strong>en</strong>s förste kung.<br />

Stad<strong>en</strong> Roms äldsta historia är intimt förknippad med etruskerna.<br />

De bodde i det landskap som hette Etruri<strong>en</strong> och som i<br />

våra dagar kallas Toscana. Etruskerna hade livliga handelsförbindelser<br />

med f<strong>en</strong>icier och greker, och under ständiga impulser<br />

österifrån utvecklade de <strong>en</strong> högtstå<strong>en</strong>de kultur. Av d<strong>en</strong>na<br />

mottog i sin tur romarna många intryck.<br />

Itali<strong>en</strong> hade också varit mål för kolonisationståg från Grekland<br />

sedan 700-talet före Kristus och framåt. Befolkning<strong>en</strong>s<br />

starka tillväxt i Grekland och otillräckliga skördar blev under<br />

d<strong>en</strong>na tidsperiod <strong>en</strong> mycket viktig anledning till utvandringar.<br />

Kolonisering<strong>en</strong> av Syditali<strong>en</strong> och av vissa områd<strong>en</strong> på Sicili<strong>en</strong><br />

blev för grekerna ytterst framgångsrik när det gäller förvärv av<br />

nya jordbruksområd<strong>en</strong>. R<strong>en</strong>a handelsintress<strong>en</strong> var äv<strong>en</strong> avgörande<br />

för grundande av kolonier. G<strong>en</strong>om d<strong>en</strong>na kolonisationsvåg<br />

blev italisk mark <strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> grekiska värld<strong>en</strong>. De<br />

grekiska staterna på östra Sicili<strong>en</strong> och längs Syditali<strong>en</strong>s kust<br />

kallades Storgrekland, Magna Graecia.<br />

Varje <strong>en</strong>skilt utvandringståg från Grekland utgick som regel<br />

från <strong>en</strong> hamnstad, som s<strong>en</strong>are blev moderstad för d<strong>en</strong> koloni<br />

som grundades. Antalet greker som deltog i varje kolonisation<br />

har tydlig<strong>en</strong> varit ganska ringa, <strong>en</strong>dast ungefär 200.<br />

Utvandrarskaran förde med sig moderstad<strong>en</strong>s språk, seder och<br />

bruk. Härig<strong>en</strong>om kom grekiska regionala kulturer att spridas till<br />

fjärran områd<strong>en</strong>. Kolonins befolkning var till <strong>en</strong> början<br />

exklusivt grekisk och höll på sin eg<strong>en</strong>art g<strong>en</strong>temot ursprungsbefolkning<strong>en</strong>.<br />

10<br />

10

PAESTUM<br />

Ett av Itali<strong>en</strong>s främsta minnesmärk<strong>en</strong> är d<strong>en</strong> grekiska kolonin Paestum<br />

några mil söder om Vesuvius i Kampani<strong>en</strong>. Vid <strong>en</strong> rundvandring på det<br />

Mötet mellan Rom och Grekland<br />

arkeologiska området kan man beundra tre av de bäst bevarade grekiska<br />

Enligt templ<strong>en</strong> sagan i värld<strong>en</strong> grundades på ett och Rom samma år 753 område. f. Kr m<strong>en</strong> <strong>en</strong>ligt d<strong>en</strong> arkeologiska<br />

forskning<strong>en</strong> betydligt s<strong>en</strong>are. Myt<strong>en</strong> berättar vidare att<br />

tvillingarna Romulus och Remus lades i <strong>en</strong> korg och sattes ut i<br />

Tibern för att dö då deras fortsatta levnad var ett hot inom <strong>en</strong><br />

släktfejd. Korg<strong>en</strong> drev emellertid i land och <strong>en</strong> moderlig<br />

varginna gav tvillingarna di, tills de hittades av <strong>en</strong> herde. Enligt<br />

sagan grundlade Romulus Rom och blev stad<strong>en</strong>s förste kung.<br />

Stad<strong>en</strong> Roms äldsta historia är intimt förknippad med etruskerna.<br />

De bodde i det landskap som hette Etruri<strong>en</strong> och som i<br />

våra dagar kallas Toscana. Etruskerna hade livliga handelsförbindelser<br />

med f<strong>en</strong>icier och greker, och under ständiga impulser<br />

österifrån utvecklade de <strong>en</strong> högtstå<strong>en</strong>de kultur. Av d<strong>en</strong>na<br />

mottog i sin tur romarna många intryck.<br />

Itali<strong>en</strong> hade också varit mål för kolonisationståg från Grekland<br />

sedan 700-talet före Kristus och framåt. Befolkning<strong>en</strong>s<br />

starka Paestum. tillväxt Templ<strong>en</strong> i Grekland åt Hera (lat. och Juno), otillräckliga övergudinna skördar och maka blev till under Zeus (lat.<br />

d<strong>en</strong>na Juppiter), tidsperiod nämlig<strong>en</strong> <strong>en</strong> till vänster mycket Hera viktig II (av anledning somliga kallat till Poseidon/Neptunus-<br />

utvandringar.<br />

Kolonisering<strong>en</strong> templet) och till höger av Syditali<strong>en</strong> Hera I. Besökarna och av känner vissa sin områd<strong>en</strong> lit<strong>en</strong>het ännu på idag. Sicili<strong>en</strong><br />

blev för grekerna ytterst framgångsrik när det gäller förvärv av<br />

nya jordbruksområd<strong>en</strong>. R<strong>en</strong>a handelsintress<strong>en</strong> var äv<strong>en</strong> avgörande<br />

för grundande av kolonier. G<strong>en</strong>om d<strong>en</strong>na kolonisationsvåg<br />

blev italisk mark <strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> grekiska värld<strong>en</strong>. De<br />

grekiska staterna på östra Sicili<strong>en</strong> och längs Syditali<strong>en</strong>s kust<br />

kallades Storgrekland, Magna Graecia.<br />

Varje <strong>en</strong>skilt utvandringståg från Grekland utgick som regel<br />

från <strong>en</strong> hamnstad, som s<strong>en</strong>are blev moderstad för d<strong>en</strong> koloni<br />

som grundades. Antalet greker som deltog i varje kolonisation<br />

har tydlig<strong>en</strong> varit ganska ringa, <strong>en</strong>dast ungefär 200.<br />

Utvandrarskaran förde med sig moderstad<strong>en</strong>s språk, seder och<br />

bruk. Härig<strong>en</strong>om kom grekiska regionala kulturer att spridas till<br />

fjärran områd<strong>en</strong>. Kolonins befolkning var till <strong>en</strong> början<br />

exklusivt grekisk och höll på sin eg<strong>en</strong>art g<strong>en</strong>temot ursprungsbefolkning<strong>en</strong>.<br />

Paestum. Blick g<strong>en</strong>om de bredvid varandra liggande Heratempl<strong>en</strong>.<br />

10 11<br />

11

Tempelgavel på Hera II. Rätlinjiga doriska kolonner med kapitäl<br />

(echinus ’kudde’ och abakus ’kvadratisk platta’) bär upp arkitrav<strong>en</strong><br />

med triglyfer och metoper (ursprunglig<strong>en</strong> prydda med figurer).<br />

Templet åt At<strong>en</strong>a, s<strong>en</strong>are helgat åt växtkraft<strong>en</strong>s gudinna Ceres, ligger<br />

nära det arkeologiska museet i Paestum.<br />

12<br />

12

Arkeologin har bekräftat tradition<strong>en</strong> att d<strong>en</strong> första kolonin i<br />

väster var Pithecusae (dag<strong>en</strong>s Ischia) m<strong>en</strong> att huvudkolonin var<br />

Cumae (), båda i Kampani<strong>en</strong>. De tillkom ca 750 f.Kr. Ing<strong>en</strong><br />

annan grekisk koloni fick så stor betydelse som Cumae för<br />

spridning av grekisk civilisation på italisk mark. Trolig<strong>en</strong> var det<br />

Cumae som g<strong>en</strong>om etruskerna förmedlade det grekiska alfabetet<br />

till Rom. Cumae blev snart <strong>en</strong> mäktig stad som i sin tur<br />

grundade <strong>en</strong> ny koloni med namnet Neápolis, ’d<strong>en</strong> nya stad<strong>en</strong>’.<br />

Tidigt slog sig greker ner på Sicili<strong>en</strong>. Korint, på 700-talet<br />

Greklands främsta handels- och kulturstad, grundade Syracusae<br />

som blev <strong>en</strong> viktig stad på ön. Greker från bl.a. Rhodos blev<br />

något s<strong>en</strong>are grundare av <strong>en</strong> ny koloni på Sicili<strong>en</strong>, nämlig<strong>en</strong><br />

Agrig<strong>en</strong>tum. Om stad<strong>en</strong>s välmåga vittnar i dag de ståtliga<br />

tempelruinerna. En stad av betydelse blev också d<strong>en</strong> västligaste<br />

kolonin på Sicili<strong>en</strong>s sydkust, nämlig<strong>en</strong> Selinuntum, som fick utstå<br />

Tempelgavel många strider på Hera mot II. grannar, Rätlinjiga inte doriska minst mot kolonner Kartago. med Tack kapitäl vare<br />

(echinus jord<strong>en</strong>s ’kudde’ bördighet och abakus och ’kvadratisk <strong>en</strong> betydande platta’) handel bär blev upp kolonisterna arkitrav<strong>en</strong> i<br />

med Selinuntum triglyfer och mycket metoper (ursprunglig<strong>en</strong> rika. Under prydda ett och med figurer). samma århundrade<br />

uppfördes i d<strong>en</strong>na stad inte mindre än sju stora tempel. Stad<strong>en</strong>s<br />

byggnadsprogram kan jämföras med motsvarande byggverksamhet<br />

i At<strong>en</strong> på 400-talet under Perikles tid.<br />

Paestum är <strong>en</strong> antik stad och ett världsarv vid Salernobukt<strong>en</strong>.<br />

Paestum grundades under namnet Poseidonia ()<br />

omkring 600 före Kristus av greker och nådde sin blomstring<br />

som handels- och hamnstad under s<strong>en</strong>are hälft<strong>en</strong> av 500-talet.<br />

Inbäddat i trädgårdar, med utsikt över det närbelägna havet, var<br />

Paestum <strong>en</strong> för sin sundhet och sina ’blommande rosor’<br />

berömd stad. I d<strong>en</strong>na finns ännu idag välbevarade delar av tre<br />

tempel i dorisk stil. Störst är ruinerna av ett Heratempel (II)<br />

från 450-talet, kanske ett av de finaste av d<strong>en</strong>na tidsepoks grekiska<br />

byggnadsverk i dorisk stil - av somliga förr uppfattat som<br />

ett tempel åt Poseidon. Det är 60 meter långt och 24 meter<br />

brett och försett med 36 kolonner. Templets inre rum är<br />

treskeppigt. Strax söder om detta tempel ligger ytterligare ett<br />

Heratempel (I) från 550-talet med 50 kolonner. At<strong>en</strong>atemplet,<br />

Templet slutlig<strong>en</strong>, åt At<strong>en</strong>a, är från s<strong>en</strong>are 500-talet helgat åt och växtkraft<strong>en</strong>s dess arkitrav gudinna bärs Ceres, upp ligger av 34<br />

nära det arkeologiska museet i Paestum.<br />

12 13<br />

13

kolonner. I Paestum finns också kvar bl.a. <strong>en</strong> amfiteater och <strong>en</strong><br />

nästan fullständigt bevarad stadsmur.<br />

Rom önskade utsträcka sitt välde över hela d<strong>en</strong> italiska<br />

halvön, vilket resulterade i konflikter med bl.a. de grekiska<br />

städerna i Syditali<strong>en</strong>. Dessa vände sig då till sitt grekiska<br />

hemland med begäran om hjälp. Kung Pyrrhus av Epirus<br />

hörsammade d<strong>en</strong>na begäran och hade till <strong>en</strong> början stora<br />

framgångar m<strong>en</strong> också betydande förluster. Resultatet av slaget<br />

vid Siris summerade han i de bevingade ord<strong>en</strong>: ’En sådan seger<br />

till och jag är förlorad!’ Till slut erövrade romarna hela<br />

Syditali<strong>en</strong>.<br />

Grekisk religion, grekiska myter och annan grekisk kultur<br />

hade då fått fast fotfäste på Sicili<strong>en</strong> och i Syditali<strong>en</strong>. D<strong>en</strong><br />

grekiska kolonisation<strong>en</strong> i västra Medelhavet fick stor betydelse<br />

för spridning av grekisk civilisation i västerled, inte bara till det<br />

romerska samhället utan också till dag<strong>en</strong>s Europa. Det finns<br />

mer grekiska grundelem<strong>en</strong>t än romerska i vår europeiska kultur<br />

m<strong>en</strong> det var romare som till stor del förde d<strong>en</strong> grekiska kultur<strong>en</strong><br />

vidare till oss.<br />

<strong>Läs</strong>tips<br />

Raymond Bloch, De gåtfulla etruskerna, Natur & Kultur 1960<br />

Hans Furuhag<strong>en</strong>, Etrusker. Histori<strong>en</strong> om ett främmande folk,<br />

Natur & Kultur 2012<br />

Staffan Edmar, Från alfa till Antigone. Det klassiska Greklands<br />

språk och kultur, Edmar Editor AB 2012, Adlibris.com<br />

Bok<strong>en</strong> kan äv<strong>en</strong> studeras på www.klassiskagrekland.se<br />

14<br />

14

kolonner. I Paestum finns också kvar bl.a. <strong>en</strong> amfiteater och <strong>en</strong><br />

nästan fullständigt bevarad stadsmur.<br />

Rom önskade utsträcka sitt välde över hela d<strong>en</strong> italiska<br />

halvön, vilket resulterade i konflikter med bl.a. de grekiska<br />

städerna i Syditali<strong>en</strong>. Dessa vände sig då till sitt grekiska<br />

hemland med begäran om hjälp. Kung Pyrrhus av Epirus<br />

hörsammade d<strong>en</strong>na begäran och hade till <strong>en</strong> början stora<br />

framgångar m<strong>en</strong> också betydande förluster. Resultatet av slaget<br />

vid Siris summerade han i de bevingade ord<strong>en</strong>: ’En sådan seger<br />

till och jag är förlorad!’ Till slut erövrade romarna hela<br />

Syditali<strong>en</strong>.<br />

Grekisk religion, grekiska myter och annan grekisk kultur<br />

hade då fått fast fotfäste på Sicili<strong>en</strong> och i Syditali<strong>en</strong>. D<strong>en</strong><br />

grekiska kolonisation<strong>en</strong> i västra Medelhavet fick stor betydelse<br />

för spridning av grekisk civilisation i västerled, inte bara till det<br />

romerska samhället utan också till dag<strong>en</strong>s Europa. Det finns<br />

mer grekiska grundelem<strong>en</strong>t än romerska i vår europeiska kultur<br />

m<strong>en</strong> det var romare som till stor del förde d<strong>en</strong> grekiska kultur<strong>en</strong><br />

vidare till oss.<br />

<strong>Läs</strong>tips<br />

Raymond Bloch, De gåtfulla etruskerna, Natur & Kultur 1960<br />

Hans Furuhag<strong>en</strong>, Etrusker. Histori<strong>en</strong> om ett främmande folk,<br />

Natur Paestum. & Kultur Tempelområdet 2012 i vårregn: fikonträd och <strong>en</strong> skymt av templet<br />

Staffan Hera Edmar, II. Från alfa till Antigone. Det klassiska Greklands<br />

språk och kultur, Edmar Editor AB 2012, Adlibris.com<br />

Bok<strong>en</strong> kan äv<strong>en</strong> studeras på www.klassiskagrekland.se<br />

14 15<br />

15

Paestum. Dykar<strong>en</strong>s grav möter dig på <strong>en</strong> framträdande plats i det<br />

arkeologiska museet.<br />

Gäster i begravningsfest<strong>en</strong> i Dykar<strong>en</strong>s grav. Med dryckesskålarna<br />

kastades vinskvättar mot ett mål - s.k.kottabos (ett sällskapsspel).<br />

16<br />

16

Nu inleder vi ett närmare studium av <strong>latin</strong>ets språkliga uppbyggnad.<br />

Pres<strong>en</strong>s infinitiv<br />

Kännetecknande för <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk infinitiv är att man kan sätta ’att’<br />

framför verbet, t.ex. ’att observera’.<br />

Latinet har fyra typer av infinitiv (konjugationer, ’sammanfogningar’).<br />

I första konjugation<strong>en</strong> fogas till verbets bas <strong>en</strong><br />

stamvokal, som är långt a, i andra konjugation<strong>en</strong> ett långt e<br />

och i fjärde konjugation<strong>en</strong> ett långt i. En grupp - d<strong>en</strong> tredje<br />

konjugation<strong>en</strong> - består mestadels av <strong>en</strong>bart verbets bas på<br />

konsonant (3A), i vissa fall fogas dock till verbets bas ett kort i<br />

(3B). D<strong>en</strong> <strong>latin</strong>ska infinitivändels<strong>en</strong> är -re.<br />

Första konjug. Andra konjug. Tredje konjug. 3A* Fjärde konjug.<br />

långt -a långt -e konsonant * långt -i<br />

observá-re 1 studé-re 2 rég-e-re** 3 serví-re 4<br />

(att) observera (att) studera (att) styra, (att) tjäna,<br />

Paestum. Dykar<strong>en</strong>s grav möter dig på <strong>en</strong> framträdande plats i det<br />

regera servera<br />

arkeologiska museet.<br />

*Alternativt Tredje konjug. 3B: till verbets bas fogas kort i, dvs. fáci-re > fáce-re (ljudlag:<br />

kort i framför r > kort e) **Kort uttalsunderlättande stödvokal -e- (framför r)<br />

När det gäller lånord från <strong>latin</strong>et har vi i sv<strong>en</strong>skan till<br />

infinitivbas<strong>en</strong> fogat d<strong>en</strong> franska infinitivändels<strong>en</strong> -er och därtill<br />

lagt vår eg<strong>en</strong> infinitivändelse -a: observ-er+a, stud-er+a, reg-er+a,<br />

serv-er+a. Med andra ord, infinitivändels<strong>en</strong> ’-era’ fogas direkt till<br />

det <strong>latin</strong>ska ordets bas, t.ex. revid-era.<br />

Observera däremot att stamvokalerna spelar <strong>en</strong> roll, när vi<br />

bildar nya ord g<strong>en</strong>om avledningar: observ-a-tör, stud-e-nt, servi-tör.<br />

Imperativ<br />

Imperativ - d<strong>en</strong> form av verbet som innebär <strong>en</strong> uppmaning eller<br />

befallning - är <strong>en</strong> lättlärd form.<br />

D<strong>en</strong> första form<strong>en</strong>, använd vid tilltal till <strong>en</strong> person (’du’)<br />

sammanfaller som regel med d<strong>en</strong> r<strong>en</strong>a verbstamm<strong>en</strong>: observa<br />

’observera’ (du)! D<strong>en</strong> andra form<strong>en</strong>, använd vid tilltal till flera<br />

Gäster personer i begravningsfest<strong>en</strong> (’ni’), bildas i Dykar<strong>en</strong>s g<strong>en</strong>om tillägg grav. Med av ändels<strong>en</strong> dryckesskålarna -te till stamm<strong>en</strong>:<br />

kastades observate vinskvättar ’observera’ mot ett mål (ni)! - s.k.kottabos (ett sällskapsspel).<br />

16 17<br />

17

Pres<strong>en</strong>s singularis<br />

Om något som händer just nu, används tempus pres<strong>en</strong>s.<br />

Man behöver inte i <strong>en</strong> <strong>latin</strong>sk text sätta ut personliga pronom<strong>en</strong><br />

ego ’jag’, tu ’du’ etc. Man kan nämlig<strong>en</strong> på verbets<br />

personändelser (-o jag, -s du, -t ’han/hon/d<strong>en</strong>/det’) se, vem<br />

som är subjekt.<br />

1: stam på långt a 2: stam på långt e 3A: stam på kons.* 4: stam på långt i<br />

observo jag studeo jag rego jag servio jag<br />

observas du studes du reg-i-s** du servis du<br />

observat han studet han reg-i-t** han servit han etc<br />

observerar studerar styr, regerar tjänar, serverar<br />

*Alternativt 3B: stam, till vars verbbas fogas kort -i, dvs. fáci-o, faci-s, faci-t<br />

**Kort uttalsunderlättande stödvokal -i- när verbbas<strong>en</strong> saknar stamvokal<br />

Est (av esse ’att vara’) betyder ’han/hon/d<strong>en</strong>/det är’ (tredje<br />

person singularis), jfr fra. est och ty. ist<br />

Festina l<strong>en</strong>te!<br />

Salvete! Quo vadis? Navigare necesse est. Nota b<strong>en</strong>e.<br />

Errare humanum est. Hic iacet... Nil nocere. Dum spiro,<br />

spero. Dívide et impera! Qui dormit, non peccat.<br />

I ordböcker brukar verb<strong>en</strong> anges med pres<strong>en</strong>s första person singularis och<br />

siffra för verbkonjugation. t.ex. festíno 1 (1 = infinitiv efter 1:a konjug.: festináre),<br />

iaceo 2 (2 = infinitiv efter 2:a konjug.: iacére), vivo 3 (3 = infinitiv efter 3:e konjug.:<br />

vívere), servio 4 (4 = infinitiv efter 4:e konjug.: servíre). Så gör vi äv<strong>en</strong> här.<br />

festíno 1 skynda iáceo 2 ligga, vila (på gravinskrift)<br />

l<strong>en</strong>te adverb långsamt, varsamt ni(hi)l här: inte i något avse<strong>en</strong>de<br />

salve, salvéte 2 var hälsad(e) nóceo 2 skada (det viktigaste<br />

quo vart? budet i Hippokrates läkaretik)<br />

vado 3 gå, jfr Joh. 13:36 spiro 1 andas, jfr respirator<br />

návigo 1 segla, jfr navigation spero 1 hoppas<br />

necesse nödvändigt, jfr necessär dívido 3 dela, här söndra<br />

noto 1 märka, jfr notera et och<br />

b<strong>en</strong>e adverb väl ímpero 1 befalla, härska<br />

erro 1 göra misstag, jfr error qui relativt pronom<strong>en</strong> (d<strong>en</strong>) som<br />

humanum mänskligt dormio 4 sova<br />

hic här pecco 1 synda<br />

18<br />

18

Pres<strong>en</strong>s Utgrävningar singularis i Pompeji och<br />

Herculaneum<br />

Om något som händer just nu, används tempus pres<strong>en</strong>s.<br />

Man behöver inte i <strong>en</strong> <strong>latin</strong>sk text sätta ut personliga pronom<strong>en</strong><br />

Vid tid<strong>en</strong> ego för ’jag’, Kristi tu ’du’ födelse etc. var Man Pompeji, kan nämlig<strong>en</strong> som låg på två verbets mil sydöst<br />

personändelser<br />

om Neapel, <strong>en</strong><br />

(-o<br />

industrijag,<br />

-s du,<br />

och<br />

-t<br />

handelsstad<br />

’han/hon/d<strong>en</strong>/det’)<br />

med mellan<br />

se,<br />

8 000<br />

vem<br />

och<br />

som<br />

12<br />

är<br />

000<br />

subjekt.<br />

invånare på <strong>en</strong> yta något större än Gamla stan i Stockholm.<br />

Herculaneum var <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> förstad till Neápolis med circa<br />

1: stam 5 000 på långt invånare. a 2: stam Pompeji på långt var e särskilt 3A: stam berömt på kons.* för 4: stam sitt på vin långt och i för<br />

observo sina kvarnst<strong>en</strong>ar jag studeo av lava. jag M<strong>en</strong> rego d<strong>en</strong> jag industri som servio satte jag sin prägel<br />

observas på stad<strong>en</strong> du var studes textiltillverkning<strong>en</strong>. du reg-i-s** du servis du<br />

observat han studet han reg-i-t** han servit han etc<br />

observerar studerar styr, regerar tjänar, serverar<br />

*Alternativt 3B: stam, till vars verbbas fogas kort -i, dvs. fáci-o, faci-s, faci-t<br />

**Kort uttalsunderlättande stödvokal -i- när verbbas<strong>en</strong> saknar stamvokal<br />

Est (av esse ’att vara’) betyder ’han/hon/d<strong>en</strong>/det är’ (tredje<br />

person singularis), jfr fra. est och ty. ist<br />

Festina l<strong>en</strong>te!<br />

Salvete! Quo vadis? Navigare necesse est. Nota b<strong>en</strong>e.<br />

Errare humanum est. Hic iacet... Nil nocere. Dum spiro,<br />

spero. Dívide et impera! Qui dormit, non peccat.<br />

I ordböcker brukar verb<strong>en</strong> anges med pres<strong>en</strong>s första person singularis och<br />

siffra för verbkonjugation. t.ex. festíno 1 (1 = infinitiv efter 1:a konjug.: festináre),<br />

iaceo 2 (2 = infinitiv efter 2:a konjug.: iacére), vivo 3 (3 = infinitiv efter 3:e konjug.:<br />

vívere), servio 4 (4 = infinitiv efter 4:e konjug.: servíre). Så gör vi äv<strong>en</strong> här.<br />

festíno 1 skynda iáceo 2 ligga, vila (på gravinskrift)<br />

l<strong>en</strong>te<br />

Kampani<strong>en</strong><br />

adverb långsamt,<br />

ligger i d<strong>en</strong><br />

varsamt<br />

sydvästra del<strong>en</strong><br />

ni(hi)l<br />

av Itali<strong>en</strong><br />

här: inte i något avse<strong>en</strong>de<br />

salve, En salvéte augustimorgon 2 var hälsad(e) år 79 nóceo e. Kr. 2 hade skada Vesuvius (det viktigaste ett häftigt<br />

quo utbrott. vart? Under detta utbrott begravdes budet i Hippokrates flera städer läkaretik) under aska<br />

vado och 3 lava, gå, jfr bland Joh. 13:36 dem Pompeji spiro och Herculaneum. 1 andas, jfr respirator Aska tillsam-<br />

návigo mans 1 med segla, pimpst<strong>en</strong> jfr navigation sprutade spero upp 1 ur hoppas kratern under två dygn,<br />

necesse och stora nödvändigt, strömmar jfr av necessär glödande dívido lava 3 gled dela, nerför här söndra sluttningarna.<br />

noto Pimpst<strong>en</strong>arna 1 märka, jfr och notera askan regnade et och ned i sådan mängd, att gatorna<br />

b<strong>en</strong>e i Pompeji adverb väl fylldes ig<strong>en</strong> till tre meters ímpero höjd. 1 befalla, De personer härska som sök-<br />

erro te 1 skydd göra misstag, inne i hus<strong>en</strong> jfr error blev innestängda qui relativt pronom<strong>en</strong> och levande (d<strong>en</strong>) begravda. som<br />

humanum De som flydde mänskligt kom inte alltid dormio undan 4 med sova livet i behåll: många<br />

hic föll här omkull på väg<strong>en</strong>, kvävda pecco av rök 1 och synda svavelångor. Nere vid<br />

18 19<br />

19

hamn<strong>en</strong> i Herculaneum har man exempelvis hittat kropparna av<br />

<strong>en</strong> skara människor, som med dyrbarheter i sina knyt<strong>en</strong> försökt<br />

hinna med de sista fartyg<strong>en</strong>. De kom för s<strong>en</strong>t: fartyg<strong>en</strong> hade<br />

redan sjunkit. Man beräknar att drygt 1 000 människor eller <strong>en</strong><br />

tiondel av stad<strong>en</strong>s befolkning omkom bara i Pompeji vid<br />

vulkanutbrottet. Ta del av händelserna <strong>en</strong>ligt Plinius d<strong>en</strong> yngres<br />

brev, Epistulae VI:16 och 20, i översättning av Axel Matsson!<br />

Pompeji och Herculaneum har alltsedan 1700-talet varit<br />

föremål för utgrävningar. Dessa fortsätter alltjämt. Man har<br />

grävt ut ungefär tre fjärdedelar av det gamla Pompeji.<br />

Herculaneum har varit mera svårtillgängligt, eftersom det<br />

täcktes av ett hårt lager av tuff, på vilket stad<strong>en</strong> Ercolano-<br />

Resina s<strong>en</strong>are byggts. Utgrävningarna på dessa platser har gjort<br />

det möjligt för oss att få ögonblicksbilder av livet i <strong>en</strong> romersk<br />

småstad, i detta fall inte bara konstverk och tempel utan äv<strong>en</strong><br />

vardagssaker och vanliga bostadshus.<br />

Plan över ett romerskt hus<br />

Det romerska huset känner vi till framför allt g<strong>en</strong>om<br />

utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum. Dess huvudrum<br />

kallades atrium. Ljuset föll in g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> fyrkantig öppning i<br />

taket, som från sidorna sluttade inåt. På så sätt kunde regnet<br />

rinna g<strong>en</strong>om öppning<strong>en</strong> ner i <strong>en</strong> bassäng. D<strong>en</strong>na vatt<strong>en</strong>bassäng<br />

kallades impluvium (av pluvia, ae F regn, jfr ’paraply’). Det<br />

romerska huset bestod oftast av två delar, atriehuset och det<br />

bakom detta liggande peristylhuset, dvs. <strong>en</strong> trädgård omgiv<strong>en</strong> av<br />

<strong>en</strong> kolonnad mot vilk<strong>en</strong> rum öppnade sig. Huset vände sig inåt.<br />

Ljus och luft fick man från de båda inre gårdarna. Ytterväggarna<br />

saknade fönster eller hade bara några små gluggar.<br />

20<br />

20

hamn<strong>en</strong> i Herculaneum har man exempelvis hittat kropparna av<br />

<strong>en</strong> skara människor, som med dyrbarheter i sina knyt<strong>en</strong> försökt<br />

hinna med de sista fartyg<strong>en</strong>. De kom för s<strong>en</strong>t: fartyg<strong>en</strong> hade<br />

redan sjunkit. Man beräknar att drygt 1 000 människor eller <strong>en</strong><br />

tiondel av stad<strong>en</strong>s befolkning omkom bara i Pompeji vid<br />

vulkanutbrottet. Ta del av händelserna <strong>en</strong>ligt Plinius d<strong>en</strong> yngres<br />

brev, Epistulae VI:16 och 20, i översättning av Axel Matsson!<br />

Pompeji och Herculaneum har alltsedan 1700-talet varit<br />

föremål för utgrävningar. Dessa fortsätter alltjämt. Man har<br />

grävt ut ungefär tre fjärdedelar av det gamla Pompeji.<br />

Herculaneum har varit mera svårtillgängligt, eftersom det<br />

täcktes av ett hårt lager av tuff, på vilket stad<strong>en</strong> Ercolano-<br />

Resina s<strong>en</strong>are byggts. Utgrävningarna på dessa platser har gjort<br />

det möjligt för oss att få ögonblicksbilder av livet i <strong>en</strong> romersk<br />

småstad, i detta fall inte bara konstverk och tempel utan äv<strong>en</strong><br />

vardagssaker och vanliga bostadshus.<br />

Plan över ett romerskt hus<br />

Det romerska huset känner vi till framför allt g<strong>en</strong>om<br />

utgrävningarna i Pompeji och Herculaneum. Dess huvudrum<br />

kallades atrium. Ljuset föll in g<strong>en</strong>om <strong>en</strong> fyrkantig öppning i<br />

taket, som från sidorna sluttade inåt. På så sätt kunde regnet<br />

rinna g<strong>en</strong>om öppning<strong>en</strong> ner i <strong>en</strong> bassäng. D<strong>en</strong>na vatt<strong>en</strong>bassäng<br />

kallades impluvium (av pluvia, ae F regn, jfr ’paraply’). Det<br />

romerska huset bestod oftast av två delar, atriehuset och det<br />

bakom detta liggande peristylhuset, dvs. <strong>en</strong> trädgård omgiv<strong>en</strong> av<br />

<strong>en</strong> kolonnad mot vilk<strong>en</strong> rum öppnade sig. Huset vände sig inåt.<br />

Ljus och luft fick man från de båda inre gårdarna. Ytterväggarna<br />

saknade fönster eller hade<br />

Karta<br />

bara<br />

över<br />

några<br />

Pompeji<br />

små gluggar.<br />

20 21<br />

21

1:a deklination<strong>en</strong>: planta Fem.<br />

2:a deklination<strong>en</strong>: murus Mask.<br />

och vinum Neutr., alla i singularis<br />

Substantiv efter första deklination<strong>en</strong> är ord som slutar på -a i<br />

singularis (a-stammar). Sv<strong>en</strong>skan har många lånord från d<strong>en</strong>na<br />

deklination, som i huvudsak rymmer ord med g<strong>en</strong>us<br />

femininum (F), t.ex. vill-a, flamm-a. Substantiv<strong>en</strong>s grundform,<br />

t.ex. villa, kallas för nominativ. Detta är subjektets kasus.<br />

Andra deklination<strong>en</strong> omfattar substantiv som nästan undantagslöst<br />

har g<strong>en</strong>us maskulinum (M) med nominativändels<strong>en</strong><br />

-us (t.ex. discus ’diskus’) eller g<strong>en</strong>us neutrum (N) med nominativändels<strong>en</strong><br />

-um (t.ex. factum ’handling’). Dessa substantiv<br />

är o-stammar, äv<strong>en</strong> om vokal<strong>en</strong> o i vissa former slutits till u.<br />

Sv<strong>en</strong>skan har <strong>en</strong> mängd lånord från d<strong>en</strong> andra deklination<strong>en</strong>:<br />

disk-us, cirk-us, c<strong>en</strong>tr-um, stip<strong>en</strong>di-um.<br />

Det finns <strong>en</strong> skillnad mellan <strong>latin</strong>ets och sv<strong>en</strong>skans substantiv.<br />

Latinet saknar både obestämd artikel (<strong>en</strong> villa) och bestämd<br />

slutartikel (villan). Det är sammanhanget som avgör om ett<br />

substantiv ska översättas med obestämd eller bestämd form.<br />

Murus kan alltså betyda ’mur’, ’<strong>en</strong> mur’ eller ’mur<strong>en</strong>’.<br />

Vi behandlar först tre kasus, nämlig<strong>en</strong> nominativ, g<strong>en</strong>itiv<br />

och ackusativ singularis av 1:a, resp. 2:a deklination<strong>en</strong>:<br />

Sing. 1:a dekl. a-stam F 2:a dekl. o-stam M o-stam N<br />

Nom. planta planta(n) murus mur(<strong>en</strong>) vinum vin(et)<br />

G<strong>en</strong>. plantae*<strong>en</strong> plantas muri <strong>en</strong> murs vini ett vins<br />

Ack. plantam murum vinum<br />

*uttal aj (i-diftong) i klassiskt <strong>latin</strong><br />

Latinsk g<strong>en</strong>itiv kan översättas med <strong>en</strong> sv<strong>en</strong>sk g<strong>en</strong>itiv med -s eller<br />

med ett prepositionsuttryck (memoria Traiani ’minnet av Trajanus’)<br />

Kasus ackusativ används för d<strong>en</strong> satsdel som anger föremålet för<br />

eller resultatet av predikatets verksamhet (kallat ackusativobjekt eller<br />

direkt objekt). Det finns i <strong>latin</strong>et också prepositioner som följs av<br />

kasus ackusativ, t.ex. ad ’(in)till, mot’, ante ’före, framför’, inter<br />

’mellan’, per ’g<strong>en</strong>om’, post ’efter’.<br />

22<br />

22

1:a deklination<strong>en</strong>: planta Fem.<br />

2:a deklination<strong>en</strong>: murus Mask.<br />

och museichef vinum (av museum, Neutr., i N). alla i singularis<br />

Notera att vi fortfarande använder <strong>latin</strong>ska g<strong>en</strong>itiver som<br />

Kristi himmelfärdsdag, S:t Nicolai församling, Berzelii park,<br />

Columbi ägg, Tántali kval, Bacchi vap<strong>en</strong>, Orphei drängar (OD),<br />

Det finns ytterligare <strong>en</strong> kasusform, nämlig<strong>en</strong> vokativ. D<strong>en</strong><br />

Substantiv används vid efter tilltal första och deklination<strong>en</strong> är alltid lik nominativ är ord som utom slutar i på singularis -a i<br />

singularis för maskulina (a-stammar). substantiv Sv<strong>en</strong>skan av andra har många deklination<strong>en</strong>, lånord från där d<strong>en</strong>na kasusän-<br />

deklination, dels<strong>en</strong> är e: som amice bone i huvudsak gode vän! rymmer ord med g<strong>en</strong>us<br />

femininum (F), t.ex. vill-a, flamm-a. Substantiv<strong>en</strong>s grundform,<br />

t.ex. villa,<br />

Adjektiv<br />

kallas för<br />

som<br />

nominativ.<br />

tillhör 1:a<br />

Detta<br />

och<br />

är<br />

2:a<br />

subjektets<br />

deklinationerna<br />

kasus.<br />

böjs i princip<br />

Andra<br />

på samma<br />

deklination<strong>en</strong><br />

sätt som<br />

omfattar<br />

substantiv<strong>en</strong><br />

substantiv<br />

planta,<br />

som<br />

murus<br />

nästan<br />

och vinum.<br />

undantagslöst<br />

I ordböcker<br />

har g<strong>en</strong>us<br />

och<br />

maskulinum<br />

ordlistor pres<strong>en</strong>teras<br />

(M) med nominativändels<strong>en</strong><br />

oftast adjektiv med<br />

-us<br />

g<strong>en</strong>usföljd<strong>en</strong><br />

(t.ex. discus<br />

maskulinum,<br />

’diskus’) eller<br />

femininum<br />

g<strong>en</strong>us neutrum<br />

och neutrum.<br />

(N) med<br />

Adjektiv<strong>en</strong><br />

nominativändels<strong>en</strong><br />

kommer i vår<br />

-um<br />

ordlista<br />

(t.ex.<br />

också<br />

factum ’handling’).<br />

att pres<strong>en</strong>teras<br />

Dessa<br />

med<br />

substantiv<br />

<strong>en</strong> sådan<br />

är<br />

g<strong>en</strong>usföljd.<br />

o-stammar, äv<strong>en</strong> om vokal<strong>en</strong> o i vissa former slutits till u.<br />

Sv<strong>en</strong>skan<br />

Ett<br />

har<br />

<strong>latin</strong>skt<br />

<strong>en</strong> mängd<br />

adjektivattribut<br />

lånord från<br />

rättar<br />

d<strong>en</strong><br />

sig<br />

andra<br />

efter<br />

deklination<strong>en</strong>:<br />

sitt huvudord i<br />

disk-us,<br />

fråga<br />

cirk-us,<br />

om g<strong>en</strong>us,<br />

c<strong>en</strong>tr-um,<br />

kasus och<br />

stip<strong>en</strong>di-um.<br />

numerus (kongru<strong>en</strong>s).<br />

Det Possessiva finns <strong>en</strong> skillnad pronom<strong>en</strong> mellan böjs <strong>latin</strong>ets som och adjektiv sv<strong>en</strong>skans efter substan- 1:a och 2:a<br />

tiv. deklinationerna: Latinet saknar både meus, obestämd a, um ’min’, artikel tuus, (<strong>en</strong> a, um villa) ’din’ och och bestämd suus, sua,<br />

slutartikel suum ’sin’, (villan). beträffande Det är possessiva sammanhanget pronom<strong>en</strong> som i pluralis avgör se om nedan. ett<br />

substantiv ska översättas med obestämd eller bestämd form.<br />

Murus En kan del alltså maskulina betyda ’mur’, substantiv ’<strong>en</strong> mur’ i d<strong>en</strong> eller 2:a deklination<strong>en</strong> ’mur<strong>en</strong>’. har efter r<br />

tappat nominativändels<strong>en</strong> -us: puer, g<strong>en</strong>. púeri ’pojke’, vir, g<strong>en</strong>. viri ’man’.<br />

Vidare, Vi behandlar om substantiv<strong>en</strong> först tre från kasus, början nämlig<strong>en</strong> inte hade vokal nominativ, utan konsonant g<strong>en</strong>itiv före<br />

och r, ackusativ har ett uttalsunderlättande singularis av 1:a, e måst resp. skjutas 2:a in deklination<strong>en</strong>:<br />

i nominativ efter förlust av<br />

nominativändels<strong>en</strong>: agr > ager, g<strong>en</strong>. agri, ack. agrum ’åker’, libr > liber, g<strong>en</strong>.<br />

Sing.<br />

libri, ack.<br />

1:a<br />

librum<br />

dekl. a-stam<br />

’<strong>bok</strong>’,<br />

F<br />

jfr samma<br />

2:a<br />

språkliga<br />

dekl. o-stam<br />

f<strong>en</strong>om<strong>en</strong><br />

M o-stam<br />

i sv. väder<br />

N<br />

och vädret.<br />

Nom. planta planta(n) murus mur(<strong>en</strong>) vinum vin(et)<br />

G<strong>en</strong>. Vad plantae*<strong>en</strong> som ovan plantas sagts om muri puer och <strong>en</strong> murs ager gäller också vini ett för vins adjektiv som<br />

Ack. miser, plantam mísera, míserum ’olycklig’ murum (till böjningsstam miser- vinum läggs ändelserna)<br />

eller pulcher, pulchra, pulchrum ’vacker’ (böjningsstam pulchr-; -e- i mask.<br />

*uttal aj (i-diftong) i klassiskt <strong>latin</strong><br />

nom. pulcher underlättar uttalet). Som pulcher böjs possessiva pronom<strong>en</strong><br />

i Latinsk pluralis: g<strong>en</strong>itiv noster, nostra, kan översättas nostrum ’vår’ med och <strong>en</strong> vester, sv<strong>en</strong>sk vestra, g<strong>en</strong>itiv vestrum med ’er’. -s eller<br />

med ett prepositionsuttryck (memoria Traiani ’minnet av Trajanus’)<br />

Kasus<br />

Latinet<br />

ackusativ<br />

har<br />

används<br />

fem substantivdeklinationer,<br />

för d<strong>en</strong> satsdel som anger<br />

nämlig<strong>en</strong><br />

föremålet för<br />

stam-<br />

eller mar resultatet på -a av (1:a predikatets dekl.), stammar verksamhet på (kallat -o (2:a ackusativobjekt dekl.), stammar eller på<br />

direkt konsonant objekt). Det och finns -i (3:e i <strong>latin</strong>et dekl.), också stammar prepositioner på -u som (4:e dekl.) följs av och<br />

kasus stammar ackusativ, på -e t.ex. (5:e ad dekl.). ’(in)till, Notera mot’, att ante sv<strong>en</strong>skan ’före, framför’, har sex inter dekli-<br />

’mellan’, nationer per ’g<strong>en</strong>om’, m<strong>en</strong> att dessa post ’efter’. indelas efter de olika pluraländelserna.<br />

22 23<br />

23

Per cápsulam<br />

Här följer nu några <strong>latin</strong>ska uttryck som du inte sällan möter i sv<strong>en</strong>skan<br />

samt några <strong>en</strong>kla satser (adjektiv och g<strong>en</strong>itiver står oftast efter sitt<br />

huvudord):<br />

3<br />

6<br />

Ad notam. Currículum vitae. Olaus Petri. Advocatus<br />

diáboli. Post scriptum (P.S.). Imperium Romanum. Términus<br />

téchnicus. Persóna grata. Aqua vitae. Fractura<br />

clavículae. Crocus vernus. Bétula alba. Nova Scotia.<br />

Alea iacta est. Fortuna semper rotam suam versat. Fama<br />

volat. Pecunia avaritiam non sanat. Livia puella Romana<br />

est. Marcus puer Romanus est. Per iánuam intro.<br />

Peristylium magnificum est. Áccipe anulum.<br />

per prep. m. ack. g<strong>en</strong>om novus, a, um ny<br />

cápsula, ae F kapsel, skrin, Scotia, ae F Skottland<br />

kuvert, jfr beslut per capsulam álea, ae F tärning<br />

ad prep. m. ack. till iactus, a, um kastad<br />

nota, ae F märke, rättesnöre fortuna, ae F ödet, slump<strong>en</strong><br />

currículum, i N lopp semper alltid<br />

vita, ae F liv, jfr vital rota, ae F hjul, jfr rotera<br />

Petrus, i M Petri (filius) = son suus, a, um possessivt pron. sin<br />

till Petter, dvs. Pettersson verso 1 vända, snurra<br />

advocatus, i M advokat fama, ae F rykte<br />

diábolus, i M djävul volo 1 flyga<br />

post prep. m. ack. efter pecúnia, ae F p<strong>en</strong>gar<br />

scriptus, a, um skriv<strong>en</strong> avarítia, ae F girighet<br />

impérium, i N rike, makt non inte<br />

términus, i M term sano 1 bota<br />

persóna, ae F mask, person puella, ae F flicka<br />

gratus, a, um omtyckt Romanus, a, um romersk<br />

aqua, ae F vatt<strong>en</strong>, jfr aquarium puer, i M pojke<br />

fractura, ae F brott (på b<strong>en</strong>) iánua, ae F ingång, dörr<br />

clavícula, ae F nyckelb<strong>en</strong> intro 1 gå in<br />

crocus, i M krokus peristýlium, i N peristyl<br />

vernus, a, um vårlig, vår- magníficus, a, um ståtlig<br />

bétula, ae F björk accipio 3B ta emot<br />

albus, a, um adjektiv vit ánulus, i M ring<br />

24<br />

24

Per cápsulam<br />

Här följer nu några <strong>latin</strong>ska uttryck som du inte sällan möter i sv<strong>en</strong>skan<br />

samt några <strong>en</strong>kla satser (adjektiv och g<strong>en</strong>itiver står oftast efter sitt<br />

huvudord):<br />

3<br />

6<br />

Ad notam. Currículum vitae. Olaus Petri. Advocatus<br />

diáboli. Post scriptum (P.S.). Imperium Romanum. Términus<br />

téchnicus. Persóna grata. Aqua vitae. Fractura<br />

clavículae. Crocus vernus. Bétula alba. Nova Scotia.<br />

Alea iacta est. Fortuna semper rotam suam versat. Fama<br />

volat. Pecunia avaritiam non sanat. Livia puella Romana<br />

est. Marcus puer Romanus est. Per iánuam intro.<br />

Peristylium magnificum est. Áccipe anulum.<br />

per prep. m. ack. g<strong>en</strong>om novus, a, um ny<br />

cápsula, ae F kapsel, skrin, Scotia, ae F Skottland<br />

kuvert, jfr beslut per capsulam álea, ae F tärning<br />

ad I prep. d<strong>en</strong>na m. välbevarade ack. till villa i Herculaneum<br />

iactus,<br />

diskuterar<br />

a, um kastad<br />

dag<strong>en</strong>s besökare hur<br />

nota, dörrarna ae F <strong>en</strong> märke, gång fungerade. rättesnöre fortuna, ae F ödet, slump<strong>en</strong><br />

currículum, i N lopp semper alltid<br />

vita, ae F liv, jfr vital rota, ae F hjul, jfr rotera<br />

Petrus, i M Petri (filius) = son suus, a, um possessivt pron. sin<br />

till Petter, dvs. Pettersson verso 1 vända, snurra<br />

advocatus, i M advokat fama, ae F rykte<br />

diábolus, i M djävul volo 1 flyga<br />

post prep. m. ack. efter pecúnia, ae F p<strong>en</strong>gar<br />

scriptus, a, um skriv<strong>en</strong> avarítia, ae F girighet<br />

impérium, i N rike, makt non inte<br />

términus, i M term sano 1 bota<br />

persóna, ae F mask, person puella, ae F flicka<br />

gratus, a, um omtyckt Romanus, a, um romersk<br />

aqua, ae F vatt<strong>en</strong>, jfr aquarium puer, i M pojke<br />

fractura, ae F brott (på b<strong>en</strong>) iánua, ae F ingång, dörr<br />

clavícula, ae F nyckelb<strong>en</strong> intro 1 gå in<br />

crocus, i M krokus peristýlium, i N peristyl<br />

vernus, a, um vårlig, vår- magníficus, a, um ståtlig<br />

bétula, Herculaneum. ae F björk Notera fontän<strong>en</strong> och accipio bassäng<strong>en</strong> 3B (’impluvium’) ta emot mitt i husets<br />

albus, ’atrium’, a, um vidare adjektiv bänk<strong>en</strong>s vit lejontassar. ánulus, i M ring<br />

24 25<br />

25

Översiktsbild som visar hur man grävt ut Herculaneum under d<strong>en</strong><br />

nuvarande stad<strong>en</strong> Ercolano-Resina.<br />

D<strong>en</strong> berömda väggmosaik<strong>en</strong> ’Neptunus med maka Amfitrite’ i <strong>en</strong> villa i<br />

Herculaneum.<br />

26<br />

26

Vi avslutar med kasus dativ och ablativ singularis av 1:a,<br />

resp. 2:a deklination<strong>en</strong>:<br />

Sing. 1:a dekl. a-stam F 2:a dekl. o-stam M o-stam N<br />

Nom. planta planta(n) murus mur(<strong>en</strong>) vinum vin(et)<br />

G<strong>en</strong>. plantae <strong>en</strong> plantas muri <strong>en</strong> murs vini ett vins<br />

Ack. plantam murum vinum<br />

Dat.<br />

Abl.<br />

plantae<br />

planta<br />

muro vino<br />

1:a deklination<strong>en</strong> har i singularis ändels<strong>en</strong> -ae i dativ m<strong>en</strong><br />

lång stamvokal -a i ablativ. 2:a deklination<strong>en</strong> har lång<br />

stamvokal -o i både dativ och ablativ singularis.<br />

Kasus dativ anger åt vem, till vem, för vem handling<strong>en</strong> i sats<strong>en</strong><br />

sker: Jag ger <strong>en</strong> <strong>bok</strong> åt pojk<strong>en</strong> (åt pojk<strong>en</strong> kallas dativobjekt eller<br />

indirekt objekt).<br />

Kasus ablativ förekommer efter vissa prepositioner, t.ex.<br />

ab/a ’från, av’, cum ’(tillsammans) med’, de ’från, om’, ex/e ’ur,<br />

Översiktsbild som visar hur man grävt ut Herculaneum under d<strong>en</strong><br />

från’, pro ’för’ och sine ’utan’. Observera: in med ablativ anger<br />

nuvarande stad<strong>en</strong> Ercolano-Resina.<br />

befintlighet: in oppido ’i stad<strong>en</strong>, medan in med ackusativ anger<br />

riktning: in óppidum ’till stad<strong>en</strong>’,<br />

Ablativ utan preposition återges oftast med ett sv<strong>en</strong>skt<br />

prepositionsuttryck, t.ex. ’med, g<strong>en</strong>om’ eller ’i, på’, i vissa<br />

sammanhang ’från’. Sammanhanget avgör oftast om ordet i d<strong>en</strong><br />

<strong>latin</strong>ska text<strong>en</strong> står i dativ eller ablativ.<br />

Non scholae sed vitae<br />

Anno Domini. Ignoto deo (Apg.17:23). Periculum in mora.<br />

Per ianuam in vestibulum intro. Aqua in impluvium cadit.<br />

In absurdum. In natura (i form av naturaförmån). Pro forma (för<br />

form<strong>en</strong>s skull). Pro memoria. In summa (sammanlagt). Sine cura.<br />

schola, ae F skola vestíbulum, i N förhall<br />

annus, i M år intro 1 gå in, inträda<br />

dominus, i M herre impluvium, i N bassäng i atrium<br />

ignotus, a, um okänd cado 3 falla<br />

deus, i M gud absurdus, a, um orimlig<br />

periculum, i N fara forma, ae F form<br />

D<strong>en</strong> mora, berömda ae väggmosaik<strong>en</strong> F dröjsmål ’Neptunus med memoria, maka Amfitrite’ ae F minne i <strong>en</strong> villa i<br />

Herculaneum. ianua, ae F port, ingång cura, ae F bekymmer<br />

26 27<br />

27

Lånord i sv<strong>en</strong>skan från 1:a och 2:a<br />

deklinationerna<br />

1:a deklination<strong>en</strong><br />

1. nominativform<strong>en</strong>: gloria, karta, kamera, villa, flamma, p<strong>en</strong>na,<br />

materia m.fl.<br />

2. böjningsstamm<strong>en</strong> (utan -a): medicin, figur, kultur, person, natur,<br />

form, port, cell, v<strong>en</strong>, ros m.fl. (av medicina, figura, cultura etc.)<br />

3. något förändrade: regel (av régula), tavla (av tábula), kapsel<br />

och kapsyl (av cápsula), fabel (av fábula) m.fl.<br />

4. eg<strong>en</strong>namn som går tillbaka på <strong>latin</strong>skt substantiv eller<br />

adjektiv: Viktoria (=seger), Pia (=d<strong>en</strong> fromma), Beata (=d<strong>en</strong><br />

lyckliga), Paula (=d<strong>en</strong> lilla), Amanda (=d<strong>en</strong> älskansvärda), Silvia<br />

(=d<strong>en</strong> i skog<strong>en</strong> bo<strong>en</strong>de), Ursula (=d<strong>en</strong> lilla björn<strong>en</strong>) m.fl.<br />

2:a deklination<strong>en</strong> (maskulinum)<br />

1. nominativform<strong>en</strong>: diskus, cirkus, modus, minister, magister m.fl.<br />

2. böjningsstamm<strong>en</strong> (utan -us): mur, glob, pol, nerv, stil, patron<br />

m.fl. (av murus, globus, polus etc.). Avledda ord bildas på<br />

böjningsstamm<strong>en</strong>, t.ex. global.<br />

3. något förändrade: cirkel (av círculus), muskel (av músculus),<br />

cykel (av cyclus) m.fl.<br />

4. eg<strong>en</strong>namn som går tillbaka på <strong>latin</strong>skt substantiv eller<br />

adjektiv: Magnus (=d<strong>en</strong> store), Justus (=d<strong>en</strong> rättvise), Urban<br />

(=stadsbon), Paul (=d<strong>en</strong> lille) m.fl.<br />

2:a deklination<strong>en</strong> (neutrum)<br />

1. nominativform<strong>en</strong>: preludium, stip<strong>en</strong>dium, premium, akvarium,<br />

herbarium, kolumbarium, indicium, museum, studium, laboratorium,<br />

krematorium, observatorium, sanatorium m.fl.<br />

2. böjningsstamm<strong>en</strong> (utan -um): fest, elem<strong>en</strong>t, ornam<strong>en</strong>t, vin m.fl.<br />

(av festum, elem<strong>en</strong>tum etc.) . Avledda ord bildas på böjningsstamm<strong>en</strong>,<br />

t.ex. c<strong>en</strong>tral, museal.<br />

3. något förändrade: tempel (av templum), sekel (av saeculum)<br />

m.fl.<br />

Märk att former i neutr. plur. på -a förekommer i sv<strong>en</strong>skan,<br />

t.ex. fakta, c<strong>en</strong>tra, massmedia (av resp. faktum, c<strong>en</strong>trum, massmedium)<br />

28<br />

28

Lånord Pres<strong>en</strong>s i sv<strong>en</strong>skan pluralis från 1:a och 2:a<br />

deklinationerna<br />

Som tidigare sagts om pres<strong>en</strong>s singularis, sätts i <strong>en</strong> <strong>latin</strong>sk text<br />

sällan ut personliga pronom<strong>en</strong>. Detta gäller självfallet äv<strong>en</strong><br />

1:a pluralis deklination<strong>en</strong> (nos ’vi’, vos ’ni’). På verbets personändelser (-mus<br />

1. ’vi’, nominativform<strong>en</strong>: -tis ’ni’, -nt ’de’) gloria, kan karta, du se vilka kamera, som villa, är flamma, subjekt p<strong>en</strong>na, i sats<strong>en</strong>.<br />

materia 1: stam m.fl. på långt a 2: stam på långt e 3A: stam på kons.* 4: stam på långt i<br />

2. observamus böjningsstamm<strong>en</strong> vi studemus (utan -a): vi medicin, rég-i-mus**vi figur, kultur, person, servímus natur, vi<br />

form, observatis port, cell, ni v<strong>en</strong>, ros studetis m.fl. (av ni medicina, rég-i-tis**du figura, cultura servítis etc.) ni<br />

3. observant något förändrade: de stud<strong>en</strong>t regel (av de régula), reg-u-nt**de tavla (av tábula), sérviunt kapsel de<br />

och<br />

observerar<br />

kapsyl (av cápsula),<br />

studerar<br />

fabel (av fábula)<br />

styr,<br />

m.fl.<br />

regerar tjänar, serverar<br />

4. eg<strong>en</strong>namn *Alternativt 3B: som stam går till vars tillbaka verbbas fogas på <strong>latin</strong>skt kort -i, dvs. substantiv fáci-mus, fáci-tis, eller fáci-unt<br />

adjektiv: **Kort uttalsunderlättande Viktoria (=seger), stödvokal Pia (=d<strong>en</strong> -i- /-u- fromma), när verbbas<strong>en</strong> Beata saknar (=d<strong>en</strong> stamvokal<br />

lyckliga), Paula (=d<strong>en</strong> lilla), Amanda (=d<strong>en</strong> älskansvärda), Silvia<br />

(=d<strong>en</strong> Sum. i skog<strong>en</strong> Possum bo<strong>en</strong>de), Ursula (=d<strong>en</strong> lilla björn<strong>en</strong>) m.fl.<br />

Sum ’jag är’ har sin särskilda böjning (stam es/s, jfr franskan).<br />

2:a Observera deklination<strong>en</strong> att personändels<strong>en</strong> (maskulinum) i 1:a pers. sing. här är -m, vidare<br />

1. att nominativform<strong>en</strong>: stödvokal<strong>en</strong> är -u- diskus, framför cirkus, -nt modus, (sum och minister, sumus analogibildningar).<br />

magister m.fl.<br />

2. böjningsstamm<strong>en</strong> Possum ’jag kan’ (utan böjs -us): som mur, sum glob, pol, (ur nerv, *pot(e)-sum stil, patron ’jag är<br />

m.fl. mäktig’; (av murus, -ts- har globus, assimilerats polus etc.). till -ss-). Avledda ord bildas på<br />

böjningsstamm<strong>en</strong>, sum t.ex. jfr fra. global. je su-is pos-sum<br />

3. es något förändrade: jfr cirkel fra. tu (av es círculus), muskel (av músculus), pot-es<br />

cykel est (av cyclus) m.fl. jfr fra. il est/elle est pot-est<br />

4. sumus eg<strong>en</strong>namn som jfr går fra. tillbaka nous sommes på <strong>latin</strong>skt substantiv eller pós-sumus<br />

adjektiv: estis Magnus (=d<strong>en</strong> jfr fra. store), vous Justus êtes (=d<strong>en</strong> rättvise), Urban pot-éstis<br />

(=stadsbon), sunt Paul (=d<strong>en</strong> jfr fra. lille) ils sont/elles m.fl. sont pos-sunt<br />

Martialis epigram ’Non amo te’<br />

2:a deklination<strong>en</strong> (neutrum)<br />

1. Bok nominativform<strong>en</strong>: I: epigram 32 preludium, stip<strong>en</strong>dium, premium, akvarium,<br />

herbarium, Non amo kolumbarium, te, Sabidi, indicium, nec possum museum, dicere studium, quare. laboratorium,<br />

krematorium, Hoc tantum observatorium, possum sanatorium dicere: non m.fl. amo te.<br />

2. amo böjningsstamm<strong>en</strong> 1 älska te dig, (utan ack. av -um): tu Sabidi fest, elem<strong>en</strong>t, vokativ ornam<strong>en</strong>t, av Sabidius vin m.fl. (ändel-<br />

(av s<strong>en</strong> festum, -e har elem<strong>en</strong>tum förlorats) nec etc.) och . Avledda inte, ej ord heller bildas dico på böjnings- 3 säga quare<br />

stamm<strong>en</strong>, varför hoc t.ex. detta c<strong>en</strong>tral, tantum museal. blott, bara. Observera teknik<strong>en</strong> med<br />

3. upprepning något förändrade: av dikt<strong>en</strong>s tempel början (av templum), i dess slut! sekel (av saeculum)<br />

m.fl. Jfr: I do not love you, Dr Fell, but why, I cannot tell.<br />

But Märk this att I know former full i well: neutr. I do plur. not på love -a you, förekommer Dr Fell. i sv<strong>en</strong>skan,<br />

t.ex. fakta, c<strong>en</strong>tra, massmedia (av resp. faktum, c<strong>en</strong>trum, massmedium)<br />

(epigram skrivet av <strong>en</strong> oxfordstud<strong>en</strong>t)<br />

28 29<br />

29

Räkneord<br />

Romarna använde <strong>bok</strong>stäver för att ange tal: I = 1, V = 5, X =<br />

10, L = 50, C =100, D = 500, M = 1 000. Om ett lägre tal sätts<br />

framför ett högre innebär det subtraktion, jfr IV (=4), IX (=9),<br />

XL (=40) och CD (=400). Vid addition sätter man det högre<br />

talet först och de lägre därefter, jfr VI (=6), XI (=11), LX (=60).<br />

Vissa <strong>latin</strong>ska talteck<strong>en</strong> är eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> grekiska <strong>bok</strong>stäver, som romarna inte hade bruk<br />

för när de övertog det grekiska alfabetet. (kh) blev teck<strong>en</strong> för 10, övre hälft<strong>en</strong> av<br />

<strong>bok</strong>stav<strong>en</strong> teck<strong>en</strong> för 5 (V). (ph) betecknade 1000 (M) och högra hälft<strong>en</strong> av <strong>bok</strong>stav<strong>en</strong><br />

blev teck<strong>en</strong> för 500 (D). Vänstra hälft<strong>en</strong> av (th) fick beteckna 100 (C).<br />

Grundtal Ordningstal<br />

1 I unus, a, um primus, a, um<br />

2 II duo, duae, duo secundus<br />

3 III tres, tria tertius<br />

4 IIII (IV) quáttuor quartus<br />

5 V quinque quintus<br />

6 VI sex sextus<br />

7 VII septem séptimus<br />

8 VIII octo octavus<br />

9 VIIII (IX) novem nonus<br />

10 X decem décimus<br />

20 XX viginti vicésimus<br />

30 XXX triginta tricésimus<br />

50 L quinquaginta quinquagésimus<br />

100 C c<strong>en</strong>tum c<strong>en</strong>tésimus<br />

500 D quing<strong>en</strong>ti, ae, a quing<strong>en</strong>tésimus<br />

1000 M mille millésimus<br />

Subtraktion. Addition. Division. Multiplikation<br />

Observera att <strong>latin</strong>et uttrycker passivum i tredje person med<br />

tillägget -tur (t. ex. multiplicare ’mångfaldiga’: multiplicatur d<strong>en</strong><br />

eller det mångfaldigas’ och multiplicantur ’de mångfaldigas’). Fyll i<br />

Si a sex duo dedúcis, quattuor restant.<br />

Tres et quattuor sunt ................<br />

3 Sex et quattuor sunt decem.<br />

Quattuor et quinque sunt ..............<br />

Si a septem quinque deducis, duo restant.<br />

6 Si octo per duo dividuntur, ................<br />

efficiuntur.<br />

30<br />

30<br />

dedúco 3 föra bort<br />

resto 1 återstå<br />

dívido 3 dela<br />

effício 3B åstadkomma

Räkneord<br />

Si decem per quinque dividuntur, duo<br />

9 efficiuntur.<br />

Romarna använde <strong>bok</strong>stäver för att ange tal: I = 1, V = 5, X =<br />

10, L =<br />

Si<br />

50,<br />

viginti<br />

C =100,<br />

per quinque<br />

D = 500,<br />

dividuntur,<br />

M = 1 000.<br />

............<br />

Om ett lägre tal sätts<br />

framför<br />

efficiuntur.<br />

ett högre innebär det subtraktion, jfr IV bis (=4), (räkneadverb) IX (=9), två<br />

XL 12 (=40) Si quattuor och CD bis (=400). multiplicantur, Vid addition octo sätter gånger man det multíplico högre 1<br />

talet först efficiuntur. och de lägre därefter, jfr VI (=6), XI (=11), mångfaldiga LX (=60).<br />

Vissa Si <strong>latin</strong>ska quinque talteck<strong>en</strong> sexies är eg<strong>en</strong>tlig<strong>en</strong> multiplicantur, grekiska <strong>bok</strong>stäver, ............. som romarna sexies inte sex hade gånger bruk<br />

för 15 när efficiuntur.<br />

de övertog det grekiska alfabetet. (kh) blev teck<strong>en</strong> för 10, övre hälft<strong>en</strong> av<br />

<strong>bok</strong>stav<strong>en</strong> teck<strong>en</strong> för 5 (V). (ph) betecknade 1000 (M) och högra hälft<strong>en</strong> av <strong>bok</strong>stav<strong>en</strong><br />

Decem et decem sunt viginti.<br />

blev teck<strong>en</strong> för 500 (D). Vänstra hälft<strong>en</strong> av (th) fick beteckna 100 (C).<br />

Grundtal Ordningstal<br />

Uppgifter 1 I 1-4 unus, a, um primus, a, um<br />

1. 2 Vad II betyder följande duo, duae, ord: duo unik, dec<strong>en</strong>nium, secundus triangel, unison,<br />

3 dualism, III union, unilateral, tres, tria duett, trio, dubblera, tertius trikolor<strong>en</strong>?<br />

2. 4 Skriv IIII (IV) med arabiska quáttuor siffror: MCDLXXXII, quartus DCCCXXXIX!<br />

3. 5 Skriv V med romerska quinque siffror: 1066, 1632, quintus 1787!<br />

4.<br />

6<br />

Vad<br />

VI<br />

betyder följande<br />

sex<br />

ord: kvartett, kvintett,<br />

sextus<br />

sextett, primadonna,<br />

7 VII septem séptimus<br />

8<br />

tertiär,<br />

VIII<br />

decimal, sekundär,<br />

octo<br />

primör, kvartal, primär,<br />

octavus<br />

prima, ters, kvart,<br />

9 oktav, VIIII (IX) kvarter, decimera, novem kvintess<strong>en</strong>s, sekond, nonus sekundera? Kontrol-<br />

10 lera X i ord- eller uppslags<strong>bok</strong> decem dina svar! décimus<br />

20 XX viginti vicésimus<br />

30 XXX triginta tricésimus<br />

50 Månadernas L quinquaginta namn<br />

quinquagésimus<br />

100 Det C romerska året började c<strong>en</strong>tum ursprunglig<strong>en</strong> inte c<strong>en</strong>tésimus i januari utan i mars.<br />

500 D<strong>en</strong> D första månad<strong>en</strong> quing<strong>en</strong>ti, fick namn ae, efter a krigsgud<strong>en</strong> quing<strong>en</strong>tésimus Mars, Martius<br />

1000 (m<strong>en</strong>sis M ’månad’ är underförstått mille vid alla adjektiviska millésimus månadsnamn).<br />

Adjektivet Aprilis hänger kanske samman med ett annat namn på<br />

Subtraktion. kärleksgudinnan Addition. V<strong>en</strong>us. Maius Division. har sitt namn Multiplikation<br />

efter Maia, maka till<br />

Observera smideskonst<strong>en</strong>s att <strong>latin</strong>et gud uttrycker Vulcanus. passivum Månad<strong>en</strong> i tredje Iunius person anspelar med på<br />

tillägget gudinnan -tur Junos (t. ex. namn, multiplicare Juppiters ’mångfaldiga’: hustru. Förr kallades multiplicatur juli Quintilis, d<strong>en</strong><br />

eller<br />

d<strong>en</strong><br />

det<br />

femte<br />

mångfaldigas’<br />

månad<strong>en</strong>,<br />

och<br />

och<br />

multiplicantur<br />

augusti Sextilis,<br />

’de mångfaldigas’).<br />

d<strong>en</strong> sjätte månad<strong>en</strong>.<br />

Fyll i<br />

Quintilis kallades emellertid från år 44 f.Kr. Iulius till Gaius Iulius<br />

Si Caesars a sex ära duo (han dedúcis, var född quattuor i d<strong>en</strong>na restant. månad) och dedúco Sextilis 3 från föra år bort 8 f.Kr.<br />

Tres Augustus et quattuor för att sunt d<strong>en</strong>ne ................ skulle hedras. resto Räknat 1 återstå från mars är<br />

3 Sex September et quattuor d<strong>en</strong> sunt sjunde decem. månad<strong>en</strong>, October d<strong>en</strong> åttonde,<br />

Quattuor November et d<strong>en</strong> quinque nionde sunt och .............. December d<strong>en</strong> tionde. Under andra<br />

Si århundradet a septem quinque f. Kr. flyttades deducis, nyåret duo tillbaka restant. två månader. D<strong>en</strong> första<br />

månad<strong>en</strong> Ianuarius fick namn efter gud<strong>en</strong> Ianus, alltings början.<br />

6 Si octo per duo dividuntur, ................ dívido 3 dela<br />

D<strong>en</strong> andra månad<strong>en</strong> kallades Februarius, som torde hänga samman<br />

efficiuntur. med februa, ’r<strong>en</strong>ingsfest’, som firades d<strong>en</strong>na månad. effício 3B åstadkomma<br />

30 31<br />

31

Personliga pronom<strong>en</strong><br />

Personliga pronom<strong>en</strong> i nominativ sätts i <strong>latin</strong>et ut <strong>en</strong>dast i betonad<br />

ställning.<br />

Första person sing./plur. Andra person sing./plur.<br />

Nom. ego jag nos vi tu du vos ni<br />

G<strong>en</strong>.*<br />

Ack. me mig nos oss te dig vos er<br />

Dat.<br />

Abl.<br />

mihi<br />

me<br />

nobis<br />

32<br />

32<br />

tibi<br />

te<br />

vobis<br />

*Possessiv g<strong>en</strong>itiv uttrycks med possessivt pronom<strong>en</strong>, jfr meus, a, um ’min’, tuus,<br />

a, um ’din’, noster, nostra, nostrum ’vår’ , vester, vestra, vestrum ’er’, suus, a, um ’sin’.<br />

Som personligt pronom<strong>en</strong> i tredje person (’han, hon, d<strong>en</strong>, det;<br />

de’) använder <strong>latin</strong>et demonstrativa pronom<strong>en</strong>, t.ex. is, ea, id.<br />

Dessa pronom<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>teras s<strong>en</strong>are i kurs<strong>en</strong>.<br />

Hodie mihi, cras tibi<br />

Mihi valde placet vos videre. Nobis etiam valde placet te<br />

videre. Tibi gratiam magnam agimus. Impera tu, ego<br />

pareo. Vos domum currite, ego maneo.<br />

hodie idag (här i gravinskrift) ago 3 handla, driva, framföra<br />

cras i morgon (här i gravinskrift) ímpero 1 befalla<br />

valde mycket pareo 1 lyda<br />

placet opers.+ dat. det behagar domum riktningsack. hem<br />

video 2 se curro 3 springa<br />

gratia, ae F tack(samhet) maneo 2 stanna<br />

Graffiti i Pompeji<br />

SUSPIRIUM PUELLARUM<br />

CELADUS<br />

suspirium, i N längtan puella,<br />

ae F flicka puellarum plur. g<strong>en</strong>.,<br />

se s. 34! - Celadus namn<br />

FELIX CUM FORTUNATA Felix namn - cum (ihop) med<br />

Fortunata namn<br />

RESTITUTUS MULTAS Restitutus namn - decipio 3B<br />

DECIPIT SAEPE PUELLAS bedra - saepe ofta - puellas<br />

plur. ack., se s. 34!<br />

LABYRINTHUS (bild!) HIC hic här - habito 1 bo Enligt sa-<br />

HABITAT MINOTAURUS gan bodde Minotaurus i <strong>en</strong> labyrint

Personliga Morfem, språkets pronom<strong>en</strong> byggst<strong>en</strong>ar<br />

Personliga Ett språks pronom<strong>en</strong> minsta i betydelsebärande nominativ sätts i <strong>latin</strong>et <strong>en</strong>heter ut <strong>en</strong>dast brukar i vi betokalla<br />

nad morfem ställning. (grek. ’gestalt, (språk)form’). Ordet kamraterna<br />

sönderfaller Första på ett person naturligt sing./plur. sätt i tre Andra delar: person kamrat-er-na. sing./plur. Alla de<br />

Nom. tre delarna ego bidrar jag till ordets nos vi betydelse: tu kamrat du ger vos huvudbetydel- ni<br />

G<strong>en</strong>.* s<strong>en</strong>, -er säger oss att det är fråga om flera, -na att det gäller vissa<br />

Ack. bestämda me eller mig förut nos nämnda oss kamrater. te dig Ordet vos er kamraterna<br />

Dat.<br />

motsvaras<br />

mihi<br />

av tre morfem.<br />

tibi<br />

nobis<br />

vobis<br />

Abl. me<br />

te<br />

Vissa morfem uppbär ett ords huvudbetydelse (t. ex. kamrat)<br />

*Possessiv g<strong>en</strong>itiv uttrycks med possessivt pronom<strong>en</strong>, jfr meus, a, um ’min’, tuus,<br />

a, um och ’din’, kallas noster, basmorfem. nostra, nostrum ’vår’ Andra , vester, morfem vestra, vestrum förekommer ’er’, suus, a, <strong>en</strong>dast um ’sin’. som<br />

tillägg till ett basmorfem (t. ex. -er, -na). Eftersom vi uppfattar<br />

Som<br />

kamrat-er<br />

personligt<br />

och<br />

pronom<strong>en</strong><br />

kamrat-er-na<br />

i<br />

som<br />

tredje<br />

böjda<br />

person<br />

former<br />

(’han,<br />

av<br />

hon,<br />

kamrat,<br />

d<strong>en</strong>,<br />

kallas<br />

det;<br />

-er<br />

de’)<br />

och<br />

använder<br />

-na böjningsmorfem<br />

<strong>latin</strong>et demonstrativa<br />

eller böjningssuffix.<br />

pronom<strong>en</strong>, t.ex. is, ea, id.<br />

Dessa pronom<strong>en</strong> pres<strong>en</strong>teras s<strong>en</strong>are i kurs<strong>en</strong>.<br />

Basmorfemet kamrat ingår också i ordet okamratlighet. Här är<br />

Hodie det inte mihi, längre fråga cras om <strong>en</strong> tibi böjningsform av ordet kamrat utan<br />

Mihi ett valde nytt ord placet som vos är bildat videre. g<strong>en</strong>om Nobis avledning. etiam valde Morfem<strong>en</strong> placet te -lig och<br />

videre. -het är Tibi avledningsmorfem gratiam magnam som agimus. används Impera för att tu, bilda ego adjektiv,<br />

pareo. resp. Vos substantiv. domum Morfem, currite, som ego maneo. måste stå efter (= till höger om)<br />

ett basmorfem, kallas suffix, t.ex. adjektivsuffixet-lig och<br />

hodie idag (här i gravinskrift) ago 3 handla, driva, framföra<br />

cras<br />

substantivsuffixet-het<br />

i morgon (här i<br />

i kamratlighet.<br />

gravinskrift) ímpero<br />

Ett<br />

1 befalla<br />

morfem, som placeras<br />

valde<br />

framför (=<br />

mycket<br />

till vänster om) ett<br />

pareo<br />

basmorfem,<br />

1 lyda<br />

kallas prefix, såsom<br />

placet o- i okamratlig. opers.+ dat. Jämför det behagar följande: domum riktningsack. hem<br />

video 2 se curro 3 springa<br />

gratia, O- ae F KAMRAT- tack(samhet) LIG- maneo HET- 2 stanna EN<br />

prefix basmorfem avledningssuffix böjningssuffix<br />

Graffiti i Pompeji<br />

SUSPIRIUM I ordet PUELLARUM<br />

klasskamrat ingår suspirium, två basmorfem: i N längtan klass och puella, kamrat.<br />

CELADUS Ett sådant ord kallas ett sammansatt ae F flicka ord. puellarum Ofta tilläggs plur. g<strong>en</strong>., som fogelem<strong>en</strong>t<br />

ett -s- mellan sammansättningsled<strong>en</strong>: se s. 34! - Celadus dag-s-nyheter. namn<br />

FELIX CUM FORTUNATA Felix namn - cum (ihop) med<br />

Med avledningssuffix bildar<br />

Fortunata<br />

man<br />

namn<br />

inte bara adjektiv av<br />

RESTITUTUS substantiv (kamrat-lig) MULTAS och substantiv Restitutus av namn adjektiv - decipio (kamratlig-het) 3B<br />

DECIPIT utan äv<strong>en</strong> SAEPE substantiv PUELLAS av substantiv bedra - saepe (major-ska), ofta - substantiv puellas av<br />

verb (förtro-<strong>en</strong>de) och adjektiv av plur. verb ack., (hör-bar). se s. 34!<br />

LABYRINTHUS (bild!) HIC hic här - habito 1 bo Enligt sa-<br />

HABITAT MINOTAURUS gan bodde Minotaurus i <strong>en</strong> labyrint<br />

32 33<br />

33

1:a deklination<strong>en</strong>: plantae Fem.<br />

2:a deklination<strong>en</strong>: muri Mask.<br />

vina Neutr., alla i pluralis<br />

Vi behandlar först tre kasus, nämlig<strong>en</strong> nominativ, g<strong>en</strong>itiv och<br />

ackusativ pluralis av 1:a, resp. 2:a deklination<strong>en</strong>:<br />

Plur. 1:a dekl. a-stam F 2:a dekl. o-stam M o-stam N<br />

Nom. plantae plantor(na) muri murar(na) vina viner(na)<br />

G<strong>en</strong>. plantarum plantors murorum murars vinorum viners<br />

Ack. plantas muros vina<br />

Notera pluralis g<strong>en</strong>itiv med ändels<strong>en</strong> -rum kombinerad med stamvokalerna<br />

a resp. o, vidare pluralis neutrum nominativ och ackusativ med<br />

ändels<strong>en</strong> -a.<br />

Summa summarum<br />

Epistulae longae sunt. Gratias magnas ago. Formicas<br />

rufas videmus. Verba volant, scripta man<strong>en</strong>t. Vestigia<br />

terr<strong>en</strong>t. Per aspera ad astra. Margaritas ante porcos<br />

iactare. Scintillae parvae praeb<strong>en</strong>t inc<strong>en</strong>dia magna.<br />

Hab<strong>en</strong>t servi servos suos. Quieta non movere.<br />

summa, ae F summa, <strong>en</strong>g. sum terreo 2 förskräcker<br />

epistula, ae F brev asper, a, um sträv, svår<br />

longus, a, um adj. lång astrum, i N stjärna<br />

gratia, ae F tack(samhet) margarita, ae F pärla<br />

magnus, a, um stor porcus, i M gris, svin<br />

ago 3 sätta i rörelse, framföra iacto 1 kasta<br />

formíca, ae F myra scintilla, ae F gnista<br />

rufus, a, um röd parvus, a, um lit<strong>en</strong><br />

video 2 se praebeo 2 ge, förorsaka<br />

verbum, i N ord inc<strong>en</strong>dium, i N brand<br />

volo 1 flyga (bort) habeo 2 ha<br />

maneo 2 förbli servus, i M slav, dräng<br />

scriptus, a, um perfekt particip suus, a, um sin<br />

som skrivits; scripta neutr.plur. quiétus, a, um lugn<br />

vestigium, i N spår moveo 2 röra<br />

34<br />

34

1:a deklination<strong>en</strong>: plantae Fem.<br />

2:a deklination<strong>en</strong>: muri Mask.<br />

vina Neutr., alla i pluralis<br />

Vi behandlar först tre kasus, nämlig<strong>en</strong> nominativ, g<strong>en</strong>itiv och<br />

ackusativ pluralis av 1:a, resp. 2:a deklination<strong>en</strong>:<br />

Plur. 1:a dekl. a-stam F 2:a dekl. o-stam M o-stam N<br />

Nom. plantae plantor(na) muri murar(na) vina viner(na)<br />

G<strong>en</strong>. plantarum plantors murorum murars vinorum viners<br />

Ack. plantas muros vina<br />

Notera pluralis g<strong>en</strong>itiv med ändels<strong>en</strong> -rum kombinerad med stamvokalerna<br />

a resp. o, vidare pluralis neutrum nominativ och ackusativ med<br />

ändels<strong>en</strong> -a.<br />

Summa summarum<br />

Vid d<strong>en</strong> utgrävda villa rústica (vingård) i Boscoreale nära Neapel har<br />

Epistulae man också longae restaurerat sunt. d<strong>en</strong> antika Gratias vinodling<strong>en</strong>. magnas D<strong>en</strong> ago. är nu Formicas återplanterad<br />

rufas med räta videmus. rader av Verba vinstockar volant, precis som scripta d<strong>en</strong> såg ut man<strong>en</strong>t. år 79 e. Kr. Vestigia<br />

terr<strong>en</strong>t. Per aspera ad astra. Margaritas ante porcos<br />

iactare. Scintillae parvae praeb<strong>en</strong>t inc<strong>en</strong>dia magna.<br />

Hab<strong>en</strong>t servi servos suos. Quieta non movere.<br />

summa, ae F summa, <strong>en</strong>g. sum terreo 2 förskräcker<br />

epistula, ae F brev asper, a, um sträv, svår<br />

longus, a, um adj. lång astrum, i N stjärna<br />

gratia, ae F tack(samhet) margarita, ae F pärla<br />

magnus, a, um stor porcus, i M gris, svin<br />

ago 3 sätta i rörelse, framföra iacto 1 kasta<br />

formíca, ae F myra scintilla, ae F gnista<br />

rufus, a, um röd parvus, a, um lit<strong>en</strong><br />

video 2 se praebeo 2 ge, förorsaka<br />

verbum, i N ord inc<strong>en</strong>dium, i N brand<br />

volo 1 flyga (bort) habeo 2 ha<br />

maneo 2 förbli servus, i M slav, dräng<br />

scriptus, a, um perfekt particip suus, a, um sin<br />

som Mjölkvarn skrivits; på scripta museet neutr.plur. i Boscoreale. quiétus, Museet har a, um specialiserat lugn sig på fynd<br />

vestigium, från gårdarna i N på spår Vesuvius sluttningar. moveo 2 röra<br />

34 35<br />

35

Också i Pompejis bagerier ser man liknande kvarnar. Trästänger fästes i<br />

de fyrkantiga hål<strong>en</strong>, så att kvarn<strong>en</strong> kunde vridas runt.<br />

I Herculaneum, liksom i Pompeji, fanns i gathörn<strong>en</strong> tavernor, värdshus eller<br />

inköpsställ<strong>en</strong> för linser, nötter, bönor och torkad frukt, dvs. snacks. Vi vet inte<br />

exakt vad bunkarna (dolierna) i disk<strong>en</strong> innehöll. Vinet förvarades i amforor<br />

på golvet. Varm mat lagades på spishällar och serverades ur gryta.<br />

36<br />

36

Vi avslutar med kasus dativ och ablativ pluralis av 1:a, resp.<br />

2:a deklination<strong>en</strong>:<br />

Plur. 1:a dekl. a-stam F 2:a dekl. o-stam M o-stam N<br />

Nom. plantae plantor(na) muri murar(na) vina viner(na)<br />

G<strong>en</strong>. plantarum plantors murorum murars vinorum viners<br />

Ack. plantas muros vina<br />

Dat./Abl. plantis muris vinis<br />

Kasusändels<strong>en</strong> -is har som synes två användningsområd<strong>en</strong>:<br />

dativ och ablativ pluralis.<br />

Som tidigare nämnts:<br />

Kasus dativ anger åt vem, till vem, för vem handling<strong>en</strong> i sats<strong>en</strong><br />

sker: Jag ger <strong>en</strong> <strong>bok</strong> åt pojkarna (dativobjekt/indirekt objekt).<br />

Kasus ablativ förekommer efter vissa prepositioner, t.ex.<br />

ab/a ’från, av’, cum ’(tillsammans) med’, de ’från, om’, ex/e ’ur,<br />

Också från’, i Pompejis pro ’för’ bagerier och sine ser man ’utan’. liknande Observera: kvarnar. in Trästänger med ablativ fästes anger i<br />

de fyrkantiga befintlighet: hål<strong>en</strong>, in så oppido att kvarn<strong>en</strong> ’i stad<strong>en</strong>, kunde medan vridas runt. in med ackusativ anger<br />

riktning: in óppidum ’till stad<strong>en</strong>’,<br />

Ablativ utan preposition återges oftast med ett sv<strong>en</strong>skt prepositionsuttryck,<br />

t.ex. ’med, g<strong>en</strong>om’ eller ’i, på’, i vissa sammanhang<br />

’från’. Sammanhanget avgör oftast om ordet i d<strong>en</strong> <strong>latin</strong>ska<br />

text<strong>en</strong> står i dativ eller ablativ.<br />

Gratiis [på sv. gratis = med tack/mot tack]<br />

De mortuis nil nisi b<strong>en</strong>e. Ali<strong>en</strong>a vitia oculis videmus,<br />

nostra (vitia) in tergo habemus. Cito arescit lacrima,<br />

praesertim in ali<strong>en</strong>is malis. Ex libris (ur <strong>bok</strong>samling<strong>en</strong>).<br />

Marcus cum geminis ludit.<br />

gratia, ae F tack, tacksamhet noster, nostra, nostrum vår<br />

mortuus, a, um död tergum, i N rygg<br />

ni(hi)l ing<strong>en</strong>ting, jfr nihilism cito adverb snabbt<br />

nisi om inte, utom aresco 3 torka<br />

b<strong>en</strong>e adverb väl lacrima, ae F tår<br />

I Herculaneum, ali<strong>en</strong>us, a, liksom um främmande, i Pompeji, andras fanns i praesertim gathörn<strong>en</strong> tavernor, särskilt värdshus eller<br />

inköpsställ<strong>en</strong> vitium, för i N linser, fel nötter, bönor och torkad malum, frukt, i dvs. N snacks. olycka Vi vet inte<br />

exakt óculus, vad bunkarna i M ögon (dolierna) i disk<strong>en</strong> innehöll. geminus, Vinet i förvarades M tvilling i amforor<br />

på golvet. video Varm 2 se mat lagades på spishällar och ludo serverades 3 leka ur gryta.<br />

36 37<br />

37

3<br />

6<br />

9<br />

12<br />

Om romerska provinser och annat<br />

Marcus et Sextus et Livia ad scholam próperant. Per<br />

portam intrant. Magister in schola docet. Magister<br />

nunc discípulis tábulam geográphicam monstrat. In<br />

tábula Romam et provincias Románas vid<strong>en</strong>t. Románi<br />

multas et magnas provincias hab<strong>en</strong>t. Inter notas<br />

provincias Románas sunt Britannia, Gallia, Hispania,<br />

Graecía, Macedonia. Lingua pópuli Románi est lingua<br />

Latína. Britannia est provincia parva. Hispania et<br />

Gallia sunt provinciae magnae. Graecia non est ínsula.<br />

Italia est pa<strong>en</strong>insula. Italia figuram cáligae habet.<br />

Estne Hispania pa<strong>en</strong>ínsula? Est.<br />

In schola púeri et puellae etiam scríbere discunt. In<br />

tábulis suis s<strong>en</strong>t<strong>en</strong>tias scribunt, quas magister e libro<br />

suo récitat. Ita scríbere discunt. Magister toga vestitus<br />

schola, ae F skola Hispania, ae F Spani<strong>en</strong><br />

própero 1 skynda Graecía, ae F Grekland<br />

porta, ae F port Macedonia, ae F Makedoni<strong>en</strong><br />

intro 1 gå in lingua, ae F språk, jfr lingvist<br />

magister, ri M lärare pópulus, i M folk, jfr populist<br />

doceo 2 undervisa, jfr doc<strong>en</strong>t parvus, a, um lit<strong>en</strong>, jfr parvel<br />

discípulus, i M elev ínsula, ae F ö<br />

tábula, ae F (skriv)tavla pa<strong>en</strong>ínsula, ae F halvö<br />

geográphicus, a, um geografisk figura, ae F form<br />

tabula geographica karta cáliga, ae F stövel<br />

monstro 1 visa -ne frågepartikel, översätts ej<br />

Roma, ae F Rom etiam äv<strong>en</strong>, också<br />

provincia, ae F provins scribo 3 skriva<br />

video 2 se disco 3 lära sig<br />

multus, a, um myck<strong>en</strong>, många s<strong>en</strong>t<strong>en</strong>tia, ae F m<strong>en</strong>ing<br />

habeo 2 ha quas fem. ack. plur. ’som’<br />

inter prep. m. ack. bland recito 1 högläser<br />

notus, a, um känd ita så, på så sätt<br />

Britannia, ae F Britanni<strong>en</strong> toga, ae F toga<br />

Gallia, ae F Galli<strong>en</strong> =Frankrike vestítus, a, um klädd, med abl.<br />

38<br />

38

Om romerska provinser och annat<br />

15 est. Verbis b<strong>en</strong>ignis pueros et puellas laudat, cum<br />

recte scribunt. Magister discípulis hodie dicit: ‘Date<br />

Marcus mihi tábulas et Sextus vestras!’ et Livia Pueri ad et scholam puellae próperant. magistro tábulas Per<br />

18 portam dant. intrant. Magister Magister tábulas in sumit schola et docet. litteras Magister áspicit.<br />

3 nunc Lítterae discípulis Liviae tábulam et Marci geográphicam pulchrae sunt. monstrat. Lítterae Sexti In<br />

tábula foedae Romam sunt et nec provincias aeque magnae: Románas aliae vid<strong>en</strong>t. nimis Románi parvae,<br />

21 multas aliae nimis et magnas magnae provincias sunt. Magister hab<strong>en</strong>t. discipulis Inter notas tábulas<br />

6 provincias reddit, primum Románas Liviae sunt et Britannia, Marco, deinde Gallia, Sexto. Hispania, Dicit:<br />

Graecía, ‘Pulchre Macedonia. scríbitis, Lingua Livia et pópuli Marce! Románi At lítteras est lingua tuas,<br />

24 Latína. Sexte, Britannia légere nullo est modo provincia possum! parva. Non b<strong>en</strong>e Hispania scribis!’ et<br />

9 verbum, Gallia sunt i N provinciae ord magnae. aeque Graecia adverb non lika est ínsula.<br />

b<strong>en</strong>ignus, Italia est a, pa<strong>en</strong>insula. um välvillig, vänlig Italia aliae…aliae figuram cáligae somliga…andra habet.<br />

laudo Estne 1 Hispania berömma pa<strong>en</strong>ínsula? Est. (fem. plur. av alius annan)<br />

12 recte In rätt, schola adverb púeri bildat et med puellae -e etiam nimis scríbere alltför discunt. In<br />

hodie tábulis idag suis s<strong>en</strong>t<strong>en</strong>tias scribunt, reddo quas 3 ge magister tillbaka e libro<br />

dico suo 3 récitat. säga Ita scríbere discunt. primum Magister adverb toga först vestitus<br />

do 1 ge deinde därefter<br />

schola, sumo ae 3 F ta skola Hispania, pulchre ae vackert, F Spani<strong>en</strong> adverb på -e<br />

própero littera, 1 ae skynda F <strong>bok</strong>stav Graecía, at m<strong>en</strong> ae F Grekland<br />

porta, aspicio ae F 3B port se Macedonia, lego 3 skriva ae F Makedoni<strong>en</strong><br />

intro pulcher, 1 gå in ra, rum vacker lingua, nullus, ae a, F språk, um ing<strong>en</strong> jfr lingvist<br />

magister, foedus, ri a, M um lärare ful pópulus, modus, i M i M folk, sätt jfr populist<br />

doceo nec 2 och undervisa, inte jfr doc<strong>en</strong>t parvus, b<strong>en</strong>e a, adverb um väl lit<strong>en</strong>, jfr parvel<br />

discípulus, i M elev ínsula, ae F ö<br />

tábula, ae F (skriv)tavla pa<strong>en</strong>ínsula, ae F halvö<br />

geográphicus, Översätt a, till um geografisk <strong>latin</strong>! figura, ae F form<br />

tabula Uppgift geographica 5: Ni karta skyndar till port<strong>en</strong>. cáliga, Vi ae är i F skolan. stövel Du ser <strong>en</strong> stor<br />

monstro tavla. Du 1 visa visar på kartan (=d<strong>en</strong> -ne frågepartikel, geografiska översätts tavlan) ej många<br />

Roma, romerska ae F Rom provinser. Galli<strong>en</strong>, etiam Spani<strong>en</strong> äv<strong>en</strong>, också och Britanni<strong>en</strong> är<br />

provincia, romerska ae provinser. F provins Det <strong>latin</strong>ska scribo språket 3 skriva är känt i Galli<strong>en</strong>.<br />

video Itali<strong>en</strong> 2 se och Spani<strong>en</strong> är stora disco halvöar. 3 lära Era sig togor är vackra.<br />

multus, Lärar<strong>en</strong> a, um högläser myck<strong>en</strong>, m<strong>en</strong>ingar många s<strong>en</strong>t<strong>en</strong>tia, för eleverna. ae F Skriv, m<strong>en</strong>ing Livia och<br />

habeo Marcus! 2 ha De skriver vackert. Du quas skriver fem. ack. <strong>en</strong> lång plur. m<strong>en</strong>ing. ’som’ Vi ger<br />

inter våra prep. skrivtavlor m. ack. bland åt lärar<strong>en</strong>. Vi recito lär oss 1 högläser också att läsa. Lärar<strong>en</strong><br />

notus, berömmer a, um pojkarna känd och flickorna. ita så, på så sätt<br />

Britannia, <strong>Läs</strong>tips ae F Britanni<strong>en</strong> toga, ae F toga<br />

Gallia,<br />

Harris<br />

ae<br />

Robert,<br />

F Galli<strong>en</strong><br />

Pompeji<br />

=Frankrike<br />

(skönlitterär<br />

vestítus,<br />

skildring),<br />

a, um<br />

Forum<br />

klädd,<br />

2003<br />

med abl.<br />

Plinius d<strong>en</strong> yngres brev. Översatta av Axel Mattsson, Liber 1984<br />

38 39<br />

39

Didos och A<strong>en</strong>eas kärlekssaga<br />

Ur Vergilius A<strong>en</strong>eid, översatt av Ingvar Björkeson<br />

Vergilius (70-19 f.Kr.) är känd främst för sitt stora verk<br />

A<strong>en</strong>eid<strong>en</strong>, ett diktverk om 12 sånger. Han efterbildade i yttre<br />

avse<strong>en</strong>de Odyssé<strong>en</strong> (de första sex sångerna) och Iliad<strong>en</strong> (de<br />

sista sex sångerna). För att förstå verket är det viktigt att känna<br />

till att A<strong>en</strong>eas alla äv<strong>en</strong>tyr <strong>en</strong>ligt leg<strong>en</strong>d<strong>en</strong> är strängt bestämda<br />

av gudarnas vilja och leds mot det <strong>en</strong>da målet - Roms<br />

grundande. Vergilius insats i världslitteratur<strong>en</strong> är hans förmåga<br />

att skildra tragiska karaktärer med varm medkänsla, djup<br />

psykologi och subtila nyanser. Dikt<strong>en</strong> är skriv<strong>en</strong> på hexameter.<br />

Sagan om A<strong>en</strong>eas, son till gudinnan V<strong>en</strong>us, var <strong>en</strong> gammal<br />

grekisk-romersk leg<strong>en</strong>d. Efter Trojas fall flydde A<strong>en</strong>eas, tillsammans<br />

med sin fader Anchises och sin son Ascanius, för att på<br />

gudarnas befallning grunda ett nytt rike i väster. Gudinnan Juno<br />

hatade trojanerna och sökte hindra A<strong>en</strong>eas att nå fram till Itali<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> A<strong>en</strong>eas stod under Juppiters och V<strong>en</strong>us beskydd och<br />

trotsade alla hinder. Efter många strider lyckades han slutlig<strong>en</strong><br />

erövra land i Itali<strong>en</strong> och grunda det romerska riket. Mycket berömd<br />

är d<strong>en</strong> sjätte sång<strong>en</strong>, i vilk<strong>en</strong> skildras hur A<strong>en</strong>eas vid<br />

Cumae med Sibyllans godkännande stiger ner i underjord<strong>en</strong> för<br />

att besöka sin fader och inse romarrikets ödesbestämda uppgift.<br />

Kärlekssagan mellan drottning Dido och A<strong>en</strong>eas är <strong>en</strong><br />

annan lika berömd del av verket. Efter <strong>en</strong> svår storm, som Juno<br />

åstadkommit, räddas A<strong>en</strong>eas och hans män av vänligare gudar<br />

upp på Kartagos kust. Dit har Dido efter sin make Sychaeus<br />

död flytt från Tyrus i F<strong>en</strong>ici<strong>en</strong> och där grundat ett nytt rike, vars<br />

drottning hon är. Efter skeppsbrottet vandrar A<strong>en</strong>eas, dold av<br />

ett moln som skapats av V<strong>en</strong>us, omkring i stad<strong>en</strong> och beundrar<br />

ett tempel, på vars väggar Trojas fall är skildrat g<strong>en</strong>om<br />

målningar. Medan han med förundran ser på allt detta, nalkas<br />

drottning<strong>en</strong> själv, ’d<strong>en</strong> av skönhet strålande Dido’. Plötsligt<br />

skingrar V<strong>en</strong>us molnet och där står han, A<strong>en</strong>eas, ’bestrålad av<br />

dager och solsk<strong>en</strong>, i anletsdrag och i lemmar lik <strong>en</strong> gud ty<br />

modern själv gav hans lockar ett skimmer och ingöt i hjält<strong>en</strong>s<br />

blick <strong>en</strong> mild och betagande tjuskraft.’<br />

40<br />

40

Didos CUMAE och A<strong>en</strong>eas kärlekssaga<br />

Vid havet väster om Neapel ligger Cumae, <strong>en</strong> av de första grekiska<br />

Ur Vergilius A<strong>en</strong>eid, översatt av Ingvar Björkeson<br />

kolonierna på italisk mark. Plats<strong>en</strong> har haft stor betydelse för spridning av<br />

Vergilius grekisk kultur (70-19 på d<strong>en</strong> f.Kr.) italiska är halvön. känd främst för sitt stora verk<br />

A<strong>en</strong>eid<strong>en</strong>, ett diktverk om 12 sånger. Han efterbildade i yttre<br />

avse<strong>en</strong>de Odyssé<strong>en</strong> (de första sex sångerna) och Iliad<strong>en</strong> (de<br />

sista sex sångerna). För att förstå verket är det viktigt att känna<br />

till att A<strong>en</strong>eas alla äv<strong>en</strong>tyr <strong>en</strong>ligt leg<strong>en</strong>d<strong>en</strong> är strängt bestämda<br />

av gudarnas vilja och leds mot det <strong>en</strong>da målet - Roms<br />

grundande. Vergilius insats i världslitteratur<strong>en</strong> är hans förmåga<br />

att skildra tragiska karaktärer med varm medkänsla, djup<br />

psykologi och subtila nyanser. Dikt<strong>en</strong> är skriv<strong>en</strong> på hexameter.<br />

Sagan om A<strong>en</strong>eas, son till gudinnan V<strong>en</strong>us, var <strong>en</strong> gammal<br />

grekisk-romersk leg<strong>en</strong>d. Efter Trojas fall flydde A<strong>en</strong>eas, tillsammans<br />

med sin fader Anchises och sin son Ascanius, för att på<br />

gudarnas befallning grunda ett nytt rike i väster. Gudinnan Juno<br />

hatade trojanerna och sökte hindra A<strong>en</strong>eas att nå fram till Itali<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> A<strong>en</strong>eas stod under Juppiters och V<strong>en</strong>us beskydd och<br />

trotsade alla hinder. Efter många strider lyckades han slutlig<strong>en</strong><br />

erövra Cumae. land Kustbild i Itali<strong>en</strong> idag. och grunda det romerska riket. Mycket berömd<br />

är d<strong>en</strong> sjätte sång<strong>en</strong>, i vilk<strong>en</strong> skildras hur A<strong>en</strong>eas vid<br />

Cumae med Sibyllans godkännande stiger ner i underjord<strong>en</strong> för<br />

att besöka sin fader och inse romarrikets ödesbestämda uppgift.<br />

Kärlekssagan mellan drottning Dido och A<strong>en</strong>eas är <strong>en</strong><br />

annan lika berömd del av verket. Efter <strong>en</strong> svår storm, som Juno<br />

åstadkommit, räddas A<strong>en</strong>eas och hans män av vänligare gudar<br />

upp på Kartagos kust. Dit har Dido efter sin make Sychaeus<br />

död flytt från Tyrus i F<strong>en</strong>ici<strong>en</strong> och där grundat ett nytt rike, vars<br />

drottning hon är. Efter skeppsbrottet vandrar A<strong>en</strong>eas, dold av<br />

ett moln som skapats av V<strong>en</strong>us, omkring i stad<strong>en</strong> och beundrar<br />

ett tempel, på vars väggar Trojas fall är skildrat g<strong>en</strong>om<br />

målningar. Medan han med förundran ser på allt detta, nalkas<br />

drottning<strong>en</strong> själv, ’d<strong>en</strong> av skönhet strålande Dido’. Plötsligt<br />

skingrar V<strong>en</strong>us molnet och där står han, A<strong>en</strong>eas, ’bestrålad av<br />

dager och solsk<strong>en</strong>, i anletsdrag och i lemmar lik <strong>en</strong> gud ty<br />

modern själv gav hans lockar ett skimmer och ingöt i hjält<strong>en</strong>s<br />

Cumae. Högst upp på ett skogklätt berg möter du rester av ett<br />

blick <strong>en</strong> mild och betagande tjuskraft.’<br />

Juppitertempel med sina romerska valv.<br />

40 41<br />

41

Cumae. Dag<strong>en</strong>s res<strong>en</strong>ärer på väg mot ’Sibyllans grotta’ och nedgång<strong>en</strong> till<br />

underjord<strong>en</strong> (det finns ytterligare två platser i Kampani<strong>en</strong> som sägs ha haft<br />

nedgångar till underjord<strong>en</strong>).<br />

42<br />

42

Dido inbjuder så småningom A<strong>en</strong>eas och hans män till<br />

gästabud. Första sång<strong>en</strong> slutar med att Dido ber A<strong>en</strong>eas att<br />

berätta ända från början<br />

allt om danaernas list, och det olycksöde de dina<br />

mötte, om hur du irrat själv; ty över all värld<strong>en</strong>s<br />

länder och hav är det nu d<strong>en</strong> sjunde sommar<strong>en</strong> du färdas.<br />

Andra sång<strong>en</strong><br />

Sorlet lade sig helt, och spänt betraktade alla<br />

fader A<strong>en</strong>eas, som då från hög divan tog till orda:<br />

’Osägbar är smärtan du ber mig uppväcka, drottning,<br />

(Infandum, regina, iubes r<strong>en</strong>ovare dolorem)<br />

med att berätta hur Trojas makt och evigt begråtna<br />

5 välde av greker bröts ned, om fasor jag måste bevittna<br />

eller fick utstå själv. Kunde <strong>en</strong> av d<strong>en</strong> grymme Odyssevs<br />

krigare, <strong>en</strong> dolop, <strong>en</strong> hård myrmidon kanske skildra<br />

detta med torra ögon? Nu störtar d<strong>en</strong> daggiga natt<strong>en</strong><br />

ned från himl<strong>en</strong>; till sömn manar redan dalande stjärnor.<br />

10 M<strong>en</strong> om du åtrår så hett att veta vad ont vi har lidit<br />

och önskar höra i korta drag om Ilions dödskamp<br />

skall jag förtälja det här, fast tank<strong>en</strong> som ryser vid minnet<br />

helst vill fly d<strong>en</strong>na sorg.<br />

S<strong>en</strong> krig dem försvagat och ödet<br />

15 gäckat dem år efter år lät grekernas ledare, hjälpta<br />

av d<strong>en</strong> gudomliga Pallas list, konstruera <strong>en</strong> trähäst,<br />

skyhög, timrad av sågad gran, och låtsas de byggt d<strong>en</strong><br />

åt h<strong>en</strong>ne såsom <strong>en</strong> skänk för lycklig hemfärd; det ryktet<br />

sprider de också ut. I sidornas mörker placeras<br />

män som lott<strong>en</strong> har valt, och med väpnade krigare uppfylls<br />

20 djurets väldiga buk och alla dess rymliga hålor.<br />

T<strong>en</strong>edos heter <strong>en</strong> ö man ser från kust<strong>en</strong>, som fordom,<br />

när ännu Priamos rike bestod, var ryktbar och mäktig;<br />

nu är d<strong>en</strong> blott <strong>en</strong> bukt där fartyg ogärna ankrar.<br />

Dit far de över och gömmer på öde stränder sin flotta.<br />

25 Alla tror vi då att de vänt till Myk<strong>en</strong>e tillbaka.<br />

Från sina långa kval ser sig äntlig<strong>en</strong> Troas befriat:<br />

portar slås upp, man roar sig med att besöka de platser<br />

Cumae.<br />

där<br />

Dag<strong>en</strong>s<br />

de danaiska<br />

res<strong>en</strong>ärer<br />

lägr<strong>en</strong><br />

på väg<br />

stod,<br />

mot ’Sibyllans<br />

och strand<strong>en</strong><br />

grotta’<br />

de<br />

och<br />

lämnat.<br />

nedgång<strong>en</strong> till<br />

’Här låg Achillevs’ tält, och där dolopernas trupper,<br />

underjord<strong>en</strong> (det finns ytterligare två platser i Kampani<strong>en</strong> som sägs ha haft<br />

30 se, där var skepp<strong>en</strong>s plats, och här har vi utkämpat fältslag.’<br />

nedgångar<br />

Häpna<br />

till underjord<strong>en</strong>).<br />

beundrar folk d<strong>en</strong> olycksbringande gåvan,<br />

42 43<br />

43

häst<strong>en</strong>s väldiga mått; Thymoites är först om förslaget<br />

att d<strong>en</strong> tas in i vår stad och uppställs utanför templet<br />

- anting<strong>en</strong> nu det var svek, eller Trojas öde så ville.<br />

35 Kapys och andra med bättre vett går emot det, och kräver<br />

att <strong>en</strong> så tvivelaktig skänk från grekerna g<strong>en</strong>ast<br />

kastas i havets djup; om ej, att man strax bränner upp d<strong>en</strong><br />

eller slår upp ett hål och undersöker dess inre.<br />

Folk vet ej vad de skall tro, och söndras av stridiga viljor.<br />

40 Otålig, främst i <strong>en</strong> talrik hop kommer då ifrån borg<strong>en</strong>s<br />

höjd Laokoon springande ner; han ropar på avstånd:<br />

’Arma landsmän, galningar, säg, vad är detta för dårskap?<br />

Tror ni att fi<strong>en</strong>d<strong>en</strong> rest? Och tror ni sveklösa gåvor<br />

nånsin kom från <strong>en</strong> grek? Ni känner illa Odyssevs!<br />

45 Anting<strong>en</strong> döljer sig där achaier innanför träet,<br />

eller är det ett torn de byggt för att övervinna<br />

murarna, speja i hus<strong>en</strong> in, och ta oss från ovan,<br />

eller gömmer det annat försåt. Jag varnar er, teukrer.<br />

Vad det än är, blir jag rädd när danaer kommer med skänker.’<br />

(Quidquid id est, timeo Danaos et dona fer<strong>en</strong>tes.)<br />

50 Så han sade, och slungar med all sin kraft ett gigantiskt<br />

kastspjut mitt in i djurets flank, i dess rundvälvda mage.<br />

Stöt<strong>en</strong> får det att darra, och ut ur d<strong>en</strong> träffade buk<strong>en</strong>s<br />

håliga innandöm<strong>en</strong> tränger ett jämrande läte.<br />

Om ej vårt sinne varit förvänt och ödet ej avogt<br />

55 skulle vi lytt hans råd och krossat argivernas gömsle;<br />

då stode Troja än, och palatset där Priamos härskat.<br />

Därefter ringlar två förfärliga drakar fram mot Laokoon och med sin<br />

gastkramning dödar de honom. Trojanerna uppfattar händels<strong>en</strong> så, att<br />

gudarna därmed straffat Laokoon för vad han sagt, och för in trähäst<strong>en</strong><br />

bakom Trojas murar. Under natt<strong>en</strong> kryper de gömda grekerna ut ur<br />

häst<strong>en</strong>s buk, öppnar stad<strong>en</strong>s portar för övriga greker och Troja förstörs.<br />

A<strong>en</strong>eas får i <strong>en</strong> upp<strong>en</strong>barelse gudarnas uppdrag att föra de överlevande<br />

trojanerna till ett nytt och större Troja (dvs. Rom).<br />

A<strong>en</strong>eas fortsätter att berätta för Dido om sina öd<strong>en</strong>. Hon blir djupt<br />

förälskad i d<strong>en</strong> gudafödde gäst<strong>en</strong>. Vergilius fortsätter:<br />

Fjärde sång<strong>en</strong><br />

Olycklig irrar hon kring i sin stad med hjärtat i lågor,<br />

utom sig, hind<strong>en</strong> lik vilk<strong>en</strong> oförsiktig har träffats<br />

70 nyss av <strong>en</strong> fjärran pil som på jakt i kret<strong>en</strong>siska lundar<br />

44<br />

44

häst<strong>en</strong>s herd<strong>en</strong> väldiga avsköt, mått; okunnig Thymoites om att är det först flygande om förslaget järnet<br />

att fastnat d<strong>en</strong> tas i in djurets i vår stad länd och - g<strong>en</strong>om uppställs Diktes utanför bet<strong>en</strong> templet och skogar<br />

- anting<strong>en</strong> flyr d<strong>en</strong> nu vilt, det och var i sidan svek, eller hänger Trojas d<strong>en</strong> dödliga öde så ville. spets<strong>en</strong>.<br />

35 Kapys Än tar och hon andra med med sig bättre A<strong>en</strong>eas vett runt går och emot visar det, Karthagos och kräver<br />

att 75 rikedomar <strong>en</strong> så tvivelaktig och prakt, skänk hur från stad<strong>en</strong> grekerna redan g<strong>en</strong>ast står färdig,<br />

kastas börjar i havets öppna djup; sin själ, om ej, m<strong>en</strong> att hejdar man strax sig plötsligt bränner i upp talet d<strong>en</strong> ...<br />

eller än, slår när upp dag<strong>en</strong> ett hål slocknar, och undersöker bjuder hon dess in till inre. förnyad<br />

Folk fest, vet och ej vad ber de på skall nytt tro, i sin och dårskap söndras få höra av stridiga om Ilions viljor.<br />

40 Otålig, strider, främst hänger i <strong>en</strong> andlös talrik hop på nytt kommer vid berättar<strong>en</strong>s då ifrån borg<strong>en</strong>s läppar.<br />

höjd 80 Sedan, Laokoon när de springande har skilts ner; och han mån<strong>en</strong>, ropar i sin på tur avstånd: fördunklad,<br />

’Arma döljer landsmän, sitt ljus och galningar, dalande säg, stjärnor vad är manar detta för att sova dårskap?<br />

Tror vakar ni att hon fi<strong>en</strong>d<strong>en</strong> <strong>en</strong>sam rest? i sorg; Och på tror divan<strong>en</strong> ni sveklösa där han gåvor har legat<br />

nånsin sjunker kom hon från ned: <strong>en</strong> grek? hon ser Ni honom känner där, illa Odyssevs! hör ännu hans stämma.<br />

45 Anting<strong>en</strong> döljer sig där achaier innanför träet,<br />

Juno eller och är det V<strong>en</strong>us ett torn kommer de byggt över<strong>en</strong>s för om att att övervinna åstadkomma ett äkt<strong>en</strong>skap mellan<br />

murarna, Dido och speja A<strong>en</strong>eas, i hus<strong>en</strong> Juno in, i och d<strong>en</strong> ta tron oss att från trojanernas ovan, framtida romerska<br />

välde eller gömmer på så sätt det ska annat gå om försåt. intet, Jag V<strong>en</strong>us varnar i vetskap er, teukrer. om att det i stället är<br />

Dido Vad det och kartagerna än är, blir jag som rädd ska när gå under. danaer Sc<strong>en</strong><strong>en</strong> kommer är nu med ett stort skänker.’ jaktparti:<br />

(Quidquid id est, timeo Danaos et dona fer<strong>en</strong>tes.)<br />

50 Så han<br />

Upp<br />

sade,<br />

från sitt<br />

och<br />

läger<br />

slungar<br />

i havets<br />

med all<br />

djup<br />

sin<br />

steg<br />

kraft<br />

samtidigt<br />

ett gigantiskt<br />

Eos.<br />

130<br />

kastspjut<br />

Utvalda<br />

mitt<br />

unga<br />

in i<br />

drar<br />

djurets<br />

ut g<strong>en</strong>om<br />

flank, i<br />

stad<strong>en</strong>s<br />

dess rundvälvda<br />

portar när<br />

mage.<br />

sol<strong>en</strong><br />

Stöt<strong>en</strong><br />

stiger;<br />

får<br />

jaktspjut<br />

det att darra,<br />

med<br />

och<br />

breda<br />

ut<br />

blad<br />

ur d<strong>en</strong><br />

och<br />

träffade<br />

snaror och<br />

buk<strong>en</strong>s<br />

fångstnät<br />

håliga<br />

ses<br />

innandöm<strong>en</strong><br />

där, massyler<br />

tränger<br />

till häst<br />

ett<br />

och<br />

jämrande<br />

koppel av<br />

läte.<br />

spårsäkra hundar.<br />

Om<br />

Framför<br />

ej vårt sinne<br />

palatsets<br />

varit<br />

port<br />

förvänt<br />

väntar<br />

och<br />

punernas<br />

ödet ej avogt<br />

furstar på Dido,<br />

55 skulle<br />

dröjande<br />

vi lytt<br />

än<br />

hans<br />

i sina<br />

råd<br />

gemak.<br />

och krossat<br />

H<strong>en</strong>nes<br />

argivernas<br />

springare<br />

gömsle;<br />

stampar,<br />

135<br />

då stode<br />

smyckad<br />

Troja<br />

med<br />

än,<br />

purpur<br />

och palatset<br />

och guld,<br />

där<br />

och<br />

Priamos<br />

biter det<br />

härskat.<br />

skummande betslet.<br />

Äntlig<strong>en</strong> skrider hon fram, med <strong>en</strong> väldig skara i följe.<br />

Därefter Manteln ringlar från två förfärliga Sidon hon drakar bär har fram rikt mot broderade Laokoon bårder, och med sin<br />

gastkramning guldsmitt dödar är kogret, de honom. med Trojanerna gyllne band uppfattar är hårknut<strong>en</strong> händels<strong>en</strong> flätad så, att<br />

gudarna och därmed av ett straffat spänne Laokoon i guld hålls för purpurklänning<strong>en</strong> vad han sagt, och för samman. in trähäst<strong>en</strong><br />

bakom 140 Där Trojas rider murar. äv<strong>en</strong> frygiska Under natt<strong>en</strong> män tillsammans kryper de gömda med Iulus, grekerna ut ur<br />

häst<strong>en</strong>s strålande buk, öppnar glad; stad<strong>en</strong>s och främst, portar vid för drottning<strong>en</strong>s övriga greker sida, och Troja A<strong>en</strong>eas, förstörs.<br />

A<strong>en</strong>eas oförlikneligt får i <strong>en</strong> upp<strong>en</strong>barelse skön; bakom gudarnas dem för<strong>en</strong>ar uppdrag sig att led<strong>en</strong>. föra de överlevande<br />

trojanerna<br />

Så ser<br />

till<br />

Apollon<br />

ett nytt och<br />

ut,<br />

större<br />

när från<br />

Troja<br />

Xanthos’<br />

(dvs. Rom).<br />

ström och ett vintrigt<br />

Lyki<strong>en</strong> gud<strong>en</strong> drar ned till ön som helgats hans moder:<br />

A<strong>en</strong>eas fortsätter att berätta för Dido om sina öd<strong>en</strong>. Hon blir djupt<br />

145 danser inviger han, kring altarna larmar kret<strong>en</strong>ser<br />

förälskad i d<strong>en</strong> gudafödde gäst<strong>en</strong>. Vergilius fortsätter:<br />

med agathyrsiska män, tatuerade skönt, och dryoper;<br />

Fjärde själv sång<strong>en</strong> går han fram över Kynthos’ höjd, och det böljande håret<br />

Olycklig tyglas irrar av mjuka hon kring löv, med i sin guld stad är med det hjärtat fäst, och i lågor, från axeln<br />

utom hör sig, man hind<strong>en</strong> pilarnas lik vilk<strong>en</strong> klang: lika oförsiktig spänstig har ter träffats sig A<strong>en</strong>eas<br />

70<br />

150 nyss och av i <strong>en</strong> hans fjärran ädla pil drag som lyser på samma jakt i kret<strong>en</strong>siska värdiga skönhet. lundar<br />

44 45<br />

45

Komna högt ibland berg och otillgängliga tillhåll<br />

ser de hur vilda getter, skrämda från klippornas toppar<br />

rusar längs branterna ned; på andra sidan drar hjortar,<br />

lämnande berg<strong>en</strong> i täta flockar, fram över fält<strong>en</strong><br />

155 och låter moln av damm virvla upp i d<strong>en</strong> hastiga flykt<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> d<strong>en</strong> unge Askanios fröjdas att ila på eldig<br />

häst i dalarna, rider förbi de andra och längtar<br />

möta ett fradgande vildsvin istället för lättskrämda hjortar,<br />

drömmer om att få se ett mörkgult lejon från berg<strong>en</strong>.<br />

160 Himl<strong>en</strong> svartnar sakta alltmer, och mullrande åska<br />

ljuder; det följs av hällande regn som blandas med hagel.<br />

Tyriska jägare, troisk ungdom och V<strong>en</strong>us’ dardanske<br />

sonson skingras åt alla håll och söker betäckning<br />

var de kan; från varje brant forsar vattnet i strömmar.<br />

165 M<strong>en</strong> till samma grotta söker sig Dido och Trojas<br />

furste. Gaia och hon som ledsagar brudarna, Juno,<br />

ger då sitt teck<strong>en</strong>: eldar glänser, och etern bevittnar<br />

deras förbund; från bergets topp hörs nymferna yla.<br />

Didos död, allt ont som följde leder sitt ursprung<br />

170 från d<strong>en</strong> dag<strong>en</strong>. Glömsk av anständighet<strong>en</strong> och sk<strong>en</strong>et<br />

söker hon inte mer att hemlighålla sin kärlek,<br />

kallar d<strong>en</strong> äkt<strong>en</strong>skap, för att överskyla sitt felsteg.<br />

Strax ilar Ryktet nu g<strong>en</strong>om Liby<strong>en</strong>s mäktiga städer,<br />

Ryktet som intet ont kan efterlikna i snabbhet:<br />

175 flykt<strong>en</strong> förlänar det kraft, och rörlighet är dess styrka.<br />

Litet och räddhågat är det först, m<strong>en</strong> stiger mot höjd<strong>en</strong><br />

hastigt, vandrar på mark och döljer bland moln<strong>en</strong> sitt huvud.<br />

Ryktet om deras för<strong>en</strong>ing far vida, äv<strong>en</strong> till Didos försmådde friare Iarbas,<br />

som vredgad anropar sin fader Iupiter Ammon i ökn<strong>en</strong>. Nu blir det ett<br />

brått slut på <strong>en</strong> vinter av fester, nu får A<strong>en</strong>eas g<strong>en</strong>om gudarnas budbärare<br />

Mercurius befallning om att g<strong>en</strong>ast segla till Itali<strong>en</strong>. Han beslutar att<br />

utrusta skepp<strong>en</strong> och resa iväg i hemlighet, eftersom han inte vågar tala om<br />

för Dido vad som nu gäller.<br />

Dock har drottning<strong>en</strong> - vem kan lura <strong>en</strong> kvinna som älskar? –<br />

- quis fallere possit amantem -<br />

anat hans list, och fruktande lugnet, först utav alla<br />

märkt att någonting är på gång; hur skepp<strong>en</strong> görs klara<br />

låter det skonlösa Ryktet d<strong>en</strong> kärleksdrabbade höra.<br />

300 Vredgad, blind av förtvivlan och sorg ses hon irra i stad<strong>en</strong>,<br />

46<br />

46

Komna lik <strong>en</strong> högt gal<strong>en</strong> ibland m<strong>en</strong>ad berg som och eggad otillgängliga av larmet tillhåll från gud<strong>en</strong>s<br />

ser heliga de hur kultföremål vilda getter, och skrämda hetsad från av rop<strong>en</strong> klippornas på Bacchus toppar<br />

rusar stormar längs branterna i rasande orgie ned; på fram andra på ett sidan nattligt drar Kithairon. hjortar,<br />

lämnande Slutlig<strong>en</strong> berg<strong>en</strong> brister i täta hon flockar, ut, och fram förekommer över fält<strong>en</strong> A<strong>en</strong>eas:<br />

155 305 och ’Så låter du moln hoppades av damm alltså, virvla trolöse, upp kunna i d<strong>en</strong> fördölja hastiga flykt<strong>en</strong>.<br />

M<strong>en</strong> ett d<strong>en</strong> så ärelöst unge Askanios dåd och fröjdas lämna mitt att ila rike på i eldig tysthet?<br />

häst Håller i dalarna, dig vark<strong>en</strong> rider förbi kärlek de kvar andra eller och ed<strong>en</strong> längtar du svurit<br />

möta eller ett d<strong>en</strong> fradgande kvalfulla vildsvin död som istället återstår för lättskrämda för din Dido? hjortar,<br />

drömmer Nej, inte om alls att — få du se ett gör mörkgult flottan klar lejon under från vintriga berg<strong>en</strong>. stjärnor,<br />

160 310 Himl<strong>en</strong> tänker svartnar störta iväg sakta medan alltmer, Nordan och mullrande rasar på havet, åska<br />

ljuder; grymme! det följs Sökte av hällande du ej ett regn främmande som blandas land och med <strong>en</strong> hagel. okänd,<br />

Tyriska oviss jägare, boplats, troisk och ungdom stode än och ditt V<strong>en</strong>us’ Troja från dardanske fordom,<br />

sonson skulle skingras du då på åt alla så upprört håll och hav söker bege betäckning dig till Troja?<br />

var Är de kan; det från mig varje du brant vill fly? forsar Vid vattnet dessa tårar i strömmar. jag gjuter<br />

165 315 M<strong>en</strong> och till vid samma vår ed grotta (ty intet söker mer sig står Dido mig och arma Trojas nu åter),<br />

furste. vid Gaia vår förmälning, och hon som vårt ledsagar äkta förbund brudarna, som Juno, knappt hunnit börja,<br />

ger om då sitt jag teck<strong>en</strong>: i något eldar gjort glänser, mig förtjänt och etern av dig, bevittnar och om något<br />

deras som förbund; jag gav från dig var bergets ljuvt, topp besvär hörs jag nymferna dig, visa då yla. misskund<br />

Didos med död, detta allt hem ont som förgås, följde leder och slå sitt dina ursprung planer ur sinnet!<br />

170 320 från Hatad d<strong>en</strong> dag<strong>en</strong>. är jag av Glömsk Liby<strong>en</strong>s av folk anständighet<strong>en</strong> och numidiska och furstar sk<strong>en</strong>et<br />

söker blott hon för inte din mer skull, att och hemlighålla skydd av sin tyrer; kärlek, för din skull har också<br />

kallar ärbarhet<strong>en</strong> d<strong>en</strong> äkt<strong>en</strong>skap, jag mist, för det att forna överskyla rykte sitt som felsteg. <strong>en</strong>samt<br />

Strax kunde ilar Ryktet till stjärnor nu g<strong>en</strong>om mig lyft. Liby<strong>en</strong>s Vet du mäktiga om åt vilka städer, du prisger<br />

Ryktet nu <strong>en</strong> som dödsdömd, intet ont kan o gäst? efterlikna (ty make i snabbhet: är du ej längre!)<br />

175 A<strong>en</strong>eas flykt<strong>en</strong> står förlänar med blick<strong>en</strong> det kraft, sänkt och och rörlighet försöker är få dess Dido styrka. att förstå att han<br />

drivs Litet av och andra räddhågat krafter är än det sina först, egna, m<strong>en</strong> nämlig<strong>en</strong> stiger vad mot gudarna höjd<strong>en</strong> bestämt.<br />

hastigt, vandrar på mark och döljer bland moln<strong>en</strong> sitt huvud.<br />

Var gång natt<strong>en</strong> täcker vår jord med fuktiga skuggor,<br />

Ryktet var om deras gång flammande för<strong>en</strong>ing far vida, stjärnor äv<strong>en</strong> stiger till Didos blir jag försmådde i drömm<strong>en</strong> friare Iarbas,<br />

som vredgad varnad anropar och skrämd sin fader av min Iupiter fars, Ammon Anchises’ i ökn<strong>en</strong>. vredgade Nu blir vålnad; det ett<br />

brått slut Orätt<strong>en</strong> på <strong>en</strong> vinter som jag av begår fester, emot nu får lille A<strong>en</strong>eas Iulus g<strong>en</strong>om står ständigt gudarnas budbärare<br />

355 Mercurius för mig, befallning hur han om bedras att g<strong>en</strong>ast på lovade segla till fält Itali<strong>en</strong>. och Hesperi<strong>en</strong>. Han beslutar att<br />

Gudarnas ombud, sänt av Zeus (jag svär vid mitt eget<br />

utrusta skepp<strong>en</strong> och resa iväg i hemlighet, eftersom han inte vågar tala om<br />

huvud och ditt) har nyss fört ett bud med blixtsnabba vindar<br />

för Dido till vad mig. som Gudom<strong>en</strong> nu gäller. såg jag själv i blixtrande strålglans<br />

Dock inträda har drottning<strong>en</strong> här i din stad, - vem dessa kan öron lura hörde <strong>en</strong> kvinna hans som stämma. älskar? –<br />

360 Upphör därför att öka - quis bådas fallere vår possit sorg amantem med din - klagan!<br />

anat Eg<strong>en</strong> hans lust list, för och mig fruktande ej till Itali<strong>en</strong>s lugnet, land först …’ utav alla<br />

Efter märkt A<strong>en</strong>eas att någonting avfärd låter är på drottning<strong>en</strong> gång; hur i skepp<strong>en</strong> sin förtvivlan görs resa klara ett bål och siar<br />

från låter sitt det dödsläger skonlösa om Ryktet ett evigt d<strong>en</strong> hat kärleksdrabbade mellan Kartago höra. och Rom. ’Stig upp ur<br />

300 min Vredgad, aska, blind du okände av förtvivlan hämnare’ och utbrister sorg ses hon hon innan irra i hon stad<strong>en</strong>, störtar sig på<br />

46 47<br />

47

svärdet och profeterar om Hannibal, Rom blivande farligaste och bittraste<br />

fi<strong>en</strong>de. För A<strong>en</strong>eas är nu d<strong>en</strong> kartagiska episod<strong>en</strong> slut och han är med all<br />

kraft inställd på sitt livsverk, det av gudarna bestämda: att grunda det<br />

romerska riket.<br />

Sjätte sång<strong>en</strong><br />

A<strong>en</strong>eas får han efter sin ankomst till italisk mark möta Dido ännu <strong>en</strong><br />

gång när han vid Cumae får möjlighet att stiga ned i underjord<strong>en</strong> för att<br />

besöka sin fader Anchises. I anslutning till det besöket ser han Dido och<br />

gör ett sista försök att hos h<strong>en</strong>ne urskulda sig m<strong>en</strong> lyckas inte:<br />

Ögat höll hon mot mark<strong>en</strong> fäst, och huvudet bortvänt;<br />

470 mer förändrades ej h<strong>en</strong>nes drag av ord<strong>en</strong> han sade<br />

än om hon varit av hård granit eller Márpessos klippa.<br />

Slutlig<strong>en</strong> rusar hon bort och söker, hätsk och fi<strong>en</strong>tlig,<br />

tillflykt i skuggig mark där mak<strong>en</strong> från fordom, Sychaeus<br />

delar sin hustrus sorg och svarar h<strong>en</strong>ne med kärlek.<br />

G<strong>en</strong>om faderns siarkraft få A<strong>en</strong>eas slutlig<strong>en</strong> i underjord<strong>en</strong> inblick i<br />

romarrikets ödesbestämda uppgift som världsmakt:<br />

’Rikta nu ögat hit, betrakta dessa gestalter,<br />

det är din romerska släkt. Där ser du Caesars och Iulus<br />

790 ätt, bestämd att leva <strong>en</strong> gång under himmel<strong>en</strong>s fäste.<br />

Hjält<strong>en</strong> skönjer du, han som du hört så ofta dig lovas,<br />

Caesar Augustus, son till <strong>en</strong> gud; d<strong>en</strong> gyll<strong>en</strong>e åldern<br />

inför han åter i Latiums byggd, i trakter där Kronos<br />

fordom övat sin makt. Bortom Indi<strong>en</strong>s folk, garamanters<br />

795 hem ska hans välde nå, till länder bortom vår djurkrets,<br />

bortanför årets och sol<strong>en</strong>s lopp, och där Atlas som uppbär<br />

himl<strong>en</strong> vrider dess valv, besått med brinnande stjärnor.<br />

Redan före hans ankomst och efter de budskap orakl<strong>en</strong><br />

givit, fasar meoters land och kaspiers rik<strong>en</strong>;<br />

800 Nil<strong>en</strong> skälver av oro och skräck i sjuarmad mynning. - - -<br />

847 Andra må forma brons mer konstfullt och låta d<strong>en</strong> andas,<br />

fånga ett levande ansiktes drag i marmor, och bättre<br />

hävda vid domstol sin sak, med ritstav teckna planeters<br />

850 banor, och förutspå när stjärnor stiger ur havet;<br />

din lott, romare, är att styra de övriga folk<strong>en</strong>,<br />

upprätta fred - det skall bli din konst - och skonsamt behandla<br />

slagna som söker skydd, m<strong>en</strong> nedslå alla som trotsar’.<br />

Hae tibi erunt artes – pacisque imponere morem,<br />

parcere subiectis et debellare superbos.<br />

48<br />

48

svärdet och profeterar om Hannibal, Rom blivande farligaste och bittraste<br />

fi<strong>en</strong>de. För A<strong>en</strong>eas är nu d<strong>en</strong> kartagiska episod<strong>en</strong> slut och han är med all<br />

kraft S inställd T E G på sitt II livsverk, det av gudarna bestämda: att grunda det<br />

romerska riket. Rom under republik<strong>en</strong>s tid<br />

Sjätte sång<strong>en</strong><br />

Enligt tradition<strong>en</strong> grundade Romulus Rom d<strong>en</strong> 21 april 753<br />

A<strong>en</strong>eas får han efter sin ankomst till italisk mark möta Dido ännu <strong>en</strong><br />

f.Kr. Sedan Rom under lång tid varit ett kungadöme där Romu-<br />

gång när han vid Cumae får möjlighet att stiga ned i underjord<strong>en</strong> för att<br />

lus efterträddes av sex kungar, anger vissa källor att Rom år 509<br />

besöka sin fader Anchises. I anslutning till det besöket ser han Dido och<br />

f.Kr. blev republik.<br />

gör ett sista försök att hos h<strong>en</strong>ne urskulda sig m<strong>en</strong> lyckas inte:<br />

Ögat D<strong>en</strong> höll äldre hon mot republik<strong>en</strong> mark<strong>en</strong> fäst, utmärktes och huvudet av ståndsstrider bortvänt; mellan<br />

470 patricier, mer förändrades som var ej h<strong>en</strong>nes d<strong>en</strong> jordägande drag av ord<strong>en</strong> adeln, han sade och plebejer, som<br />

ursprunglig<strong>en</strong> än om hon varit var av deras hård granit underlydande. eller Márpessos Till <strong>en</strong> klippa. början kontrollerade<br />

Slutlig<strong>en</strong> aristokratin rusar hon Roms bort och politik. söker, D<strong>en</strong> hätsk verkställande och fi<strong>en</strong>tlig, makt<strong>en</strong> tillhörde<br />

tillflykt ämbetsmänn<strong>en</strong>, i skuggig mark där som mak<strong>en</strong> efter från tjänsteårets fordom, slut Sychaeus hade möjlighet<br />

att delar bli sin medlemmar hustrus sorg av och s<strong>en</strong>at<strong>en</strong>. svarar h<strong>en</strong>ne Två konsuler, med kärlek. valda för ett år i<br />

G<strong>en</strong>om taget, faderns förde siarkraft befälet i krig. få A<strong>en</strong>eas Vidare slutlig<strong>en</strong> sammankallade i underjord<strong>en</strong> de folkförsam- inblick i<br />

romarrikets ling<strong>en</strong> (av ödesbestämda plebejer), uppgift som dock som världsmakt: inte hade någon större möjlighet<br />

att ingripa i politik<strong>en</strong>. I orostider tillsattes <strong>en</strong> diktator i stället för<br />

’Rikta nu ögat hit, betrakta dessa gestalter,<br />

de<br />

det<br />

två<br />

är din<br />

konsulerna.<br />

romerska släkt.<br />

Två folktribuner<br />

Där ser du Caesars<br />

hade<br />

och<br />

möjlighet<br />

Iulus<br />

att inlägga<br />

veto<br />

790 ätt, bestämd<br />

mot beslut<br />

att<br />

som<br />

leva <strong>en</strong><br />

ansågs<br />

gång<br />

strida<br />

under<br />

mot<br />

himmel<strong>en</strong>s<br />

plebejernas<br />

fäste.<br />

intress<strong>en</strong>.<br />

Hjält<strong>en</strong> Under skönjer 400- du, och han 300-tal<strong>en</strong> som du hört f.Kr. så ofta utökade dig lovas, romarna sina<br />

domäner Caesar Augustus, g<strong>en</strong>om att son först till <strong>en</strong> införliva gud; d<strong>en</strong> Etruri<strong>en</strong> gyll<strong>en</strong>e och åldern sedan de gamla<br />

grekiska inför han kolonierna åter i Latiums vid byggd, Itali<strong>en</strong>s i trakter sydkust. där Kronos I över hundra år<br />

kämpade fordom övat romarna sin makt. därefter Bortom med Indi<strong>en</strong>s Kartago folk, i de tre garamanters puniska krig<strong>en</strong>.<br />

795 Det hem första ska hans började välde nå, år till 264 länder f.Kr. bortom och fick vår som djurkrets, resultat att bl.a.<br />

Sicili<strong>en</strong> bortanför tillföll årets romarna. och sol<strong>en</strong>s Det lopp, andra och där startade Atlas som med uppbär att d<strong>en</strong> unge<br />

kartagiske himl<strong>en</strong> vrider fältherr<strong>en</strong> dess valv, Hannibal besått med år 218 brinnande drog ut stjärnor. från Spani<strong>en</strong> med<br />

bl.a. Redan 36 före stridselefanter, hans ankomst och tågade efter över de budskap Alperna orakl<strong>en</strong> och besegrade<br />

romarna givit, fasar i flera meoters slag, land bl.a. och vid kaspiers Cannae rik<strong>en</strong>; år 216. Han förstörde och<br />

800 plundrade Nil<strong>en</strong> skälver landsbygd<strong>en</strong> av oro och m<strong>en</strong> skräck anföll i sjuarmad och intog mynning. aldrig - - Rom, - något<br />

847<br />

som<br />

Andra<br />

får<br />

må<br />

sägas<br />

forma<br />

ha<br />

brons<br />

varit<br />

mer<br />

utomord<strong>en</strong>tligt<br />

konstfullt och<br />

viktigt<br />

låta d<strong>en</strong><br />

för<br />

andas,<br />

d<strong>en</strong> historiska<br />

fånga ett levande ansiktes drag i marmor, och bättre<br />

utveckling<strong>en</strong> av ett västerländskt Europa. I stället blev Hannibal<br />

hävda vid domstol sin sak, med ritstav teckna planeters<br />

efter<br />

850 banor,<br />

olika<br />

och förutspå<br />

motgångar<br />

när<br />

hemkallad<br />

stjärnor stiger<br />

till<br />

ur<br />

Kartago<br />

havet;<br />

och på afrikansk<br />

mark din lott, besegrad romare, av är att romar<strong>en</strong> styra de Scipio övriga folk<strong>en</strong>, Africanus. I fred<strong>en</strong> år 201<br />

fick upprätta kartagerna fred - det avstå skall från bli din besittningar konst - och i skonsamt Syd- och behandla Östspani<strong>en</strong>,<br />

vilka slagna s<strong>en</strong>are som söker blev skydd, romerska m<strong>en</strong> nedslå provinser. alla som trotsar’. Under de följande<br />

årtiond<strong>en</strong>a Hae tibi erunt fanns artes – i Rom pacisque fortfarande imponere morem, krigsivrare, bl.a. d<strong>en</strong> gamle<br />

Cato, parcere som subiectis slutade et debellare alla superbos. sina anförand<strong>en</strong> i s<strong>en</strong>at<strong>en</strong> med ord<strong>en</strong>:<br />

48 49<br />

49

Praeterea c<strong>en</strong>seo Carthaginem esse del<strong>en</strong>dam ”För övrigt anser jag att<br />

Kartago bör förstöras”. I det tredje puniska kriget förstördes<br />

Kartago år 146 f.Kr. Romarna fick därefter kontroll över större<br />

del<strong>en</strong> av Medelhavet, över Sicili<strong>en</strong>, Korsika, Sardini<strong>en</strong> och<br />

Afrikas nordkust.<br />

Gnaeus Pompejus, romersk fältherre och statsman, slog tillsammans<br />

med Crassus år 71 f.Kr. ned ett farligt slavuppror, som<br />

leddes av gladiatorn Spártacus. Pompejus vann vidare stora militära<br />

framgångar i sin kamp mot sjörövarna i Medelhavet, gjorde<br />

Syri<strong>en</strong> och Palestina till <strong>en</strong> romersk provins och flyttade det<br />

romerska rikets östgräns fram till Eufrat. Vid återkomst<strong>en</strong> till<br />

Rom behandlades Pompejus emellertid kallsinnigt av s<strong>en</strong>at<strong>en</strong>.<br />

D<strong>en</strong> vägrade t.o.m. att infria de löft<strong>en</strong> om jord som han gett<br />

sina veteraner. Pompejus slöt sig därför till Gajus Julius Caesar,<br />

som hade <strong>en</strong> stark ställning i det reformvänliga folkpartiet.<br />

År 60 f.Kr. ingick Caesar, Pompejus och Crassus ett tremannaförbund,<br />

det första triumviratet, för att g<strong>en</strong>om ömsesidigt stöd<br />

g<strong>en</strong>omdriva sina olika önskemål. Caesar blev konsul för år 59<br />

f.Kr. Han åstadkom att han själv efter konsulstid<strong>en</strong>s utgång<br />

skulle bli ståthållare för fem år i provins<strong>en</strong> Galli<strong>en</strong>. År 56 f.Kr.<br />

förnyade triumvirerna sin över<strong>en</strong>skommelse. D<strong>en</strong> innebar bl.a.<br />

att Caesar skulle behålla sin provins i ytterligare fem år.<br />

Efter Crassus död år 53 f.Kr. var det tydligt att d<strong>en</strong> politiska<br />

makt<strong>en</strong> skulle tillfalla anting<strong>en</strong> Pompejus eller Caesar.<br />

Pompejus fick så småningom stöd hos s<strong>en</strong>at<strong>en</strong>, som ansåg<br />

Caesar vara d<strong>en</strong> farligaste av de två. S<strong>en</strong>at<strong>en</strong> begärde därför att<br />

Caesar skulle lägga ned sitt befäl och låta sina soldater återvända<br />

hem när tid<strong>en</strong> för hans ståthållarskap i Galli<strong>en</strong> gått ut.<br />

Caesar beslöt sig då för att med vap<strong>en</strong> tilltvinga sig makt<strong>en</strong><br />

och gick med sin här över gränsflod<strong>en</strong> Rúbicon. Han sägs då ha<br />

fällt yttrandet Álea iacta est ”Tärning<strong>en</strong> är kastad”. Pompejus<br />

och s<strong>en</strong>at<strong>en</strong> var inte beredda på strid. Pompejus flydde till<br />

Balkan och snart hade Caesar kontroll över <strong>en</strong> stor del av<br />

Itali<strong>en</strong>. År 48 f.Kr. besegrades Pompejus av Caesar vid Farsálos i<br />

Thessali<strong>en</strong> och flydde till Egypt<strong>en</strong> m<strong>en</strong> blev vid landstigning<strong>en</strong><br />

mördad. Caesar följde efter och blev invecklad i de tron-<br />

50<br />

50

Praeterea stridigheter c<strong>en</strong>seo Carthaginem som pågick esse mellan del<strong>en</strong>dam d<strong>en</strong> ”För nyss övrigt döde konung<strong>en</strong>s anser jag att son<br />

Kartago och d<strong>en</strong>nes bör förstöras”. syster Kleopatra. I det Caesar tredje puniska avgjorde kriget tvist<strong>en</strong> förstördes till förmån<br />

Kartago för Kleopatra. år 146 f.Kr. Romarna fick därefter kontroll över större<br />

del<strong>en</strong><br />

D<strong>en</strong><br />

av Medelhavet,<br />

makt Caesar<br />

över<br />

skaffat<br />

Sicili<strong>en</strong>,<br />

sig med<br />

Korsika,<br />

vap<strong>en</strong><br />

Sardini<strong>en</strong><br />

fick i viss<br />

och<br />

mån<br />

Afrikas<br />

former<br />

nordkust.<br />

som var lagliga. Caesar lät således s<strong>en</strong>at<strong>en</strong> utnämna<br />

honom Gnaeus till Pompejus, konsul romersk och diktator fältherre på tio och år och statsman, sedan slog till diktator tillsammans<br />

på livstid. med Crassus år 71 f.Kr. ned ett farligt slavuppror, som<br />

leddes<br />

I<br />

av<br />

Rom<br />

gladiatorn<br />

lät Caesar<br />

Spártacus.<br />

återställa<br />

Pompejus<br />

ordning<strong>en</strong><br />

vann vidare<br />

och uppföra<br />

stora mili-<br />

stora<br />

tära<br />

byggnadsverk,<br />

framgångar i sin<br />

t.ex.<br />

kamp<br />

Forum<br />

mot<br />

Iulium<br />

sjörövarna<br />

och Basilica<br />

i Medelhavet,<br />

Iulia. Han<br />

gjorde<br />

föränd-<br />

Syri<strong>en</strong><br />

rade<br />

och<br />

vidare<br />

Palestina<br />

tideräkning<strong>en</strong><br />

till <strong>en</strong> romersk<br />

g<strong>en</strong>om att<br />

provins<br />

införa<br />

och<br />

d<strong>en</strong><br />

flyttade<br />

s.k. julianska<br />

det<br />

romerska<br />

kal<strong>en</strong>dern.<br />

rikets<br />

I Julius<br />

östgräns<br />

Caesars<br />

fram<br />

kal<strong>en</strong>der<br />

till Eufrat.<br />

fastställdes<br />

Vid återkomst<strong>en</strong><br />

årets faktiska<br />

till<br />

Rom<br />

längd<br />

behandlades<br />

till 365,25<br />

Pompejus<br />

dagar. År<strong>en</strong><br />

emellertid<br />

i allmänhet<br />

kallsinnigt<br />

skulle<br />

av<br />

innehålla<br />

s<strong>en</strong>at<strong>en</strong>.<br />

365<br />

D<strong>en</strong><br />

dagar.<br />

vägrade<br />

En s.k.<br />

t.o.m.<br />

skottdag<br />

att infria<br />

skulle<br />

de<br />

skjutas<br />

löft<strong>en</strong><br />

in<br />

om<br />

vart<br />

jord<br />

fjärde<br />

som<br />

år,<br />

han<br />

som<br />

gett<br />

alltså<br />

sina<br />

kom<br />

veteraner.<br />

att innehålla<br />

Pompejus<br />

366<br />

slöt<br />

dagar.<br />

sig därför<br />

D<strong>en</strong> nya<br />

till<br />

årsräkning<strong>en</strong><br />

Gajus Julius Caesar,<br />

började<br />

som<br />

tillämpas<br />

hade <strong>en</strong><br />

d<strong>en</strong><br />

stark<br />

1<br />

ställning<br />

januari<br />

i<br />

45<br />

det<br />

f.Kr.<br />

reformvänliga<br />

Påv<strong>en</strong> Gregorius<br />

folkpartiet.<br />

lät år 1582<br />

obetydligt År 60 f.Kr. modifiera ingick Caesar, Caesars Pompejus kal<strong>en</strong>der och och Crassus fastställa ett årets treman- längd<br />

naförbund, till 365, 2425 det första dagar triumviratet, i snitt. Skottår<strong>en</strong>s för att g<strong>en</strong>om antal under ömsesidigt <strong>en</strong> period stöd av<br />

g<strong>en</strong>omdriva 400 år inskränktes sina olika <strong>en</strong>ligt önskemål. d<strong>en</strong> gregorianska Caesar blev kal<strong>en</strong>dern konsul för med år tre. 59<br />

f.Kr. Han<br />

Caesars<br />

åstadkom<br />

regeringstid<br />

att han<br />

utmärktes<br />

själv efter<br />

av<br />

konsulstid<strong>en</strong>s<br />

att många provinsbor<br />

utgång<br />

skulle<br />

upptogs<br />

bli ståthållare<br />

som romerska<br />

för fem<br />

medborgare<br />

år i provins<strong>en</strong><br />

och<br />

Galli<strong>en</strong>.<br />

äv<strong>en</strong> kunde<br />

År 56<br />

ta<br />

f.Kr.<br />

plats i<br />

förnyade<br />

s<strong>en</strong>at<strong>en</strong>.<br />

triumvirerna<br />

G<strong>en</strong>om kontroll<br />

sin över<strong>en</strong>skommelse.<br />

av ämbetsmänn<strong>en</strong><br />

D<strong>en</strong><br />

skyddade<br />

innebar<br />

han<br />

bl.a.<br />

vi-<br />

att<br />

dare<br />

Caesar<br />

provinsernas<br />

skulle behålla<br />

invånare<br />

sin provins<br />

mot förtryck.<br />

i ytterligare<br />

Alla<br />

fem<br />

gamla<br />

år.<br />

skillnader i<br />

det Efter traditionsrika Crassus död romerska år 53 f.Kr. samhället var det tydligt höll på att att d<strong>en</strong> utjämnas politiska ge-<br />

makt<strong>en</strong> nom det skulle sätt varpå tillfalla han anting<strong>en</strong> styrde. Till Pompejus mångas förargelse eller Caesar. lät han<br />

Pompejus också sätta fick sin så bild småningom på stat<strong>en</strong>s stöd mynt, hos och s<strong>en</strong>at<strong>en</strong>, ryktet påstod som ansåg att han<br />

Caesar eftersträvade vara d<strong>en</strong> kunganamnet. farligaste av de Anhängare två. S<strong>en</strong>at<strong>en</strong> av de begärde republikanska därför att tra-<br />

Caesar ditionerna skulle lägga slöt sig ned till sitt slut befäl samman och låta med sina hans soldater personliga återvända fi<strong>en</strong>der<br />

hem i <strong>en</strong> när sammansvärjning. tid<strong>en</strong> för hans ståthållarskap Caesar föll i offer Galli<strong>en</strong> för gått d<strong>en</strong>na ut. och mördades<br />

Caesar<br />

vid<br />

beslöt<br />

ett s<strong>en</strong>atssammanträde<br />

sig då för att med vap<strong>en</strong><br />

d<strong>en</strong> 15<br />

tilltvinga<br />

mars 44<br />

sig<br />

f.Kr.<br />

makt<strong>en</strong><br />

(Idus<br />

och<br />

Martiae).<br />

gick med sin här över gränsflod<strong>en</strong> Rúbicon. Han sägs då ha<br />

fällt yttrandet Efter mordet Álea på iacta Caesar est ”Tärning<strong>en</strong> bildades det är andra kastad”. triumviratet Pompejus år 43<br />

och f.Kr. s<strong>en</strong>at<strong>en</strong> av Octavianus, var inte som beredda var Caesars på strid. adoptivson, Pompejus Antonius flydde till och<br />

Balkan Lepidus. och De snart två hade mest kända Caesar av kontroll Caesarmördarna, över <strong>en</strong> stor Marcus del Brutus av<br />

Itali<strong>en</strong>. och Cassius, År 48 f.Kr. hade besegrades samlat <strong>en</strong> Pompejus stor här i av östra Caesar del<strong>en</strong> vid av Farsálos riket. i De<br />

Thessali<strong>en</strong> mötte Antonius och flydde och till Octavianus Egypt<strong>en</strong> m<strong>en</strong> vid blev Filippi vid i landstigning<strong>en</strong> Thraki<strong>en</strong> år 42<br />

mördad. f.Kr. m<strong>en</strong> Caesar blev följde där slutligt efter besegrade. och blev invecklad i de tron-<br />

50 51<br />

51

Antonius och Octavianus delade riket på så vis, att Octavianus<br />

fick västra del<strong>en</strong> med Itali<strong>en</strong> som c<strong>en</strong>trum, och Antonius<br />

d<strong>en</strong> östra med Egypt<strong>en</strong> som huvudland. Lepidus som fått nöja<br />

sig med Africa, utmanövrerades successivt. Efter några år övergick<br />

Antonius och Octavianus gamla rivalitet till öpp<strong>en</strong> fi<strong>en</strong>dskap.<br />

Antonius och Egypt<strong>en</strong>s sista drottning Kleopatra besegrades<br />

år 31 f. Kr. i ett sjöslag vid Actium på Greklands västkust.<br />

Octavianus stod därmed som segrare och <strong>en</strong>sam härskare.<br />

<strong>Läs</strong>tips:<br />

Allan Klynne, Kleopatra. Liv och leg<strong>en</strong>d. Prisma 2009<br />

Plautus, d<strong>en</strong> förste komediförfattar<strong>en</strong><br />

på <strong>latin</strong><br />

Plautus levde mellan år<strong>en</strong> 250 och 184 f.Kr. Av honom har vi<br />

kvar ett 20-tal komedier. Bland dessa kan nämnas Aulularia<br />

’P<strong>en</strong>ningkrukan’ (förebild för Molières ’D<strong>en</strong> girige’) och<br />

M<strong>en</strong>aechmi ’Tvillingarna’ (som inspirerat Shakespeare till förväxlingskomedin<br />

’Förvillelser’). Sina komedier har Plautus fritt<br />

bearbetat från grekiska original. Förväxlingstemat är mycket<br />

omtyckt och typerna stå<strong>en</strong>de: d<strong>en</strong> girige gubb<strong>en</strong>, d<strong>en</strong> barska<br />

hustrun, parasit<strong>en</strong> som lever av andra, d<strong>en</strong> förälskade unge son<strong>en</strong><br />

i huset, d<strong>en</strong> honom behjälplige finurlige slav<strong>en</strong>, flickan som<br />

förvridit huvudet på yngling<strong>en</strong> och som oftast tillhör det lättare<br />

gardet m<strong>en</strong> som ibland visar sig utan sin eg<strong>en</strong> vetskap tillhöra<br />

<strong>en</strong> välkänd familj. Detta underlättar då det lyckliga slutet.<br />

Teaterföreställningarna i Rom var sammanknutna med de<br />

stora religiösa festerna. På Plautus tid fanns inte perman<strong>en</strong>ta<br />

teaterlokaler av st<strong>en</strong> utan man nöjde sig med tillfälliga<br />

träkonstruktioner. Inträdet var fritt. För att publik<strong>en</strong> lättare<br />

skulle kunna följa med var pjäserna som regel försedda med <strong>en</strong><br />

prolog, där situation<strong>en</strong> klarlades. Kostymering av skådespelarna<br />

gjorde det också lätt för åskådarna att uppfatta handling<strong>en</strong>.<br />

Slavarna hade exempelvis röda peruker, unga män<br />

svarta och lockiga. Skådespelarna tog också på sig masker av<br />

standardiserade människotyper.<br />

52<br />

52

Ur Aulularia<br />

Antonius och Octavianus delade riket på så vis, att Octavianus<br />

fick västra del<strong>en</strong> med (P<strong>en</strong>ningkrukan)<br />

Itali<strong>en</strong> som c<strong>en</strong>trum, och Antonius<br />

d<strong>en</strong> Euclio östra har med funnit Egypt<strong>en</strong> <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> som kruka huvudland. fylld med Lepidus guldmynt. som Han fått var nöja tidigare<br />

sig mer med än Africa, rimligt utmanövrerades sparsam m<strong>en</strong> blir nu successivt. <strong>en</strong> riktig girigbuk. Efter några Intrigerna år över- kring<br />

gick hans Antonius lilla kruka och blir Octavianus många: han har gamla nämlig<strong>en</strong> rivalitet <strong>en</strong> vacker till öpp<strong>en</strong> dotter. fi<strong>en</strong>d- En äldre<br />

skap. herre, Antonius Megadorus, och anhåller Egypt<strong>en</strong>s om sista h<strong>en</strong>nes drottning hand. Med Kleopatra anledning besegra- av bröldeslopsförberedelserna<br />

år 31 f. Kr. i ett kommer sjöslag vid till Actium Euclios på hus Greklands <strong>en</strong> massa västkust. suspekta<br />

personer, vilket ökar hans oro för skatt<strong>en</strong>. Han går därför till gudinnan<br />

Octavianus stod därmed som segrare och <strong>en</strong>sam härskare.<br />

Salus tempel och gräver ner sin skatt i templets inre rum. M<strong>en</strong> <strong>en</strong> slav<br />

har sett Euclios förehavand<strong>en</strong> och stjäl krukan med guldet. Slav<strong>en</strong> har<br />

<strong>Läs</strong>tips: lyckligtvis <strong>en</strong> husbonde, som är ung och förälskad i Euclios dotter. Han<br />

Allan lovar Klynne, lämna tillbaka Kleopatra. krukan, Liv och om leg<strong>en</strong>d. han får Prisma gifta sig 2009 med dottern. Så blir<br />

det; alla är nöjda, äv<strong>en</strong> Megadorus som <strong>en</strong>dast kände sig måttligt drag<strong>en</strong><br />

till dottern.<br />

Plautus, Akt 1, sc<strong>en</strong> d<strong>en</strong> 1-2 förste komediförfattar<strong>en</strong><br />

på <strong>latin</strong><br />

Euclio har grävt ner krukan med guldmynt i sitt hus. Han är rädd att<br />

slavinnan Stáphyla skall upptäcka hans skatt och gör allt för att hindra<br />

Plautus h<strong>en</strong>ne levde att komma mellan underfund år<strong>en</strong> 250 med och hans 184 hemlighet. f.Kr. Av honom har vi<br />

kvar EUCLIO: ett 20-tal Gå komedier. ut, säger Bland jag, sätt dessa fart, kan gå nämnas ut! Du Aulularia måste vid<br />

’P<strong>en</strong>ningkrukan’ Herkules ge dig (förebild ut härifrån! för (Slår Molières till h<strong>en</strong>ne) ’D<strong>en</strong> girige’) och<br />

M<strong>en</strong>aechmi ’Tvillingarna’ (som inspirerat Shakespeare till förväxlingskomedin<br />

STAPHYLA:<br />

’Förvillelser’).<br />

Av vilket skäl<br />

Sina<br />

har du<br />

komedier<br />

nu kört ut<br />

har<br />

mig<br />

Plautus<br />

ur huset?<br />

fritt<br />

bearbetat EUCLIO: från Ska grekiska jag ge dig original. skäl? (STAPHYLA Förväxlingstemat vill gå är in mycket ig<strong>en</strong>) Gå<br />

omtyckt bort från och dörröppning<strong>en</strong>!<br />

typerna stå<strong>en</strong>de: d<strong>en</strong> girige gubb<strong>en</strong>, d<strong>en</strong> barska<br />

hustrun, STAPHYLA: parasit<strong>en</strong> (avsides) som lever Jag tror av andra, jag går d<strong>en</strong> och förälskade hänger mig unge hellre so- än<br />

n<strong>en</strong> att i huset, jag slavar d<strong>en</strong> hos honom dig så behjälplige här! finurlige slav<strong>en</strong>, flickan som<br />

förvridit huvudet på yngling<strong>en</strong> och som oftast tillhör det lättare<br />

gardet EUCLIO: m<strong>en</strong> som (avsides) ibland Se, visar hur sig d<strong>en</strong> utan brottsliga sin eg<strong>en</strong> mumlar vetskap för tillhöra sig själv!<br />

<strong>en</strong> (Till välkänd STAPHYLA) familj. Detta Jag underlättar ska vid Herkules då det lyckliga klösa slutet. ut ögon<strong>en</strong> på<br />

dig, Teaterföreställningarna slyna, för att du inte i Rom ska kunna var sammanknutna se, vad jag gör. med Gå de bort<br />

stora ännu religiösa ett tag, festerna. ännu ett På tag Plautus ... Om tid du lämnar fanns inte d<strong>en</strong>na perman<strong>en</strong>ta plats, innan<br />

teaterlokaler jag ger dig order av st<strong>en</strong> om det, utan ska man jag vid nöjde Herkules sig med omgå<strong>en</strong>de tillfälliga ge dig<br />

träkonstruktioner. ett rejält straff! Inträdet (avsides) Jag var vet fritt. mig För säkert att publik<strong>en</strong> aldrig ha lättare sett <strong>en</strong><br />

skulle satkäring kunna mer följa brottslig med var än pjäserna d<strong>en</strong>na och som jag regel är rädd försedda att hon med känner <strong>en</strong><br />

prolog, på sig, där var situation<strong>en</strong> guldet är gömt, klarlades. d<strong>en</strong> satkäring<strong>en</strong>, Kostymering som av har skådespe- ögon äv<strong>en</strong><br />

larna i bakhuvudet. gjorde det Nu också ska lätt jag gå för för åskådarna att se, om att guldet uppfatta ligger hand- så, som<br />

ling<strong>en</strong>. jag gömde Slavarna det. hade D<strong>en</strong>na exempelvis sak oroar mig röda på många peruker, sätt. unga män<br />

svarta STAPHYLA: och lockiga. Jag Skådespelarna vet inte, vilket tog vanvett också som på sig har masker drabbat av min<br />

standardiserade husbonde. Mig människotyper.<br />

stackare kör han på detta sätt ut ur huset tio gånger<br />

52 53<br />

53

om dag<strong>en</strong>. Han vakar hela nätterna, m<strong>en</strong> dagtid sitter han hemma<br />

hela dagarna.<br />

EUCLIO: (ut ur huset; avsides) Nu äntlig<strong>en</strong> kan jag gå hemifrån<br />

med lugnt sinne, sedan jag sett att allting därinne är i sin ordning.<br />

(Till Staphyla) Gå in, stäng dörr<strong>en</strong>! Jag ska snart vara här. Se till att<br />

du inte släpper in någon främmande i huset. Om någon ber om<br />

vatt<strong>en</strong>, säg att det runnit ut! Jag vill inte att någon ska släppas in i<br />

huset under min frånvaro. Stäng port<strong>en</strong>, är du snäll, med båda<br />

reglarna. Jag ska snart vara här. (Hon går in) Jag plågas till döds i<br />

min själ, därför att jag måste gå hemifrån. Jag går vid Herkules<br />

mot min vilja. M<strong>en</strong> jag vet vad jag ska göra: vår<br />

distriktstjänsteman har nämlig<strong>en</strong> sagt att han ska dela ut slantar<br />

till alla och <strong>en</strong>var; om jag inte vill ha, kan alla g<strong>en</strong>ast tro att jag<br />

har guld därhemma. Nu skall jag ge mig i väg; därefter skall jag så<br />

snart som möjligt ta mig hem ig<strong>en</strong>. (Går)<br />

Akt 4, sc<strong>en</strong> 9<br />

D<strong>en</strong> orolige Euclio har flyttat krukan med guldet till ett tempel. Han har<br />

observerats av <strong>en</strong> slav i grannskapet, som gräver upp krukan. Euclio<br />

återkommer för att kontrollera att skatt<strong>en</strong> är kvar och finner då, att d<strong>en</strong><br />

blivit stul<strong>en</strong>.<br />

EUCLIO: Jag är förlorad, det är ute med mig ... Vart skall jag<br />

springa, vart inte springa? Ta fast, ta fast! Vem då? Jag vet inte,<br />

jag ser ing<strong>en</strong>ting, jag irrar omkring i mörker ... Jag bönfaller, jag<br />

ber, jag anropar er att vara mig till hjälp och peka ut d<strong>en</strong> person,<br />

som burit bort krukan! (Till <strong>en</strong> av åskådarna) Vad säger du? Jag<br />

skall tro dig, jag förstår ju av din uppsyn att du är <strong>en</strong> god<br />

människa. (Till åskådarna) Vad är det? Varför skrattar ni? Jag<br />

känner er alla, jag vet att här finns tjuvar i mängd ... (Till tidigare<br />

tilltalad åskådare) Ack, har ing<strong>en</strong> av er här krukan? Du har mördat<br />

mig. Säg då! Vem har krukan? Vet du inte? Ack, jag olycklige! Jag<br />

är fruktansvärt ruinerad; d<strong>en</strong>na dag har gett mig så mycket av<br />

smärta, olycka och sorg, ja svält och fattigdom. Jag är d<strong>en</strong> mest<br />

ruinerade av alla på jord<strong>en</strong>, jag som förlorat allt det guld som jag<br />

så noga vaktat. Nu gläder sig andra åt min förlust och olycka. Jag<br />

kan inte stå ut med det!<br />

Uppgift 6<br />

Jämför text<strong>en</strong> ovan med Molières ’D<strong>en</strong> girige’, akt 1 sc<strong>en</strong> 3 och akt<br />

4 sc<strong>en</strong> 7! Vilka likheter finner du?<br />

54<br />

54

om dag<strong>en</strong>. Han vakar hela nätterna, m<strong>en</strong> dagtid sitter han hemma<br />

hela dagarna.<br />

EUCLIO: (ut ur huset; avsides) Nu äntlig<strong>en</strong> kan jag gå hemifrån<br />

med lugnt sinne, sedan jag sett att allting därinne är i sin ordning.<br />

(Till Staphyla) Gå in, stäng dörr<strong>en</strong>! Jag ska snart vara här. Se till att<br />

du inte släpper in någon främmande i huset. Om någon ber om<br />

vatt<strong>en</strong>, säg att det runnit ut! Jag vill inte att någon ska släppas in i<br />

huset under min frånvaro. Stäng port<strong>en</strong>, är du snäll, med båda<br />

reglarna. Jag ska snart vara här. (Hon går in) Jag plågas till döds i<br />

min själ, därför att jag måste gå hemifrån. Jag går vid Herkules<br />

mot min vilja. M<strong>en</strong> jag vet vad jag ska göra: vår<br />

distriktstjänsteman har nämlig<strong>en</strong> sagt att han ska dela ut slantar<br />

till alla och <strong>en</strong>var; om jag inte vill ha, kan alla g<strong>en</strong>ast tro att jag<br />

har guld därhemma. Nu skall jag ge mig i väg; därefter skall jag så<br />

snart som möjligt ta mig hem ig<strong>en</strong>. (Går)<br />

Akt 4, sc<strong>en</strong> 9<br />

D<strong>en</strong> Pompeji. orolige Del Euclio av de har Stabianska flyttat krukan termerna med med guldet <strong>en</strong> vackert till ett tempel. dekorerad Han yttervägg. har<br />

observerats av <strong>en</strong> slav i grannskapet, som gräver upp krukan. Euclio<br />

återkommer för att kontrollera att skatt<strong>en</strong> är kvar och finner då, att d<strong>en</strong><br />

blivit stul<strong>en</strong>.<br />

EUCLIO: Jag är förlorad, det är ute med mig ... Vart skall jag<br />

springa, vart inte springa? Ta fast, ta fast! Vem då? Jag vet inte,<br />

jag ser ing<strong>en</strong>ting, jag irrar omkring i mörker ... Jag bönfaller, jag<br />

ber, jag anropar er att vara mig till hjälp och peka ut d<strong>en</strong> person,<br />

som burit bort krukan! (Till <strong>en</strong> av åskådarna) Vad säger du? Jag<br />

skall tro dig, jag förstår ju av din uppsyn att du är <strong>en</strong> god<br />

människa. (Till åskådarna) Vad är det? Varför skrattar ni? Jag<br />

känner er alla, jag vet att här finns tjuvar i mängd ... (Till tidigare<br />

tilltalad åskådare) Ack, har ing<strong>en</strong> av er här krukan? Du har mördat<br />

mig. Säg då! Vem har krukan? Vet du inte? Ack, jag olycklige! Jag<br />

är fruktansvärt ruinerad; d<strong>en</strong>na dag har gett mig så mycket av<br />

smärta, olycka och sorg, ja svält och fattigdom. Jag är d<strong>en</strong> mest<br />

ruinerade av alla på jord<strong>en</strong>, jag som förlorat allt det guld som jag<br />

så noga vaktat. Nu gläder sig andra åt min förlust och olycka. Jag<br />

kan inte stå ut med det!<br />

Uppgift 6<br />

Jämför text<strong>en</strong> ovan med Molières ’D<strong>en</strong> girige’, akt 1 sc<strong>en</strong> 3 och akt<br />

4 sc<strong>en</strong> Pompeji. 7! Vilka Dekorationerna likheter finner på badhusets du? yttervägg ser du här på närmare håll.<br />

54 55<br />

55

Pompeji. Ett hörn av männ<strong>en</strong>s apodyterium (omklädningsrum) i de Stabianska<br />

termerna, med vackert utsmyckat tak och med praktiska ’nischer’ för kläder.<br />

Pompeji. Termerna värmdes upp g<strong>en</strong>om ett välutvecklat system för<br />

tillförsel av het luft under golvet och bakom väggarna, s.k. hypokaust.<br />

56<br />

56

Badhus<strong>en</strong>s njutningar<br />

De romerska bad<strong>en</strong> var <strong>en</strong> blandning av svettning, gymnastik,<br />

bastu, simning, bollspel och solbadande. Det finns <strong>en</strong> mängd<br />

<strong>latin</strong>ska begrepp för de olika kalla och varma rumm<strong>en</strong> i bad<strong>en</strong>:<br />

frigidarium ’kallbadrummet’, tepidarium ’ljumbadrummet’, caldarium<br />

’hetbadrummet’, laconicum ’ångbastun’, apodyterium ’omklädningsrummet’<br />

m.fl. Utanför bad<strong>en</strong> fanns <strong>en</strong> palaestra, <strong>en</strong> gräsplan där<br />

man kunde ägna sig åt idrottsövningar. I badhus<strong>en</strong>, termerna,<br />

fanns bibliotek och sällskapsrum, restauranger och gatukök: det<br />

var inte heller dyrt att bada i termerna, ibland var det helt gratis.<br />

Överallt där romare drog fram följde badhus<strong>en</strong> i deras spår.<br />

Det äldsta badet i Pompeji var de Stabianska termerna vid<br />

Via di Stabia. Det som vi idag ser av detta bad är resultatet av<br />

<strong>en</strong> större ombyggnad under första århundradet f.Kr., då badet<br />

bl.a. anslöts till <strong>en</strong> akvedukt. Det antas att dessa termer på<br />

grund av sin storlek drevs i off<strong>en</strong>tlig regi och vi kan på planlös-<br />

Pompeji.<br />

ning<strong>en</strong><br />

Ett<br />

se<br />

hörn<br />

att<br />

av<br />

det<br />

männ<strong>en</strong>s<br />

fanns<br />

apodyterium<br />

<strong>en</strong> badavdelning<br />

(omklädningsrum)<br />

för män<br />

i de Stabianska<br />

och <strong>en</strong> för<br />

termerna, med vackert utsmyckat tak och med praktiska ’nischer’ för kläder.<br />

kvinnor. Badet hettades upp med hjälp av <strong>en</strong> vedeldad ugn,<br />

som var anslut<strong>en</strong> till ett värmesystem under golv<strong>en</strong> och bakom<br />

väggarna, kallat ’hypokaust’. De golv som skulle värmas upp lades<br />

ovanpå stöttor av tegel, så att ett utrymme blev kvar därunder.<br />

Varmluft<strong>en</strong> från ugn<strong>en</strong> kunde sedan cirkulera fritt: ju närmare<br />

ugn<strong>en</strong>, desto varmare. Systemet innebar tyvärr ett slöseri<br />

med bränsle och bidrog till <strong>en</strong> avskogning kring städerna.<br />

Pompeji. Termerna värmdes upp g<strong>en</strong>om ett välutvecklat system för<br />

tillförsel av het luft under Plan över golvet de och Stabianska bakom väggarna, termerna s.k. hypokaust.<br />

56 57<br />

57

Imperfekt g<strong>en</strong>om -ba-. Eram. Poteram<br />

Personändels<strong>en</strong> för 1:a person singularis aktivum är som du<br />

minns anting<strong>en</strong> -o (stude-o ’jag studerar’) eller -m (s-u-m ’jag är’).<br />

I tempus imperfekt möter du d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are ändels<strong>en</strong>.<br />

Latinskt imperfekt bildas med ett tempusmärke -ba- mellan<br />

stam och personändelse, i 3:e och 4:e konjugationerna inskjuts<br />

ett e före -ba-. Imperfekt av observare ‘observera’ lyder: observabam<br />

‘jag observerade’, observa-bas ‘du observerade’, observabat<br />

‘han/hon observerade’, observa-bámus ‘vi observerade’,<br />

observa-bátis ‘ni observerade’, observa-bant ‘de observerade’.<br />

Latinskt imperfekt beskriver ofta <strong>en</strong> situation i förflut<strong>en</strong> tid<br />

eller uttrycker <strong>en</strong> upprepad handling i förflut<strong>en</strong> tid. Latinets<br />

imperfekt återges med sv<strong>en</strong>skt imperfekt.<br />

Esse ’vara’ (stam es/e) bildar imperfekt indikativ <strong>en</strong>bart<br />

g<strong>en</strong>om tempusmärket -a-: er-a-m ’jag var’ (ur *es-a-m; ljudlag<strong>en</strong><br />

rhotacism resulterar i att s mellan två vokaler övergår till r, jfr<br />

ty. Hase och sv. hare). D<strong>en</strong> fortsatta böjning<strong>en</strong> av esse i imperfekt<br />

blir er-a-s, er-a-t, er-á-mus, er-á-tis och er-a-nt.<br />

Imperfekt indikativ av posse ’kunna’ heter póteram ’jag<br />

kunde’ (ur *pot(e)-eram ’jag var mäktig’). D<strong>en</strong> fortsatta böjning<strong>en</strong><br />

av posse i imperfekt blir póteras, póterat, poterá-mus,<br />

poterátis och póterant.<br />

Gaius Plínius Secundus<br />

Gaius Plínius Secundus, av eftervärld<strong>en</strong> kallad Plinius d<strong>en</strong> äldre,<br />

var naturforskare och författare (23-79 e.Kr.). Hans Naturalis<br />

historia var ett mycket omfattande verk om 37 böcker och kan<br />

sägas utgöra <strong>en</strong> sammanfattning av dåtid<strong>en</strong>s vetande på det<br />

naturhistoriska området. Han dog i samband med Vesuvius<br />

utbrott år 79 e.Kr. när han sökte rädda dem som bodde vid<br />

vulkan<strong>en</strong>s fot.<br />

Hans systerson (Gaius) Plínius (Caecilius Secundus), kallad<br />

Plinius d<strong>en</strong> yngre (ca 61-113 e.Kr.) har beskrivit sin morbrors<br />

forsknings- och författariver i följande brev.<br />

En språklig upplysning inför studiet av text<strong>en</strong>: <strong>latin</strong>et uttrycker passiv form av<br />

ett verb i 3:e person singularis och pluralis g<strong>en</strong>om tillägg av -t-ur/-nt-ur till<br />

verbstamm<strong>en</strong> (t.ex. salva-t-ur ’han/hon räddas’, resp. salva-nt-ur ’de räddas’).<br />

58<br />

58

Imperfekt En berömd g<strong>en</strong>om romares -ba-. arbetsdag Eram. Poteram<br />

Personändels<strong>en</strong> för 1:a person singularis aktivum är som du<br />

Gaius Plinius Secundus, avúnculus meus, vir occupatus<br />

minns anting<strong>en</strong> -o (stude-o ’jag studerar’) eller -m (s-u-m ’jag är’).<br />

erat. Multa officia pública praestabat et multos libros<br />

I tempus imperfekt möter du d<strong>en</strong> s<strong>en</strong>are ändels<strong>en</strong>.<br />

3 doctos scribebat. Nota est Plinii ’Naturalis Historia’,<br />

Latinskt imperfekt bildas med ett tempusmärke -ba- mellan<br />

quae tam varia est ut ipsa natura. Numquam fatigatus<br />

stam och personändelse, i 3:e och 4:e konjugationerna inskjuts<br />

erat. Mane laborare incipiebat; ante lucem ibat ad<br />

ett e före -ba-. Imperfekt av observare ‘observera’ lyder: observa-<br />

6 Vespasianum. Domum reversus studebat. Post cibum<br />

bam ‘jag observerade’, observa-bas ‘du observerade’, observa-<br />

mínimum in locum aprícum ibat. Libri legebantur,<br />

bat ‘han/hon observerade’, observa-bámus ‘vi observerade’,<br />

annotabat et excerpebat. Post solem plerumque<br />

observa-bátis ‘ni observerade’, observa-bant ‘de observerade’.<br />

9 lavabatur. Deinde gustabat et dormiebat mínimum.<br />

Latinskt imperfekt beskriver ofta <strong>en</strong> situation i förflut<strong>en</strong> tid<br />

eller uttrycker <strong>en</strong> upprepad handling i förflut<strong>en</strong> tid. Latinets<br />

avúnculus, i M morbror eo, ire (oregelb.) gå<br />

imperfekt återges med sv<strong>en</strong>skt imperfekt.<br />

vir, viri M man, sv. viril Vespasianus kejsare 69-79 e.Kr.<br />

Esse ’vara’ (stam es/e) bildar imperfekt indikativ <strong>en</strong>bart<br />

occupatus, a, um upptag<strong>en</strong>, domum (riktningsack.) hem<br />

g<strong>en</strong>om tempusmärket -a-: er-a-m ’jag var’ (ur *es-a-m; ljudlag<strong>en</strong><br />

ständigt sysselsatt, <strong>en</strong>g. occupied reversus, a, um återvänd,<br />

rhotacism resulterar i att s mellan två vokaler övergår till r, jfr<br />

multus, a, um mång<strong>en</strong>, många återkomm<strong>en</strong><br />

ty. Hase och sv. hare). D<strong>en</strong> fortsatta böjning<strong>en</strong> av esse i imper-<br />

offícium, i N plikt, uppdrag studeo 2 studera, jfr <strong>en</strong>g. study<br />

fekt blir er-a-s, er-a-t, er-á-mus, er-á-tis och er-a-nt.<br />

públicus, a, um allmän, post prep. m. ack. efter<br />

Imperfekt indikativ av posse ’kunna’ heter póteram ’jag<br />

off<strong>en</strong>tlig cibus, i M mat, måltid<br />

kunde’ (ur *pot(e)-eram ’jag var mäktig’). D<strong>en</strong> fortsatta böj-<br />

praesto 1 prestera, fullgöra mínimus, a, um minst,<br />

ning<strong>en</strong> av posse i imperfekt blir póteras, póterat, poterá-mus,<br />

3 doctus, a, um lärd, jfr doctor mycket lit<strong>en</strong>, här ’lätt’ (måltid)<br />

poterátis och póterant.<br />

notus, a, um känd, bekant in här prep. m. ack. till<br />

história, ae F historia, beskriv- locus, i M plats, ställe<br />

ning; naturalis historia naturkunskap aprícus, a, um solig<br />

Gaius Plínius Secundus<br />

quae F nom.: rel. pron. ’som’ liber, libri M <strong>bok</strong>, jfr <strong>en</strong>g. library<br />

Gaius<br />

tam...<br />

Plínius<br />

ut så<br />

Secundus,<br />

...som, lika<br />

av<br />

...<br />

eftervärld<strong>en</strong><br />

som lego<br />

kallad<br />

3 läsa,<br />

Plinius<br />

läsa upp,<br />

d<strong>en</strong><br />

jfr<br />

äldre,<br />

leg<strong>en</strong>d<br />

var<br />

várius,<br />

naturforskare<br />

a, um mångskiftande<br />

och författare (23-79<br />

án-noto<br />

e.Kr.).<br />

1<br />

Hans Naturalis<br />

(ad+notare) anteckna<br />

historia<br />

natura,<br />

var<br />

ae<br />

ett<br />

F<br />

mycket<br />

natur<strong>en</strong><br />

omfattande<br />

ex-cerpo<br />

verk om 37<br />

3 plocka<br />

böcker<br />

ut,<br />

och<br />

göra<br />

kan<br />

sägas<br />

ipse,<br />

utgöra<br />

a, um<br />

<strong>en</strong><br />

själv<br />

sammanfattning av<br />

utdrag<br />

dåtid<strong>en</strong>s<br />

ur <strong>en</strong> text,<br />

vetande<br />

jfr excerpera<br />

på det<br />

naturhistoriska<br />

numquam aldrig<br />

området. Han dog<br />

sol,<br />

i samband<br />

solis M sol<br />

med<br />

(3:e<br />

Vesuvius<br />

dekl.): post<br />

utbrott<br />

fatigatus,<br />

år 79<br />

a,<br />

e.Kr.<br />

um<br />

när han sökte rädda dem som bodde vid<br />

trött, <strong>en</strong>g. fatigue solem efter sol, ’efter att ha solat sig’<br />

vulkan<strong>en</strong>s<br />

’han förtröttades<br />

fot.<br />

aldrig’ plerúmque adverb mestadels<br />

mane<br />

Hans<br />

tidigt<br />

systerson<br />

på morgon<strong>en</strong><br />

(Gaius) Plínius<br />

lavo<br />

(Caecilius<br />

1 tvätta,<br />

Secundus),<br />

pass. tvätta<br />

kallad<br />

sig,<br />

Plinius<br />

labóro<br />

d<strong>en</strong><br />

1 arbeta<br />

yngre (ca 61-113 e.Kr.)<br />

bada,<br />

har<br />

jfr<br />

beskrivit<br />

lavemang,<br />

sin<br />

<strong>en</strong>g.<br />

morbrors<br />

lavatory<br />

forskningsincípio<br />

3B<br />

och<br />

börja<br />

författariver i följande<br />

deinde<br />

brev.<br />

därefter<br />

lux, En språklig lucis upplysning F ljus (3:e inför dekl.): studiet av text<strong>en</strong>: gusto <strong>latin</strong>et 1 smaka, uttrycker äta passiv <strong>en</strong> bit, form goûter av<br />

ett verb i 3:e person singularis och pluralis g<strong>en</strong>om tillägg av -t-ur/-nt-ur till<br />

ante lucem före gryning<strong>en</strong> dormio 4 sova<br />

verbstamm<strong>en</strong> (t.ex. salva-t-ur ’han/hon räddas’, resp. salva-nt-ur ’de räddas’).<br />

58 59<br />

59

12<br />

15<br />

Mox rursus studebat, dum c<strong>en</strong>a apparabatur. Inter<br />

c<strong>en</strong>am liber legebatur. Dum lavabatur, nihil studere<br />

póterat, sed dum tergebatur, audiebat áliquid aut<br />

dictabat. Cum abibat, notarium secum habebat, qui<br />

cuncta annotabat, quae avunculus meus dictabat.<br />

Nam semper laborare putabat necesse esse.<br />

(Efter Plinius, Epistulae III:5)<br />

mox snart dicto 1 läsa upp, diktera<br />

rursus åter, ig<strong>en</strong> áb-eo, ab-íre oregelb. resa bort<br />

dum tidskonjunktion medan notárius, i M skrivare<br />

c<strong>en</strong>a, ae F middag, måltid secum (cum <strong>en</strong>klitiskt)=cum se<br />

áp-paro 1 (ad+paro) anordna, qui rel. pron. som, se mikrogram.!<br />

iordningställa, jfr apparat cunctus, a, um all<br />

inter prep. m. ack. mellan, quae rel. pron. som, se mikrogram.!<br />

(om tid) under, jfr fra. <strong>en</strong>tre nam ty<br />

nihil ing<strong>en</strong>ting, inte någonting semper alltid<br />

tergo 3 torka av, <strong>en</strong>g. deterg<strong>en</strong>t puto 1 anse<br />

áliquid obestämt pron., N något necesse nödvändigt, jfr necessaaut<br />

konjunktion eller rius, a, um nödvändig, necessär<br />

Not:. Plinius d.y. har i ett brev beskrivit hur morbrodern dog under sina försök att<br />

vid Vesuvius utbrott rädda människor som befann sig nära kust<strong>en</strong>:<br />

--- Man överlade gem<strong>en</strong>samt om man skulle stanna kvar inomhus eller ge sig ut i det<br />

fria. Hus<strong>en</strong> gungade nämlig<strong>en</strong> av täta, kraftiga jordstötar och liksom ryckta från sin<br />

grund syntes de glida iväg än hit än dit för att ånyo föras tillbaka till ursprungsläget.<br />

Utomhus åter riskerade man att träffas av nedfallande pimpst<strong>en</strong>ar som dock var<br />

lätta och porösa. --- Man lade kuddar över huvud<strong>en</strong>a och band fast dem med linnedukar<br />

som skydd mot nedfallande föremål. På andra ställ<strong>en</strong> var det nu ljusan dag,<br />

här rådde natt med ett mörker som var djupare och tätare än någon natt förut, äv<strong>en</strong><br />

om d<strong>en</strong> lystes upp av många fackelbloss och allehanda ljussk<strong>en</strong>. Man beslöt att söka<br />

sig ned till strand<strong>en</strong> och från nära håll se efter om det fanns någon möjlighet till räddning<br />

sjöväg<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> från havet vräkte fortfarande väldiga brottsjöar in mot land. Där<br />

blev min morbror liggande på sin linneduk, som han kastat av sig, och bad gång på<br />

gång om kallt vatt<strong>en</strong> som han drack. M<strong>en</strong> snart drev eldslågorna och deras<br />

förebådare, svaveldoft<strong>en</strong>, de andra på flykt<strong>en</strong> och tvingade honom att stiga upp.<br />

Stödjande sig på två unga slavar reste han sig upp m<strong>en</strong> föll strax omkull ig<strong>en</strong>,<br />

förmodlig<strong>en</strong> därför att han kvävdes av d<strong>en</strong> tjocka rök<strong>en</strong> och blev täppt i luftrör<strong>en</strong>, som<br />

hos honom av natur<strong>en</strong> var svaga och trånga och ofta inflammerade.<br />

Då det åter blev ljus dag - det var d<strong>en</strong> tredje dag<strong>en</strong> efter d<strong>en</strong> som blev d<strong>en</strong> sista<br />

han fick skåda - fann man hans kropp, orörd och helt utan yttre skada, höljd i de<br />

kläder som han hade burit. Där han låg var han mera lik <strong>en</strong> sovande än <strong>en</strong> död…<br />

60<br />

60

Perfekt och pluskvamperfekt<br />

Mox rursus studebat, dum c<strong>en</strong>a apparabatur. Inter<br />

c<strong>en</strong>am liber legebatur. Dum lavabatur, nihil studere<br />

12 För póterat, verbstammar sed dum på lång tergebatur, vokal bildas audiebat perfektstam áliquid ofta aut med<br />

tillägg dictabat. av ett Cum perfektmärke abibat, v, notarium exempelvis secum observa-v- habebat, (av observá-re qui 1<br />

’observera’), cuncta annotabat, dele-v- (av delé-re quae 2 avunculus ’förstöra’) eller meus servi-v- dictabat. (av serví-re<br />

15 4 Nam ’tjäna’). semper Till d<strong>en</strong>na laborare perfektstam putabat fogas necesse sedan esse. särskilda personändelser<br />

(Efter Plinius, som Epistulae gäller <strong>en</strong>bart III:5) för perfekt indikativ:<br />

observá-v-i jag har observerat/observerade<br />

mox snart dicto 1 läsa upp, diktera<br />

observa-v-ísti du har observerat/observerade<br />

rursus åter, ig<strong>en</strong> áb-eo, ab-íre oregelb. resa bort<br />

observá-v-it* han, hon har observerat/observerade<br />

dum tidskonjunktion medan notárius, i M skrivare<br />

observá-v-imus* vi har observerat/observerade<br />

c<strong>en</strong>a, ae F middag, måltid secum (cum <strong>en</strong>klitiskt)=cum se<br />

observa-v-istis* ni har observerat/observerade<br />

áp-paro 1 (ad+paro) anordna, qui rel. pron. som, se mikrogram.!<br />

observa-v-érunt* de har observerat/observerade<br />

iordningställa, jfr apparat cunctus, a, um all<br />

*Notera att ändelseslut<strong>en</strong> i perfekt erinrar om de allmänna personändelserna<br />

inter -t, -mus, prep. -tis m. och ack. -nt. mellan, quae rel. pron. som, se mikrogram.!<br />

(om tid) under, jfr fra. <strong>en</strong>tre nam ty<br />

Anmärkning. På Utrikesdepartem<strong>en</strong>tet (Arvfurst<strong>en</strong>s palats) i Stockholm står att<br />

nihil läsa ing<strong>en</strong>ting, Sophia Albertina inte aedificavit. någonting I d<strong>en</strong> <strong>latin</strong>ska semper sats<strong>en</strong> alltid används tempus perfektum av<br />

tergo aedificare 3 torka 1 ’bygga’. av, Latinskt <strong>en</strong>g. deterg<strong>en</strong>t perfekt kan puto återges 1 till anse sv<strong>en</strong>ska på två sätt:<br />

áliquid 1) ’Sofia obestämt Albertina pron., byggde N något huset’ perfectum necesse historicum nödvändigt, (=sv<strong>en</strong>skt jfr imperfekt, necessa- d<strong>en</strong><br />

aut vanligaste konjunktion översättning<strong>en</strong> eller av ett <strong>latin</strong>skt rius, perfekt) a, um nödvändig, necessär<br />

2) ’Sofia Albertina har byggt huset’ perfectum logicum (=sv<strong>en</strong>skt perfekt).<br />

Not:. Sammanhanget Plinius d.y. har får i ett avgöra brev beskrivit vilket sv<strong>en</strong>skt hur morbrodern tempus som dog under är naturligast sina försök att att välja.<br />

vid Vesuvius utbrott rädda människor som befann sig nära kust<strong>en</strong>:<br />

Bildning av perfektstam g<strong>en</strong>om -v- är huvudregel i 1:a och<br />

--- Man överlade gem<strong>en</strong>samt om man skulle stanna kvar inomhus eller ge sig ut i det<br />

4:e konjugationerna. Bildning av perfektstam på annat sätt<br />

fria. Hus<strong>en</strong> gungade nämlig<strong>en</strong> av täta, kraftiga jordstötar och liksom ryckta från sin<br />

grund<br />

anges<br />

syntes<br />

i<br />

de<br />

ordlista<br />

glida iväg<br />

eller<br />

än hit än<br />

lexikon<br />

dit för att<br />

för<br />

ånyo<br />

verbet<br />

föras tillbaka<br />

i fråga.<br />

till ursprungsläget.<br />

Här är några<br />

Utomhus alternativ åter riskerade till perfektstambildning<strong>en</strong> man att träffas av nedfallande med -v-: pimpst<strong>en</strong>ar som dock var<br />

lätta och Perfektmärket porösa. --- Man lade -u- kuddar förekommer över huvud<strong>en</strong>a ofta och band hos fast verb dem med efter linne- 2:a<br />

dukar konjugation<strong>en</strong>: som skydd mot nedfallande stud-u-i ’jag föremål. studerade’ På andra ställ<strong>en</strong> av studére var det 2 nu ’studera’ ljusan dag, (-uhär<br />

lagt rådde direkt natt med till ett verbbas<strong>en</strong> mörker som var utan djupare stamvokal<strong>en</strong> och tätare än e). någon natt förut, äv<strong>en</strong><br />

om d<strong>en</strong> lystes Perfektmärket upp av många -s- fackelbloss möter och särskilt allehanda hos ljussk<strong>en</strong>. verb Man efter beslöt 3:e att konjuga- söka<br />

sig ned<br />

tion<strong>en</strong>:<br />

till strand<strong>en</strong><br />

scrip-s-i<br />

och<br />

av<br />

från<br />

scríbere<br />

nära håll<br />

3<br />

se<br />

’skriva’.<br />

efter om det fanns någon möjlighet till räddning<br />

sjöväg<strong>en</strong>. M<strong>en</strong> från havet vräkte fortfarande väldiga brottsjöar in mot land. Där<br />

blev min<br />

Perfektstam<br />

morbror liggande<br />

bildas<br />

på sin linneduk,<br />

äv<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om<br />

som han avljud: kastat av<br />

eg-i<br />

sig,<br />

av<br />

och<br />

ágere<br />

bad gång<br />

’handla’<br />

på<br />

gång (=ändrad om kallt vokal vatt<strong>en</strong> som i verbbas<strong>en</strong>), han drack. vid-i M<strong>en</strong> av snart vidére drev 2 eldslågorna ’se’ (=förlängd och deras vo-<br />

förebådare, kal, dvs. svaveldoft<strong>en</strong>, pres<strong>en</strong>sstamm<strong>en</strong>s de andra på korta flykt<strong>en</strong> i och blir tvingade långt i honom i perfekt). att stiga upp.<br />

Stödjande Anmärkning. sig på två Ibland unga föreligger slavar över<strong>en</strong>sstämmelse reste han sig upp mellan m<strong>en</strong> föll perfektstam strax omkull och pres<strong>en</strong>s- ig<strong>en</strong>,<br />

förmodlig<strong>en</strong> stam (perfekt därför vert-i att han jämfört kvävdes med av pres<strong>en</strong>s d<strong>en</strong> tjocka vert-o rök<strong>en</strong> 3 ’vända’). och blev Jfr dock täppt personändelserna!<br />

i luftrör<strong>en</strong>, som<br />

hos honom av natur<strong>en</strong> var svaga och trånga och ofta inflammerade.<br />

För att bilda plusvamperfekt läggs till perfektstamm<strong>en</strong><br />

Då det åter blev ljus dag - det var d<strong>en</strong> tredje dag<strong>en</strong> efter d<strong>en</strong> som blev d<strong>en</strong> sista<br />

han -era- fick skåda jämte - fann de man normala hans kropp, personändelserna orörd och helt utan -m, yttre skada, -s, höljd -t, -mus, i de<br />

kläder -tis, som -nt: han observav-era-m hade burit. Där han ’jag låg hade var han observerat’ mera lik <strong>en</strong> sovande etc. än <strong>en</strong> död…<br />

60 61<br />

61

En skoldag. Ur <strong>en</strong> s<strong>en</strong>antik nybörjar<strong>bok</strong><br />

Om metoderna för nybörjarundervisning under s<strong>en</strong>antik<strong>en</strong> kan följande stycke ge <strong>en</strong><br />

föreställning. Det är sammanställt ur <strong>en</strong> s<strong>en</strong>antik läse<strong>bok</strong> med parallell grekisk och<br />

<strong>latin</strong>sk text för användning i både det <strong>en</strong>a och det andra språket.<br />

3<br />

6<br />

9<br />

Vigilavi de somno. Deposui albam pa<strong>en</strong>ulam. Accepi<br />

tunicam. Processi de cubículo cum paedagógo.<br />

Par<strong>en</strong>tes salutavi et basiavi et sic desc<strong>en</strong>di de domo.<br />

Abii in scholam, dixi: ’Ave magister!’ Magister resalutavit:<br />

’Avéte discipuli!’ Ego dictatum excepi, pertransii<br />

comm<strong>en</strong>taria, interrogatus respondi, declinavi. Post<br />

haec magister nos dimisit ad prandium. Dimissus v<strong>en</strong>i<br />

domum. Accepi inter alia olivas et caseum. Bibi<br />

aquam frígidam. Post prandium redii in scholam.<br />

vígilo, 1 vaka, vakna dictatum perfekt particip, N<br />

somnus, i M sömn dikterat, ’det som dikterats’<br />

de-póno, -pósui 3 lägga av ex-cipio, -cepi 3 taga upp,<br />

albus, a, um vit mottaga<br />

pa<strong>en</strong>ula, ae F kappa, nattskjorta per-transeo, -ii, -ire (oregelb.)<br />

accipio, accepi 3B ta emot, få gå ig<strong>en</strong>om<br />

tunica, ae F klädnad, ’kläder’ comm<strong>en</strong>tarium, ii N komm<strong>en</strong>tar<br />

pro-cedo, -cessi 3 gå fram, interrogatus, a, um tillfrågad,<br />

gå ut perfekt particip ’när jag tillfrågats’<br />

cubículum, i N sovrum re-spondeo, -spondi 2 svara<br />

paedagógus, i M ledsagare déclino 1 böja (substantiv)<br />

par<strong>en</strong>tes (3 dekl., ack. plur.) post haec efter detta<br />

föräldrar, jfr <strong>en</strong>g. par<strong>en</strong>ts dimitto, -misi 3 skicka iväg<br />

salúto 1 hälsa på, säga farväl till prandium, i N lunch<br />

basio 1 kyssa dimissus, a, um skickad i väg<br />

sic så perfekt particip ’när jag skickats...’<br />

de-sc<strong>en</strong>do, -sc<strong>en</strong>di 3 gå ner, domum (riktningsack.) hem<br />

bege sig inter (prep m. ack.) bland<br />

de domo hemifrån oliva, ae F oliv<br />

áb-eo, -ii, -íre (oregelb.) gå i väg caseus, i M ost, ty. Käse<br />

dico, dixi 3 säga bibo, bibi 3 dricka<br />

ave, avete var hälsad(e) frígidus, a, um kall<br />

resalúto 1 hälsa tillbaka réd-eo, -ii, -íre (oregelb.) gå<br />

dicto 1 diktera tillbaka, återvända<br />

62<br />

62

En skoldag. Ur <strong>en</strong> s<strong>en</strong>antik nybörjar<strong>bok</strong><br />

Om metoderna för nybörjarundervisning under s<strong>en</strong>antik<strong>en</strong> kan följande stycke ge <strong>en</strong><br />

föreställning. Det är sammanställt ur <strong>en</strong> s<strong>en</strong>antik läse<strong>bok</strong> med parallell grekisk och<br />

<strong>latin</strong>sk text för användning i både det <strong>en</strong>a och det andra språket.<br />

3<br />

6<br />

9<br />

Vigilavi de somno. Deposui albam pa<strong>en</strong>ulam. Accepi<br />

tunicam. Processi de cubículo cum paedagógo.<br />

Par<strong>en</strong>tes salutavi et basiavi et sic desc<strong>en</strong>di de domo.<br />

Abii in scholam, dixi: ’Ave magister!’ Magister resalutavit:<br />

’Avéte discipuli!’ Ego dictatum excepi, pertransii<br />

comm<strong>en</strong>taria, interrogatus respondi, declinavi. Post<br />

haec magister nos dimisit ad prandium. Dimissus v<strong>en</strong>i<br />

domum. Accepi inter alia olivas et caseum. Bibi<br />

aquam frígidam. Post prandium redii in scholam.<br />

vígilo, 1 vaka, vakna dictatum perfekt particip, N<br />

somnus, i M sömn dikterat, ’det som dikterats’<br />

de-póno, I dag<strong>en</strong>s -pósui Pompeji 3 kan lägga man av på nytt ex-cipio, vandra längs -cepi gatorna 3 taga och ta upp, sig över<br />

albus, med hjälp a, um av vit övergångsst<strong>en</strong>arna. mottaga<br />

pa<strong>en</strong>ula, ae F kappa, nattskjorta per-transeo, -ii, -ire (oregelb.)<br />

accipio, accepi 3B ta emot, få gå ig<strong>en</strong>om<br />

tunica, ae F klädnad, ’kläder’ comm<strong>en</strong>tarium, ii N komm<strong>en</strong>tar<br />

pro-cedo, -cessi 3 gå fram, interrogatus, a, um tillfrågad,<br />

gå ut perfekt particip ’när jag tillfrågats’<br />

cubículum, i N sovrum re-spondeo, -spondi 2 svara<br />

paedagógus, i M ledsagare déclino 1 böja (substantiv)<br />

par<strong>en</strong>tes (3 dekl., ack. plur.) post haec efter detta<br />

föräldrar, jfr <strong>en</strong>g. par<strong>en</strong>ts dimitto, -misi 3 skicka iväg<br />

salúto 1 hälsa på, säga farväl till prandium, i N lunch<br />

basio 1 kyssa dimissus, a, um skickad i väg<br />

sic så perfekt particip ’när jag skickats...’<br />

de-sc<strong>en</strong>do, -sc<strong>en</strong>di 3 gå ner, domum (riktningsack.) hem<br />

bege sig inter (prep m. ack.) bland<br />

de domo hemifrån oliva, ae F oliv<br />

áb-eo, -ii, -íre (oregelb.) gå i väg caseus, i M ost, ty. Käse<br />

dico, dixi 3 säga bibo, bibi 3 dricka<br />

ave, avete var hälsad(e) frígidus, a, um kall<br />

resalúto Pompeji. 1 St<strong>en</strong>lagd hälsa tillbaka gata med hjulspår, réd-eo, gångstråk -ii, och -íre övergångsst<strong>en</strong>ar. (oregelb.) gå De<br />

dicto s<strong>en</strong>are 1 diktera korsar gatan med jämna mellanrum. tillbaka, Notera återvända hjulspår<strong>en</strong>.<br />

62 63<br />

63

D<strong>en</strong> privata ingång<strong>en</strong> från trädgård<strong>en</strong> till ’Villa Poppaea’, ett magnifikt<br />

sommarpalats i Oplontis i närhet<strong>en</strong> av Herculaneum. Palatset har trolig<strong>en</strong><br />

tillhört Poppaea, andra hustru till Nero (kejsare 54-68 e.Kr.).<br />

Oplontis. I Villa Poppaea finns många väggfresker, bl.a. d<strong>en</strong>na med<br />

teatermask och påfågel.<br />

64<br />

64

Perfekt particip<br />

Det sv<strong>en</strong>ska språket har fyra temaformer för sina verb: infinitiv<br />

(t.ex. måla), imperfekt (målade), supinum (har målat*) och perfekt<br />

particip (är målad/målat).<br />

*I sv<strong>en</strong>skan används supinum tillsammans med hjälpverb<strong>en</strong> ’har, hade’ för att bilda<br />

tempus perfekt och pluskvamperfekt, t.ex. har målat, hade målat.<br />

I <strong>latin</strong>et bildas perfekt particip g<strong>en</strong>om att till verbstamm<strong>en</strong><br />

läggs -t (i <strong>en</strong>staka fall -it-) eller -s- (vid verbstammar på -d eller<br />

-t). Till d<strong>en</strong>na perfektparticipstam läggs sedan de vanliga kasusändelserna<br />

<strong>en</strong>ligt 1:a och 2:a deklinationerna (-us, -a, -um etc.).<br />

I föregå<strong>en</strong>de <strong>latin</strong>ska textstycke har du för verbet interrogare<br />

’tillfråga’ mött dess perfekt particip i maskulinum nominativ<br />

interrogatus ’tillfrågad’, ’som tillfrågats …’ Detta particip kan<br />

också återges med olika bisatser, t.ex. ’när/om/eftersom han<br />

hade tillfrågats…’ (’har’ eller ’hade tillfrågats’ är bero<strong>en</strong>de av om<br />

D<strong>en</strong> skildring<strong>en</strong> privata ingång<strong>en</strong> gäller från nutid trädgård<strong>en</strong> eller dåtid). till ’Villa Det Poppaea’, viktiga i ett sammanhanget magnifikt<br />

sommarpalats är att komma i Oplontis ihåg att i närhet<strong>en</strong> perfekt av particip Herculaneum. är <strong>en</strong> passiv Palatset form. har trolig<strong>en</strong><br />

tillhört Poppaea, andra hustru till Nero (kejsare 54-68 e.Kr.).<br />

Ta tema på <strong>latin</strong>ska verb!<br />

Ett <strong>latin</strong>skt verbtema har fyra verbformer:<br />

Pres<strong>en</strong>s indikativ första person<br />

Perfekt indikativ första person<br />

Perfekt particip i neutrum<br />

Pres<strong>en</strong>s infinitiv<br />

Nu ska vi ta tema på några verb (notera hur perfektstamm<strong>en</strong> bildats):<br />

saluto, saluta-v-i, salutatum, salutare 1 hälsa (-v-)<br />

basio, basia-v-i, basiatum, basiare 1 kyssa (-v-)<br />

dico, dixi (

3:e deklination<strong>en</strong>:<br />

sol Mask., lex Fem., nom<strong>en</strong> Neutr.<br />

alla i singularis<br />

Nominativ singularis bildas för substantiv i maskulinum och<br />

femininum anting<strong>en</strong> utan ändelse (konsonantstam som sol M<br />

’sol’) eller med tillägg av ändels<strong>en</strong> -s (konsonantstam som lex

3:e deklination<strong>en</strong>:<br />

sol Mask., lex Fem., nom<strong>en</strong> Neutr.<br />

alla i singularis<br />

Adjektiv som tillhör 1:a och 2:a deklinationerna (t.ex. bonus, a,<br />

um ’god’) behåller sin deklarationstillhörighet äv<strong>en</strong> om<br />

adjektivet kombineras med ett substantiv som tillhör 3:e<br />

deklination<strong>en</strong>. Exempel: sol magnus, lex bona, nom<strong>en</strong> pulchrum ’<strong>en</strong><br />

stor sol, <strong>en</strong> god lag, ett vackert namn’. Omvänt gäller att adjektiv<br />

som tillhör 3:e deklination<strong>en</strong> (t.ex. omnis, omne ’all, hel, varje’)<br />

Nominativ fortfarande singularis tillhör bildas d<strong>en</strong>na, för äv<strong>en</strong> substantiv om det i kombineras maskulinum med och ett<br />

femininum substantiv anting<strong>en</strong> som tillhör utan 1:a ändelse eller 2:a (konsonantstam deklination<strong>en</strong>. som Exempel: sol M<br />

’sol’) murus eller omnis, med tillägg planta av omnis, ändels<strong>en</strong> vinum -s omne (konsonantstam ’varje mur, som varje lex

I det följande ges exempel på adjektiv efter 3:e deklination<strong>en</strong>.<br />

Huvudtyp är adjektiv som omnis M, omnis F, omne N ’all, hel,<br />

varje’. Några av adjektiv<strong>en</strong> efter 3:e deklination<strong>en</strong> har emellertid i<br />

nominativ singularis <strong>en</strong> och samma form för maskulinum,<br />

femininum och neutrum, t. ex. felix (MFN), g<strong>en</strong>. felícis ’lycklig’,<br />

sapi<strong>en</strong>s (MFN), g<strong>en</strong>. sapi<strong>en</strong>tis ’vis’. Samma böjning som för sapi<strong>en</strong>s<br />

gäller för pres<strong>en</strong>s particip, som bildas med -(e)nt- lagt till verbstamm<strong>en</strong>.<br />

Till -nt läggs i nominativ singularis s och g<strong>en</strong>om<br />

assimilation faller pres<strong>en</strong>sparticipstamm<strong>en</strong>s t före nominativ<strong>en</strong>s s:<br />

emigrans (ur *emigrant-s), g<strong>en</strong>. emigrant-is ’emigrant’.<br />

Regnum animale. Mare rubrum. Pactum turpe. Vetus<br />

Testam<strong>en</strong>tum. Violam tricolórem quaero. Linnea boreális<br />

est pulchra. Hepáticam nóbilem et taráxacum vulgare<br />

video. Homo sapi<strong>en</strong>s. Púlicem irritantem non amo.<br />

regnum, i N rike quaero 3 söka, leta efter<br />

animalis, e adj. djur- borealis, e nordlig<br />

ruber, rubra, rubrum röd hepática, ae F’leverlikt blomster’<br />

pactum, i N över<strong>en</strong>skommelse nóbilis, e hep. nob.=’blåsippa’<br />

turpis, e skamlig taráxacum, i N ’maskros’<br />

vetus MFN g<strong>en</strong>. véteris gammal vulgaris, e allmän, vanlig<br />

testam<strong>en</strong>tum, i N testam<strong>en</strong>t homo, hóminis M människa<br />

víola, ae F viol sapi<strong>en</strong>s MFN g<strong>en</strong>. sapi<strong>en</strong>tis vis<br />

trícolor adj. M F N, óris pulex, púlicis M loppa<br />

trefärgad, viola tricol.’styvmorsviol’ irríto 1 reta, irritera<br />

Lånord i sv<strong>en</strong>skan från 3:e deklination<strong>en</strong><br />

1. nominativform<strong>en</strong>: lapis (st<strong>en</strong>), index (register), festivitas (festlighet),<br />

rektor, lektor, professor, sponsor och tempus, g<strong>en</strong>us, opus, exam<strong>en</strong>, diktam<strong>en</strong>,<br />

ursprunglig<strong>en</strong> grekiska substantiv som psoriasis, nemesis, hybris samt<br />

<strong>latin</strong>ska adjektiv som rudis ’oerfar<strong>en</strong>, oskicklig’, vilka påverkat oss till<br />

nybildningar som skakis, poppis, sotis etc. samt till ännu fler substantivnybildningar<br />

vaktis, kompis, lantis, godis, funkis, kondis m.fl.<br />

2. böjningsstamm<strong>en</strong>: front (av frons, front-is = panna, framsida), part<br />

(av pars, part-is = del) och region, legion, repetition, station, variation,<br />

pulver, substantiv som pest (av pest-is), post (av post-is) eller fossil (av<br />

fossíl-e), mineral (av mineral-e) samt adjektiv som grav (av gravis, e),<br />

trist, servil, legal, gracil m.fl.<br />

68<br />

68

I det följande ges exempel på adjektiv efter 3:e deklination<strong>en</strong>.<br />

Huvudtyp är adjektiv som omnis M, omnis F, omne N ’all, hel,<br />

varje’. Några av adjektiv<strong>en</strong> efter 3:e deklination<strong>en</strong> har emellertid i<br />

nominativ singularis <strong>en</strong> och samma form för maskulinum,<br />

femininum och neutrum, t. ex. felix (MFN), g<strong>en</strong>. felícis ’lycklig’,<br />

sapi<strong>en</strong>s (MFN), g<strong>en</strong>. sapi<strong>en</strong>tis ’vis’. Samma böjning som för sapi<strong>en</strong>s<br />

gäller för pres<strong>en</strong>s particip, som bildas med -(e)nt- lagt till verbstamm<strong>en</strong>.<br />

Till -nt läggs i nominativ singularis s och g<strong>en</strong>om<br />

assimilation faller pres<strong>en</strong>sparticipstamm<strong>en</strong>s t före nominativ<strong>en</strong>s s:<br />

emigrans (ur *emigrant-s), g<strong>en</strong>. emigrant-is ’emigrant’.<br />

Regnum animale. Mare rubrum. Pactum turpe. Vetus<br />

Testam<strong>en</strong>tum. Violam tricolórem quaero. Linnea boreális<br />

est pulchra. Hepáticam nóbilem et taráxacum vulgare<br />

video. Homo sapi<strong>en</strong>s. Púlicem irritantem non amo.<br />

regnum, i N rike quaero 3 söka, leta efter<br />

animalis, e adj. djur- borealis, e nordlig<br />

ruber, rubra, rubrum röd hepática, ae F’leverlikt blomster’<br />

pactum, i N över<strong>en</strong>skommelse nóbilis, e hep. nob.=’blåsippa’<br />

turpis, e skamlig taráxacum, i N ’maskros’<br />

vetus MFN g<strong>en</strong>. véteris gammal vulgaris, e allmän, vanlig<br />

testam<strong>en</strong>tum, i N testam<strong>en</strong>t homo, hóminis M människa<br />

víola, ae F viol sapi<strong>en</strong>s MFN g<strong>en</strong>. sapi<strong>en</strong>tis vis<br />

trícolor adj. M F N, óris pulex, púlicis M loppa<br />

trefärgad, viola tricol.’styvmorsviol’ irríto 1 reta, irritera<br />

Lånord i sv<strong>en</strong>skan från 3:e deklination<strong>en</strong><br />

1. nominativform<strong>en</strong>: lapis (st<strong>en</strong>), index (register), festivitas (festlighet),<br />

rektor, lektor, professor, sponsor och tempus, g<strong>en</strong>us, opus, exam<strong>en</strong>, diktam<strong>en</strong>,<br />

ursprunglig<strong>en</strong> grekiska substantiv som psoriasis, nemesis, hybris samt<br />

<strong>latin</strong>ska adjektiv som rudis ’oerfar<strong>en</strong>, oskicklig’, vilka påverkat oss till<br />

nybildningar som skakis, poppis, sotis etc. samt till ännu fler substantivnybildningar<br />

vaktis, kompis, lantis, godis, funkis, kondis m.fl.<br />

2. böjningsstamm<strong>en</strong>: front (av frons, front-is = panna, framsida), part<br />

(av pars, part-is = del) och region, legion, repetition, station, variation,<br />

pulver, substantiv som pest (av pest-is), post (av post-is) eller fossil (av<br />

fossíl-e), I hus<strong>en</strong> mineral i Pompeji (av finner mineral-e) man väggmålningar samt adjektiv som som är grav gjorda (av med gravis, känsla e), för<br />

trist, perspektivet servil, legal, och gracil fortfarande m.fl. sprakar av färg.<br />

68 69<br />

69

Nu som då är gatan i Herculaneum <strong>en</strong> mötesplats.<br />

Vi känner fortfarande kraft<strong>en</strong> hos gestalt<strong>en</strong> i golvmosaik<strong>en</strong> i ett bad i<br />

Herculaneum.<br />

70<br />

70

Vi avslutar med återstå<strong>en</strong>de två kasus, nämlig<strong>en</strong> dativ och<br />

ablativ singularis av 3:e deklination<strong>en</strong> (subst., adj.):<br />

Sing. M F MF (adj.) N N (adj.)<br />

Nom. sol sol lex lag omnis all nom<strong>en</strong> namn omne allt<br />

G<strong>en</strong>. solis legis omnis nominis omnis<br />

Ack. solem legem omnem nom<strong>en</strong> omne<br />

Dat.<br />

Abl.<br />

soli<br />

sole<br />

legi<br />

lege<br />

omni<br />

nihil inget elephantus, i M elefant<br />

sub prep. m. abl. under Pyrrhus, i kung i Epirus<br />

sol, solis M sol magnitudo, údinis F storlek<br />

novus, a, um ny terreo 2 skrämma, förskräcka<br />

miser, era, erum olycklig m<strong>en</strong>s, m<strong>en</strong>tis F sinne, själ<br />

felix M F N, felícis lycklig sanus, a, um sund<br />

brevis, e kort corpus, córporis N kropp<br />

nullus, a, um ing<strong>en</strong> omnis, e all, varje<br />

Vi<br />

sine<br />

känner<br />

prep.<br />

fortfarande<br />

m. abl. utan<br />

kraft<strong>en</strong> hos gestalt<strong>en</strong><br />

pars,<br />

i golvmosaik<strong>en</strong><br />

partis F del<br />

i ett bad i<br />

exceptio, ónis F undantag<br />

Herculaneum.<br />

beatus, a, um lycklig<br />

70 71<br />

71<br />

nomini<br />

nomine<br />

omni<br />

3:e deklination<strong>en</strong>s substantiv och adjektiv har för dativ<br />

singularis ändels<strong>en</strong> -i (jfr soli, legi, nomini, omni).<br />

3:e deklination<strong>en</strong>s konsonantstammar har för ablativ<br />

singularis ändels<strong>en</strong> -e. I-stammar (t.ex. mare, is N ’hav’) och<br />

adjektiv i grundform har däremot för ablativ ordslutet -i, dvs. -i<br />

såväl i dativ som i ablativ.<br />

Kasus dativ anger åt, till eller för vem handling<strong>en</strong> i sats<strong>en</strong> sker:<br />

Jag ger <strong>en</strong> <strong>bok</strong> åt professorn (dativobjekt/indirekt objekt).<br />

Nu som Kasus då är gatan ablativ i Herculaneum förekommer <strong>en</strong> efter mötesplats. vissa prepositioner (se s. 27).<br />

Ablativ utan preposition återges oftast med ett sv<strong>en</strong>skt<br />

prepositionsuttryck, t.ex. ’med, g<strong>en</strong>om’ eller ’i, på’, i vissa<br />

sammanhang ’från’. Sammanhanget avgör oftast om substantivet<br />

eller adjektivet i d<strong>en</strong> <strong>latin</strong>ska text<strong>en</strong> står i dativ eller ablativ.<br />

Nihil sub sole novum<br />

Est vita misero longa, felici brevis. Nulla regula sine<br />

exceptione. Elephanti Pyrrhi regis Romanos magnitudine<br />

terrebant. M<strong>en</strong>s sana in corpore sano. Nihil est ab omni<br />

parte beatum.

Phaedrus, <strong>en</strong> berömd fabeldiktare<br />

Man har tillskrivit d<strong>en</strong> grekiske slav<strong>en</strong> Aisopos - han levde i början av<br />

500-talet f.Kr. - <strong>en</strong> mängd fabler. Djurfabeln som litterär g<strong>en</strong>re är mycket<br />

gammal. D<strong>en</strong> har liksom andra folksagor vandrat från land till land.<br />

Fabeln är allegorisk, dvs. d<strong>en</strong> säger något annat än det som berättas.<br />

Varje djur som uppträder i fablerna är <strong>en</strong> repres<strong>en</strong>tant för sin art och <strong>en</strong><br />

företrädare för någon viss eg<strong>en</strong>skap. Fabelns händelser och samtal har<br />

oftast <strong>en</strong> tillspetsad form:<br />

Räv<strong>en</strong> och druvorna<br />

En hungrig räv sökte nå några druvor på <strong>en</strong> högt beläg<strong>en</strong><br />

vinstock och hoppade av alla krafter för att kunna plocka dem.<br />

När räv<strong>en</strong> inte kunde komma åt dem, sade d<strong>en</strong> på väg därifrån:<br />

”De är inte mogna än, jag vill inte plocka några sura.”<br />

De som med ord förringar vad de ej förmår,<br />

må taga åt sig d<strong>en</strong>na fabels innehåll.<br />

Hund<strong>en</strong> och köttstycket<br />

D<strong>en</strong> mister lätt sitt eget, som till andras trår:<br />

En hund sam med ett stycke kött över <strong>en</strong> flod<br />

och fick i vattnet se sin eg<strong>en</strong> spegelbild.<br />

Han trodde att <strong>en</strong> annan hund bar bort sitt rov<br />

och ville ta det. M<strong>en</strong> hans glupskhet kom på skam,<br />

ty han blev av med stycket, som han redan bar,<br />

och nådde inte det han ville komma åt.<br />

Fabeldiktning<strong>en</strong> vandrade tidigt över från grekerna till romarna. D<strong>en</strong><br />

skulle komma att få <strong>en</strong> stor roll i d<strong>en</strong> europeiska litteratur<strong>en</strong>. Vi möter<br />

fabeldiktning<strong>en</strong> i romersk litteratur hos författare som Horatius. I t.ex.<br />

Horatius' Epistlar får vi höra om räv<strong>en</strong> som avböjer det sjuka lejonets<br />

invit att stiga in i kulan, därför att lejonet ätit upp alla besökare: Vestigia<br />

terr<strong>en</strong>t …(Spår<strong>en</strong> förskräcker: alla leder in m<strong>en</strong> inga ut). I De arte poetica<br />

har Horatius lyckats konc<strong>en</strong>trera fabeln om Berget som födde <strong>en</strong> råtta<br />

till <strong>en</strong> <strong>en</strong>da hexameterrad om fem ord: Párturiúnt montés, nascétur rídiculús<br />

mus (Berg<strong>en</strong> ligger i födslovånda, m<strong>en</strong> vad som kommer att födas är bara<br />

<strong>en</strong> löjlig råtta).<br />

Under första århundradet efter Kristus fick Rom sin eg<strong>en</strong> store<br />

fabeldiktare, Phaedrus. Sina fabler publicerade han i flera omgångar<br />

under Tiberius, Caligulas och möjlig<strong>en</strong> Claudius regeringar. Det var<br />

ing<strong>en</strong> tillfällighet att både Aisopos och Phaedrus hade varit slavar och<br />

blev fabeldiktare. Fablerna för inte sällan de förtrycktas talan mot de<br />

mäktiga och starka. Nästan som <strong>en</strong> programförklaring börjar rad<strong>en</strong> av<br />

fabler hos Phaedrus med sagan om Lupus et agnus ’Varg<strong>en</strong> och lammet’.<br />

72<br />

72

Phaedrus, Lupus et <strong>en</strong> agnus berömd fabeldiktare<br />

Man har Quondam tillskrivit d<strong>en</strong> lupus grekiske et agnus slav<strong>en</strong> Aisopos ad eundem - han levde rivum i början v<strong>en</strong>érunt. av<br />

500-talet Superius f.Kr. - <strong>en</strong> lupus mängd stabat, fabler. Djurfabeln agnus inferius. som litterär Lupus g<strong>en</strong>re är ímprobus, mycket<br />

gammal. 3 causam D<strong>en</strong> har iurgii liksom quaer<strong>en</strong>s, andra folksagor dixit: vandrat ‘Cur aquam från land<br />

turbul<strong>en</strong>tam<br />

till land.<br />

Fabeln är allegorisk, dvs. d<strong>en</strong> säger något annat än det som berättas.<br />

facis mihi bib<strong>en</strong>ti?’ Agnus verbis lupi perterritus<br />

Varje djur som uppträder i fablerna är <strong>en</strong> repres<strong>en</strong>tant för sin art och <strong>en</strong><br />

företrädare respondit: för någon viss ‘Quomodo eg<strong>en</strong>skap. Fabelns possum, händelser lupe, och id samtal facere? har<br />

oftast 6 <strong>en</strong> Aqua tillspetsad <strong>en</strong>im form: a te ad me fluit.’ Lupus veris verbis agni<br />

repulsus dixit: ‘At tu ante sex m<strong>en</strong>ses mihi male-<br />

Räv<strong>en</strong> och druvorna<br />

dixisti.’ Agnus timore trem<strong>en</strong>s respondit: ‘Sed tum<br />

En hungrig räv sökte nå några druvor på <strong>en</strong> högt beläg<strong>en</strong><br />

9 nondum natus eram.’ Lupus iratus dixit: ‘Pater<br />

vinstock och hoppade av alla krafter för att kunna plocka dem.<br />

När räv<strong>en</strong><br />

certe<br />

inte<br />

tuus<br />

kunde<br />

mihi<br />

komma<br />

maledixit’.<br />

åt dem, sade<br />

Et<br />

d<strong>en</strong><br />

ita<br />

på<br />

correptum<br />

väg därifrån:<br />

agnum<br />

”De är<br />

miserum laceravit.<br />

inte mogna än, jag vill inte plocka några sura.”<br />

De lupus, som med i M ord varg förringar vad de ej fluo, förmår, fluxi, - 3 flyta<br />

må agnus, taga åt sig i M d<strong>en</strong>na lamm fabels innehåll. repello, réppuli, repulsum 3<br />

quondam <strong>en</strong> gång driva tillbaka, repulsus vederlagd<br />

Hund<strong>en</strong> och köttstycket<br />

eun-dem sing. ack. M ’samma’ (’av de sanna ord<strong>en</strong> från lammet’)<br />

D<strong>en</strong> mister lätt sitt eget, som till andras trår:<br />

En<br />

rivus,<br />

hund sam<br />

i M bäck,<br />

med ett<br />

å<br />

stycke kött över<br />

at<br />

<strong>en</strong><br />

m<strong>en</strong><br />

flod<br />

och<br />

v<strong>en</strong>io,<br />

fick i vattnet<br />

v<strong>en</strong>i, v<strong>en</strong>tum<br />

se sin eg<strong>en</strong><br />

4 komma<br />

spegelbild.<br />

ante (prep. m. ack.) sex m<strong>en</strong>ses<br />

Han<br />

superius<br />

trodde att<br />

högre<br />

<strong>en</strong> annan<br />

upp (adv.i komparativ)<br />

hund bar bort<br />

(m<strong>en</strong>sis,<br />

sitt rov<br />

is) ’för sex månader sedan’<br />

och sto, ville steti, ta det. statum M<strong>en</strong> hans 1 stå glupskhet male-dico, kom på skam, -dixi, -dictum 3<br />

ty han inferius blev av lägre med ner stycket, (adv. i komparativ) som han tala redan illa, bar, m. dat. om någon<br />

och ím-probus, nådde inte det a, um han elak ville komma åt. timor, óris M fruktan<br />

causa, ae F orsak tremo, tremui, - 3 darra, timore<br />

iurgium, Fabeldiktning<strong>en</strong> i N gräl, vandrade<br />

iurgii objektiv<br />

tidigt över trem<strong>en</strong>s från grekerna (’darrande till romarna. av fruktan’) D<strong>en</strong><br />

skulle komma att få <strong>en</strong> stor roll i d<strong>en</strong> europeiska litteratur<strong>en</strong>. Vi möter<br />

g<strong>en</strong>. till causam (’orsak till gräl’) respondeo, respondi, respon-<br />

fabeldiktning<strong>en</strong> i romersk litteratur hos författare som Horatius. I t.ex.<br />

Horatius'<br />

quaero,<br />

Epistlar<br />

quaesívi,<br />

får vi<br />

quaesítum<br />

höra om räv<strong>en</strong><br />

3 sum som 2 avböjer svara det sjuka lejonets<br />

invit söka; att stiga quaer<strong>en</strong>s in i kulan, pres. part., därför se att s. lejonet 68 nondum ätit upp (adv.) alla besökare: ännu icke Vestigia<br />

terr<strong>en</strong>t cur? …(Spår<strong>en</strong> varför? förskräcker: alla leder in natus, m<strong>en</strong> inga a, um ut). född I De arte poetica<br />

har turbul<strong>en</strong>tus, Horatius lyckats a, konc<strong>en</strong>trera um grumlig fabeln iratus, om Berget a, um som vred, födde arg <strong>en</strong> råtta<br />

till facio, <strong>en</strong> <strong>en</strong>da feci, hexameterrad factum 3B om göra fem ord: iratus Párturiúnt står montés, som predikativt nascétur rídiculús attr.<br />

mus bibo, (Berg<strong>en</strong> bibi, ligger - 3 i födslovånda, dricka, bib<strong>en</strong>ti m<strong>en</strong> vad pater, som kommer patris M att fader födas är bara<br />

<strong>en</strong> löjlig råtta).<br />

pres. part. som hör till mihi certe (adv. till certus) säkert<br />

Under första århundradet efter Kristus fick Rom sin eg<strong>en</strong> store<br />

fabeldiktare, per-terreo, Phaedrus. -terrui, Sina -térritum fabler publicerade ita så han i flera omgångar<br />

under 2 förskräcka; Tiberius, Caligulas verbis orsaksabl. och möjlig<strong>en</strong> cor-ripio, Claudius -ripui, regeringar. -reptum Det var 3B<br />

ing<strong>en</strong> quomodo tillfällighet på att vilket både sätt, Aisopos hur och gripa Phaedrus tag i, hade correptum varit slavar hör till och<br />

blev id fabeldiktare. detta Fablerna för inte sällan agnum: de förtrycktas lammet sedan talan det mot gripits de<br />

mäktiga <strong>en</strong>im och ty, starka. ju, nämlig<strong>en</strong> Nästan som <strong>en</strong> programförklaring lácero 1 sönderslita börjar rad<strong>en</strong> av<br />

fabler hos Phaedrus med sagan om Lupus et agnus ’Varg<strong>en</strong> och lammet’.<br />

72 73<br />

73

Catullus och hans dikter till Lesbia<br />

Gaius Valerius Catullus föddes omkring år 87 f.Kr i Verona.<br />

Han begav sig vid unga år till Rom. Där träffade han Lesbia,<br />

<strong>en</strong>ligt <strong>en</strong> antik författare id<strong>en</strong>tisk med d<strong>en</strong> berömde konsuln<br />

Metellus Celers maka Clodia – <strong>en</strong> moraliskt frigjord, intellig<strong>en</strong>t<br />

och vacker kvinna, betydligt äldre än Catullus själv. Hon väckte<br />

hos honom all d<strong>en</strong> kärlek hans lidelsefulla natur var mäktig, och<br />

hon inspirerade honom till några av de finaste dikter d<strong>en</strong><br />

romerska litteratur<strong>en</strong> har. Det är dikter som beskriver Catullus<br />

eg<strong>en</strong> situation och med dem skapar han något nytt i d<strong>en</strong><br />

romerska litteratur<strong>en</strong>. Endast några få år varade Catullus och<br />

Lesbias kärleksförbindelse. D<strong>en</strong> slutliga brytning<strong>en</strong> skakade<br />

honom djupt.<br />

Catullus skaldebana blev inte lång. Ett par år efter <strong>en</strong> resa till<br />

Bithyni<strong>en</strong> för att besöka sin brors grav avled han i Rom, bara<br />

något över 30 år gammal.<br />

Catullus dikter har översatts av Gunnar Harding och Tore<br />

Janson i ’Catullus. Dikter om kärlek och hat’ (2007):<br />

Ille mi par esse deo videtur<br />

D<strong>en</strong>ne är för mig som <strong>en</strong> gudars like,<br />

ja, hans lycka är kanske ännu större,<br />

han som ständigt får sitta tätt intill dig,<br />

se dig och höra<br />

skrattets ljuva klang, det som rövar från mig<br />

allt förnuft och vett, ty när jag får se dig<br />

blir jag mållös, Lesbia; djupt i hals<strong>en</strong><br />

stockar sig röst<strong>en</strong>,<br />

tungan domnar bort och g<strong>en</strong>om mitt inre<br />

ilar lågor fram och i örat ringer<br />

dova klockors klang medan nattligt mörker<br />

ögat beslöjar.<br />

Sysslolöshet blir ditt fördärv, Catullus,<br />

sysslolöshet gör dig för vild och lössläppt,<br />

sysslolöshet störtade förr i gruset<br />

kungar och städer.<br />

74<br />

74

Da mi basia mille, deinde c<strong>en</strong>tum,<br />

Catullus och hans dikter till Lesbia<br />

dein mille altera, dein secunda c<strong>en</strong>tum,<br />

Gaius deinde Valerius usque altera Catullus mille, deinde föddes c<strong>en</strong>tum! omkring år 87 f.Kr i Verona.<br />

Han Låt begav oss, Lesbia, sig vid leva, unga låt oss år till älska! Rom. Där träffade han Lesbia,<br />

<strong>en</strong>ligt För <strong>en</strong> allt antik gammelmansgnäll författare id<strong>en</strong>tisk och gubbigt med struntprat d<strong>en</strong> berömde konsuln<br />

Metellus har vi inte Celers ett <strong>en</strong>da maka dyft Clodia till övers. – <strong>en</strong> moraliskt frigjord, intellig<strong>en</strong>t<br />

och Solar vacker kan kvinna, ju gå ner betydligt och komma äldre åter, än Catullus själv. Hon väckte<br />

hos m<strong>en</strong> honom när <strong>en</strong> all gång d<strong>en</strong> vår kärlek korta hans ljusglimt lidelsefulla slocknar natur var mäktig, och<br />

hon återstår inspirerade bara sömn honom och ändlöst till några mörker. av de finaste dikter d<strong>en</strong><br />

romerska Ge mig litteratur<strong>en</strong> tus<strong>en</strong>tals kyssar, har. sedan Det är hundra, dikter som beskriver Catullus<br />

eg<strong>en</strong> tus<strong>en</strong> situation ännu <strong>en</strong> och gång, med och sedan dem hundra, skapar han något nytt i d<strong>en</strong><br />

romerska s<strong>en</strong> då tus<strong>en</strong> litteratur<strong>en</strong>. ig<strong>en</strong>, och Endast sedan hundra. några få år varade Catullus och<br />

Lesbias S<strong>en</strong>, när kärleksförbindelse. tus<strong>en</strong>tals fler har räknats D<strong>en</strong> samman slutliga brytning<strong>en</strong> skakade<br />

honom skall vi djupt. blanda ihop dem, så att ing<strong>en</strong><br />

avundsjuk Catullus skaldebana sätter onda blev ögat inte på oss lång. Ett par år efter <strong>en</strong> resa till<br />

Bithyni<strong>en</strong> när han vet för våra att besöka kyssars sanna sin brors antal. grav avled han i Rom, bara<br />

ooOoo<br />

något över 30 år gammal.<br />

Vale, Catullus puella! dikter Iam Catullus har översatts obdurat. av Gunnar Harding och Tore<br />

Janson Catullus, i ’Catullus. stackars Dikter narr, nu om måste kärlek du och sluta hat’ (2007):<br />

och inse att det du har mistat är borta.<br />

Ille En mi par gång esse sk<strong>en</strong> deo ljusa videtur solar på d<strong>en</strong> väg där du<br />

D<strong>en</strong>ne kom är till för din mig älskarinna som <strong>en</strong> vart gudars hon dig like, ledde,<br />

ja, hans och mer lycka än är hon kanske har ing<strong>en</strong> ännu någonsin större, älskats.<br />

han Då som blev ständigt det många får sitta kärlekslekar tätt intill tillsammans dig,<br />

och hon se sa dig aldrig och nej höra till det du åtrådde.<br />

Så ljusa solar sk<strong>en</strong> för dig på d<strong>en</strong> tid<strong>en</strong>!<br />

skrattets Nu vill ljuva hon inte klang, längre det - som sluta rövar du också från mig<br />

allt att förnuft jaga d<strong>en</strong> och som vett, flyr, ty var när inte jag får olycklig. se dig<br />

blir Ryck jag mållös, upp dig Lesbia; nu, var djupt <strong>en</strong>vis, i tålig, hals<strong>en</strong> ståndaktig!<br />

stockar sig röst<strong>en</strong>, ooOoo<br />

tungan Quis domnar me uno vivit bort felicior? och g<strong>en</strong>om mitt inre<br />

ilar Om lågor någon fram någonsin och i örat får ringer d<strong>en</strong> lycka han längtat att uppnå,<br />

dova klockors fast utan klang hopp, medan skall hans nattligt själ fyllas mörker av jublande fröjd.<br />

Därför jublar ögat beslöjar. jag nu åt det som är mer värt än p<strong>en</strong>gar,<br />

Lesbia, detta att du vänder tillbaka till mig,<br />

Sysslolöshet vänder tillbaka blir ditt till mig, fördärv, som inte Catullus, har vågat att hoppas,<br />

sysslolöshet frivilligt gör kom dig du för till vild mig. och Bländvita, lössläppt, lysande dag!<br />

sysslolöshet Vem är mer störtade lycklig förr än jag, i gruset kan någon nu komma och säga<br />

att han kungar i livet och har städer. fått något han önskat sig mer?<br />

74 75<br />

75

Quod mulier dicit cupido amanti<br />

Ing<strong>en</strong> man hellre än mig - så säger d<strong>en</strong> kvinna jag älskar -<br />

vill hon till make ha, inte <strong>en</strong>s Jupiter själv.<br />

Säger hon - m<strong>en</strong> vad <strong>en</strong> kvinna till upptände älskar<strong>en</strong> säger<br />

skriv det i virvlande ström, skriv det i jagande vind.<br />

ooOoo<br />

Odi et amo<br />

Odi et amo. Quare id faciam, fortasse requiris.<br />

Nescio, sed fieri s<strong>en</strong>tio et excrucior.<br />

odi hata (<strong>en</strong>dast perf.-stam: eg. nescio 4 inte veta<br />

jag har fattat hat till = jag hatar) s<strong>en</strong>tio 4 känna, märka, med<br />

quare varför; faciam konjunktiv ack m. inf. fieri (pass. inf. till facio)<br />

i indirekt frågesats; facio 3B göra ’att det sker’, ’att det är så’<br />

fortasse adverb måhända ex-crucio 1 (crux, crucis F kors)<br />

re-quiro söka efter, fråga (efter) pina, plåga: här 1:a pers. passivum<br />

<strong>Läs</strong>tips<br />

Tore Janson, Romarinnor och romare. Wahlström & Widstrand<br />

2006 (i första hand poeterna Horatius och Iuv<strong>en</strong>alis)<br />

Att tänka på vid översättning av <strong>latin</strong>sk<br />

prosatext<br />

1. Sök inom varje sats alltid först predikatet, som oftast står sist<br />

i sats<strong>en</strong>.<br />

2. Hämta sedan från predikatet ledning för att finna subjektet,<br />

som ofta står i början av sats<strong>en</strong>.<br />

3. Plocka sedan ut övriga satsdelar med tanke på vilket kasus<br />

(ackusativ, dativ, ablativ) verbet styr och vilka ord som hör<br />

samman. I <strong>latin</strong> gäller att det är ordslutet (ändels<strong>en</strong>) som<br />

visar ordets funktion i sats<strong>en</strong>. I sv<strong>en</strong>skan betyder oftast<br />

ordföljd<strong>en</strong> mycket mer för sammanhanget än ändelserna.<br />

76<br />

76

Assimilation<br />

Quod mulier dicit cupido amanti<br />

Ing<strong>en</strong> Då man två eller hellre flera än ljud mig kommer - så säger i d<strong>en</strong> nära kvinna kontakt jag med älskar varandra, - kan<br />

det vill <strong>en</strong>a hon ljudet till make påverka ha, inte det <strong>en</strong>s andras Jupiter uttal. själv. D<strong>en</strong>na ljudanpassning<br />

Säger kallas hon för - m<strong>en</strong> assimilation vad <strong>en</strong> kvinna (ad ’till’ till + upptände similis ’lik’). älskar<strong>en</strong> I vanligt säger tal m<strong>en</strong><br />

inte skriv i skrift det i virvlande anpassar vi ström, ofta konsonanter skriv det i jagande utan att vind. vara medvetna<br />

om det. Vi säger vanlig<strong>en</strong> ooOoo ’less<strong>en</strong>’ och ’massäck’ m<strong>en</strong> vi skriver<br />

’leds<strong>en</strong>’ och ’matsäck’. Vi skriver ’handske’ och ’utländsk’ m<strong>en</strong><br />

Odi säger et amo ’hanske’ och ’utlänsk’. Vi säger ’snappt’ m<strong>en</strong> skriver<br />

Odi ’snabbt’. et amo. Quare id faciam, fortasse requiris.<br />

Nescio, sed fieri s<strong>en</strong>tio et excrucior.<br />

När <strong>en</strong> tonande konsonant (b, d, g eller v) direkt följs av ett<br />

odi tonlöst hata (<strong>en</strong>dast -t, förlorar perf.-stam: d<strong>en</strong> sin eg. stämbandston nescio 4 inte . veta D<strong>en</strong> assimileras, dvs.<br />

jag har fattat hat till =<br />

görs lik, och blir tonlös<br />

jag hatar)<br />

(dvs. blir s<strong>en</strong>tio p, t, 4 k känna, eller f). märka, I det följande med ges<br />

quare varför; faciam konjunktiv ack m. inf. fieri (pass. inf. till facio)<br />

några exempel på assimilation i både tal och skrift, nämlig<strong>en</strong><br />

i indirekt frågesats; facio 3B göra ’att det sker’, ’att det är så’<br />

fortasse adjektiv adverb i neutrum: måhända ex-crucio 1 (crux, crucis F kors)<br />

re-quiro död-t söka blir efter, ’dött’, fråga (efter) pina, plåga: här 1:a pers. passivum<br />

sned-t blir ’snett’,<br />

god-t blir ’gott’,<br />

substantivavledningar av verb:<br />

flyg-a: subst. *flyg-t blir ’flykt’,<br />

<strong>Läs</strong>tips jag-a: subst. *jag-t blir ’jakt’ (jfr dock ty. Jagd),<br />

Tore Janson, lov-a: subst. Romarinnor *löv-te och blir romare. ’löfte’, Wahlström & Widstrand<br />

2006 (i giv-a: första subst. hand *giv-t poeterna blir Horatius "(ut)gif-t" och (jfr Iuv<strong>en</strong>alis) <strong>en</strong>g. gift),<br />

Det förekommer också assimilation<br />

Att tänka till -l: subst. på *brud-lopp vid översättning blir ’bröllop’, av <strong>latin</strong>sk<br />

till -n: *kläd-ning blir ’klänning’.<br />

prosatext<br />

* formerna är <strong>en</strong> antag<strong>en</strong> utgångspunkt för de faktiskt förekommande formerna<br />

1. Sök inom varje sats alltid först predikatet, som oftast står sist<br />

I <strong>latin</strong>et återspeglar skrift<strong>en</strong> i regel uttalet. Från <strong>latin</strong>et har<br />

i sats<strong>en</strong>.<br />

sv<strong>en</strong>skan lånat ordgrupper som transkrib-era/transkrip-t-ion,<br />

2. Hämta sedan från predikatet ledning för att finna subjektet,<br />

ag-era/ak-t-ion, reg-era/rek-t-or.<br />

som ofta står i början av sats<strong>en</strong>.<br />

3. Plocka sedan ut övriga satsdelar med tanke på vilket kasus<br />

Assimilation möter vidare i lånord<strong>en</strong> diskut-era/diskus-s-ion<br />

(ackusativ, dativ, ablativ) verbet styr och vilka ord som hör<br />

(ur *diskut-s-ion), pat-i<strong>en</strong>t (lidande person)/pas-s-ion (ur *pat-<br />

samman. I <strong>latin</strong> gäller att det är ordslutet (ändels<strong>en</strong>) som<br />

s-ion = lidande, lidelse). Jämför slutlig<strong>en</strong> beträffande assimi-<br />

visar ordets funktion i sats<strong>en</strong>. I sv<strong>en</strong>skan betyder oftast<br />

lation lat. octo (i t.ex. oktober) med sv. åtta och it. otto och lat.<br />

ordföljd<strong>en</strong> mycket mer för sammanhanget än ändelserna.<br />

noct- (nocturne ’nattligt musikstycke’), sv. natt och it. notte.<br />

76 77<br />

77

Några <strong>latin</strong>ska prefix (notera assimilationerna!)<br />

ab- (abs-, a-) av-, abdikera avsäga sig, abstin<strong>en</strong>s avhållsamhet,<br />

bort-, från-<br />

aversion (eg. bortvändning) motvilja<br />

ad- (ac-, an-, at-, addera tillägga, acklamation, annektera tillägna<br />

as-) till-<br />

sig, attrahera tilldraga, assimilera tillikna, anpassa<br />

ante- före, framför antecipera ta ut i förväg, föregripa<br />

con- (com-, col-) kontrahera sammandra, komponera samman-<br />

sam(man)-, med-, (i)hop sätta, kollaboratör samarbetsman<br />

de- från, ned-, av- deportera bortföra, deponera nedlägga (i förvar),<br />

demilitarisera avmilitarisera<br />

dis- (dif-) isär-, bort-, distrahera dra åt olika håll, dissekera (eg. skära<br />

o-<br />

isär) sönderdela, differ<strong>en</strong>s särskillnad, dissonans<br />

ex/e ut-, avgång<strong>en</strong> exportera föra ut, extrahera dra ut, expansion<br />

utvidgning, evakuera utrymma, expresid<strong>en</strong>t<br />

in- (im-) i, in i invadera marschera in, inkludera (eg. innesluta),<br />

influ<strong>en</strong>s inflytande, importera bära in<br />

in- (im-, il-, ir-) inkonsekv<strong>en</strong>t, impopulär, illegal olaglig,<br />

o- (=negation) irrationell oförnuftig<br />

inter- mellan- internationell mellanfolklig, interv<strong>en</strong>era komma<br />

emellan, ingripa, intervall mellanrum<br />

ob- (op-, of-) mot-, obstruera göra motstånd, opponera (sig) mot-<br />

mitt emot<br />

sätta sig, offerera (eg. bära fram emot) erbjuda<br />

post- efter- postludium efterspel, postglacial efter istid<strong>en</strong><br />

prae- före, framför-, preposition eg. framförställning, prefix<br />

för-<br />

förstavelse, predestinerad förutbestämd<br />

pro- fram(åt)-, progressiv framåtsträvande, producera fram-<br />

-vänlig<br />

bringa, propeller framdrivare, proamerikansk<br />

re- tillbaka-, åter-, retur, reaktion återverkan, revidera åter se ige-<br />

på nytt<br />

nom, reparera återställa, reformera forma på nytt<br />

se- isär-, bort-, undan selektiv (eg. särskiljande) utväljande, segregation (eg.<br />

isär hjord<strong>en</strong>) avskiljande, sekret avskild, hemlig<br />

sub- (suc-, suf-) subv<strong>en</strong>tion understöd, subtrahera bortdraga,<br />

under-, bort-, efter- substituera sätta i stället, ersätta, successiv efterföljande,<br />

suffix (eg. efterfästad) slutstavelse<br />

super- över-,(förstärkande) superfin, superint<strong>en</strong>d<strong>en</strong>t, supermakterna<br />

trans- över-, på andra transportera bära över, transatlantisk, transformera<br />

sidan, om-<br />

omforma, transplantera omplantera<br />

78<br />

78

Några Vokalförändringar <strong>latin</strong>ska prefix efter (notera prefix assimilationerna!)<br />

ab- a) (abs-, Kort a a-) och av-, kort e abdikera blir efter avsäga prefix sig, kort abstin<strong>en</strong>s i före avhållsamhet, <strong>en</strong> konsonant:<br />

bort-, per från- + facio > perficio, con aversion + rego (eg. > corrigo; bortvändning) motvilja<br />

ad- b) (ac-, Kort an-, a at-, blir efter addera prefix tillägga, kort acklamation, e före två annektera konsonanter: tillägna<br />

as-) per till- + factum > perfectum; sig, attrahera tilldraga, assimilera tillikna, anpassa<br />

ante- c) Diftong<strong>en</strong> före, framför ae blir antecipera efter prefix ta ut långt i förväg, i: re + föregripa quaero > requiro.<br />

con- Tema (com-, på verb col-) kontrahera Basmorfem sammandra, i olika formerkomponera Tillämpning samman-<br />

sam(man)-, capio, cepi, med-, captum (i)hop 3B sätta, cap/cip/capt/cept kollaboratör samarbetsman kapacitet, ante-cipera,<br />

de- ta från, ned-, av- deportera bortföra, deponera per-ception nedlägga (i för-<br />

do, dedi datum 1 ge var), d/dat/dit demilitarisera avmilitarisera datum, e-dition<br />

dis- facio, (dif-) feci, factum isär-, bort-, 3B distrahera fac/fic/fact/fect dra åt olika håll, factor, dissekera kvali-fic-era (eg. skära<br />

o- göra<br />

isär) sönderdela, differ<strong>en</strong>s särskillnad, ef-fekt dissonans<br />

ex/e habeo, ut-, habui, avgång<strong>en</strong> habitum exportera hab/hib/habit/hibit föra ut, extrahera habil, dra ut, in-hibera, expansion<br />

2 ha<br />

utvidgning, evakuera utrymma, in-hibition expresid<strong>en</strong>t<br />

in- iacio, (im-) ieci, i, iactum in i 3B invadera iac/iic/iact/iect marschera in, inkludera pro-jicera, (eg. inneslu- pro-jektil<br />

kasta<br />

ta), influ<strong>en</strong>s inflytande, importera bära in<br />

in- premo, (im-, pressi, il-, ir-) pressum inkonsekv<strong>en</strong>t, prem/prim/press impopulär, illegal kom-primera olaglig,<br />

o- (=negation)<br />

3 pressa<br />

irrationell oförnuftig<br />

quaero, quaesivi, quaer/quir/ re-kvirera,<br />

inter- mellan- internationell mellanfolklig, interv<strong>en</strong>era komma<br />

quaesitum 3 söka quaesit/quisit ac-kvisition<br />

emellan, ingripa, intervall mellanrum<br />

ob- (op-, of-) mot-, obstruera göra motstånd, opponera (sig) mot-<br />

mitt emot<br />

sätta sig, offerera (eg. bära fram emot) erbjuda<br />

post- efter- postludium efterspel, postglacial efter istid<strong>en</strong><br />

prae- Avljud före, framför-, preposition eg. framförställning, prefix<br />

för- Avljudet innebär vokalförändring förstavelse, predestinerad och utgörs förutbestämd av olika serier av<br />

provokalväxling<br />

fram(åt)-,<br />

inom <strong>en</strong><br />

progressiv<br />

ordstam.<br />

framåtsträvande,<br />

Det utmärker<br />

producera<br />

de indoeuropeiska<br />

framspråk<strong>en</strong><br />

och torde vara 4000 - 5000 år gammalt. Avljud möter vi<br />

-vänlig<br />

bringa, propeller framdrivare, proamerikansk<br />

främst i oregelbundna verb och i besläktade ord:<br />

re- tillbaka-, åter-, retur, reaktion återverkan, revidera åter se ige-<br />

på Sv<strong>en</strong>ska nytt<br />

nom, reparera återställa, reformera forma på nytt<br />

se- finna, isär-, fann, bort-, funnit, undan jfr selektiv äv<strong>en</strong> fynd (eg. särskiljande) utväljande, i/a/u/y segregation (eg.<br />

bryta, bröt, brutit, jfr äv<strong>en</strong> isär hjord<strong>en</strong>) brott avskiljande, sekret avskild, y/ö/u/o hemlig<br />

sub- bära, (suc-, bar, burit, suf-) jfr äv<strong>en</strong> subv<strong>en</strong>tion börda understöd, subtrahera bortdraga, ä/a/u/ö<br />

under-, bort-, efter- substituera sätta i stället, ersätta, successiv efter-<br />

Latin<br />

följande, suffix (eg. efterfästad) slutstavelse<br />

ago, egi, actum handla a/e<br />

super- över-,(förstärkande) superfin, superint<strong>en</strong>d<strong>en</strong>t, supermakterna<br />

eo, ii, itum gå e/i<br />

trans- över-, på andra transportera bära över, transatlantisk, transformera<br />

fido jag litar, foedus fördrag i/oe (i-diftong)<br />

sidan, om-<br />

omforma, transplantera omplantera<br />

tegere täcka, toga mantel e/o<br />

78 79<br />

79

Passivum. Depon<strong>en</strong>s<br />

Personändelser i pres<strong>en</strong>s och imperfekt passivum. Pres<strong>en</strong>s infinitiv passivum<br />

Du har tidigare mött de passiva personändelserna för 3:e person:<br />

-tur (han etc.) och -ntur (de): Amicus salvatur ’Vänn<strong>en</strong> räddas’<br />

och Amici salvantur ’Vännerna räddas’. Äv<strong>en</strong> 1:a och 2:a<br />

personerna har sina ändelser för passivum, nämlig<strong>en</strong> -r eller -or<br />

(jag), -ris (du), -mur (vi) och -mini (ni). Imperfekt passivum av<br />

vidére ’se’ heter för dessa 1:a och 2:a personer: vidébar ’jag sågs’,<br />

videbáris ’du sågs’, videbamur ’vi sågs’, videbámini ’ni sågs’.<br />

Pres<strong>en</strong>s infinitiv aktivum har som bekant ändels<strong>en</strong> -re. Pres<strong>en</strong>s<br />

infinitiv passivum får i 1:a, 2:a och 4:e verbkonjugationerna<br />

ändels<strong>en</strong> -ri och i 3:e konjugation<strong>en</strong> -i: ’(att) ses’ heter alltså<br />

videri och ’(att) styras’ regi.<br />

Perfekt och pluskvamperfekt i passivum<br />

Om sum läggs till ett perfekt particip som visus ’sedd’, får man<br />

betydels<strong>en</strong> ’jag är sedd’ = ’jag har setts’, dvs. perfekt passivum<br />

(perf. logicum). Latinskt perfekt kan självfallet också översättas<br />

med sv<strong>en</strong>skt imperfekt = ’jag sågs’ (perf. historicum).<br />

Om perfekt participet visus kombineras med eram, blir betydels<strong>en</strong><br />

’jag var sedd’ = ’jag hade setts’, pluskvamperfekt passivum.<br />

Depon<strong>en</strong>s (falskt passivum)<br />

I sv<strong>en</strong>skan finns verb som har passiv form m<strong>en</strong> aktiv betydelse,<br />

t.ex. ’färdas’ = ’fara’. Verb av detta slag finns också i <strong>latin</strong>et och<br />

kallas depon<strong>en</strong>s (verb som ’lägger bort’ d<strong>en</strong> passiva betydels<strong>en</strong>).<br />

Ett <strong>latin</strong>skt depon<strong>en</strong>s har alltså passiv form m<strong>en</strong> aktiv betydelse.<br />

Av ordlistan framgår, om ett verb är depon<strong>en</strong>s. Tema på ett<br />

depon<strong>en</strong>s, t.ex. admiror, omfattar tre former: 1. pres<strong>en</strong>s passivum<br />

admiror ’jag beundrar’, 2. perfekt passivum admiratus<br />

sum ’jag har beundrat’ (perf. logicum), ’jag beundrade’ (perf.<br />

historicum), 3. pres<strong>en</strong>s infinitiv passivum admirari ’att beundra’.<br />

Si vis amari, ama!<br />

Tempora mutantur, et nos mutamur in illis. Tertium non<br />

datur. Vivitur parvo b<strong>en</strong>e (Horatius). Admiraris Marcum.<br />

volo, vis oregelb.verb jag, du vill muto 1 förändra, in här = ’med’<br />

et nos = etiam nos äv<strong>en</strong> vi illis abl. ’dem’, demonstrativt pron.<br />

80<br />

80

Passivum. 3:e deklination<strong>en</strong>: Depon<strong>en</strong>s<br />

Personändelser soles Mask., i pres<strong>en</strong>s och imperfekt leges passivum. Fem., Pres<strong>en</strong>s nomina infinitiv passivum Neutr.<br />

Du har tidigare mött de passiva personändelserna för 3:e per-<br />

alla i pluralis<br />

son: -tur (han etc.) och -ntur (de): Amicus salvatur ’Vänn<strong>en</strong> räddas’<br />

Både och nominativ Amici salvantur och ackusativ ’Vännerna pluralis räddas’. bildas Äv<strong>en</strong> för 1:a substantiv och 2:a i<br />

personerna maskulinum har sina och femininum ändelser för med passivum, ändels<strong>en</strong> nämlig<strong>en</strong> -es. För -r substantiv eller -or i<br />

(jag), neutrum -ris (du), bildas -mur motsvarande (vi) och -mini kasusformer (ni). Imperfekt med passivum ändels<strong>en</strong> av -a,<br />

vidére medan ’se’ heter i-stammar för dessa i neutrum 1:a och (t.ex. 2:a personer: mare, is N vidébar ’hav’) ’jag och sågs’, adjek-<br />

videbáris tiv i grundform ’du sågs’, videbamur har ordslutet ’vi sågs’, -ia. videbámini ’ni sågs’.<br />

Pres<strong>en</strong>s I 3:e infinitiv deklination<strong>en</strong> aktivum bildas har som g<strong>en</strong>itiv bekant pluralis ändels<strong>en</strong> som -re. regel Premed<br />

s<strong>en</strong>s ändels<strong>en</strong> infinitiv -um, passivum medan får i 1:a, ordslutet 2:a och -ium 4:e verbkonjugationerna<br />

förekommer hos i-<br />

ändels<strong>en</strong> stammar, -ri och adjektiv i 3:e konjugation<strong>en</strong> i grundform och -i: ’(att) ett fåtal ses’ substantiv heter alltså av<br />

videri särskild och ’(att) typ styras’ (bl.a. regi. substantiv med lika många stavelser i nom.<br />

Perfekt<br />

och<br />

och<br />

g<strong>en</strong>.<br />

pluskvamperfekt<br />

sing., t.ex. civis,<br />

i passivum<br />

is MF ’medborgare’)<br />

Om sum Vi läggs behandlar till ett först perfekt tre kasus, particip nämlig<strong>en</strong> som visus nominativ, ’sedd’, får g<strong>en</strong>itiv man<br />

betydels<strong>en</strong> och ackusativ ’jag är sedd’ pluralis = ’jag av 3:e har deklination<strong>en</strong> setts’, dvs. perfekt (subst. passivum soles solar,<br />

(perf. leges logicum). lagar, nomina Latinskt namn, perfekt adj. kan omnes/omnia självfallet alla.): också översättas<br />

med Plur. sv<strong>en</strong>skt imperfekt M = ’jag F sågs’ (perf. MF (adj.) historicum). N N (adj.)<br />

Nom./Ack. Om perfekt participet soles visus leges kombineras omnes med nomina eram, blir omnia betydels<strong>en</strong><br />

’jag var sedd’ = ’jag hade setts’, pluskvamperfekt passivum.<br />

G<strong>en</strong>. solum legum omnium nominum omnium<br />

Depon<strong>en</strong>s (falskt passivum)<br />

I sv<strong>en</strong>skan Per capita finns verb som har passiv form m<strong>en</strong> aktiv betydelse,<br />

t.ex. ’färdas’ = Florum colores ’fara’. varii Verb sunt. av detta Orationes slag finns Catonis också i stud<strong>en</strong>t. <strong>latin</strong>et och Cus-<br />

kallas tos depon<strong>en</strong>s morum. (verb Sil<strong>en</strong>t som leges ’lägger inter bort’ arma. d<strong>en</strong> passiva Index betydels<strong>en</strong>). nominum.<br />

Ett Carmina <strong>latin</strong>skt depon<strong>en</strong>s Burana. har Balnea, alltså vina, passiv v<strong>en</strong>us form m<strong>en</strong> corumpunt aktiv betydel- corpora<br />

se. nostra Av ordlistan sed vitam framgår, faciunt om balnea, ett verb vina, är depon<strong>en</strong>s. v<strong>en</strong>us (graffiti Tema i på badhus). ett<br />

depon<strong>en</strong>s, t.ex. admiror, omfattar tre former: 1. pres<strong>en</strong>s passivum<br />

caput, admiror cápitis ’jag N beundrar’, huvud 2. perfekt arma, passivum orum bara admiratus i plur. vap<strong>en</strong><br />

sum flos, ’jag floris har M beundrat’ blomma (perf. logicum), index, ’jag índicis beundrade’ M register (perf.<br />

historicum), color, óris 3. pres<strong>en</strong>s M färg infinitiv passivum nom<strong>en</strong>, admirari nóminis ’att beundra’. N namn<br />

varius, a, um olik, skiftande carm<strong>en</strong>, cárminis N sång<br />

Si oratio, vis amari, ónis F tal ama! Buranus, a, um från<br />

Tempora Cato, Catonis mutantur, eg<strong>en</strong>namn et nos mutamur B<strong>en</strong>edictbeuern in illis. Tertium non<br />

datur. custos, Vivitur ódis parvo M väktare b<strong>en</strong>e (Horatius). bálneum, Admiraris i N Marcum. bad<br />

mos, moris M sed v<strong>en</strong>us, véneris F kärlek<br />

volo, sileo vis 2 oregelb.verb vara tyst jag, du vill muto corrumpo, 1 förändra, corrúpi, in här = ’med’<br />

et nos inter = prep. etiam m. nos ack. äv<strong>en</strong> mellan, vi blandillis corruptum abl. ’dem’, demonstrativt 3 förstöra pron.<br />

80 81<br />

81

I det följande ges exempel på böjning av adjektiv och pres<strong>en</strong>s<br />

particip i pluralis efter 3:e deklination<strong>en</strong>. Som framgått av<br />

redovisning<strong>en</strong> för singularis bildas pres<strong>en</strong>s particip g<strong>en</strong>om att<br />

till pres<strong>en</strong>sstamm<strong>en</strong> läggs morfemet -nt inom 1:a och 2:a<br />

konjugationerna och morfemet -<strong>en</strong>t (

I Nationalmuseet det I Neapelmuseet följande i Neapel ges finner exempel finner man man på på <strong>en</strong> böjning <strong>en</strong> vägg d<strong>en</strong> av s.k. adjektiv Alexandermosaik<strong>en</strong>, och pres<strong>en</strong>s som som<br />

ursprunglig<strong>en</strong> particip ursprunglig<strong>en</strong> i täckt pluralis täckt golvet golvet efter i ett i rum ett 3:e rum i deklination<strong>en</strong>. Faun<strong>en</strong>s i Faun<strong>en</strong>s hus hus i Pompeji. i Som Pompeji. Mosaik<strong>en</strong> framgått Mosaik<strong>en</strong> visar av visar<br />

kraftmätning<strong>en</strong> redovisning<strong>en</strong> kraftmätning<strong>en</strong> mellan för mellan d<strong>en</strong> singularis d<strong>en</strong> unge unge kung bildas kung Alexander Alexander pres<strong>en</strong>s av Makedoni<strong>en</strong> av particip Makedoni<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om och perser- och att perser-<br />

kung<strong>en</strong><br />

till kung<strong>en</strong> Darius<br />

pres<strong>en</strong>sstamm<strong>en</strong> Darius i slaget i slaget vid<br />

läggs vid Issos Issos år 333<br />

morfemet år 333 f. Kr. f.Kr. Trots<br />

-nt Trots numerär<br />

inom numerär underlägs<strong>en</strong>het<br />

1:a underlägs<strong>en</strong>het och 2:a<br />

vann<br />

konjugationerna vann Alexander Alexander segern segern och fortsatte<br />

och och morfemet fortsatte sedan till sedan Egypt<strong>en</strong>.<br />

-<strong>en</strong>t till (

Nationalmuseet. Del av Alexandermosaik<strong>en</strong>: Darius retirerande hästar.<br />

Nationalmuseet i Neapel. Darius retirerande hästar, detalj av föregå<strong>en</strong>de bild.<br />

Pompeji. Numera finns <strong>en</strong> kopia av Alexandermosaik<strong>en</strong> på mosaik<strong>en</strong>s<br />

Pompeji. ursprungliga Numera plats finns i Faun<strong>en</strong>s <strong>en</strong> kopia hus. av Intressant Alexandermosaik<strong>en</strong> är att förlagan på till mosaik<strong>en</strong>s originalet i<br />

ursprungliga Faun<strong>en</strong>s hus plats från i Faun<strong>en</strong>s ca 100 f.Kr. hus. har Intressant varit <strong>en</strong> grekisk är att förlagan målning från till originalet ca 310 f.Kr. i<br />

Faun<strong>en</strong>s hus från ca 100 f.Kr. varit <strong>en</strong> grekisk målning från ca 310 f.Kr.<br />

84 84<br />

84

Vi Vi avslutar avslutar med med kasus kasus dativ och och ablativ ablativ pluralis pluralis av av 3:e 3:e<br />

deklination<strong>en</strong> deklination<strong>en</strong> (subst. (subst soles soles solar, solar, leges leges lagar, lagar, nomina nomina namn, namn,<br />

adj. adj. omnes/omnia omnes/omnia alla): alla.):<br />

Plur.<br />

Plur. M<br />

M<br />

F<br />

F<br />

MF(adj.)<br />

MF(adj.)<br />

N<br />

N<br />

N (adj.)<br />

N (adj.)<br />

Nom./Ack. Nom./Ack. soles soles leges leges omnes omnes nomina nomina omnia omnia<br />

G<strong>en</strong>. G<strong>en</strong>. solum solum legum legum omnium omnium nominum nominum omnium omnium<br />

Dat./Abl. Dat./Abl. solibus solibus legibus legibus omnibus omnibus nomínibus nomínibus omnibus omnibus<br />

Ändels<strong>en</strong> Ändels<strong>en</strong> -ibus -ibus har har som som synes synes två två användningsområd<strong>en</strong>:<br />

användningsområd<strong>en</strong>:<br />

dativ dativ och och ablativ ablativ pluralis. pluralis.<br />

Som Som tidigare tidigare nämnts: nämnts:<br />

Kasus Kasus dativ dativ anger anger åt, åt, till till eller eller för för vem vem handling<strong>en</strong> handling<strong>en</strong> i sats<strong>en</strong> i sats<strong>en</strong> sker: sker:<br />

Jag Jag ger ger böcker böcker åt professorerna åt professorerna (dativobjekt/indirekt (dativobjekt/indirekt objekt). objekt).<br />

Kasus Kasus ablativ ablativ förekommer förekommer efter efter vissa vissa prepositioner, prepositioner, t.ex. t.ex.<br />

ab/a Nationalmuseet ab/a ’från, ’från, av’, i av’, Neapel. cum cum ’(tillsammans) Darius ’(tillsammans) retirerande med’, hästar, med’, de detalj ’från, de ’från, av om’, föregå<strong>en</strong>de om’, ex/e ex/e bild. ’ur, ’ur,<br />

från’, från’, pro pro ’för’ ’för’ och och sine sine ’utan’. ’utan’. Vidare Vidare anger anger in med in med ablativ ablativ befintbefintlighet,lighet, medan medan in med in med ackusativ ackusativ anger anger riktning. riktning.<br />

Ablativ Ablativ utan utan preposition preposition återges återges oftast oftast med med ett ett sv<strong>en</strong>skt sv<strong>en</strong>skt preprepositionsuttryck,positionsuttryck, t.ex. t.ex. ’med, ’med, g<strong>en</strong>om’ g<strong>en</strong>om’ eller eller ’i, på’, ’i, på’, i vissa i vissa sammansammanhanghang ’från’. ’från’.<br />

Sammanhanget Sammanhanget avgör avgör oftast oftast om om ordet ordet i d<strong>en</strong> i d<strong>en</strong> <strong>latin</strong>ska <strong>latin</strong>ska text<strong>en</strong> text<strong>en</strong><br />

står står i dativ i dativ eller eller ablativ. ablativ.<br />

Omnibus<br />

Litteris Litteris et et artibus. artibus. E E pluribus pluribus unum. unum. Sol Sol lucet lucet omnibus. omnibus.<br />

Dona Dona regibus regibus dant. dant. Ab Ab omnibus omnibus laudantur. laudantur. Bonis Bonis tempotemporibusribus b<strong>en</strong>e b<strong>en</strong>e vívimus. vívimus.<br />

litterae, litterae, arum arum vet<strong>en</strong>skap vet<strong>en</strong>skap luceo luceo 2 lysa 2 lysa<br />

ars, ars, artis artis F konst F konst (art); (art); inskrift inskriftdonum, donum, i N i gåva, N gåva, pres<strong>en</strong>t pres<strong>en</strong>t<br />

på kunglig på kunglig medalj medalj rex, rex, regis regis M kung M kung<br />

e (framför e (framför<br />

konsonant<br />

konsonant<br />

) =<br />

) ex = ex från, från, av avlaudo laudo 1 berömma 1 berömma<br />

Pompeji. plus plus M F M<br />

Numera N F g<strong>en</strong>. N g<strong>en</strong>.<br />

finns pluris pluris<br />

<strong>en</strong> fler fler<br />

kopia av tempus, tempus,<br />

Alexandermosaik<strong>en</strong> témporis témporis<br />

på N mosaik<strong>en</strong>s tid N tid<br />

ursprungliga unus, unus, a, um a, um<br />

plats <strong>en</strong>, <strong>en</strong>,<br />

i Faun<strong>en</strong>s ett, ett, inskrift inskrift<br />

hus. Intressant b<strong>en</strong>e b<strong>en</strong>e<br />

är väl väl<br />

att adverb adverb<br />

förlagan på -e på -e<br />

till originalet i<br />

Faun<strong>en</strong>s på statsvap<strong>en</strong> på statsvap<strong>en</strong><br />

hus från för USA för USA<br />

ca 100 f.Kr. varit <strong>en</strong> vivo, vivo,<br />

grekisk vixi, vixi,<br />

målning - , 3 - , leva 3 leva<br />

från ca 310 f.Kr.<br />

84 85<br />

85

Adjektivs komparation<br />

Vi kallar adjektivets grundform, t. ex ’snabb’, för positiv. Vill<br />

man uttrycka <strong>en</strong> högre grad av adjektivet, används komparativ,<br />

t. ex. ’snabbare’. För att uttrycka högsta grad används superlativ,<br />

t. ex. ’snabbast’. Att komparera ett adjektiv innebär att ange dessa<br />

tre gradformer: positiv, komparativ och superlativ.<br />

Komparativ av ett <strong>latin</strong>skt adjektiv bildas g<strong>en</strong>om tillägg av ett<br />

morfem -ior (mask. och fem.) och -ius (neutr.) till positiv<strong>en</strong>s<br />

böjningsstam (t.ex. long- ’lång’). Komparativer böjs såsom tredje<br />

deklination<strong>en</strong>s konsonantstammar (-e i abl. sing.), eftersom komparativmorfemet<br />

-ior slutar på konsonant. Böjning<strong>en</strong> av longior,<br />

longius ’längre’ blir därför så här:<br />

Sing. Plur.<br />

Nom. MF longior N longius MF longiores N longiora<br />

G<strong>en</strong>. MFN longioris MFN longiorum<br />

Dat. MFN longiori MFN longioribus<br />

Ack. MF longiorem N longius MF longiores N longiora<br />

Abl. MFN longiore MFN longiorbus<br />

Superlativ bildas g<strong>en</strong>om tillägg av -issimus, a, um till positiv<strong>en</strong>s<br />

böjningsstam. D<strong>en</strong>na superlativbildning gäller i princip<br />

adjektiv som hör till 1:a, 2:a och 3:e deklinationerna: longus, a, um<br />

lång, longissimus, a, um längst, l<strong>en</strong>is, e mild, l<strong>en</strong>issimus, a, um mildast.<br />

Notera följande komparation med stamväxling:<br />

bonus, a, um god melior, melius bättre óptimus, a, um bäst<br />

malus, a, um dålig peior, peius sämre péssimus, a, um sämst<br />

magnus, a, um stor maior, maius större máximus, a, um störst<br />

parvus, a, um lit<strong>en</strong> minor, minus mindre mínimus, a, um minst<br />

Honoratiores.<br />

Humaniora. Villa vestra pulchrior est quam mea. Ego<br />

s<strong>en</strong>ior sum quam tu. Iuniores estis. Ego longissima sum.<br />

honoratus, a, um hedrad s<strong>en</strong>ex, is MFN gammal;<br />

humanus, a, um mänsklig komparativ s<strong>en</strong>ior äldre<br />

pulcher, ra, rum vacker iuv<strong>en</strong>is, e ung;<br />

quam än komparativ iunior yngre<br />

86<br />

86

Adjektivs 4:e deklination<strong>en</strong> komparation<br />

fructus, us i singularis och pluralis<br />

Vi kallar adjektivets grundform, t. ex ’snabb’, för positiv. Vill<br />

man uttrycka <strong>en</strong> högre grad av adjektivet, används komparativ,<br />

t. ex. Fjärde ’snabbare’. deklination<strong>en</strong> För att omfattar uttrycka högsta substantiv grad med används vokalstam superlativ, på -u,<br />

t. ex. som ’snabbast’. i nominativ Att komparera singularis ett har adjektiv ändels<strong>en</strong> innebär -s. Till att stamm<strong>en</strong>s ange dessa -u<br />

tre läggs gradformer: i g<strong>en</strong>itiv positiv, ändels<strong>en</strong> komparativ -s (jfr och vokalstam superlativ. på -i: nominativ<br />

Neapoli-s Komparativ ’Neapel’, av ett <strong>latin</strong>skt g<strong>en</strong>itiv adjektiv Neapoli-s bildas ’Neapels’). g<strong>en</strong>om tillägg Deklinations- av ett<br />

morfem tillhörighet -ior (mask. för 4:e och deklination<strong>en</strong>s fem.) och substantiv -ius (neutr.) framgår till positiv<strong>en</strong>s av ordlista<br />

böjningsstam eller ord<strong>bok</strong> (t.ex. g<strong>en</strong>om long- g<strong>en</strong>itivändels<strong>en</strong> ’lång’). Komparativer -us: fructus, böjs us. såsom tredje<br />

deklination<strong>en</strong>s Singularis konsonantstammar (-e i abl. sing.), eftersom komparativmorfemet<br />

Nom. fructus -ior slutar frukt(<strong>en</strong>) på konsonant. Böjning<strong>en</strong> av longior,<br />

longius<br />

G<strong>en</strong>.<br />

’längre’ blir fructus därför så <strong>en</strong> här: frukts<br />

Sing. Ack. fructum Plur.<br />

Nom. Dat. MF longior fructui N longius MF longiores N longiora<br />

G<strong>en</strong>. Abl. MFN fructu longioris MFN longiorum<br />

Dat. MFN longiori MFN longioribus<br />

Ack. Pluralis<br />

MF longiorem N longius MF longiores N longiora<br />

Abl. Nom./Ack. MFN fructus longiore (

Substantiv på -us av 4:e deklination<strong>en</strong> har i avledda ord<br />

kvar sitt -u-, eftersom det tillhör stamm<strong>en</strong>: ’s<strong>en</strong>suell’ av s<strong>en</strong>sus;<br />

’visuell’ av visus; ’aktuell’ av actus; luxuös av luxus; ’spirituell’<br />

av spiritus; ’manuell’ av manus; ’rituell’ av ritus.<br />

Manu scriptum<br />

Fructus magnus est. Saporem fructus amo. S<strong>en</strong>atui<br />

placet. Fructum carpo. Fructus carpo. Manu propria.<br />

Fructus magni sunt. Horti fructibus abundant. Sapores<br />

fructuum varii sunt. Colores multi fructibus sunt.<br />

manus, us F hand carpo, carpsi, carptum 3<br />

scribo, scripsi, scriptum 3 fånga, plocka, njuta av<br />

skriva proprius, a, um eg<strong>en</strong><br />

sapor, óris M smak hortus, i M trädgård<br />

s<strong>en</strong>atus, us M s<strong>en</strong>at abundo 1 vara rik på, m. abl.<br />

placet opers. det behagar, varius, a, um olik<br />

m. dat. = ’s<strong>en</strong>at<strong>en</strong> beslutar’ color, óris M färg<br />

Olaus Petris gravst<strong>en</strong> i Storkyrkan<br />

HIC REQUIESCIT VIR VENERANDUS DOMINUS MAGISTER<br />

OLAVUS PETRI<br />

hic (rumsadverb) här requiesco, requiévi, requiétum 3 vila v<strong>en</strong>erandus,<br />

a, um vördnadsvärd, högvördig magister, ri M magister (akademisk titel)<br />

MINISTER EVANGELII ET HOLMENSIS ECCLESIAE PASTOR.<br />

minister, ri M tjänare Holm<strong>en</strong>sis, e stockholmsk, i Stockholm ecclesia,<br />

ae F kyrka, församling pastor, óris M kyrkoherde<br />

OBIIT ANNO DOMINI 1552 DIE 19 APRILIS.<br />

ob-eo, ob-ii, ób-itum, ob-ire dö<br />

POST TENEBRAS SPERO LUCEM.<br />

post (prep. m. ack.) efter ténebrae, arum F (blott i pluralis) mörker spero 1<br />

hoppas (på) lux, cis F ljus<br />

88<br />

88

5:e deklination<strong>en</strong><br />

Substantiv på -us av 4:e deklination<strong>en</strong> har i avledda ord<br />

kvar sitt -u-, eftersom det tillhör stamm<strong>en</strong>: ’s<strong>en</strong>suell’ av s<strong>en</strong>sus;<br />

’visuell’ díes, av visus; diéi ’aktuell’ i singularis av actus; luxuös och av pluralis luxus; ’spirituell’<br />

av D<strong>en</strong> spiritus; femte ’manuell’ deklination<strong>en</strong> av manus; omfattar ’rituell’ av ett ritus. fåtal substantiv med stam<br />

på -e, som i nominativ singularis har ändels<strong>en</strong> -s. Till stamm<strong>en</strong>s<br />

-e läggs i g<strong>en</strong>itiv ändels<strong>en</strong> -i (jfr 2:a dekl.): díes, diéi.<br />

Manu scriptum<br />

Fructus Singularis magnus est. Saporem fructus amo. S<strong>en</strong>atui<br />

placet. Nom. Fructum díes carpo. dag(<strong>en</strong>) Fructus carpo. Manu propria.<br />

Fructus G<strong>en</strong>. magni sunt. diéi <strong>en</strong> Horti dags fructibus abundant. Sapores<br />

fructuum Ack. varii sunt. díem Colores multi fructibus sunt.<br />

manus, Dat. us F hand diéi carpo, carpsi, carptum 3<br />

scribo, Abl. scripsi, scriptum díe 3 fånga, plocka, njuta av<br />

skriva Pluralis<br />

proprius, a, um eg<strong>en</strong><br />

sapor, Nom./Ack. óris M smak díes dagar hortus, i M trädgård<br />

s<strong>en</strong>atus, us M s<strong>en</strong>at abundo 1 vara rik på, m. abl.<br />

G<strong>en</strong>. diérum dagars<br />

placet opers. det behagar, varius, a, um olik<br />

m. dat.<br />

Dat./Abl.<br />

= ’s<strong>en</strong>at<strong>en</strong> beslutar’<br />

diebus<br />

color, óris M färg<br />

Stammarna på -e är femininum utom dies, som oftast är<br />

maskulinum. Stamvokal<strong>en</strong> -e är lång efter vokal, kort efter<br />

konsonant: dies, diéi och spes, spei (uttal spej) F ’hopp’.<br />

Olaus Petris gravst<strong>en</strong> i Storkyrkan<br />

Lånord i sv<strong>en</strong>skan från 5:e deklination<strong>en</strong><br />

HIC REQUIESCIT VIR VENERANDUS DOMINUS MAGISTER<br />

OLAVUS rabies (raseri, PETRI gal<strong>en</strong>skap), caries (röta, tandröta) m.fl.<br />

hic (rumsadverb) här requiesco, requiévi, requiétum 3 vila v<strong>en</strong>erandus,<br />

a, um Minister vördnadsvärd, in högvördig spe magister, ri M magister (akademisk titel)<br />

MINISTER Ante merídiem. EVANGELII Post ET meridiem. HOLMENSIS Res ECCLESIAE pública. Rebus. PASTOR.<br />

minister, Index ri rerum. M tjänare O, Holm<strong>en</strong>sis, crux, ave, e spes stockholmsk, unica (på i Stockholm August Strindbergs ecclesia,<br />

ae F kors). kyrka, In församling fidem (till pastor, bekräftelse óris M kyrkoherde [av riktighet<strong>en</strong>]). Sub specie<br />

OBIIT aeternitatis. ANNO DOMINI Nulla dies 1552 sine DIE linea 19 (om APRILIS. flit). Carpe diem.<br />

ob-eo, ob-ii, ób-itum, ob-ire dö<br />

ante prep. m. ack. före fides, fídei (uttal fidej) F<br />

POST merídies, TENEBRAS -diéi M SPERO middag LUCEM. tro, försäkran, bekräftelse<br />

post (prep. m. ack.) efter ténebrae, arum F (blott i pluralis) mörker spero 1<br />

res, rei (uttal rej) F sak sub prep. m. abl. under<br />

hoppas (på) lux, cis F ljus<br />

públicus, a, um off<strong>en</strong>tlig spécies, speciéi F sk<strong>en</strong>,<br />

index, índicis M register syn, synvinkel, art<br />

crux, crucis F kors aeternitas, átis F evighet<br />

ave (imperativ) var hälsad linea, ae F linje, streck, rad<br />

únicus, a, um <strong>en</strong>da carpo, carpsi 3 ta vara på<br />

88 89<br />

89

Slaget vid Hastings 1066<br />

- från Bayeuxtapet<strong>en</strong>s <strong>latin</strong>ska text<br />

Edward (ca 1003-1066) var Englands kung. Året 1066 var han 60 år<br />

gammal, barnlös och märkt av sjukdom. Han anses ha varit <strong>en</strong> svag<br />

reg<strong>en</strong>t, som hade svårt att hävda sig g<strong>en</strong>temot landets stormän. Han<br />

försökte därför stärka sin ställning g<strong>en</strong>om kontakter med normanderna.<br />

Harald (1022-1066) var Edwards svåger, jarl av Wessex och befälhavare<br />

för de <strong>en</strong>gelska trupperna. Han betraktades som Englands<br />

starke man och ansågs av många lämplig som Edwards efterträdare.<br />

Vilhelm (1027-1087) var hertig av Normandie och avlägs<strong>en</strong> släkting<br />

till vikingahövding<strong>en</strong> Gånge-Rolf. Vilhelms far och kung Edward<br />

var kusiner. Vilhelm hävdade att Edward <strong>en</strong> gång lovat honom att<br />

få ärva Englands kungakrona.<br />

Kung Edward sänder sin svåger, jarl Harald, som sändebud till Normandie.<br />

HAROLD DUX ANGLORUM ET SUI MILITES EQUITANT*<br />

AD BOSHAM. - HAROLD MARE NAVIGAVIT* ET VELIS<br />

3 VENTO PLENIS VENIT IN TERRAM WIDONIS COMITIS.<br />

APPREHENDIT WIDO HAROLDUM ET DUXIT EUM AD<br />

BELREM ET IBI EUM TENUIT. - HAROLD ET WIDO<br />

6 PARABOLANT. - VENIT NUNTIUS AD WILGELMUM<br />

DUCEM. - NUNTII WILLELMI DUCIS VENERUNT AD<br />

WIDONEM. - WIDO ADDUXIT HAROLDUM AD WILGEL-<br />

9 MUM NORMANNORUM DUCEM. - DUX WILGELM CUM<br />

HAROLDO VENIT AD PALATIUM SUUM.<br />

dux, ducis M anförare, här jarl Wido, onis Wido, Vilhelms vasall<br />

Anglus, i M <strong>en</strong>gelsman, angler comes, cómitis M följeslagare<br />

miles, mílitis M soldat greve; Wido motsvarar franska Guy<br />

équito 1 rida, jfr equus, i häst ap-preh<strong>en</strong>do, ap-preh<strong>en</strong>di,<br />

Bosham stad vid Engelska kanal<strong>en</strong> ap-preh<strong>en</strong>sum 3 gripa (ap

Slaget vid Hastings 1066<br />

- från Bayeuxtapet<strong>en</strong>s <strong>latin</strong>ska text<br />

Edward (ca 1003-1066) var Englands kung. Året 1066 var han 60 år<br />

gammal, barnlös och märkt av sjukdom. Han anses ha varit <strong>en</strong> svag<br />

reg<strong>en</strong>t, som hade svårt att hävda sig g<strong>en</strong>temot landets stormän. Han<br />

försökte därför stärka sin ställning g<strong>en</strong>om kontakter med normanderna.<br />

Harald (1022-1066) var Edwards svåger, jarl av Wessex och befälhavare<br />

för de <strong>en</strong>gelska trupperna. Han betraktades som Englands<br />

starke man och ansågs av många lämplig som Edwards efterträdare.<br />

(HAROLD … VELIS) VENTO PLENIS VENIT IN TERRAM WIDONIS<br />

Vilhelm COMITIS (1027-1087) var hertig av Normandie och avlägs<strong>en</strong> släkting<br />

till vikingahövding<strong>en</strong> Gånge-Rolf. Vilhelms far och kung Edward<br />

var kusiner. Vilhelm hävdade att Edward <strong>en</strong> gång lovat honom att<br />

få ärva Englands kungakrona.<br />

Kung Edward sänder sin svåger, jarl Harald, som sändebud till Normandie.<br />

HAROLD DUX ANGLORUM ET SUI MILITES EQUITANT*<br />

AD BOSHAM. - HAROLD MARE NAVIGAVIT* ET VELIS<br />

3 VENTO PLENIS VENIT IN TERRAM WIDONIS COMITIS.<br />

APPREHENDIT WIDO HAROLDUM ET DUXIT EUM AD<br />

BELREM ET IBI EUM TENUIT. - HAROLD ET WIDO<br />

6 PARABOLANT. - VENIT NUNTIUS AD WILGELMUM<br />

HIC APPREHENDIT WIDO HAROLDVM ET DVXIT EVM AD<br />

BELRE(M) DUCEM. - NUNTII WILLELMI DUCIS VENERUNT AD<br />

WIDONEM. - WIDO ADDUXIT HAROLDUM AD WILGEL-<br />

9 MUM NORMANNORUM DUCEM. - DUX WILGELM CUM<br />

HAROLDO VENIT AD PALATIUM SUUM.<br />

dux, ducis M anförare, här jarl Wido, onis Wido, Vilhelms vasall<br />

Anglus, i M <strong>en</strong>gelsman, angler comes, cómitis M följeslagare<br />

miles, mílitis M soldat greve; Wido motsvarar franska Guy<br />

équito 1 rida, jfr equus, i häst ap-preh<strong>en</strong>do, ap-preh<strong>en</strong>di,<br />

Bosham stad vid Engelska kanal<strong>en</strong> ap-preh<strong>en</strong>sum 3 gripa (ap

(VENERV)NT AD MONTEM MICHAELIS ET HIC TRANSIERVNT<br />

FLVMEN COSNO(NIS). HIC HAROLD DVX TRAHE(BAT EOS) DE<br />

ARENA<br />

(MIL)ITES WILLELMI DVCIS PVGNANT CONTRA DINANT(ES)<br />

(HAROLD … REVERSVS EST) AD ANGLICAM TERRAM ET VENIT<br />

AD EDWARDVM REGE(M)<br />

92<br />

92

Wilhelm tar med Harald på ett krigståg mot grann<strong>en</strong> greve Conan, kanske för<br />

att imponera. Harald återvänder till England. Edwards död. Haralds kröning.<br />

WILLEM DUX ET EXERCITUS EIUS VENERUNT AD<br />

MONTEM MICHAELIS. - ET TRANSIERUNT FLUMEN<br />

3 COSNONIS. - HAROLD DUX TRAHEBAT EOS DE ARENA.<br />

ET VENERUNT AD DOL ET CONAN FUGA VERTIT.<br />

MILITES WILELMI DUCIS PUGNANT CONTRA DINANTES<br />

6 ET CUNAN CLAVES PORREXIT. - WILLELM DEDIT<br />

HAROLDO ARMA. - WILLELM VENIT BAGIAS. - HAROLD<br />

SACRAMENTUM FECIT WILLELMO DUCI. - HAROLD<br />

9 DUX REVERSUS EST AD ANGLICAM TERRAM ET VENIT<br />

(VENERV)NT AD MONTEM MICHAELIS ET HIC TRANSIERVNT<br />

FLVMEN<br />

AD<br />

COSNO(NIS).<br />

EDWARDUM<br />

HIC<br />

REGEM.<br />

HAROLD<br />

- EDWARDUS<br />

DVX TRAHE(BAT<br />

REX<br />

EOS)<br />

IN<br />

DE<br />

LECTO<br />

ARENA ALLOQUITUR FIDELES ET DEFUNCTUS EST. - PORTA-<br />

12 TUR CORPUS EDWARDI REGIS AD ECCLESIAM SANCTI<br />

PETRI APOSTOLI. - DEDERUNT HAROLDO CORONAM<br />

REGIS. - RESIDET HAROLD, REX ANGLORUM. - MIRANT<br />

15 STELLAM.<br />

exércitus, us M här arma, orum N plur. vap<strong>en</strong>,<br />

mons, montis M berg här = normandisk rustning,<br />

Michael, is klippö och kloster för att det skulle synas att de var lierade<br />

i Normandie: Mont-Saint-Michel Bagias ’till Bayeux’, stad<strong>en</strong><br />

tráns-eo, -ii, -itum gå över där tapet<strong>en</strong> i dag finns att<br />

flum<strong>en</strong>, flúminis N flod beskåda på museum<br />

Cosnon, onis <strong>en</strong> gränsflod i sacram<strong>en</strong>tum, i N (trohets)ed<br />

Normandie, nu Couesnon facio, feci, factum 3B göra<br />

(MIL)ITES traho, traxi, WILLELMI tractum DVCIS 3 PVGNANT dra revertor, CONTRA reversus DINANT(ES) sum 3<br />

eos ’dem’, se is mikrogram! depon<strong>en</strong>s återvända<br />

ar<strong>en</strong>a, ae F här kvicksand Anglicus, a, um <strong>en</strong>gelsk<br />

Dol ort med fästning lectus, i M säng, bädd<br />

Conan/Cunan greve av Bretagne ál-loquor, al-locútus sum 3<br />

fuga, ae F flykt depon<strong>en</strong>s (al

Vilhelm bygger <strong>en</strong> flotta och seglar till England för att med vap<strong>en</strong>makt hävda sitt<br />

anspråk på Englands krona g<strong>en</strong>temot Harald. Ett läger befästs vid Hastings.<br />

3<br />

6<br />

9<br />

12<br />

NAVIS ANGLICA VENIT IN TERRAM WILLELMI DUCIS.<br />

WILLELM DUX IUSSIT NAVES EDIFICARE. - TRAHUNT<br />

NAVES AD MARE. - PORTANT ARMAS AD NAVES ET<br />

TRAHUNT CARRUM CUM VINO ET ARMIS. - WILLELM<br />

DUX IN MAGNO NAVIGIO MARE TRANSIVIT ET VENIT<br />

AD PEVENESAE. - EXEUNT CABALLI DE NAVIBUS.<br />

MILITES FESTINAVERUNT HESTINGAM UT CIBUM<br />

RAPERENTUR. COQUITUR CARO ET MINISTRAVERUNT<br />

MINISTRI. - FECERUNT PRANDIUM. ET EPISCOPUS<br />

CIBUM ET POTUM BENEDICIT. - ROTBERT IUSSIT UT<br />

FODERETUR CASTELLUM AT HESTENGAM. - NUNTIA-<br />

TUM EST WILLELMO DE HAROLDO. - DOMUS INCENDI-<br />

TUR. - MILITES EXIERUNT DE HESTENGA ET<br />

VENERUNT AD PRELIUM CONTRA HAROLDUM REGEM.<br />

navis, is F skepp coquo, coxi, coctum 3 koka<br />

iubeo, iussi, iussum 2 befalla caro, carnis F kött<br />

edifico = aedífico 1 bygga ministro 1 betjäna, passa upp<br />

arma, ae F rustning, vap<strong>en</strong>, lans minister, ri M tjänare<br />

här böjs subst. efter 1:a dekl. prandium, i N lunch, måltid<br />

carrus, i M vagn, kärra potus, us M 4:e dekl. dryck<br />

vinum, i N vin b<strong>en</strong>e-dico, -dixi, -dictum 3<br />

navigium, i N skepp välsigna<br />

Pev<strong>en</strong>esae= Pev<strong>en</strong>say i East Rotbert Vilhelms halvbror Robert<br />

Sussex fodio 3B uppgräva, förse med<br />

éx-eo, -ii, -itum oregelb. gå ut vallgrav, befästa<br />

caballus, i M häst ut fode-re-tur: -re- + -tur imperf.<br />

festíno 1 skynda konj. pass. ’att lägret skulle<br />

Hestingam riktningsack. ’till befästas’<br />

Hastings’ castellum, i N fästning, läger<br />

cibus, i M mat nuntio 1 informera, underrätta<br />

rapio, rapui, raptum 3B röva in-c<strong>en</strong>do, -c<strong>en</strong>di, -inc<strong>en</strong>sum<br />

ut rape-re-ntur: -re- imperf. konj. 3 tända på<br />

depon<strong>en</strong>s för att (de skulle) röva (sig) prelium = proelium N strid<br />

Fortsätt att studera tapet<strong>en</strong> (fr.o.m. Planning The Invasion) med hjälp av<br />

http://www.bayeuxtapestry.org.uk/<br />

94<br />

94

Vilhelm bygger <strong>en</strong> flotta och seglar till England för att med vap<strong>en</strong>makt hävda sitt<br />

anspråk på Englands krona g<strong>en</strong>temot Harald. Ett läger befästs vid Hastings.<br />

3<br />

6<br />

9<br />

12<br />

NAVIS ANGLICA VENIT IN TERRAM WILLELMI DUCIS.<br />

WILLELM DUX IUSSIT NAVES EDIFICARE. - TRAHUNT<br />

NAVES AD MARE. - PORTANT ARMAS AD NAVES ET<br />

TRAHUNT CARRUM CUM VINO ET ARMIS. - WILLELM<br />

DUX IN MAGNO NAVIGIO MARE TRANSIVIT ET VENIT<br />

AD PEVENESAE. - EXEUNT CABALLI DE NAVIBUS.<br />

MILITES FESTINAVERUNT HESTINGAM UT CIBUM<br />

RAPERENTUR. COQUITUR CARO ET MINISTRAVERUNT<br />

MINISTRI. - FECERUNT PRANDIUM. ET EPISCOPUS<br />

HIC CIBUM TRAHVNT ET POTUM NAVES AD BENEDICIT. MA(RE) - ROTBERT IUSSIT UT<br />

FODERETUR CASTELLUM AT HESTENGAM. - NUNTIA-<br />

TUM EST WILLELMO DE HAROLDO. - DOMUS INCENDI-<br />

TUR. - MILITES EXIERUNT DE HESTENGA ET<br />

VENERUNT AD PRELIUM CONTRA HAROLDUM REGEM.<br />

navis, is F skepp coquo, coxi, coctum 3 koka<br />

iubeo, iussi, iussum 2 befalla caro, carnis F kött<br />

edifico = aedífico 1 bygga ministro 1 betjäna, passa upp<br />

arma, ae F rustning, vap<strong>en</strong>, lans minister, ri M tjänare<br />

här böjs subst. efter 1:a dekl. prandium, i N lunch, måltid<br />

carrus, i M vagn, kärra potus, us M 4:e dekl. dryck<br />

ISTI PORTANT ARMAS AD NAVES E(T) TRAHVNT C(ARRVM) CVM<br />

VINO ET (ARMIS)<br />

vinum, i N vin b<strong>en</strong>e-dico, -dixi, -dictum 3<br />

navigium, i N skepp välsigna<br />

Pev<strong>en</strong>esae= Pev<strong>en</strong>say i East Rotbert Vilhelms halvbror Robert<br />

Sussex fodio 3B uppgräva, förse med<br />

éx-eo, -ii, -itum oregelb. gå ut vallgrav, befästa<br />

caballus, i M häst ut fode-re-tur: -re- + -tur imperf.<br />

festíno 1 skynda konj. pass. ’att lägret skulle<br />

Hestingam riktningsack. ’till befästas’<br />

Hastings’ castellum, i N fästning, läger<br />

cibus, i M mat nuntio 1 informera, underrätta<br />

rapio, rapui, raptum 3B röva in-c<strong>en</strong>do, -c<strong>en</strong>di, -inc<strong>en</strong>sum<br />

ut rape-re-ntur: -re- imperf. konj. 3 tända på<br />

depon<strong>en</strong>s för att (de skulle) röva (sig) prelium = proelium N strid<br />

Fortsätt att studera tapet<strong>en</strong> (fr.o.m. Planning The Invasion) med hjälp av<br />

http://www.bayeuxtapestry.org.uk/<br />

EXEVNT CABALLI DE NAVIBVS ET HIC MILITES<br />

FE(STINAVERVNT HESTINGAM)<br />

94 95<br />

95

(HI)C COQVI(TV)R CARO ET HIC MINISTRAVERVNT MINISTRI.<br />

HIC FECERVNT PRANDIVM<br />

(VENERVNT) AD PRELIVM CONTRA HAROLDVM REGEM. HIC<br />

VVILE(LM INTERROGAT VITAL SI VIDISSET EXERCITVM<br />

HAROLDI)<br />

HAROLD REX INTERFECTVS EST<br />

96<br />

96

Slaget vid Hastings<br />

WILLELM DUX INTÉRROGAT VITAL, SI VIDISSET<br />

HAROLDI EXÉRCITUM. - ISTE [=SPECULATOR ALIUS]<br />

3 NUNTIAT HAROLDUM REGEM DE EXERCITU WIL-<br />

LELMI DUCIS. - WILLELM DUX ALLOQUITUR SUIS<br />

MILITIBUS, UT PREPARARENT SE VIRILITER ET<br />

6 SAPIENTER AD PRELIUM CONTRA ANGLORUM<br />

EXERCITUM. - HIC CECIDERUNT LEWINE ET GYRD,<br />

FRATRES HAROLDI REGIS. - HIC CECIDERUNT SIMUL<br />

9 ANGLI ET FRANCI IN PRELIO. - HIC ODO EPISCOPUS<br />

BACULUM TENENS CONFORTAT PUEROS. - HIC EST<br />

(HI)C COQVI(TV)R WILLELM DUX. CARO - ET HIC HIC FRANCI MINISTRAVERVNT PUGNANT. MINISTRI. - ET CECIDE-<br />

HIC 12 FECERVNT RUNT QUI PRANDIVM ERANT CUM HAROLDO. - HIC HAROLD REX<br />

INTERFECTUS EST ET FUGA VERTERUNT ANGLI.<br />

intérrogo 1 fråga cado, cécidi 3 falla, stupa<br />

Vital var <strong>en</strong> skicklig spejare frater, ris M broder<br />

vid-isse-t: -isse- pluskvamperfekt simul samtidigt<br />

konjunktiv = vid-era-t ’hade sett’ Odo Vilhelms halvbror<br />

iste M ’d<strong>en</strong>ne’, demonstr. pron. báculum, i N käpp, stav, påk<br />

speculator, is M spejare t<strong>en</strong>eo, t<strong>en</strong>ui, t<strong>en</strong>tum 2 hålla<br />

alius annan<br />

conforto 1 inge styrka, upppréparo=praéparo<br />

1 förbereda mana till kamp<br />

ut praepara-re-nt se: imperf. qui rel. pron. plur. nom. ’de som’<br />

konj. (-re-) ’att förbereda sig’ inter-ficio, -féci, -fectum 3<br />

viriliter adverb manlig<strong>en</strong>, jfr vir döda; interfectus est, perf. part.<br />

sapi<strong>en</strong>ter adverb klokt + pres<strong>en</strong>sform av esse = perfekt<br />

prelium=proelium, i N strid pass. ’dödades’ (perf. historicum)<br />

(VENERVNT) AD PRELIVM CONTRA HAROLDVM REGEM. HIC<br />

VVILE(LM INTERROGAT VITAL SI VIDISSET EXERCITVM<br />

HAROLDI)<br />

Studera tapet<strong>en</strong> (fr.o.m. The Battle of Hastings) på<br />

http://www.bayeuxtapestry.org.uk/<br />

Tapet<strong>en</strong> är <strong>en</strong> 70 meter lång bonad av linne. I broderier med ullgarn<br />

och i åtta olika färger skildras händelseförloppet. Bonad<strong>en</strong> är <strong>en</strong> halv<br />

meter bred och över och under d<strong>en</strong> eg<strong>en</strong>tliga framställning<strong>en</strong> löper<br />

bårder med djur- och trädframställningar, som <strong>en</strong>dast har lös anknytning<br />

till händelserna.<br />

Ytterligare information om bonad<strong>en</strong> finns i <strong>en</strong> <strong>bok</strong> av Mog<strong>en</strong>s Rud,<br />

Bayeuxtapet<strong>en</strong> och slaget vid Hastings 1066.<br />

HAROLD REX INTERFECTVS EST<br />

96 97<br />

97

Några ’byggst<strong>en</strong>ar’ i <strong>en</strong>gelska språket<br />

Historia Ordförråd Exempel<br />

1. Romarna erövrar 1:a<br />

årh. e.Kr. Britanni<strong>en</strong><br />

upp till Skottland<br />

2. Krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong> införs<br />

på 600-talet<br />

3. Vikingarna intar Eng-<br />

land, som ca 850-1050<br />

till vissa delar är danskt<br />

4. Slaget vid Hastings<br />

1066. William The<br />

Conqueror och d<strong>en</strong><br />

normandiska erövring<strong>en</strong><br />

Ord som castra ’läger’ och<br />

vicus ’stad, by’ från <strong>latin</strong>et<br />

Många kyrkliga ord<br />

från <strong>latin</strong>et och<br />

grekiskan<br />

Nordborna inför ungefär<br />

1000 vardagsord i det<br />

<strong>en</strong>gelska riksspråket<br />

I ca 300 år var franska de<br />

bildade klassernas språk.<br />

Omkr. år 1300 blandas<br />

franskan med tidigare in-<br />

flyttade germaners språk<br />

5. Fr. o. m. r<strong>en</strong>ässans<strong>en</strong> till våra dagar har<br />

<strong>en</strong>gelskan lånat <strong>en</strong> mängd ord direkt från <strong>latin</strong>et<br />

och grekiskan. Det är oftast fråga om ord av <strong>en</strong><br />

abstraktare och lärdare prägel.<br />

98<br />

98<br />

Manchester,<br />

Gloucester,<br />

Norwich, Warwick<br />

Christ, church,<br />

bishop, priest, cook,<br />

plant, fever, school<br />

Husband, window,<br />

skin, call, take, lift,<br />

run, ill, loose, egg<br />

Minst 10 000 fra.<br />

ord upptogs före<br />

år 1500: uncle,aunt,<br />

cousin, people, money<br />

feat, story, sure, sir<br />

Fact, history, secure,<br />

s<strong>en</strong>ior, progress,<br />

conscious, error,<br />

(im)possible, delete<br />

Jämfört med sv<strong>en</strong>skan har <strong>en</strong>gelskan ett mycket mindre antal<br />

ändelser på sina från <strong>latin</strong>et inlånade ord. Ett exempel är<br />

infinitiverna: i sv<strong>en</strong>skan brukar dessa få ändels<strong>en</strong> -era (att exportera,<br />

att informera), medan de i <strong>en</strong>gelskan ofta inte har någon ändelse alls<br />

(to export, to inform).<br />

Notera vidare att <strong>en</strong>gelskan ofta använder de <strong>latin</strong>ska verb<strong>en</strong>s<br />

tredje temaform perfekt particip vid bildande av lånord från <strong>latin</strong>et.<br />

De sv<strong>en</strong>ska lånord<strong>en</strong> från <strong>latin</strong>et återspeglar i stället ofta skillnad<strong>en</strong><br />

mellan de <strong>latin</strong>ska verb<strong>en</strong>s första och tredje temaformer, dvs.<br />

infinitiv och perfekt particip: vi säger diskutera som lånats från <strong>en</strong><br />

<strong>latin</strong>sk infinitiv (discút-ere), medan vi för det sv<strong>en</strong>ska substantivet<br />

diskussion lånat det <strong>latin</strong>ska perfektparticipet av samma verb (discúss-<br />

um). Engelska har discuss och discussion, båda med utgångspunkt i<br />

<strong>latin</strong>ets tredje temaform perfekt particip. Det <strong>en</strong>gelska sättet för<br />

ordbildning utifrån <strong>latin</strong>et är därför i många fall <strong>en</strong>klare.

Alfabetisk ordlista<br />

<strong>latin</strong> – sv<strong>en</strong>ska<br />

Några ’byggst<strong>en</strong>ar’ i <strong>en</strong>gelska språket<br />

Historia Ordförråd Exempel<br />

1. Romarna erövrar 1:a Ord som castra ’läger’ och Manchester,<br />

A<br />

årh. e.Kr. Britanni<strong>en</strong> vicus ’stad, by’ från <strong>latin</strong>et Gloucester,<br />

a (ej framför vokalljud), ab, abs (<strong>en</strong>dast ad-moneo, ad-mónui, ad-mónitum 2<br />

upp framför till Skottland t; prep. m. abl.) från, av<br />

påminna Norwich, (ack. m. Warwick inf.), förmana (ut, ne)<br />

áb-eo, áb-ii, áb-itum, ab-íre (oregelb.) gå adolesc<strong>en</strong>s, <strong>en</strong>tis ung, äv<strong>en</strong> adulesc<strong>en</strong>s, <strong>en</strong>tis<br />

2. Krist<strong>en</strong>dom<strong>en</strong> införs Många kyrkliga ord Christ, church,<br />

bort<br />

ad-sum, ad-fui (af-fui), ad-esse vara<br />

ab-s<strong>en</strong>s, på 600-talet s<strong>en</strong>tis frånvarande, jfr från <strong>en</strong>g. <strong>latin</strong>et abs<strong>en</strong>t och närvarande, bishop, (om priest, tid) vara cook, inne, nalkas<br />

ab-solvo, ab-solvi, ab-solútum grekiskan 3 frikänna, ad-v<strong>en</strong>io, ad-véni, plant, fever, ad-v<strong>en</strong>tum school 4<br />

förlåta, jfr absolution<br />

anlända, komma till, jfr adv<strong>en</strong>t<br />

ab-sorbeo, 3. Vikingarna ab-sorbui, intar Eng- - 2 uppsluka Nordborna inför ad-versarius, ungefär Husband, i m fi<strong>en</strong>de window,<br />

ab-sum, land, som a-fui, ca ab-esse 850-1050 (oregelb.) 1000 vara vardagsord borta aedes, i det is F tempel, skin, call, i pl. take, hus lift,<br />

absurdus, till vissa a, delar um är orimlig danskt <strong>en</strong>gelska riksspråket aedificium, run, i N hus, ill, loose, hem, egg byggnad, jfr fra.<br />

ac (konjunktion, = atque) och<br />

édifice<br />

ac-cédo, 4. Slaget ac-cessi, vid Hastings ac-cessum I 3 ca (ad+cedo 300 år var franska aedífico de 1 (aedes Minst + 10 facio 000 3B) fra. bygga<br />

1066. 3) gå William (till) The bildade klassernas A<strong>en</strong>eas, språk. ae M ord (grek.) upptogs trojansk före hjälte<br />

ac-cepto Conqueror 1 (ad och + capto d<strong>en</strong> 1) gå med Omkr. på, år 1300 blandas<br />

aequális, e jämnårig,<br />

år 1500:<br />

styr<br />

uncle,aunt,<br />

dativ (= med),<br />

jfr acceptera<br />

jfr ekvation, <strong>en</strong>g. equal<br />

ác-cido,<br />

normandiska<br />

ác-cidi (ad<br />

eröv-<br />

+ cado 3)<br />

franskan<br />

hända,<br />

med tidigare aeque in- (adv. till cousin, aequus people, jämn, money skälig) lika<br />

ring<strong>en</strong> inträffa, jfr <strong>en</strong>g. accid<strong>en</strong>t flyttade germaners aequus, språk a, um feat, jämn, story, skälig sure, sir<br />

ac-cipio,<br />

5. Fr. o.<br />

ac-cepi,<br />

m. r<strong>en</strong>ässans<strong>en</strong><br />

ac-ceptum<br />

till<br />

3B<br />

våra<br />

(ad + aes, aeris N koppar<br />

dagar har Fact, history, secure,<br />

capio) mottaga<br />

aestas, -atis F sommar<br />

ac-curro, <strong>en</strong>gelskan ac-curri, lånat ac-cursum <strong>en</strong> mängd 3 ord (ad + direkt från aetas, <strong>latin</strong>et -atis F s<strong>en</strong>ior, ålder, progress, tid(evarv)<br />

och curro grekiskan. 3) springa Det till mötes, är oftast skynda fråga till om ord aeternitas, av <strong>en</strong> -atis conscious, F evighet error,<br />

acer, abstraktare acris, acre och skarp, lärdare duktig prägel. aeternus, a, (im)possible, um evig delete<br />

Achaía, ae F Grekland (ch = k-ljud) áf-fero, át-tuli, al-látum (oregelb.;<br />

actum,<br />

Jämfört<br />

i N handling<br />

med<br />

(perf.<br />

sv<strong>en</strong>skan<br />

part.)<br />

ad+fero) bära med, medföra<br />

har <strong>en</strong>gelskan ett mycket mindre antal<br />

acústicus, a, um hörande samman med af-ficio, af-féci, af-fectum 3B (ad + facio)<br />

ändelser<br />

hörseln, hörselpå<br />

sina från <strong>latin</strong>et inlånade förse, ord. behandla, Ett exempel affícere aliquem är cladibus<br />

acútus, infinitiverna: a, um skarp i sv<strong>en</strong>skan brukar dessa få ändels<strong>en</strong> tillfoga någon -era (att nederlag exportera,<br />

ad att (prep. informera), m. ack.) till, medan vid de i <strong>en</strong>gelskan ofta af-firmo inte har 1 (ad någon + firmo ändelse 1) försäkra, alls<br />

ad-dúco, (to export, ad-duxi, to inform). ad-ductum 3 tillföra, <strong>en</strong>g. affirm<br />

föra fram<br />

ager, agri M åker, fält<br />

ád-eo, ád-ii, Notera ád-itum, vidare ad-ire att <strong>en</strong>gelskan (oregelb.) ofta använder agnus, i M de lamm <strong>latin</strong>ska verb<strong>en</strong>s<br />

tredje gå till, besöka temaform perfekt particip vid bildande ago, egi, av actum lånord 3 från handla, <strong>latin</strong>et. (be)driva, göra,<br />

ád-eo<br />

De<br />

(adv.)<br />

sv<strong>en</strong>ska<br />

så, till<br />

lånord<strong>en</strong><br />

d<strong>en</strong> grad<br />

(om tid) tillbringa<br />

från <strong>latin</strong>et återspeglar i stället ofta skillnad<strong>en</strong><br />

ad-hortor, ad-hortatus sum, ad-hortari agrícola, ae M bonde<br />

depon<strong>en</strong>s<br />

mellan<br />

1 uppmana<br />

de <strong>latin</strong>ska verb<strong>en</strong>s första och aio tredje 3 (ofullst.) temaformer, säga dvs.<br />

ad-huc infinitiv (adv.) och ännu, perfekt hittills particip: vi säger diskutera albus, a, um som vit lånats från <strong>en</strong><br />

ád-imo, <strong>latin</strong>sk ad-émi, infinitiv ad-emptum (discút-ere), 3 borttaga; medan vi för alea, det ae sv<strong>en</strong>ska F tärning substantivet<br />

diskussion adimere alicui lånat aliquid det beröva <strong>latin</strong>ska någon perfektparticipet något álibi på av annat samma ställe verb (discússád-iuvo<br />

um). 1 Engelska hjälpa har discuss och discussion, aliénus, båda med a, um utgångspunkt främmande, <strong>en</strong> annans i<br />

ad-miror, <strong>latin</strong>ets ad-miratus tredje temaform sum, ad-mirari alim<strong>en</strong>tum, i N näring, proviant<br />

perfekt particip. Det <strong>en</strong>gelska sättet för<br />

depon<strong>en</strong>s 1 beundra, jfr <strong>en</strong>g. admire aliquamdiu (adv.) <strong>en</strong> stund, rätt länge<br />

ordbildning utifrån <strong>latin</strong>et är därför i många fall <strong>en</strong>klare.<br />

98<br />

99

áliquot (oböjl.) några<br />

alius, a, ud <strong>en</strong> annan, pl. andra; alius ...<br />

alius <strong>en</strong> ... d<strong>en</strong> andre<br />

alter, altera, alterum d<strong>en</strong> <strong>en</strong>e ... d<strong>en</strong> andre<br />

(av två), jfr alternativ, fra. autre<br />

altus, a, um hög, djup , jfr altan<br />

amábilis, e älskvärd, älsklig<br />

ámbulo 1 vandra, gå, prom<strong>en</strong>era,<br />

jfr ambulera, ambulans<br />

amícus, i M vän<br />

a-mitto, a-misi, a-missum 3 förlora<br />

amo 1 älska<br />

amo<strong>en</strong>us, a, um (natur)skön, vacker<br />

amor, amoris M kärlek<br />

amphitheátrum, i N amfiteater<br />

(eg. dubbelteater som bildar <strong>en</strong> ellips)<br />

amplius, a, um (adv.) vidare, längre;<br />

(vid räkneord) mer än<br />

anemóne F, grek. nom. (grek. <br />

vind) ’vindblomma’; kallas i ty. Wind<br />

rösch<strong>en</strong>, i <strong>en</strong>g. ibland windflower<br />

ángelus, i M ängel<br />

ánima, ae F själ<br />

anim-ad-verto, anim-ad-verti, anim-adversum<br />

3 (animum+ad+verto 3<br />

eg. vända sinnet till) märka, observera<br />

ánimal, ális N djur<br />

animalis, e djur-<br />

ánimus, i M sinne, själ<br />

anniversarius, a, um årlig (annus, i M år)<br />

án-noto 1 (ad + noto 1) anteckna<br />

annus, i M år, jfr fra. année<br />

1. ante (adv.) tidigare, förut<br />

2. ante (prep. m. ack.) före, framför<br />

ante-cédo, ante-cessi, ante-cessum 3 gå<br />

före<br />

ánulus, i M (signet)ring<br />

aperio, aperui, apertum 4 öppna, jfr fra.<br />

apéritif och ouvrir<br />

aper, apri M vildsvin<br />

apertus, a, um öpp<strong>en</strong><br />

Apollo, Apóllinis Apollon<br />

ap-pareo, ap-parui, - 2 visa sig<br />

áp-paro 1 (ad + paro 1) anordna,<br />

iordningställa, jfr apparat<br />

appello 1 kalla, jfr fra. appeller<br />

ap-póno, ap-pósui, ap-pósitum 3 (ad +<br />

pono) sätta fram, servera<br />

100<br />

100<br />

ap-porto 1 (ad + porto 1) bära fram,<br />

medföra<br />

ap-preh<strong>en</strong>do, ap-preh<strong>en</strong>di, ap-preh<strong>en</strong>sum<br />

3 (ad + preh<strong>en</strong>do 3) gripa tag i, fatta<br />

áp-probo 1 godkänna<br />

ap-propinquo 1 (ad + propinquus) närma<br />

sig, följs av dat.<br />

aprícus, a, um solig<br />

aptus, a, um lämplig, passande<br />

apud (prep. m. ack.) hos, vid<br />

aqua, ae F vatt<strong>en</strong>, jfr fra. eau, sv. akvarium,<br />

akvavit (

áliquot atrox, (oböjl.) atrócis några grym<br />

alius, atrophía, a, ud <strong>en</strong> ae annan, F (grek.) pl. andra; näringsbrist alius ...<br />

att<strong>en</strong>tus, alius <strong>en</strong> ... a, d<strong>en</strong> um andre uppmärksam, jfr <strong>en</strong>g.<br />

alter, altera, att<strong>en</strong>tion alterum d<strong>en</strong> <strong>en</strong>e ... d<strong>en</strong> andre<br />

at-tribuo, (av två), jfr at-tribui, alternativ, at-tribútum fra. autre 3 tilldela,<br />

altus, a, ge, um jfr hög, attribut djup , jfr altan<br />

amábilis, auctoritas, e älskvärd, atis F älsklig myndighet, inflytande,<br />

ámbulo råd, 1 vandra, rekomm<strong>en</strong>dation, gå, prom<strong>en</strong>era, anse<strong>en</strong>de,<br />

jfr ambulera, auktoritet ambulans<br />

amícus, audax, i M ácis vän djärv<br />

a-mitto, augeo, a-misi, auxi, a-missum auctum 2 öka, 3 förlora utsträcka<br />

amo augustus, 1 älska a, um vördnadsvärd, augusteisk,<br />

amo<strong>en</strong>us, kejserlig a, um (natur)skön, vacker<br />

amor, aureus, amoris a, um M kärlek (aurum, i guld) av guld<br />

amphitheátrum, aurum, i N guld i N amfiteater<br />

auspicium, (eg. dubbelteater i N förebud som bildar <strong>en</strong> ellips)<br />

amplius, aut (konjunktion) a, um (adv.) eller, vidare, aut längre; ... aut anting<strong>en</strong><br />

(vid ... eller räkneord) mer än<br />

anemóne autem F, (konjunktion) grek. nom. (grek. m<strong>en</strong>, däremot, och<br />

autumnus, vind) ’vindblomma’; i M höst kallas i ty. Wind<br />

auxilium, rösch<strong>en</strong>, i i <strong>en</strong>g. N hjälp, ibland jfr windflower auxiliary verbs;<br />

ángelus, auxilium i M ängel ferre lämna hjälp<br />

ánima, avarus, ae F a, själ um girig<br />

anim-ad-verto, ave (imperativ) anim-ad-verti, var hälsad anim-ad-<br />

avis, versum avis 3 F (animum+ad+verto fågel<br />

3<br />

avúnculus, eg. vända sinnet i m. morbror, till) märka, jfr observera onkel, <strong>en</strong>g.<br />

ánimal, uncle, ális N fr. djur oncle<br />

animalis, e djuránimus,<br />

i M sinne, själ<br />

anniversarius, B a, um årlig (annus, i M år)<br />

án-noto báculum, 1 (ad i + N noto käpp, 1) stav, anteckna äv. baculus, i M<br />

annus, bacillus, i M år, i M jfr (diminutiv) fra. année lit<strong>en</strong> stav, jfr bacill<br />

1. ante bal(i)neum, (adv.) tidigare, i N bad förut<br />

2. ante basílica, (prep. ae m. F ack.) off<strong>en</strong>tlig före, byggnad, framför basilika<br />

ante-cédo, basio 1 kyssa ante-cessi, ante-cessum 3 gå<br />

beatus, före a, um lycklig, salig, helig (s<strong>en</strong>lat.)<br />

ánulus, bellum, i M i (signet)ring N krig, jfr rebell<br />

aperio, bellus, aperui, a, um apertum vacker 4 öppna, jfr fra.<br />

b<strong>en</strong>e apéritif (adv. och till ouvrir bonus) väl, bra, rätt, jfr <strong>en</strong>g.<br />

aper, apri b<strong>en</strong>efit, M vildsvin b<strong>en</strong>evol<strong>en</strong>t<br />

apertus, b<strong>en</strong>e-díco, a, um b<strong>en</strong>e-dixi, öpp<strong>en</strong> b<strong>en</strong>e-dictum 3<br />

Apollo, välsigna Apóllinis Apollon<br />

ap-pareo, b<strong>en</strong>edictus, ap-parui, a, um - 2 välsignad, visa sig jfr B<strong>en</strong>gt<br />

áp-paro b<strong>en</strong>ignus, 1 (ad + a, paro um välvillig, 1) anordna, vänlig, nådig<br />

bestia, iordningställa, ae F vilddjur jfr apparat<br />

appello bibliotheca, 1 kalla, jfr ae fra. F (grek.) appeller bibliotek; eg.<br />

ap-póno, ’<strong>bok</strong>upplag’ ap-pósui, ap-pósitum 3 (ad +<br />

bibo, pono) bibi, sätta - 3 fram, dricka, servera fra. boire<br />

ap-porto bonus, 1 a, (ad um + porto god 1) bära fram,<br />

borealis, medföra e nordlig<br />

ap-preh<strong>en</strong>do, botánicus, ap-preh<strong>en</strong>di, i M botanist ap-preh<strong>en</strong>sum<br />

bracchium, 3 (ad + preh<strong>en</strong>do i N arm 3) gripa tag i, fatta<br />

áp-probo brevi (adv.) 1 godkänna inom kort, snart<br />

ap-propinquo brevis, e kort, 1 (ad jfr + brev, propinquus) <strong>en</strong>g. abbreviate närma<br />

Britannia, sig, följs av ae dat. F Britanni<strong>en</strong><br />

aprícus, Buranus, a, um a, solig um från B<strong>en</strong>edictbeuern<br />

aptus, a, um lämplig, passande<br />

apud C (prep. m. ack.) hos, vid<br />

aqua, cado, ae F cécidi, vatt<strong>en</strong>, - jfr 3 falla, fra. eau, stupa sv. akvarium,<br />

caecus, akvavit (

Castor, Cástoris Castor, <strong>en</strong> av Iuppiters<br />

söner<br />

casus, us M fall, olycka, jfr <strong>en</strong>g. case, fra. cas<br />

caténa, ae F kedja<br />

Cato, ónis M eg<strong>en</strong>namn<br />

caupo, ónis M krögare, handlande,<br />

värdshusvärd, jfr köpa, ty. kauf<strong>en</strong><br />

1. causa, ae F orsak, anledning<br />

2. causa (m. g<strong>en</strong>.) för ... skull, honoris causa för<br />

hederns skull<br />

caveo, cavi, cautum 2 akta sig<br />

cavum, i N hål<br />

céleber, celebris, celebre berömd<br />

celer, céleris, célere snabb<br />

celo 1 dölja<br />

c<strong>en</strong>a, ae F middag, måltid, fest<br />

c<strong>en</strong>o 1 äta (middag)<br />

c<strong>en</strong>seo, c<strong>en</strong>sui, c<strong>en</strong>sum 2 anse, värdera<br />

cerebrósus, a, um (cérebrum, i hjärna)<br />

hetlevrad, hetsig<br />

cérebrum, i N hjärna, jfr cerebral<br />

certe (adv. till certus) säkert, helt visst<br />

certo 1 tävla<br />

certus, a, um säker<br />

céterus, a, um övrig<br />

chorda, ae F sträng<br />

chorus, i M (grek.) kör, dans<br />

cibus, i M livsmedel, mat, måltid<br />

cinis, cíneris M aska, stoft (efter avlid<strong>en</strong>)<br />

circ<strong>en</strong>sis, e (cirkus) hörande till cirkus<br />

circ<strong>en</strong>ses = ludi circ<strong>en</strong>ses skådespel<br />

circum (prep. m. ack.) omkring<br />

circúm-do, circúm-dedi, circúm-datum 1<br />

omgiva, omringa, belägra<br />

circum-fulgeo, circum-fulsi, - 2 kringstråla<br />

circum-sisto, circúm-steti, - 3 ställa sig<br />

omkring, omringa<br />

cito (adv.) snabbt, fort<br />

civilis, e (civis medborgare) medborgerlig,<br />

inbördes-, jfr civil<br />

civis, is M F medborgare<br />

cívitas, atis F samhälle, stat, stad, jfr <strong>en</strong>g. city<br />

clades, is F nederlag<br />

clamo 1 ropa, jfr exclamation, exclaim<br />

cláritas, tátis F klarhet<br />

clarus, a, um berömd<br />

classis, is F flotta<br />

clavícula, ae F nyckelb<strong>en</strong><br />

102<br />

102<br />

clavis, is F nyckel<br />

cléricus, i M. präst, klerk<br />

codex, códicis M <strong>bok</strong><br />

coepi, coepisse (finns <strong>en</strong>dast i perfekt<br />

stamm<strong>en</strong>s former) jag har börjat,<br />

började<br />

cógito 1 tänka<br />

cog-nosco, cog-nóvi, cóg-nitum 3 lära<br />

känna<br />

cogo, coégi, coactum 3 samla, tvinga<br />

collega, ae M kollega<br />

cól-ligo, col-légi, col-lectum 3 (con+lego 3)<br />

plocka samman, samla, jfr kollekt<br />

collis, is M kulle<br />

cól-loco 1 (con + loco 1) placera, jfr locus, i<br />

col-loquium, i N samtal<br />

cól-loquor, col-locútus sum, cól-loqui<br />

depon<strong>en</strong>s 3 samtala<br />

collum, i N hals; cadere super collum alicuius<br />

falla om någons hals, omfamna någon<br />

colo, colui, cultum 3 odla, dyrka<br />

color, óris M färg, jfr fra. couleur, kolorera<br />

columna, ae F kolonn, jfr kolumn<br />

cóm-edo, com-édi, com-ésum 3 äta<br />

(tillsammans)<br />

comes, cómitis M följeslagare, greve,<br />

jfr <strong>en</strong>g. count, fra. comte<br />

comitium, ii N Comitium; comitia tributa pl.<br />

komitier, församling av folket i tribus,<br />

folkförsamling<br />

cómmodum, i N fördel<br />

com-moveo, com-móvi, com-mótum<br />

(con+moveo 2) 2 röra, sätta igång,<br />

jfr motor, motion<br />

commúnis, e gem<strong>en</strong>sam<br />

cóm-paro 1 (ut)rusta<br />

com-pello, cóm-puli, com-pulsum 3 driva<br />

(tillsammans)<br />

com-pleo, com-plévi, com-plétum 2 fylla,<br />

uppfylla, jfr komplem<strong>en</strong>t<br />

com-preh<strong>en</strong>do, com-preh<strong>en</strong>di,<br />

com-preh<strong>en</strong>sum 3 fatta, gripa,<br />

jfr fra. compr<strong>en</strong>dre<br />

con-cédo, con-cessi, con-cessum 3 medge,<br />

bevilja, jfr koncession<br />

con-cordia, ae F <strong>en</strong>dräkt, jfr cor, cordis N<br />

hjärta, <strong>en</strong>g. cordial<br />

condicio, onis F villkor, avtal

Castor, conditio, Cástoris onis Castor, F, se condicio <strong>en</strong> av Iuppiters clavis, conviva, is F nyckel ae M gäst<br />

confessio, söner onis F bekännelse<br />

cléricus, coquus, i M. i M. präst, kock klerk<br />

casus, con-ficio, us M fall, con-féci, olycka, con-fectum jfr <strong>en</strong>g. case, 3B fra. (facio) cas codex, cor, códicis cordis N M hjärta, <strong>bok</strong> jfr fra. cordial<br />

caténa, ae tillverka, F kedja fullborda, avsluta, jfr coepi, coram coepisse (prep. (finns m. abl <strong>en</strong>dast .) inför i perfekt<br />

Cato, ónis konfektion M eg<strong>en</strong>namn<br />

coróna, stamm<strong>en</strong>s ae F former) krans jag har börjat,<br />

caupo, con-fugio, ónis M con-fúgi, krögare, handlande, con-fúgitum 3 fly, corono började 1 bekransa<br />

värdshusvärd, jfr c<strong>en</strong>trifug jfr köpa, ty. kauf<strong>en</strong> cógito corpus, 1 tänka córporis N kropp<br />

1. causa, con-iúro ae F 1 orsak, sammansvära anledning<br />

cog-nosco, cor-ripio, cog-nóvi, cor-ripui, cóg-nitum cor-reptum 3 lära 3B<br />

2. causa con-iunx, (m. g<strong>en</strong>.) cóniugis för ... F skull, hustru honoris causa för känna (con + rapio 3B) gripa tag i<br />

con-iuratio, hederns skull onis F sammansvärjning cogo, cor-rumpo, coégi, coactum cor-rupi, 3 samla, cor-ruptum tvinga 3<br />

caveo, conor, cavi, conátus cautum sum, 2 akta conari sig depon<strong>en</strong>s 1 collega, fördärva, ae M kollega förstöra<br />

cavum, i försöka N hål<br />

cól-ligo, cór-ruo, col-légi, cor-rui, col-lectum - 3 (con+ruo 3 (con+lego 3) störta 3)<br />

céleber, con-sc<strong>en</strong>do, celebris, con-sc<strong>en</strong>di, celebre berömd con-sc<strong>en</strong>sum 3 plocka samman, samman, jfr korruption samla, jfr kollekt<br />

celer, céleris, (con + célere scando snabb 3) bestiga, gå ombord collis, cottidie is M kulle daglig<strong>en</strong><br />

celo con-s<strong>en</strong>tio, 1 dölja con-s<strong>en</strong>si, con-s<strong>en</strong>sum 4 cól-loco cras i 1 morgon (con + loco 1) placera, jfr locus, i<br />

c<strong>en</strong>a, ae samtycka F middag, måltid, fest<br />

col-loquium, creatura, ae i N F samtal (creo 1 skapa) skapelse<br />

c<strong>en</strong>o con-sído, 1 äta (middag) con-sédi, con-sessum 3 slå sig cól-loquor, credo, crédidi, col-locútus creditum sum, 3 cól-loqui tro,<br />

c<strong>en</strong>seo, ned c<strong>en</strong>sui, c<strong>en</strong>sum 2 anse, värdera<br />

depon<strong>en</strong>s följs av 3 dat. samtala<br />

cerebrósus, consilio 1 a, råda, um (cérebrum, jfr lat. consilium, i hjärna) i råd, fra. collum, cremo i N 1 hals; bränna, cadere jfr super krematorium collum alicuius<br />

hetlevrad, conseil, hetsig jfr konselj<br />

creo falla 1 om skapa, någons välja hals, omfamna någon<br />

cérebrum, consilium, i N i hjärna, N råd, jfr plan cerebral<br />

colo, cresco, colui, crevi, cultum cretum 3 odla, 3 dyrka växa (upp)<br />

certe con-sisto, (adv. till certus) cón-stiti, säkert, - 3 helt stanna, visst göra halt color, crudélis, óris M e färg, grym, jfr jfr fra. <strong>en</strong>g. couleur, cruel kolorera<br />

certo con-spíro 1 tävla 1 bilda <strong>en</strong> komplott, jfr columna, crux, crucis ae F kolonn, F kors, jfr korsfästelse kolumn<br />

certus, a, konspiration um säker<br />

cóm-edo, cubículum, com-édi, i N sovrum, com-ésum litet 3 rum äta<br />

céterus, con-spicio, a, um övrig con-spexi, con-spectum 3B se, cúlex, (tillsammans) icis M mygga<br />

chorda, upptäcka, ae F sträng jfr <strong>en</strong>g. conspicuous comes, culpa, cómitis ae F skuld; M följeslagare, culpa abl. = greve, av skuld<br />

chorus, con-stituo, i M (grek.) con-stitui, kör, dans con-stitutum 3 ställa 1. jfr cum <strong>en</strong>g. (prep. count, m. fra. abl.) comte tillsammans med<br />

cibus, i samman, M livsmedel, bringa mat, i ordning, måltid reglera, comitium, 2. cum (tidskonjunktion) ii N Comitium; comitia när tributa pl.<br />

cinis, cíneris besluta, M jfr aska, konstitution stoft (efter avlid<strong>en</strong>) cunctor, komitier, cunctatus församling sum, av folket cunctari i tribus,<br />

circ<strong>en</strong>sis, consuetúdo, e (cirkus) dinis hörande F vana till cirkus<br />

folkförsamling depon<strong>en</strong>s 1 dröja<br />

consul, circ<strong>en</strong>ses = ulis ludi M circ<strong>en</strong>ses konsul skådespel<br />

cómmodum, cunctus, a, i um N fördel all, hel; cuncti, ae, a samtliga,<br />

circum consulatus, (prep. m. us ack.) M konsulsämbete<br />

omkring<br />

com-moveo, alla com-móvi, com-mótum<br />

circúm-do, consulto circúm-dedi, 1 rådfråga circúm-datum 1 cúpidus, (con+moveo a, um 2) ivrig 2 röra, sätta igång,<br />

con-súmo, omgiva, omringa, con-sumpsi, belägra con-sumptum 3 cupio, jfr motor, cupívi, motion cupitum 3B önska<br />

circum-fulgeo, förtära, circum-fulsi, äta upp - 2 kringstråla commúnis, Cupído, e ídinis gem<strong>en</strong>sam M kärleksgud<strong>en</strong> Amor<br />

circum-sisto, con-t<strong>en</strong>do, circúm-steti, con-t<strong>en</strong>di, con-t<strong>en</strong>tum - 3 ställa sig 3 cóm-paro cuprum, 1 (ut)rusta i N koppar<br />

omkring, anstränga omringa sig, sträva, försöka com-pello, cur varför cóm-puli, com-pulsum 3 driva<br />

cito con-tineo, (adv.) snabbt, con-tinui, fort con-t<strong>en</strong>tum 2 cura, (tillsammans) ae F bekymmer, omsorg; curam alicuius<br />

civilis, e (civis innehålla, medborgare) rymma, medborgerlig,<br />

hålla kvar, jfr sv. com-pleo, rei com-plévi, gerere ha omsorg com-plétum om ngt 2 fylla,<br />

inbördes-, kontin<strong>en</strong>t, jfr civil <strong>en</strong>g. contain<br />

curiosus, uppfylla, a, jfr um komplem<strong>en</strong>t nyfik<strong>en</strong>, märkvärdig<br />

civis, con-tingo, is M F medborgare cón-tigi, con-tactum 3 (con + com-preh<strong>en</strong>do, curo 1 se till; com-preh<strong>en</strong>di,<br />

curare ne (objektssats) se till att<br />

cívitas, atis tango F samhälle, 3) röra stat, stad, jfr <strong>en</strong>g. city com-preh<strong>en</strong>sum inte 3 fatta, gripa,<br />

clades, contra is F (prep. nederlag m. ack.) mot<br />

currículum, jfr fra. compr<strong>en</strong>dre i N lopp<br />

clamo convallaria, 1 ropa, jfr ae exclamation, (vallis, is F dal) exclaim ’dalväxande con-cédo, curro, cucurri, con-cessi, cursum con-cessum 3 springa 3 medge,<br />

cláritas, tátis växt’, F substantiverat klarhet adj. i fem. currus, bevilja, us jfr M koncession vagn<br />

clarus, con-v<strong>en</strong>io, a, um berömd con-v<strong>en</strong>i, con-v<strong>en</strong>tum 4 con-cordia, custodio ae 4 vakta, F <strong>en</strong>dräkt, bevaka jfr cor, cordis N<br />

classis, is komma F flotta samman, samlas<br />

custos, hjärta, ódis <strong>en</strong>g. cordial M väktare<br />

clavícula, con-verto, ae F con-verti, nyckelb<strong>en</strong> con-versum 3 vända condicio, cygnus, onis i M F svan villkor, avtal<br />

102103<br />

103

D<br />

dápifer, dapiferi M kypare<br />

de (prep. m. abl.) från, om, av, jfr fra. de<br />

debeo, debui, débitum 2 böra, vara skyldig<br />

débitor, oris M gäld<strong>en</strong>är<br />

débitum, i N skuld<br />

decem tio<br />

de-cerno, de-crevi, de-cretum 3 besluta,<br />

jfr dekret<br />

de-cessus, us M död, jfr de-cedo 3 gå bort<br />

decet det anstår<br />

dé-cido, de-cidi, - 3 (de + cado 3) falla ned<br />

decies tio gånger<br />

decórus, a, um skön, smyckad, prydlig, jfr<br />

dekorera<br />

decor, óris M smycke, prydnad, jfr dekor<br />

decretum, i N beslut<br />

de-cresco, de-crevi, de-cretum 3 avtaga, jfr<br />

cresc<strong>en</strong>do<br />

de-dúco, de-duxi, de-ductum 3 föra bort,<br />

ledsaga, förlägga<br />

def<strong>en</strong>do, def<strong>en</strong>di, def<strong>en</strong>sum 3 försvara,<br />

skydda<br />

de-ficio, de-feci, de-fectum 3B svika, fattas<br />

defunctus, a, um avlid<strong>en</strong>, död<br />

deinde därefter<br />

delectatio, onis F nöje, jfr delecto 1<br />

delecto 1 förnöja, roa, glädja<br />

deleo, delevi, deletum 2 förstöra<br />

de-mergo, de-mersi, de-mersum 3 doppa<br />

ned, sänka<br />

de-mitto, de-misi, de-missum 3 sänka ned<br />

demum (adv.) äntlig<strong>en</strong>, omsider<br />

dénique (adv.) till slut<br />

d<strong>en</strong>s, d<strong>en</strong>tis M tand<br />

d<strong>en</strong>sus, a, um tät, jfr kon-d<strong>en</strong>sera<br />

de-póno, de-posui, de-positum 3 lägga<br />

ned, av eller bort<br />

de-sc<strong>en</strong>do, de-sc<strong>en</strong>di, de-sc<strong>en</strong>sum 3 (de +<br />

scando 3) stiga av, stiga ned<br />

de-scribo, de-scripsi, de-scriptum 3<br />

avskriva, beskriva, äv<strong>en</strong> skattskriva, jfr<br />

deskriptiv, <strong>en</strong>g. describe<br />

desertus, a, um öde, jfr <strong>en</strong>g. desert<br />

desiderium, i N önskan, önskning<br />

dé-sino, de-sii, de-situm 3 upphöra.<br />

de-sisto, de-stiti, - 3 avstå<br />

104<br />

104<br />

desperatio, onis F (de+spes ’bort med<br />

hoppet’) misströstan, förtvivlan<br />

destinatus, a, um beslutsam, obeveklig<br />

dé-tego, de-texi, de-tectum 3 upptäcka<br />

detrim<strong>en</strong>tum, i N skada<br />

deus, i M gud<br />

deversorium, i N värdshus<br />

dévoro 1 sluka<br />

dexter, ra, rum höger, ad dextram (manum)<br />

på höger hand, till höger<br />

di-mitto, di-misi, di-missum 3 efterskänka,<br />

dimittere alicui aliquid förlåta någon något<br />

diabolus, i M (grek.) djävul<strong>en</strong>, jfr sv. djävul<br />

fra. diable, <strong>en</strong>g. devil, ty. Teufel,<br />

dico, dixi, dictum 3 säga<br />

díctito 1 läsa upp, diktera<br />

Dido, Didonis F drottning i Kartago<br />

dies, diéi M el. F dag<br />

diffícilis, e (dis + facilis) svår<br />

dif-fugio, dif-fugi, - 3B (dis + fugio 3B) fly<br />

åt olika håll, skingras<br />

dignitas, atis F värdighet, heder<br />

dignus, a, um värdig<br />

diláto 1 (latus bred) utvidga<br />

dí-ligo, di-lexi, di-lectum 3 hålla av, älska<br />

dilig<strong>en</strong>ter (adv. till dilig<strong>en</strong>s, <strong>en</strong>tis) noggrant<br />

dímico 1 kämpa, strida<br />

dis-cédo, dis-cessi, dis-cessum 3 gå åtskils,<br />

bege sig bort<br />

discípulus, i M elev, jfr disco lära sig<br />

disco, didici, - 3 lära sig<br />

dis-cutio, dis-cussi, dis-cussum 3 skaka<br />

åtskils, granska, jfr diskutera<br />

dis-pliceo, dis-plicui, - 2 (placeo 2 behaga)<br />

misshaga<br />

dis-símulo 1 dölja, förneka, förställa sig<br />

diu länge<br />

diversorium, i N, se deversorium<br />

diversus, a, um olik<br />

dives, dívitis rik<br />

divitiae, arum F (plurale tantum) rikedomar<br />

(dives, divitis rik)<br />

dívido, divísi, divísum 3 dela<br />

div-ínus, a, um gudomlig<br />

divísor, oris M (för)delare, jfr divisor<br />

divus, a, um gudomlig<br />

do, dedi, datum 1 ge, anförtro, jfr dator,<br />

datum (jfr "Givet å Stockholms slott ...")

D doceo, docui, doctum 2 undervisa, lära ut desperatio, e-mitto, onis e-misi, F (de+spes e-missum ’bort 3 skicka med ut,<br />

doctrina, ae F undervisning<br />

hoppet’) släppa iväg misströstan, förtvivlan<br />

dápifer, doctus, dapiferi a, um M lärd kypare (doctor eg. = lärare) destinatus, emo, emi, a, emptum um beslutsam, 3 köpa obeveklig<br />

de (prep. doleo m. 2 känna abl.) från, smärta om, (dolor, av, jfr oris fra. M de smärta) dé-tego, <strong>en</strong>im de-texi, (konjunktion de-tectum som står 3 upptäcka som det andra<br />

debeo, dolor, debui, óris M débitum smärta, 2 sorg, böra, plåga vara skyldig detrim<strong>en</strong>tum, ordet i sats<strong>en</strong>) i N skada ty, ju, nämlig<strong>en</strong><br />

débitor, dolorosus, oris M a, gäld<strong>en</strong>är um smärtfylld<br />

deus, eo, i ii, M itum, gud ire (oregelb.) gå<br />

débitum, domésticus, i N skuld a, um (domus, us F hus) deversorium, epíscopus, i i N M värdshus (grek.) biskop<br />

decem tio hörande till hemmet<br />

dévoro epístula, 1 sluka ae F brev, jfr epistel<br />

de-cerno, dómina, de-crevi, ae F fru de-cretum 3 besluta, dexter, eques, ra, équitis rum höger, M ryttare, ad dextram riddare (manum)<br />

dóminus, jfr dekret i M herre<br />

equus, på höger i M hand, häst till höger<br />

de-cessus, domicilium, us M i död, N hus, jfr de-cedo bostad, hemvist 3 gå bort (domus, di-mitto, ergo alltså, di-misi, därför di-missum 3 efterskänka,<br />

decet det us anstår F hus)<br />

erro dimittere 1 irra, alicui göra aliquid misstag förlåta någon något<br />

dé-cido, dominium, de-cidi, i N - 3 äganderätt, (de + cado makt, 3) falla välde ned diabolus, error, óris i M M (grek.) irrfärd, djävul<strong>en</strong>, misstag, jfr jfr sv. <strong>en</strong>g. djävul error<br />

decies domus, tio gånger us F hus, böjs i vissa kasus efter 2:a et fra. (samordnande diable, <strong>en</strong>g. devil, konjunktion) ty. Teufel, och;<br />

decórus, dekl.; a, um domi skön, (lokativ) smyckad, hemma, prydlig, domum jfr dico, dixi, någon dictum gång = 3 säga etiam äv<strong>en</strong><br />

dekorera (riktningsack.) hem, domo (separativ abl.) díctito etiam 1 läsa äv<strong>en</strong>, upp, ja t. diktera o. m.<br />

decor, óris hemifrån M smycke, prydnad, jfr dekor Dido, etiamnunc Didonis ännu, F drottning fortfarande i Kartago<br />

decretum, donec (temporal i N beslut konjunktion) tills, till dess, dies, etiamsi diéi M (koncessiv el. F dag konjunktion) äv<strong>en</strong> om<br />

de-cresco, så länge de-crevi, som de-cretum 3 avtaga, jfr diffícilis, Etruria, e (dis ae F + Etruri<strong>en</strong>, facilis) svår landskapet norr om<br />

donum, cresc<strong>en</strong>do i N gåva<br />

dif-fugio, Latium dif-fugi, - 3B (dis + fugio 3B) fly<br />

de-dúco, dormio de-duxi, 4 sova, fra. de-ductum dormir 3 föra bort, evangelizo åt olika håll, 1 skingras förkunna<br />

dúbito ledsaga, tveka, förlägga tvivla<br />

dignitas, évid<strong>en</strong>s, atis <strong>en</strong>tis F värdighet, tydlig, jfr heder <strong>en</strong>g. evid<strong>en</strong>t<br />

def<strong>en</strong>do, dubius, def<strong>en</strong>di, a, um tveksam def<strong>en</strong>sum 3 försvara, dignus, ex (prep. a, um m. värdig abl., jfr e) från, ur, av; ex tempore<br />

duco, skydda duxi, ductum 3 föra, leda, draga, diláto 1 efter (latus tid<strong>en</strong>, bred) omständigheterna, utvidga<br />

= utan<br />

de-ficio, anse, de-feci, jfr akvedukt, de-fectum reduktion, 3B svika, uxorem fattas dí-ligo, di-lexi, förberedelse di-lectum 3 hålla av, älska<br />

defunctus, aliquam a, um ducere avlid<strong>en</strong>, ta någon död till hustru dilig<strong>en</strong>ter exanimatus, (adv. till a, dilig<strong>en</strong>s, um (anima <strong>en</strong>tis) själ) noggrant livlös<br />

deinde dulcis, därefter e ljuv, söt, ang<strong>en</strong>äm<br />

dímico excelsus, 1 kämpa, a, um strida hög; in excelsis i det höga,<br />

delectatio, dum (tidskonjunktion) onis F nöje, jfr medan, delecto så 1 länge som dis-cédo, höjd<strong>en</strong> dis-cessi, dis-cessum 3 gå åtskils,<br />

delecto duodénum, 1 förnöja, i N roa, tolvfingertarm glädja<br />

ex-ceptio, bege sig bort onis F undantag<br />

deleo, dux, delevi, ducis deletum M anförare, 2 förstöra ledare, vägvisare, discípulus, ex-cerpo, i M ex-cerpsi, elev, jfr disco ex-cerptum lära sig 3 plocka<br />

de-mergo, hertig, de-mersi, <strong>en</strong>g duke, de-mersum fra. duc 3 doppa disco, didici, ut, göra - 3 utdrag lära sig ur <strong>en</strong> text, jfr excerpter<br />

E ned, sänka<br />

dis-cutio, ex-cipio, dis-cussi, ex-cepi, dis-cussum ex-ceptum 3 3B skaka fånga upp,<br />

de-mitto, e (<strong>en</strong>dast de-misi, framför de-missum konsonantljud), 3 sänka ex (prep. ned åtskils, undantaga, granska, jfr jfr <strong>en</strong>g. diskutera except<br />

demum m. abl.) (adv.) från, äntlig<strong>en</strong>, av, <strong>en</strong>ligt omsider<br />

dis-pliceo, ex-clamo dis-plicui, 1 utropa - 2 (placeo 2 behaga)<br />

dénique ecce (interjektion) (adv.) till slut se!<br />

ex-curro, misshaga ex-(cu)curri, ex-cursum 3<br />

d<strong>en</strong>s, ecclésia, d<strong>en</strong>tis ae M f. tand kyrka, församling<br />

dis-símulo springa 1 dölja, ut, skjuta förneka, ut förställa sig<br />

d<strong>en</strong>sus, e-díco, a, um e-dixi, tät, e-dictum jfr kon-d<strong>en</strong>sera 3 kungöra diu ex-eo, länge ex-ii, ex-itum, ex-ire (oregelb.) gå ut<br />

de-póno, e-dictum de-posui, i, N påbud, de-positum jfr edikt 3 lägga diversorium, exemplum, i N, i N se exempel deversorium<br />

educatio, ned, av eller onis bort F uppfostran<br />

diversus, exercitus, a, um us olik M här, armé, jfr exercis<br />

de-sc<strong>en</strong>do, egeo, egui, de-sc<strong>en</strong>di, - 2 sakna, de-sc<strong>en</strong>sum lida brist 3 (de + dives, ex-pello, dívitis ex-puli, rik ex-pulsum 3 driva bort<br />

élegans, scando antis 3) stiga elegant, av, stiga förnämlig ned<br />

divitiae, exp<strong>en</strong>sum, arum F i N (plurale utgift tantum) rikedomar<br />

de-scribo, electus, de-scripsi, a, um vald de-scriptum 3<br />

ex-pergiscor, (dives, divitis rik) ex-perrectus sum, exelephantus,<br />

avskriva, beskriva, i M elefant äv<strong>en</strong> skattskriva, jfr dívido, divísi, pergisci divísum depon<strong>en</strong>s 3 dela 3 vakna<br />

elevatus, deskriptiv, a, um <strong>en</strong>g. upphöjd describe (elevo lätta) div-ínus, ex-póno, a, um ex-posui, gudomlig ex-pósitum 3 sätta ut,<br />

desertus, éloqu<strong>en</strong>s, a, um <strong>en</strong>tis öde, vältalig jfr <strong>en</strong>g. desert<br />

divísor, landsätta oris M (för)delare, jfr divisor<br />

desiderium, eloqu<strong>en</strong>tia, i N ae önskan, F vältalighet önskning<br />

divus, ex-pulsus, a, um gudomlig a, um fördriv<strong>en</strong><br />

dé-sino, émin<strong>en</strong>s, de-sii, <strong>en</strong>tis de-situm uppskjutande, 3 upphöra. framskjutande, do, exsilium, dedi, datum i N 1 landsflykt ge, anförtro, jfr dator,<br />

de-sisto, jfr emin<strong>en</strong>t de-stiti, - 3 avstå<br />

ex-sisto, datum (jfr ex-stiti, "Givet - å 3 Stockholms visa sig slott ...")<br />

104105<br />

105

ex-spectatio, onis F väntan, jfr <strong>en</strong>g. expect<br />

ex-specto 1 vänta på<br />

ex-stinguo, ex-stinxi, ex-stinctum 3<br />

utsläcka, göra slut på<br />

éx-struo, ex-struxi, ex-structum 3 , bygga<br />

upp, uppföra, jfr konstruera,<br />

konstruktiv, konstruktion<br />

ext<strong>en</strong>do, ex-t<strong>en</strong>di, ex-t<strong>en</strong>tum (ex-t<strong>en</strong>sum)<br />

3 utsträcka, utvidga, öka<br />

ex-t<strong>en</strong>sus, a, um utsträckt<br />

éxterus, era, erum yttre, utländsk,<br />

jfr exteriör<br />

extra (prep. m. ack.) utanför, utom<br />

F<br />

faber, fabri M fabrikant, hantverkare<br />

fábula, ae F historia, saga, skådespel<br />

fac (imperativ av facio) ... ne se till...att...inte<br />

fácilis, e lätt<br />

facio, feci, factum 3B göra<br />

factum, i N det gjorda, handling, verk<br />

fallo, fefelli, - (falsus, a, um) 3 bedraga, svika<br />

falso (adv.) falskt<br />

falsus, a, um falsk<br />

fama, ae F rykte<br />

fames, is F hunger, hungersnöd<br />

fatigatus, a, um trött, jfr fr. fatigué,<br />

<strong>en</strong>g. fatigue<br />

faustus, a, um gynnsam<br />

favor, óris M gunst, ynnest, sympati,<br />

gynnande, jfr favör<br />

felix, felícis lycklig, framgångsrik<br />

fere nästan, ungefär<br />

feriae, arum F (plurale tantum) ferier<br />

fero, tuli, latum, ferre (oregelb.) bära,<br />

uthärda, tåla<br />

ferrum, i N järn<br />

fessus, a, um trött<br />

festíno 1 skynda<br />

festum, i N fest<br />

ficus, us F fikon<br />

fidélis, e trog<strong>en</strong>, trofast<br />

fides, fidei F tro, trohet<br />

figúra, ae F form, gestalt<br />

filius, i M son<br />

filia, ae F dotter, jfr filial<br />

filum, i N tråd, ödestråd<br />

finio 4 (finis slut) sluta, göra slut på, begränsa<br />

106<br />

106<br />

finis, is M gräns, slut, jfr final<br />

fio, factus sum, fieri (oregelb.) göras, bliva,<br />

ske<br />

firmam<strong>en</strong>tum, i N fäste<br />

firmus, a, um fast, stadig, stark<br />

flavus, a, um gul<br />

Flavius, a, um flavisk, jfr d<strong>en</strong> flaviska<br />

kejsarätt<strong>en</strong><br />

floreo, florui, - 2 blomstra, jfr florera<br />

flos, floris F blomma, jfr fra. fleur, flora,<br />

floskler ( = ’blomstrande’ språk utan<br />

innehåll, tomma fraser)<br />

fluctuo 1 gunga<br />

flum<strong>en</strong>, inis N flod, å<br />

fluo, fluxi, - 3 flyta<br />

focus, i M eldstad, härd<br />

foedus, a, um ful<br />

fons, fontis M källa, springbrunn, jfr fontän<br />

foris, is F dörr<br />

forma, ae F form, utse<strong>en</strong>de<br />

formosus, a, um formskön, vacker<br />

fortasse (adv.) kanske<br />

fortis, e tapper, stark, modig<br />

fortuna, ae F slump, öde, förmög<strong>en</strong>het, jfr<br />

<strong>en</strong>g. fortune<br />

Forum Appii: stad vid via Appia, uppkallad<br />

efter Appius Claudius<br />

forum, i N torg<br />

fossa, ae F grav, kanal<br />

fractura, ae F brott<br />

frater, tris F broder<br />

fraus, fraudis F bedrägeri<br />

frequ<strong>en</strong>s, <strong>en</strong>tis ständig, talrikt församlad,<br />

rikt försedd med (abl.), jfr frekv<strong>en</strong>t<br />

frons, frontis F framsida, panna, front<br />

frum<strong>en</strong>tum, i N spannmål<br />

frustra (adv.) förgäves<br />

fuga, ae F flykt<br />

fugio, fugi, fugitum 3B fly, jfr fugitive<br />

fugo fördriva<br />

fundam<strong>en</strong>tum, i N grund, källargrund,<br />

fundam<strong>en</strong>t<br />

fustis, is M knölpåk<br />

futurus, a, um (futurum particip till sum)<br />

kommande<br />

G<br />

Gallia, ae M Galli<strong>en</strong>, ung. nuv. Frankrike

ex-spectatio, Gallia Cisalpina onis F Galli<strong>en</strong> väntan, hitom jfr <strong>en</strong>g. Alperna expect (från finis, hereditas, is M gräns, atis slut, F arv jfr final<br />

ex-specto Rom 1 vänta räknat), på nuvarande norra Itali<strong>en</strong> fio, heu factus (interjektion) sum, fieri ve, (oregelb.) ack, med göras, dativ bliva,<br />

ex-stinguo, gallus, i M ex-stinxi, tupp ex-stinctum 3<br />

heus ske (interjektion) hör hit, hallå<br />

gaudeo, utsläcka, gavísus göra slut sum på (halvdepon<strong>en</strong>s) 2 firmam<strong>en</strong>tum, hic (adv.) här i N fäste<br />

éx-struo, glädja ex-struxi, sig, känna ex-structum glädje, vara 3 , glad bygga firmus, hic, haec, a, um hoc fast, d<strong>en</strong>ne, stadig, d<strong>en</strong> stark här<br />

gaudium, upp, uppföra, i N glädje jfr konstruera,<br />

flavus, hiems, a, um hiemis gul F vinter<br />

géminus, konstruktiv, i M konstruktion tvilling<br />

Flavius, hirundo, a, um inis flavisk, F svala jfr d<strong>en</strong> flaviska<br />

ext<strong>en</strong>do, génetrix, ex-t<strong>en</strong>di, tricis F ex-t<strong>en</strong>tum (stam)moder (ex-t<strong>en</strong>sum) (-trix, -tricis Hispania, kejsarätt<strong>en</strong> ae F Spani<strong>en</strong><br />

3 utsträcka, suffix för utvidga, femininum) öka<br />

floreo, historia, florui, ae - 2 F blomstra, historia, beskrivning; jfr florera naturalis<br />

ex-t<strong>en</strong>sus, g<strong>en</strong>er, géneri a, um M utsträckt svärson<br />

flos, floris historia F blomma, naturalhistoria, jfr fra. fleur, naturkunskap flora,<br />

éxterus, g<strong>en</strong>s, era, tis F erum släkt, yttre, ätt, folkstam utländsk,<br />

hodie floskler (hoc ( = die ’blomstrande’ på d<strong>en</strong>na dag) språk i dag utan<br />

g<strong>en</strong>us, jfr exteriör géneris N börd, kön, slag<br />

Holm(i)<strong>en</strong>sis, innehåll, tomma e stockholmsk, fraser) från<br />

extra geographicus, (prep. m. ack.) a, utanför, um geografisk utom (ph uttalas fluctuo 1 Stockholm gunga<br />

som f)<br />

flum<strong>en</strong>, homo, inis inis N M flod, människa å<br />

F gero, gessi, gestum 3 utföra, uträtta fluo, honeste fluxi, - (adv. 3 flyta till honestus) hedersamt<br />

faber, gigno, fabri g<strong>en</strong>ui, M fabrikant, g<strong>en</strong>itum hantverkare 3 alstra<br />

focus, honestus, i M eldstad, a, um härd hedervärd, aktad<br />

fábula, gladiator, ae F historia, oris M saga, fäktare, skådespel gladiator foedus, honor, a, um oris ful M heder, ära, hedersbetygelse<br />

fac gladiatorius, (imperativ av facio) a, um ... gladiator-, ne se till...att...inte tillhörig <strong>en</strong> fons, honoratus, fontis M källa, a, um springbrunn, hedrad, ärad jfr fontän<br />

fácilis, e gladiator lätt<br />

foris, honorificus, is F dörr a, um (honor + facere) ärofull<br />

facio, gladius, feci, factum i M svärd 3B göra<br />

forma, hora, ae ae F F form, timme utse<strong>en</strong>de<br />

factum, gloria, i N ae det F ära, gjorda, jfr fra. handling, gloire verk formosus, horror, a, oris um M formskön, skräck vacker<br />

fallo, Graecus, fefelli, - a, (falsus, um grekisk a, um) 3 bedraga, svika fortasse hortus, (adv.) i M kanske trädgård, jfr hortikultur<br />

falso grandis, (adv.) falskt e stor, jfr fra. grand<br />

fortis, hospes, e tapper, hóspitis stark, M modig gästvän, värd, gäst, jfr<br />

falsus, 1. gratia, a, um ae falsk F tack, tacksamhet, nåd; gratias fortuna, hospital, ae F slump, hotell, öde, fra. förmög<strong>en</strong>het, hôte jfr<br />

fama, agere ae F alicui rykte framföra tack till någon, tacka hostis, <strong>en</strong>g. fortune is M och F fi<strong>en</strong>de<br />

fames, någon; is F hunger, gratis (abl. hungersnöd pl.) mot tack, jfr sv. gratis Forum humor, Appii: óris stad M fuktighet, vid via Appia, vätska uppkallad<br />

fatigatus, 2. gratia a, (m. um g<strong>en</strong>.) trött, för...skull, jfr fr. fatigué, exempli gratia till huc efter hit Appius Claudius<br />

<strong>en</strong>g. exempel fatigue<br />

forum, humanus, i N torg a, um mänsklig, jfr human<br />

faustus, gratus, a, a, um um gynnsam ang<strong>en</strong>äm, kärkomm<strong>en</strong>; fossa, húmerus, ae F grav, i M kanal skuldra<br />

favor, tacksam óris M gunst, ynnest, sympati, fractura, humus, ae i F brott mark, jord<br />

gravis, gynnande, e adj. jfr tung, favör allvarlig<br />

frater, I tris F broder<br />

felix, grex, felícis gregis lycklig, M hjord framgångsrik<br />

fraus, iaceo, fraudis iacui, F bedrägeri - 2 ligga<br />

fere gubernator, nästan, ungefär oris M styrman, styresman frequ<strong>en</strong>s, iacio, ieci, <strong>en</strong>tis iactum ständig, 3B talrikt kasta församlad,<br />

feriae, gustatio, arum onis F (plurale F smörgåsbord, tantum) ferier förrätt iacto rikt försedd 1 kasta med (abl.), jfr frekv<strong>en</strong>t<br />

fero, gusto tuli, 1 latum, smaka, ferre äta <strong>en</strong> (oregelb.) bit, äta mellanmål, bära, fr. frons, iactus, frontis a, um F framsida, (perf. part. panna, till iacio front 3B) kastad<br />

uthärda, goûter tåla<br />

frum<strong>en</strong>tum, iam redan, i N nu spannmål (vid negation) längre<br />

ferrum, i N järn<br />

frustra iánitor, (adv.) oris förgäves M portvakt<br />

fessus, H a, um trött<br />

fuga, Ianículum, ae F flykt i N Janiculum kulle väster om<br />

festíno háct<strong>en</strong>us 1 skynda hittills<br />

fugio, fugi, Tibern fugitum 3B fly, jfr fugitive<br />

festum, habeo, i N habui, fest hábitum 2 ha<br />

fugo ianua, fördriva ae F dörr, port, jfr gud<strong>en</strong> Janus och<br />

ficus, haedus, us F fikon i M get, killing<br />

fundam<strong>en</strong>tum, månad<strong>en</strong> i N januari grund, källargrund,<br />

fidélis, Hannibal, e trog<strong>en</strong>, Hanníbalis trofast M eg<strong>en</strong>namn ibi fundam<strong>en</strong>t där<br />

fides, háruspex, fidei F tro, úspicis trohet M spåman<br />

fustis, ideo is därför M knölpåk<br />

figúra, hepática, ae F form, ae F gestalt sippa, av grek. ordet för lever futurus, Idus, a, uum um F (futurum plur. (plurale particip tantum) till sum)<br />

filius, i (hepat-), M son jfr hepatit inom medicin<strong>en</strong> och kommande månad<strong>en</strong>s mittdag. I mars, maj, juli o.<br />

filia, ae <strong>en</strong>g. F dotter, liverwort, jfr filial ty. Leberblume<br />

oktober inträffar d<strong>en</strong>na mittdag d<strong>en</strong> 15,<br />

filum, herba, i N ae tråd, F växt, ödestråd gräs, jfr herbarium, fra. G i övriga månader d<strong>en</strong> 13<br />

finio 4 (finis herbe slut) sluta, göra slut på, begränsa Gallia, ígitur ae alltså M Galli<strong>en</strong>, ung. nuv. Frankrike<br />

106107<br />

107

ignótus, a, um okänd<br />

ignis, is M eld , jfr <strong>en</strong>g. ignition<br />

ille, illa, illud d<strong>en</strong>ne , d<strong>en</strong> där<br />

illuc dit<br />

illustris, e märkvärdig, berömd<br />

illustro 1 åskådliggöra<br />

Illyria, ae F Illyri<strong>en</strong>, nuv. Dalmati<strong>en</strong>,<br />

Bosni<strong>en</strong> och Albani<strong>en</strong><br />

imágo, -áginis F bild, jfr <strong>en</strong>g. imagine<br />

ímmolo 1 offra<br />

imp<strong>en</strong>sa, ae F kostnad, bekostnad<br />

imperator, oris fältherre, kejsare<br />

imperium, i N makt, befälsrätt, välde<br />

ímpero 1 befalla; imperare alicui aliquid ålägga<br />

någon (att lämna) något<br />

im-pleo, in-plevi, im-pletum 2 (in+pleo)<br />

fylla i, göra fulltalig, fullborda<br />

im-póno, im-posui, im-positum 3 (in +<br />

pono) sätta, ställa, lägga i el. på, följs av<br />

dat.<br />

ím-probus, a, um ohederlig, ond, elak; vok.<br />

improbe (som skällsord) kanalje, skojare<br />

im-próvidus, a, um tanklös, obetänksam<br />

in (prep. m. abl.) = i, på; (prep. m. ack. ) till,<br />

in i<br />

in-c<strong>en</strong>dium, i N brand<br />

in-c<strong>en</strong>do, inc<strong>en</strong>di, inc<strong>en</strong>sum 3 upptända<br />

in-certus, a, um osäker<br />

in-cipio, in-cepi, in-ceptum 3B (in+capio)<br />

eg. taga i, börja;<br />

iter incipere börja <strong>en</strong> resa<br />

in-clúdo, in-clusi, in-clusum 3 innesluta,<br />

omringa<br />

ín-cola, ae M invånare<br />

ín-colo, in-colui, - 3 bo<br />

index, índicis M register<br />

in-dúco, in-duxi, in-ductum 3 införa<br />

in-duo, in-dui, in-dútum 3 ikläda sig, taga<br />

på sig<br />

in-fans, antis som inte kan tala, barn, jfr fra.<br />

<strong>en</strong>fant<br />

ín-fero, ín-tuli, il-latum, in-ferre (oregelb.)<br />

bära in, föra in: bellum alicui inferre börja<br />

krig mot någon<br />

ínferus, a, um beläg<strong>en</strong> nederst, nedantill<br />

bo<strong>en</strong>de, d<strong>en</strong> som är i underjord<strong>en</strong><br />

inferior komparativ = ’nedre’, längre ner<br />

infernum, i N dödsriket, helvetet<br />

108<br />

108<br />

in-ficio, in-feci, in-fectum 3B färga,<br />

förgifta, jfr infektera (av<br />

perfektparticipstamm<strong>en</strong>)<br />

in-firmus, a, um svag<br />

infra (adv. o. prep. m. ack.) nedanför<br />

ing<strong>en</strong>s, <strong>en</strong>tis väldig<br />

in-gredior, in-gressus sum, ín-gredi<br />

depon<strong>en</strong>s 3 gå, tåga in i, jfr ingredi<strong>en</strong>s,<br />

ingress<br />

in-hábito 1 bebo<br />

in-imícus, i M (in + amicus) ovän, fi<strong>en</strong>de, jfr<br />

<strong>en</strong>emy<br />

initium, i N början<br />

in-iuria, ae F oförrätt<br />

in-numerábilis, e otalig, oräknelig<br />

in-ordinatus, a, um oordnad, förvirrad<br />

in-scríbo, in-scripsi, in-scriptum 3 skriva<br />

in, inrista, sätta som inskrift<br />

insula, ae F ö<br />

intél-lego, intel-lexi, intel-lectum 3 förstå,<br />

jfr intellig<strong>en</strong>s<br />

intél-ligo, se intellego<br />

inter (prep. m. ack.) mellan, bland, (om tid)<br />

under, jfr fra. <strong>en</strong>tre<br />

intérdum ibland<br />

intérea (adv.) under tid<strong>en</strong><br />

inter-fector, oris M mördare<br />

inter-ficio, inter-feci, inter-fectum 3B döda<br />

intér-rogo 1 fråga<br />

intra (prep. m. ack.) innanför, inom<br />

intro 1 träda in, beträda, gå in i<br />

intró-eo, intró-ii, intró-itum, intro-ire<br />

(oregelb.) gå in<br />

intró-itus, us M ingång(stext)<br />

intro-mitto, intro-misi, intro-missum 3<br />

släppa in<br />

in-vádo, in-vasi, in-vasum 3 tåga in, anfalla<br />

inv<strong>en</strong>io, in-v<strong>en</strong>i, in-v<strong>en</strong>tum 4 (åter)finna, jfr<br />

<strong>en</strong>g. inv<strong>en</strong>tion<br />

investígo 1 spåra upp<br />

invíto 1 inbjuda (som gäst), jfr invitera<br />

invítus, a, um mot sin vilja, motvillig, ovillig<br />

invidia, ae F avund(sjuka)<br />

in-volvo, in-volvi, in-volutum 3 rulla in<br />

iocus, i M skämt<br />

ipse, ipsa, ipsum själv, g<strong>en</strong>. ipsíus dat. ipsi<br />

ir-rideo, ir-risi, ir-risum 2 (in+rideo 2) håna<br />

ira, ae F vrede

ignótus, iratus, a, a, um um okänd vred, vredgad<br />

in-ficio, lacus, in-feci, us M sjö, in-fectum fra. lac, <strong>en</strong>g. 3B färga, lake<br />

ignis, ír-ruo, is M ir-rui, eld , jfr - <strong>en</strong>g. 3 störta ignition fram<br />

laetitia, förgifta, ae jfr F infektera glädje (av<br />

ille, is, illa, ea, illud id han, d<strong>en</strong>ne hon, , d<strong>en</strong> d<strong>en</strong>, där det, d<strong>en</strong>ne, g<strong>en</strong>. eius laetus, perfektparticipstamm<strong>en</strong>)<br />

a, um glad<br />

illuc dit dat. éi<br />

in-firmus, lapsus, a, us um M glidande, svag misstag<br />

illustris, iste, ista, e märkvärdig, istud d<strong>en</strong>ne, berömd d<strong>en</strong> där, g<strong>en</strong>. istíus infra lat<strong>en</strong>s, (adv. o. <strong>en</strong>tis prep. dold, m. ack.) dolsk, nedanför som inte är öpp<strong>en</strong><br />

illustro 1 dat. åskådliggöra isti<br />

ing<strong>en</strong>s, lateo, <strong>en</strong>tis latui väldig 2 vara fördolt<br />

Illyria, ita så, ae på F Illyri<strong>en</strong>, så sätt nuv. Dalmati<strong>en</strong>, in-gredior, Latínus, in-gressus a, um <strong>latin</strong>sk sum, ín-gredi<br />

ítaque Bosni<strong>en</strong> således, och Albani<strong>en</strong> alltså, därför<br />

latro, depon<strong>en</strong>s ónis 3 M gå, rövare tåga in i, jfr ingredi<strong>en</strong>s,<br />

imágo, iter, -áginis itíneris F N bild, väg, jfr resa, <strong>en</strong>g. iter imagine fácere resa, jfr 1. ingress latus, a, um bred<br />

ímmolo <strong>en</strong>g. 1 offra itinerary<br />

in-hábito 2. latus, 1 bebo láteris N sida, jfr bilateral<br />

imp<strong>en</strong>sa, iubeo, ae iussi, F kostnad, iussum bekostnad 2 befalla<br />

in-imícus, laurea, ae i M F (in lager, + amicus) lagerkrans ovän, fi<strong>en</strong>de, jfr<br />

imperator, iucundus, oris a, fältherre, um ang<strong>en</strong>äm, kejsare behaglig, laureus, <strong>en</strong>emy a, um lager-, av lager<br />

imperium, underbar i N makt, befälsrätt, välde initium, laus, laudis i N början F beröm, ära, lovsång<br />

ímpero iudex, 1 befalla; icis M imperare (ius + dicere) alicui aliquid domare ålägga in-iuria, lavo 1 ae tvätta, F oförrätt pass. tvätta sig, bada, jfr<br />

iúdico någon 1 (att döma lämna) något<br />

in-numerábilis, lavemang, e <strong>en</strong>g. otalig, lavatory oräknelig<br />

im-pleo, iúgulum, in-plevi, i N hals im-pletum 2 (in+pleo) in-ordinatus, lectus, i M a, soffa, um oordnad, säng, bädd förvirrad<br />

iungo, fylla i, göra iunxi, fulltalig, iunctum fullborda 3 för<strong>en</strong>a, jfr <strong>en</strong>g. in-scríbo, legatus, in-scripsi, i M underbefälhavare, in-scriptum sändebud 3 skriva<br />

im-póno, junction im-posui, och sv. im-positum konjunktion 3 (in = + lego, in, inrista, legi, sätta lectum som 3 inskrift plocka, läsa (upp), jfr<br />

pono) ’för<strong>en</strong>ingsord’. sätta, ställa, lägga i el. på, följs av insula, leg<strong>en</strong>d, ae F ö <strong>en</strong>g. legible<br />

Iunius dat. (m<strong>en</strong>sis) månad<strong>en</strong> juni, iunius, a, um är intél-lego, l<strong>en</strong>is, e intel-lexi, mild intel-lectum 3 förstå,<br />

ím-probus, adjektiv: a, um hörande ohederlig, till månad<strong>en</strong> ond, elak; juni vok. l<strong>en</strong>te jfr intellig<strong>en</strong>s (adv. till l<strong>en</strong>tus) långsamt<br />

Iúp(p)iter, improbe (som Iovis skällsord) M Jup(p)iter kanalje, skojare intél-ligo, l<strong>en</strong>tus, se a, intellego um långsam<br />

im-próvidus, iurgium, i a, N um gräl tanklös, obetänksam inter leo, (prep. leónis m. M ack.) lejon mellan, bland, (om tid)<br />

in (prep. iussus, m. us abl.) M = befallning, i, på; (prep. meo m. iussu ack. på ) min till, lex, under, legis jfr F fra. lag, <strong>en</strong>tre jfr legal<br />

in i befallning<br />

intérdum lib<strong>en</strong>s, ibland <strong>en</strong>tis villig<br />

in-c<strong>en</strong>dium, iúv<strong>en</strong>is, e i ung; N brand iuv<strong>en</strong>is, is M yngling intérea lib<strong>en</strong>ter (adv.) (adv. under till tid<strong>en</strong> lib<strong>en</strong>s) gärna<br />

in-c<strong>en</strong>do, iuv<strong>en</strong>tus, inc<strong>en</strong>di, iuv<strong>en</strong>tútis inc<strong>en</strong>sum F ungdom 3 upptända inter-fector, 1. liber, libera, oris M liberum mördare fri<br />

in-certus, iuvo 1 hjälpa a, um osäker<br />

inter-ficio, 2. liber, inter-feci, libri M <strong>bok</strong>, inter-fectum jfr fr. livre, <strong>en</strong>g. 3B döda library<br />

in-cipio, iuxta (prep. in-cepi, m. in-ceptum ack.) bredvid 3B (in+capio) intér-rogo liberalis, 1 fråga e frikostig, ädel, älskvärd<br />

eg. taga i, börja;<br />

intra líbero (prep. 1 befria m. ack.) innanför, inom<br />

K iter incipere börja <strong>en</strong> resa<br />

intro libet, 1 träda libuit in, (opers.) beträda, det gå in lyster, i behagar<br />

in-clúdo, kal. = in-clusi, kal<strong>en</strong>dae, in-clusum arum F (plurale 3 innesluta, tantum) d<strong>en</strong> intró-eo, licet, licuit intró-ii, (opers.) intró-itum, det är tillåtet, intro-ire alicui för<br />

första omringa dag<strong>en</strong> (i månad<strong>en</strong>)<br />

(oregelb.) någon gå in<br />

ín-cola, Kyrios ae grek. M invånare Herre; Kyrie vokativ. Grek. adj. intró-itus, lignum, us i N M trä ingång(stext)<br />

ín-colo, in-colui, - ’det 3 bo som tillhör Herr<strong>en</strong>’ har intro-mitto, limes, límitis, intro-misi, M gränslinje, intro-missum jfr <strong>en</strong>g. limit 3<br />

index, índicis blivit sv. M kyrka, register <strong>en</strong>g. church och ty. Kirche lingua, släppa in ae F språk<br />

in-dúco, in-duxi, in-ductum 3 införa in-vádo, líttera, in-vasi, ae F <strong>bok</strong>stav, in-vasum pl. brev, 3 tåga studier, in, anfalla<br />

in-duo, L in-dui, in-dútum 3 ikläda sig, taga inv<strong>en</strong>io, litteratur, in-v<strong>en</strong>i, handlingar, in-v<strong>en</strong>tum jfr 4 (åter)finna, litteratur, illitterat, jfr<br />

labellum, på sig i N läpp, diminutiv till labrum <strong>en</strong>g. <strong>en</strong>g. inv<strong>en</strong>tion letter, fra. lettre<br />

in-fans, labóro1 antis arbeta som inte kan tala, barn, jfr fra. investígo litus, lítoris 1 spåra N upp strand<br />

labor, <strong>en</strong>fant oris M arbete, gärning<br />

invíto locus, 1 inbjuda i M plats, (som plats, gäst), plur. jfr invitera loca, orum N<br />

ín-fero, labor, ín-tuli, lapsus il-latum, sum, labi in-ferre depon<strong>en</strong>s (oregelb.) 3 glida invítus, (= a, platser um mot i natur<strong>en</strong>, sin vilja, <strong>en</strong> motvillig, trakt) eller ovillig loci,<br />

laboriosus, bära in, föra a, in: um bellum (labor, alicui oris inferre arbete) börja invidia, orum ae F M avund(sjuka) (+ ställ<strong>en</strong> i böcker), jfr sv. lokal<br />

krig arbetsam, mot någon strävsam<br />

in-volvo, longe in-volvi, (adv. till longus) in-volutum långt borta 3 rulla in<br />

ínferus, labrum, a, um i N beläg<strong>en</strong> läpp nederst, nedantill iocus, longínquus, i M skämt a, um långt bort beläg<strong>en</strong><br />

lácero bo<strong>en</strong>de, 1 sönderslita d<strong>en</strong> som är i underjord<strong>en</strong> ipse, longus, ipsa, ipsum a, um lång själv, g<strong>en</strong>. ipsíus dat. ipsi<br />

inferior lácrima, komparativ ae F tår = ’nedre’, längre ner ir-rideo, loquor, ir-risi, locútus ir-risum sum, 2 loqui (in+rideo depon<strong>en</strong>s 2) håna 3 tala,<br />

infernum, lacrimosus, i N dödsriket, a, um (lacrima, helvetet ae tår) sorglig ira, ae F jfr vrede eloqu<strong>en</strong>t<br />

108109<br />

109

luceo, luxi, - 2 (lux, lucis F ljus) lysa<br />

ludo, lusi, lusum 3 leka<br />

ludus, i M eg. spel, lek, off<strong>en</strong>tligt skådespel,<br />

skola<br />

luna, ae F måne, jfr fra. lune<br />

lupus, i M varg<br />

lux, lucis F ljus, ante lucem före gryning<strong>en</strong><br />

luxus, us M lyx, slösaktig prakt<br />

luxuriose (adv. till luxuriosus) lyxigt, ’i sus och<br />

dus’<br />

M<br />

máchina, ae F maskin<br />

maec<strong>en</strong>as, maec<strong>en</strong>átis M mec<strong>en</strong>at<br />

maestitia, ae F sorg, smärta<br />

magis mer<br />

magister, tri M, lärare, magister<br />

magistra, ae F lärarinna<br />

magistratus, us M ämbetsman<br />

magníficus, a, um, magnific<strong>en</strong>tior,<br />

magnific<strong>en</strong>tissimus (oregelb. komparation)<br />

ståtlig<br />

magnitudo, údinis, F storlek<br />

magnópere (adv.) i hög grad<br />

magnus, a, um, maior, maximus stor<br />

majális, e (Maius maj) ’som blommar i maj’;<br />

convallaria majalis liljekonvalje<br />

maior, maius större, jfr majoritet<br />

male adv. dåligt<br />

male-díco, male-dixi, male-dictum 3 tala<br />

illa om, maledicere alicui tala illa om någon<br />

malum, i N äpple<br />

malus, a, um ond; malum, i N olycka<br />

mamma, ae F bröst<br />

mandatum, i N uppdrag, befallning<br />

mandúco 1 äta, jfr fra. manger<br />

mane om morgon<strong>en</strong>, tidigt<br />

maneo, mansi, mansum 2 vara kvar,<br />

stanna, återstå<br />

manus, us F hand<br />

mare, maris N hav<br />

margarita, ae F pärla<br />

marítus, i M make, äkta man, jfr fra. mari<br />

marmoreus, a, um av marmor, marmor-<br />

Martius, a, um tillhörig Mars: campus Martius<br />

Marsfältet<br />

mater, matris F moder<br />

mathemáticus, a, um matematisk<br />

110<br />

110<br />

mausoléum, mausolei N gravbyggnad,<br />

urspr. <strong>en</strong> gravvård över kung Mausolos i<br />

Mindre Asi<strong>en</strong>, nuv. Bodrum<br />

máxime (adv.) maximalt, mycket högt<br />

máximus, a, um, störst, äldst<br />

médicus, i M läkare<br />

medius, a, um mellerst, mitterst: in medio<br />

atrio i mellersta (del<strong>en</strong> av) atriet, mitt i<br />

atriet<br />

melior, melius bättre, jfr fra. meilleur<br />

membrum, i N lem, medlem, jfr <strong>en</strong>g.<br />

member<br />

memoria, ae F minne, jfr <strong>en</strong>g. memory<br />

m<strong>en</strong>s, m<strong>en</strong>tis F sinne, själ, jfr m<strong>en</strong>tal<br />

m<strong>en</strong>sa, ae F bord: m<strong>en</strong>sa prima huvudrätt<strong>en</strong>,<br />

m<strong>en</strong>sa secunda efterrätt<strong>en</strong><br />

m<strong>en</strong>sis, is M månad; m<strong>en</strong>sis Sextilis månad<strong>en</strong><br />

Sextilis (d<strong>en</strong> sjätte månad<strong>en</strong>) fick namnet<br />

Augusti<br />

mercator, óris M köpman, jfr merkantil<br />

merc<strong>en</strong>narius, i M daglönare<br />

méretrix, ícis F älskarinna<br />

mergo, mersi, mersum 3 doppa, dränka,<br />

<strong>en</strong>g. merge; i passivum sjunka<br />

merídies, meridiéi M middag (media + dies<br />

blir g<strong>en</strong>om dissimilation *meria dies), jfr<br />

meridian<br />

méritum i N förtjänst<br />

metallum, i N metall<br />

metus, us M fruktan, metu alicuius av fruktan<br />

för någon<br />

meus, a, um (possessivt pron.) min<br />

mi vokativ av meus<br />

miles, militis soldat, riddare, jfr militär,<br />

militant<br />

minimus, a, um minst<br />

minister, tri M tjänare<br />

minor, minatus sum, minari depon<strong>en</strong>s 1<br />

hota, följs av ack. m. inf.<br />

miror, miratus sum, mirari depon<strong>en</strong>s 1<br />

undra (på)<br />

mirus, a, um underlig, sällsam<br />

miser, misera, miserum eländig, olycklig, jfr<br />

miserabel, misär<br />

misericordia, ae F medlidande<br />

mitto, misi, missum 3 sända, skicka<br />

modo (adv.) blott., <strong>en</strong>dast; modo ... modo än<br />

...än; non modo ... sed etiam inte blott ... utan äv<strong>en</strong>

luceo, modus, luxi, i - M 2 (lux, mått, lucis gräns, F ljus) sätt lysa<br />

mausoléum, 1. ne (negation mausolei vid konjunktiv N gravbyggnad, i huvudsats) ej,<br />

ludo, mo<strong>en</strong>ia, lusi, lusum ium N 3 (pl. leka tantum) befästningsverk, urspr. icke; <strong>en</strong> ne gravvård ... quidem över inte kung <strong>en</strong>s Mausolos i<br />

ludus, i försvarsmur M eg. spel, lek, off<strong>en</strong>tligt skådespel, 2. Mindre ne (konjunktion Asi<strong>en</strong>, nuv. i Bodrum avsiktsbisats eller<br />

molestus, skola a, um besvärlig<br />

máxime objektsbisats) (adv.) maximalt, för mycket att inte, högt resp. att inte<br />

luna, molior, ae F måne, molítus jfr fra. sum, lune moliri depon<strong>en</strong>s 4 máximus, 3. ne (<strong>en</strong>klitisk a, um, störst, frågepartikel) äldst om, huruvida (i<br />

lupus, i sätta M varg i gång<br />

médicus, indirekt i M läkare frågesats), översätts ej i direkt<br />

lux, Monéta, lucis F ljus, ae F ante mynt, lucem också före tillnamn gryning<strong>en</strong> för Juno, medius, frågesats; a, um mellerst, ne ... an om mitterst: ... eller in (i medio indirekt<br />

luxus, us jfr M <strong>en</strong>g. lyx, money slösaktig prakt<br />

atrio frågesats) i mellersta (del<strong>en</strong> av) atriet, mitt i<br />

luxuriose moneo, (adv. monui, till luxuriosus) mónitum lyxigt, 2 erinra, ’i sus och Neápolis, atriet is (i-stam) Neapel; Neapoli abl.<br />

dus’ uppmana, säga till, varna<br />

melior, loci, melius på grek. bättre, betyder jfr fra. namnet meilleur Nystad<br />

mons, montis M berg, kulle, jfr fra. mont membrum, Neapolitanus, i N lem, a, medlem, um neapolitansk, jfr <strong>en</strong>g. beläg<strong>en</strong><br />

M monstro 1 visa, jfr demonstrera<br />

member vid Neapel<br />

máchina, monum<strong>en</strong>tum, ae F maskin i N minnesmärke memoria, nec (neque) ae F minne, och inte, jfr m<strong>en</strong> <strong>en</strong>g. memory inte; nec ... ne<br />

maec<strong>en</strong>as, mora, ae maec<strong>en</strong>átis F dröjsmål, M uppskov mec<strong>en</strong>at<br />

m<strong>en</strong>s, m<strong>en</strong>tis (neque F ... sinne, neque) själ, vark<strong>en</strong> jfr m<strong>en</strong>tal ... eller<br />

maestitia, morbus, ae i F M sorg, sjukdom, smärta jfr morbid m<strong>en</strong>sa, necesse ae F est bord: det m<strong>en</strong>sa är nödvändigt prima huvudrätt<strong>en</strong>,<br />

magis mordeo, mer momordi, morsum 2 bita necessarius, m<strong>en</strong>sa secunda a, efterrätt<strong>en</strong> um nödvändig, behövlig<br />

magister, morior, tri mortuus M, lärare, sum, magister mori depon<strong>en</strong>s 3B m<strong>en</strong>sis, necéssitas, is M månad; atis F m<strong>en</strong>sis nödvändighet, Sextilis månad<strong>en</strong> nödtvång<br />

magistra, dö ae F lärarinna<br />

neco Sextilis 1 döda, (d<strong>en</strong> mörda sjätte månad<strong>en</strong>) fick namnet<br />

magistratus, mors, mortis us M F död, ämbetsman jfr mortalitet<br />

neglig<strong>en</strong>tia, Augusti ae F likgiltighet<br />

magníficus, morsus, us a, M um, (mordeo magnific<strong>en</strong>tior, 2 bita) bett mercator, nego 1 óris förneka M köpman, jfr merkantil<br />

magnific<strong>en</strong>tissimus mortuus, a, um (mors, (oregelb. mortis komparation) F död) död merc<strong>en</strong>narius, negotium, i i N M syssla, daglönare sak, affär, jfr <strong>en</strong>g.<br />

mos, ståtlig moris M sed<br />

méretrix, negotiation, ícis F älskarinna negociate<br />

magnitudo, moveo, movi, údinis, motum F storlek 2 röra, jfr motion mergo, nemo, mersi, g<strong>en</strong>. saknas, mersum dat. 3 doppa, némini dränka, ing<strong>en</strong><br />

magnópere mox snart (adv.) i hög grad<br />

nemorosus, <strong>en</strong>g. merge; a, i passivum um befintlig sjunka i lund; anemone<br />

magnus, munio a, 4 um, befästa maior, maximus stor merídies, nemorosa meridiéi vitsippa M middag (media + dies<br />

majális, mula, e ae (Maius F mulåsna maj) ’som blommar i maj’; nemus, blir g<strong>en</strong>om némoris dissimilation N lund *meria dies), jfr<br />

mulier, convallaria mulíeris majalis liljekonvalje F hustru, fru, kvinna neque, meridian se nec<br />

maior, mulio, maius ónis större, M mulåsnedrivare jfr majoritet<br />

méritum ne-queo, i N ne-quivi förtjänst (oregelb.) inte kunna<br />

male multitudo, adv. dåligt údinis F mängd<br />

metallum, ne-scio i 4 N (ne metall + scio) inte veta, vara okunnig<br />

male-díco, multus, male-dixi, a, um mång<strong>en</strong>, male-dictum plur. många 3 tala metus, neuter, us M tra, fruktan, trum ing<strong>en</strong>dera, metu alicuius ing<strong>en</strong> av fruktan<br />

mundus, illa om, maledicere i M värld alicui tala illa om någon nihil för någon (pron.) eller nil ing<strong>en</strong>ting, inte<br />

malum, munus, i N múneris äpple N gåva, tjänst<br />

meus, a, någonting, um (possessivt intet, inte pron.) något, min jfr nihilism<br />

malus, murus, a, um i M ond; mur malum, i N olycka mi niger, vokativ nigra, av meus nigrum svart, mörk<br />

mamma, músculus, ae F i bröst M muskel<br />

miles, nimis militis alltför, soldat, särdeles riddare, jfr militär,<br />

mandatum, muto 1 ändra i N uppdrag, befallning<br />

nisi militant om inte, (efter negation) utom; non...nisi<br />

mandúco 1 äta, jfr fra. manger<br />

minimus, <strong>en</strong>dast a, um minst<br />

mane N om morgon<strong>en</strong>, tidigt<br />

minister, niteo, nitui tri M 2 tjänare glänsa<br />

maneo, nam mansi, (konjunktion) mansum ty, nämlig<strong>en</strong> 2 vara kvar, minor, nix, minatus nivis F snö sum, minari depon<strong>en</strong>s 1<br />

narro stanna, 1 berätta, återstå följs av ack. m. inf.<br />

nobilis, hota, följs e ryktbar, av ack. förnäm, m. inf. subst. ädling, jfr<br />

manus, nascor, us F natus hand sum, nasci depon<strong>en</strong>s 3 födas miror, miratus nobel; hepatica sum, mirari nobilis blåsippa depon<strong>en</strong>s 1<br />

mare, nato maris 1 simma N hav<br />

noceo, undra (på) nocui, nocitum 2 skada<br />

margarita, natura, ae F natur<strong>en</strong>, pärla jfr nascor<br />

mirus, noli, a, nolite um underlig, imperativ sällsam av nolo, används när<br />

marítus, natus, i a, M um make, född, äkta gammal man, jfr fra. mari miser, misera, imperativ miserum negeras: eländig, noli me tángere olycklig, rör jfr mig<br />

marmoreus, nauta, ae a, M um sjöman, av marmor, jfr nautisk marmor- miserabel, inte misär<br />

Martius, navalis, a, e um (navis tillhörig skepp) Mars: skepps-, campus sjö- Martius misericordia, nolo, nolui, ae nolle F medlidande (non+volo) inte vilja<br />

návigo Marsfältet 1 (navis, is F skepp) segla<br />

mitto, nom<strong>en</strong>, misi, nóminis missum N 3 sända, namn; skicka nomine (eg. med<br />

mater, navigabilis, matris F e moder (navigo 1 segla) segelbar, farbar modo (adv.) hänsyn blott., till namnet) <strong>en</strong>dast; med modo namnet, ... modo än jfr<br />

mathemáticus, navis, is F skepp; a, um navis matematisk longa krigsfartyg ...än; non nominera modo ... sed etiam inte blott ... utan äv<strong>en</strong><br />

110111<br />

111

non inte<br />

nondum (adv.) ännu icke<br />

nosco, novi, notum 3 lära känna, erfara<br />

noster, nostra, nostrum (poss. pron.) vår<br />

nota, ae F märke<br />

notarius, i M skrivare<br />

notitia, ae F kännedom, bekantskap<br />

noto 1 sätta märke på, anteckna<br />

notus, a, um känd, bekant<br />

nox, noctis F natt, jfr nocturne<br />

nubo, nupsi, nuptum 3 (om kvinna) gifta<br />

sig med, följs av dat.<br />

nudus, a, um nak<strong>en</strong>, bar<br />

nullus, a, um ing<strong>en</strong>, jfr noll; g<strong>en</strong>. nullíus<br />

num frågepartikel månne?, väl icke? Num<br />

antyder, att man väntar nekande svar<br />

(inte tror på sin förmodan)<br />

número 1 räkna<br />

númerus, i M antal<br />

nummus, i M p<strong>en</strong>ning<br />

numquam aldrig<br />

nunc nu<br />

nuper nyss<br />

nux, nucis F nöt, jfr nuclear (power)<br />

O<br />

ob (prep. m. ack) på grund av, för ... skull<br />

obdúro 1 hålla ut, vara hård, jfr durus hård<br />

ob-eo, ob-ii, ób-itum, ob-íre dö<br />

obscurus, a, um mörk; obscurum mörkret<br />

observo 1 iaktta, jfr observera<br />

obses, óbsidis M el. F gisslan<br />

ob-sideo, ob-sédi, ob-sessum 2 belägra<br />

ob-tineo, ob-tinui, ob-t<strong>en</strong>tum 2 vinna, få,<br />

jfr <strong>en</strong>g. obtain, fra. obt<strong>en</strong>ir<br />

ob-volvo, ob-volvi, ob-volutum 3, inlinda,<br />

täcka, jfr involvera<br />

occasio, onis F tillfälle<br />

1. oc-cído, oc-cídi, oc-císum 3 (ob + caedo<br />

3 fälla) hugga ned, döda<br />

2. óc-cido, óc-cidi, - 3 (ob+cado falla 3)<br />

falla, stupa, (om sol<strong>en</strong>) gå ned<br />

occupatus, a, um upptag<strong>en</strong>, ständigt<br />

sysselsatt, <strong>en</strong>g. occupied, fr. occupé<br />

óccupo 1 besätta, intaga<br />

océanus, i M hav<br />

óculus, i M öga, jfr okulär<br />

odiosus, a, um förhatlig, vedervärdig<br />

112<br />

112<br />

odium, i N hat<br />

odor, óris M lukt, odör<br />

óf-fero, ób-tuli, ob-látum, of-ferre<br />

(oregelb.) erbjuda, bära fram<br />

of-fertorium, i N sång under det att man bär<br />

fram brödet och vinet<br />

officium, i N tjänst, plikt, syssla, uppdrag<br />

oleo, olui, - 2 lukta<br />

olim fordom, <strong>en</strong> gång, sedan lång tid tillbaka<br />

olus, óleris N grönsak, ört<br />

om<strong>en</strong>, óminis N förebud<br />

omnis, e varje, hel, all<br />

omnium (vid superlativ) allra<br />

onerarius, a, um last- (onus, óneris N last,<br />

börda); navis oneraria lastfartyg<br />

onus, óneris N börda<br />

oportet, oportuit 2 (opers.) det är tillbörligt<br />

óppidum, i N (landsorts)stad<br />

óp-primo, op-pressi, op-pressum trycka<br />

ned, förtrycka<br />

opto 1 önska<br />

opul<strong>en</strong>tus, a, um rik<br />

opus, óperis N arbete, verk, <strong>bok</strong>verk,<br />

byggnadsverk<br />

orator, oris M talare<br />

oratio, onis F tal; orationem habere hålla tal<br />

orbis, orbis M cirkel, krets, värld<br />

ordo, órdinis M ordning, rad, skara<br />

Ori<strong>en</strong>s, <strong>en</strong>tis (= ’d<strong>en</strong> uppgå<strong>en</strong>de’ sol<strong>en</strong>)<br />

Ori<strong>en</strong>t<strong>en</strong>, dvs. Syri<strong>en</strong> och Egypt<strong>en</strong><br />

ori<strong>en</strong>talis, e österländsk; papaver ori<strong>en</strong>tale<br />

eldvallmo<br />

orior, ortus sum, oriri depon<strong>en</strong>s 4 gå upp<br />

ornatus, a, um prydd<br />

orno 1 utrusta, förse, pryda<br />

oro 1 bedja (eg. tala)<br />

os, oris N mun<br />

os, ossis N (skelettets) b<strong>en</strong><br />

ost<strong>en</strong>do, ost<strong>en</strong>di, ost<strong>en</strong>tum 3 visa, jfr<br />

ost<strong>en</strong>tativt<br />

ostiarius, i M portvakt (ostium, i N ingång)<br />

ostium, i N mynning (os, oris N mun)<br />

otium, i N ledighet, fritid, ledig tid<br />

ovis, is F får, lamm<br />

ovum, i F ägg, jfr oval, ovarium<br />

P<br />

paco 1 (pax, pacis F fred) tvinga till fred

non pactum, inte i N över<strong>en</strong>skommelse, jfr pakt odium, per-cipio, i N hat per-cépi, per-ceptum 3B förstå,<br />

nondum paedagógus, (adv.) ännu i M icke ledsagare, slav som följde odor, óris jfr M perception lukt, odör<br />

nosco, novi, sin herres notum barn 3 lära till skolan känna, eller erfara óf-fero, per-do, ób-tuli, pér-didi, ob-látum, pér-ditum of-ferre 3 förgöra,<br />

noster, nostra, idrottsplats<strong>en</strong> nostrum (poss. pron.) vår (oregelb.) förlora erbjuda, bära fram<br />

nota, pa<strong>en</strong>e ae F (adv.) märke nästan<br />

of-fertorium, péregre (adv.) i N sång utomlands under det att man bär<br />

notarius, pa<strong>en</strong>ínsula, i M skrivare ae F (pa<strong>en</strong>e = nästan) halvö per-eo, fram brödet per-ii, och pér-itum, vinet per-ire (oregelb.)<br />

notitia, palam ae (adv.) F kännedom, öppet bekantskap officium, dö, i N gå tjänst, under, plikt, förgås, syssla, jfr <strong>en</strong>g. uppdrag perish<br />

noto Pa<strong>latin</strong>us, 1 sätta märke a, um på, pa<strong>latin</strong>sk, anteckna adj. till Palatium, oleo, per<strong>en</strong>nis, olui, - 2 e lukta (per+ annus) varaktig, evig, jfr<br />

notus, a, jfr um sv. palats känd, bekant<br />

olim fordom, per<strong>en</strong>n <strong>en</strong> gång, sedan lång tid tillbaka<br />

nox, pállidus, noctis F a, natt, um jfr blek nocturne<br />

olus, per-ficio, óleris N per-féci, grönsak, per-fectum ört 3B helt<br />

nubo, palus, nupsi, údis nuptum F träsk, 3 sumpmark (om kvinna) gifta om<strong>en</strong>, óminis g<strong>en</strong>omföra, N förebud fullborda<br />

paluster, sig med, följs tris, av tre dat. (palus, paludis F träsk) träsk- omnis, pergo, e varje, per-rexi, hel, all per-rectum 3 fortsätta<br />

nudus, panis, a, um is M nak<strong>en</strong>, bröd, jfr bar panera, fra. pain (riche) omnium perículum, (vid superlativ) i N fara, jfr allra fra. peril<br />

nullus, pannus, a, um i M ing<strong>en</strong>, tygstycke jfr noll; g<strong>en</strong>. nullíus onerarius, per-maneo, a, um per-mansi, last- (onus, per-mansum óneris N last, 2<br />

num papáver, frågepartikel eris N månne?, vallmo, väl papaver icke? somniferum Num börda); förbli, navis oneraria bestå lastfartyg<br />

antyder, opievallmo att man väntar nekande svar onus, perpetuus, óneris N a, börda um ständig, oavbrut<strong>en</strong><br />

par, (inte paris tror på lik, sin jämlik, förmodan) likställd<br />

oportet, per-terreo, oportuit per-terrui, 2 (opers.) per-territum det är tillbörligt 2<br />

número paratus, 1 räkna a, um beredd, redo<br />

óppidum, förskräcka i N (landsorts)stad<br />

númerus, parco, peperci, i M antal - 3 skona, följs av dat. óp-primo, pértinax, op-pressi, acis <strong>en</strong>vis, op-pressum ihållande trycka<br />

nummus, par<strong>en</strong>s, i <strong>en</strong>tis M p<strong>en</strong>ning M och F fader, moder, jfr <strong>en</strong>g. pes, ned, pedis förtrycka M fot (äv<strong>en</strong> som måttsord), jfr<br />

numquam fr. par<strong>en</strong>ts aldrig<br />

opto 1 önska pedal, <strong>en</strong>g. pedestrian<br />

nunc pareo, nu parui lyda<br />

opul<strong>en</strong>tus, peto, petívi, a, um petítum rik 3 uppsöka, anfalla,<br />

nuper pario, nyss péperi, partum 3B föda, skapa opus, óperis begära, N jfr arbete, petition, verk, petita <strong>bok</strong>verk,<br />

nux, paro nucis 1 göra F nöt, i ordning, jfr nuclear utrusta, (power) förbereda, jfr petra, byggnadsverk ae F klippa<br />

preparera<br />

orator, philósophus, oris M talare i M filosof, lärd man<br />

O pars, partis F del; pl. äv<strong>en</strong> roll, uppgift oratio, pictor, onis oris F tal; M orationem (pingo 3) habere målare hålla tal<br />

ob (prep. párvulus, m. ack) a, um på grund (diminitivum av, för ... till skull parvus) orbis, pictura, orbis ae M F cirkel, (pingo krets, 3) tavla, värld <strong>en</strong>g. picture<br />

obdúro lit<strong>en</strong>; 1 hålla substantiverat ut, vara hård, mask. jfr durus lit<strong>en</strong> hård pojke, i ordo, pietas, órdinis atis M F ordning, fromhet, rad, barmhärtighet skara<br />

ob-eo, ob-ii, pl. = barn, ób-itum, jfr parvel ob-íre dö<br />

Ori<strong>en</strong>s, pingo, <strong>en</strong>tis pinxi, (= ’d<strong>en</strong> pictum uppgå<strong>en</strong>de’ 3 måla, jfr sol<strong>en</strong>) <strong>en</strong>g. picture<br />

obscurus, parvus, a, a, um mörk; lit<strong>en</strong> obscurum mörkret piper, Ori<strong>en</strong>t<strong>en</strong>, píperis dvs. N Syri<strong>en</strong> peppar och Egypt<strong>en</strong><br />

observo pastor, 1 iaktta, oris M jfr herde, observera kyrkoherde ori<strong>en</strong>talis, piscína, e ae österländsk; F eg. fiskdamm papaver (piscis, ori<strong>en</strong>tale is M fisk),<br />

obses, pater, óbsidis patris M el. fader, F gisslan jfr fra. père<br />

eldvallmo bassäng<br />

ob-sideo, patior, ob-sédi, passus sum, ob-sessum pati depon<strong>en</strong>s 2 belägra 3 lida, orior, piscis, ortus is sum, M fisk oriri depon<strong>en</strong>s 4 gå upp<br />

ob-tineo, utstå, ob-tinui, jfr pati<strong>en</strong>t; ob-t<strong>en</strong>tum perf. part. 2 vinna, passus få, = efter ornatus, pius, a, um from, prydd trofast, barmhärtig<br />

jfr <strong>en</strong>g. att ha obtain, utstått... fra. obt<strong>en</strong>ir<br />

orno placeo, 1 utrusta, placui, förse, placitum pryda behagar, följs av<br />

ob-volvo, patria, ob-volvi, ae F fädernesland ob-volutum 3, inlinda, oro 1 bedja dat. (eg. tala)<br />

patrónus, täcka, jfr involvera i M förespråkare<br />

os, plácidus, oris N mun a, um lugn, stilla<br />

occasio, paulum onis (adv. F tillfälle till paulus) <strong>en</strong> lit<strong>en</strong> stund os, plaga, ossis N ae (skelettets) plåga, slag, b<strong>en</strong> sår, hugg<br />

1. oc-cído, pauper, oc-cídi, paúperis oc-císum fattig 3 (ob + caedo ost<strong>en</strong>do, planta, ost<strong>en</strong>di, ae F planta, ost<strong>en</strong>tum växt 3 visa, jfr<br />

pavo, 3 fälla) ónis hugga M påfågel ned, döda<br />

plebs, ost<strong>en</strong>tativt plebis F (det lägre) folket, plebejerna<br />

2. óc-cido, pax, pacis óc-cidi, F fred, - 3 frid, (ob+cado jfr pacifist, falla <strong>en</strong>g. 3) peace ostiarius, pl<strong>en</strong>us, i M a, um portvakt full, fylld, (ostium, med i N abl. ingång) el. g<strong>en</strong>. =<br />

peccatum, falla, stupa, i (om N synd sol<strong>en</strong>) gå ned<br />

ostium, av i N el. mynning med ngt, (os, jfr oris fra. N plein; mun) pl<strong>en</strong>um fullt<br />

occupatus, pecco 1 synda a, um upptag<strong>en</strong>, ständigt otium, i (bevistat N ledighet, sammanträde), fritid, ledig tid in pl<strong>en</strong>o i sin<br />

pecunia, sysselsatt, ae <strong>en</strong>g. F p<strong>en</strong>gar occupied, fr. occupé ovis, is F helhet får, lamm<br />

óccupo p<strong>en</strong>deo, 1 besätta, pep<strong>en</strong>di, intaga - 2 hänga, bero ovum, plerúmque i F ägg, jfr (adv.) oval, mestadels ovarium<br />

océanus, per (prep. i M m. hav ack.) g<strong>en</strong>om, över, under 1. Plinius, Gaius Caecilius Plinius<br />

óculus, pér-ago, i M öga, per-égi, jfr okulär per-actum 3 driva P Secundus, kallad Plinius d<strong>en</strong> yngre,<br />

odiosus, ig<strong>en</strong>om, a, um fullborda, förhatlig, vedervärdig tillbringa<br />

paco 1 författare (pax, pacis (ca F fred) 61 - tvinga 113 e. till Kr.) fred<br />

112113<br />

113

2. Plinius, Gaius Plinius Secundus, kallad<br />

Plinius d<strong>en</strong> äldre, romersk naturforskare<br />

(23-79 e. Kr.)<br />

ploro 1 gråta, jfr fra. pleurer<br />

plumbum, i N bly, jfr plomb<br />

plures, a flera (komparativ till multus)<br />

plus (adv.) mer (komparativ till multum)<br />

plúrimus, a, um flest (superlativ till multus);<br />

plurimi, ae, a de flesta, <strong>en</strong> stor mängd<br />

póculum, i N bägare<br />

po<strong>en</strong>a, ae F straff<br />

pomum, i N frukt, i synnerhet äppl<strong>en</strong> och<br />

päron<br />

pono, posui, pósitum 3 sätta, ställa, lägga,<br />

jfr position, deponera<br />

pons, pontis M bro<br />

pópulus, i M folk<br />

porcus, i M svin, jfr <strong>en</strong>g. pork<br />

porta, ae F port<br />

portio, onis F del, andel<br />

porto 1 bära, jfr import, export, <strong>en</strong>g. porter<br />

posco, poposci, - 3 fordra, kräva<br />

pos-sideo, pos-sédi, pos-sessum2 äga<br />

1. post (adv.) s<strong>en</strong>are, aliquot annis (=måttets<br />

abl.) post några år s<strong>en</strong>are<br />

2. post (prep. m. ack.) efter, bakom<br />

peristýlum, i N (grek. omkring, <br />

kolonn) peristyl, pelargård<br />

postea (adv.) s<strong>en</strong>are<br />

pósterus, a, um följande<br />

postquam (temporal konjunktion) sedan,<br />

efter det att<br />

postrémo (adv.) slutlig<strong>en</strong>, till slut<br />

postridie (posterus+dies) följande dag, dag<strong>en</strong><br />

efter<br />

póstulo 1 fordra<br />

pot<strong>en</strong>s, <strong>en</strong>tis mäktig<br />

potestas, atis F makt, välde, myndighet<br />

praé-fero, praé-tuli, prae-látum (oregelb.)<br />

bära framför sig, låta bära framför sig<br />

praebeo, praebui, praébitum 2 framräcka,<br />

ge, erbjuda<br />

praeco, ónis M härold<br />

praesertim särskilt<br />

praeses, praésidis, M ledare, styresman<br />

prae-sto, praé-stiti, praé-stitum (praestatum)<br />

1 fullgöra, jfr prestera, praestare alicui<br />

aliqua re överträffa någon i någon sak<br />

114<br />

114<br />

prae-súmo, prae-sumpsi, prae-sumptum 3<br />

på förhand (an)ta, förmoda<br />

praetér-eo, praetér-ii, praetér-itum,<br />

praeter-ire (oregelb.) gå förbi, gå till ända, jfr<br />

tempus praeteritum<br />

prandium, i frukost<br />

prat<strong>en</strong>sis, e (pratum, i N äng) ängs-<br />

pratum, i N äng<br />

preces, precum F pl. böner<br />

primo (adv.) först<br />

prímulus, a, um allra först<br />

primum (adv.) för första gång<strong>en</strong>, först<br />

primus, a, um först<br />

princeps, príncipis M (d<strong>en</strong>) främst(e),<br />

ledare, furste, kejsare, jfr prins<br />

prior, prióris tidigare, föregå<strong>en</strong>de<br />

prius (adv.) förr<br />

priusquam (temporal konjunktion) innan<br />

privatus, a, um eg<strong>en</strong>, <strong>en</strong>skild, privat<br />

pro (prep. m. abl.) framför, för, i stället för,<br />

såsom<br />

pro-cedo, pro-cessi, pro-cessum 3 gå<br />

framåt, skrida fram, jfr procession<br />

procella, ae F storm<br />

prodigium, i N förebud, järteck<strong>en</strong><br />

proelium, i N strid<br />

pró-fero, pró-tuli, pro-látum, pro-ferre<br />

(oregelb.) bära framåt, skjuta (fram)<br />

pro-ficiscor, pro-fectus sum, pro-ficisci<br />

depon<strong>en</strong>s 3 bege sig i väg, resa<br />

pro-fiteor, pro-fessus sum, pro-fiteri<br />

depon<strong>en</strong>s 2 förklara, förkunna, erbjuda<br />

profundus, a, um djup<br />

pro-gredior, pro-gressus sum, pró-gredi<br />

depon<strong>en</strong>s 3B gå fram, ge sig i väg, jfr<br />

progressiv<br />

pro-iicio, pro-iéci, pro-iectum 3 (pro +<br />

iacio 3B) kasta fram, locka fram, jfr<br />

projektor<br />

pro-mitto, pro-mísi, pro-missum 3 lova,<br />

följs av dat.<br />

pro-moveo, pro-móvi, pro-mótum 2 föra<br />

fram<br />

1. prope (prep. m. ack. ) nära<br />

2. prope (adv.) nära, nästan<br />

própero 1 skynda<br />

propius (adv.) närmare (komparativ till adv.<br />

prope nära)

2. Plinius, proprius, Gaius a, um Plinius eg<strong>en</strong>, <strong>en</strong>skild, Secundus, personlig kallad prae-súmo, quasi liksom, prae-sumpsi, liksom om prae-sumptum 3<br />

propter Plinius (prep. d<strong>en</strong> äldre, m. ack.) romersk på grund naturforskare av, för ... quattuor på förhand fyra (an)ta, förmoda<br />

(23-79 skull e. Kr.)<br />

praetér-eo, que (<strong>en</strong>klitisk praetér-ii, konjunktion) praetér-itum, och<br />

ploro pro-scríbo, 1 gråta, jfr pro-scripsi, fra. pleurer pro-scriptum 3 praeter-ire qui, quae, (oregelb.) quod (relativt gå förbi, pronom<strong>en</strong>) gå till ända, som jfr<br />

plumbum, proskribera, i N bly, jfr dödsdöma. plomb Det tillgick så att quia tempus (kausal praeteritum konjunktion) därför att<br />

plures, personer a flera (komparativ g<strong>en</strong>om off<strong>en</strong>tligt till multus) anslag prandium, quicumque, i frukost quaecumque, quodcumque<br />

plus (adv.) förklarades mer (komparativ fredlösa och till multum) förlustiga sin prat<strong>en</strong>sis, vem e som (pratum, helst i N som äng) ängsplúrimus,<br />

eg<strong>en</strong>dom. a, um flest (superlativ till multus); pratum, quid? i (interrogativt N äng pronom<strong>en</strong>) varför?<br />

pro-silio, plurimi, ae, pro-silui, a de flesta, - <strong>en</strong> 4 (salio stor mängd 4) hoppa fram, preces, quidam, precum quaedam, F pl. böner quiddam/quoddam<br />

póculum, rusa i N fram bägare<br />

primo (adv.) <strong>en</strong> (viss), först i s<strong>en</strong><strong>latin</strong>et = obest. art.; plur.<br />

po<strong>en</strong>a, pro-spicio, ae F straff pro-spexi, pro-spectum 3B se prímulus, vissa, a, um några allra först<br />

pomum, fram i N mot, frukt, ha i synnerhet utsikt mot äppl<strong>en</strong> och primum quidem (adv.) framhävande för första gång<strong>en</strong>, partikel först som kan<br />

pro-sum, päron pro-fui, prod-esse (oregelb.) primus, lämnas a, um först oöversatt<br />

pono, posui, gagna, pósitum följs av dat. 3 sätta, ställa, lägga, princeps, quiétus, príncipis a, um lugn, M (d<strong>en</strong>) stilla främst(e),<br />

pró-tego, jfr position, pro-texi, deponera pro-tectum 3 framtill quílibet, ledare, furste, quaélibet, kejsare, quídlibet/quódlibet<br />

jfr prins<br />

pons, pontis täcka, M skydda, bro jfr protektionism prior, prióris vem som tidigare, helst föregå<strong>en</strong>de<br />

pópulus, provincia, i M folk ae F provins, verksamhetsområde prius quis/qui, (adv.) förr qua/quae, quid/quod (indefinit<br />

porcus, próximus, i M svin, a, um jfr <strong>en</strong>g. närmast pork (superlativ till priusquam pronom<strong>en</strong>) (temporal någon konjunktion) innan<br />

porta, ae propinquus), F port jfr approximera<br />

privatus, quis/qui, a, um quae, eg<strong>en</strong>, quid/quod <strong>en</strong>skild, privat (interrogativt<br />

portio, prud<strong>en</strong>s, onis F <strong>en</strong>tis del, andel klok<br />

pro (prep. pronom<strong>en</strong>) m. abl.) framför, vem, vilk<strong>en</strong>, för, i vad stället för,<br />

porto públicus, 1 bära, jfr a, import, um allmän, export, off<strong>en</strong>tlig, <strong>en</strong>g. porter stats-; res quisquam, såsom quidquam (indefinit pronom<strong>en</strong>)<br />

posco, poposci, publica d<strong>en</strong> - 3 off<strong>en</strong>tliga fordra, kräva sak<strong>en</strong>, stat<strong>en</strong> pro-cedo, någon pro-cessi, pro-cessum 3 gå<br />

pos-sideo, puer, pueri pos-sédi, M pojke pos-sessum2 äga quisque, framåt, skrida quaeque, fram, quidque/quodque<br />

jfr procession<br />

1. post pueritia, (adv.) ae s<strong>en</strong>are, F barndom aliquot annis (=måttets procella, varje, ae F var storm och <strong>en</strong><br />

pugna, abl.) post ae några F strid år s<strong>en</strong>are<br />

prodigium, quivis, quaevis, i N förebud, quidvis/quodvis järteck<strong>en</strong> vem som<br />

2. post pugno (prep. 1 strida, m. ack.) kämpa efter, bakom<br />

proelium, helst i N strid<br />

peristýlum, pulcher, i pulchra, N (grek. pulchrum omkring, vacker pró-fero, 1. quo pró-tuli, - eo ju - pro-látum, desto (måttets pro-ferre abl.)<br />

pulchre kolonn) (adv. peristyl, till pulcher) pelargård vackert<br />

2. (oregelb.) quo (interrogativt bära framåt, adv.) skjuta vart (fram)<br />

postea pulso (adv.) 1 stöta, s<strong>en</strong>are knacka, bulta, jfr puls, impuls pro-ficiscor, 3. quo (relativt pro-fectus adv.) dit sum, pro-ficisci<br />

pósterus, pulsus, a, us um M följande puls<br />

1. depon<strong>en</strong>s quod ( kausal 3 bege konjunktion) sig i väg, resa därför att<br />

postquam punio 4 (temporal straffa konjunktion) sedan, pro-fiteor, 2. quod pro-fessus (explikativt) sum, att, vad pro-fiteri det beträffar att<br />

purus, efter det a, um att r<strong>en</strong><br />

quómodo depon<strong>en</strong>s på 2 förklara, vilket sätt, förkunna, hur (abl. erbjuda modi)<br />

postrémo puto 1 (adv.) anse, tro slutlig<strong>en</strong>, till slut<br />

profundus, quondam a, (adv.) um djup <strong>en</strong> gång<br />

postridie (posterus+dies) följande dag, dag<strong>en</strong> pro-gredior, quoniam pro-gressus (kausal konjunktion) sum, pró-gredi eftersom<br />

Q efter<br />

quoque depon<strong>en</strong>s äv<strong>en</strong> 3B gå fram, ge sig i väg, jfr<br />

póstulo quadrígae, 1 fordra arum F pl. fyrspann (av hästar), 1. progressiv quot (interrogativt) hur många<br />

pot<strong>en</strong>s, äv<strong>en</strong> <strong>en</strong>tis sing. mäktig finns<br />

pro-iicio, 2. quot pro-iéci, (relativt) pro-iectum så många som 3 (pro +<br />

potestas, quaero, atis quaesívi, F makt, quaesítum välde, myndighet 3 (upp)söka, iacio 3B) kasta fram, locka fram, jfr<br />

praé-fero, (efter)fråga praé-tuli, prae-látum (oregelb.) R projektor<br />

qualis, bära framför e hurudan, sig, låta sådan bära som framför sig pro-mitto, rapio, rapui, pro-mísi, raptum pro-missum 3B rycka, slita 3 lova,<br />

praebeo, quam praebui, (adv.) huru, praébitum hur; quam 2 (efter framräcka, rarus, följs av a, dat. um sällsynt, ovanlig<br />

ge, komparativ) erbjuda än<br />

pro-moveo, ratio, onis pro-móvi, F förnuft pro-mótum 2 föra<br />

praeco, quamdiu ónis M (temporal härold konjunktion) så länge rec<strong>en</strong>s, fram rec<strong>en</strong>tis ny<br />

praesertim som särskilt<br />

1. prope récito (prep. 1 läsa m. upp, ack. högläsa, ) nära jfr recitera<br />

praeses, quando praésidis, (kausal konjunktion) M ledare, styresman eftersom 2. prope re-cipio, (adv.) re-cépi, nära, nästan re-ceptum 3B (re + capio<br />

prae-sto, quandoque praé-stiti, (adv.) praé-stitum <strong>en</strong> gång (prae- própero 3B) 1 skynda återta, mottaga<br />

statum) quantum 1 fullgöra, (adv.) jfr hur prestera, mycket, praestare så mycket alicui som propius re-cordor, (adv.) re-cordatus närmare (komparativ sum, recordari till adv.<br />

quantus, aliqua re överträffa a, um hur någon stor, så i någon stor som sak<br />

prope depon<strong>en</strong>s nära) 1 komma i håg, minnas<br />

114115<br />

115

ectus, a, um rät, riktig<br />

reddo, reddidi, redditum 3 återge,<br />

återlämna<br />

red-eo, red-ii, réd-itum, red-ire (oregelb.)<br />

gå tillbaka, återvända<br />

réd-igo, red-égi, red-actum 3 (red + ago 3)<br />

återföra, föra tillbaka<br />

ré-fero, ré-tuli, relátum, re-ferre (oregelb.)<br />

bära tillbaka, jfr referera<br />

re-ficio, re-féci, re-fectum 3B (re+facio 3B)<br />

reparera<br />

refugium, i N tillflyktsort, jfr refuge<br />

regína, ae F drottning<br />

regio, onis F område, trakt, region<br />

regius, a, um kunglig<br />

regno 1 härska, vara reg<strong>en</strong>t, regera<br />

regnum, i N rike<br />

rego, rexi, rectum 3 styra, leda<br />

re-gredior, re-gressus sum, ré-gredi<br />

depon<strong>en</strong>s 3 gå tillbaka, jfr regression<br />

relíquiae, arum (pl. tantum) F rester, stoft<br />

réliquus, a, um övrig<br />

re-linquo, re-líqui, re-lictum 3 lämna<br />

(kvar), överge<br />

re-maneo, re-mansi, re-mansum 2 stanna<br />

kvar, förbli, jfr <strong>en</strong>g. remain<br />

remedium i N botemedel<br />

réquies, requiei F vila, vederkvickelse<br />

re-quiesco, re-quiévi, re-quiétum 3 vila<br />

re-quíro, re-quisívi, re-quisítum 3 (re +<br />

quaero 3 söka) (åter) uppsöka, längta<br />

efter, sakna<br />

res, rei F sak; res publica stat<strong>en</strong>, jfr republik<br />

re-sisto, ré-stiti, - 3 göra motstånd, kämpa<br />

emot, jfr resist<strong>en</strong>t<br />

respondeo, respondi, responsum 2 svara,<br />

följs av ack. m. inf.<br />

re-surgo, re-sur-rexi, re-sur-rectum 3<br />

(surgo < sub + rego 3) resa sig, uppstå<br />

(från de döda)<br />

re-tineo, re-tinui, re-t<strong>en</strong>tum 2 (re + t<strong>en</strong>eo)<br />

hålla tillbaka, hålla kvar, ej släppa, behålla<br />

reus, a, um anklagad, skuldtyngd, skyldig<br />

re-v<strong>en</strong>io, re-véni, re-v<strong>en</strong>tum 3 komma<br />

tillbaka<br />

rever<strong>en</strong>dus, a, um högvördig, vördnadsvärd<br />

re-vertor, re-versus sum, re-verti depon<strong>en</strong>s<br />

3 återvända<br />

116<br />

116<br />

rideo, risi, risum 2 skratta, le<br />

ripa, ae F flodstrand<br />

rivus, i M bäck, å<br />

rogo 1 tillfråga, bedja<br />

rogus, i M likbål, brasa, eld<br />

Roma, ae F Rom; Romae (lokativ) i Rom,<br />

Romam (riktningsack.) till Rom, Roma<br />

(separativ abl.) från Rom<br />

Romanus, a, um romersk, som substantiv<br />

romare<br />

rosa, ae F ros<br />

rostrum, i n, skeppsramm ; rostra, orum<br />

talarstol<strong>en</strong> på Forum, Rostra, som var<br />

prydd med erövrade skeppsrammar<br />

rota, ae F hjul<br />

rotundifolius, a, um (folium, i N blad) med<br />

runda blad; campanula rotundifolia lit<strong>en</strong><br />

blåklocka<br />

rotundus, a, um rund<br />

rubeo, rubui, - 2 vara röd, rodna<br />

ruber, rubra, rubrum röd, jfr rubrik, rubin<br />

Rúbico, onis M Rubikon, ett vatt<strong>en</strong>drag,<br />

mellan Gallia Cisalpina och det övriga Itali<strong>en</strong><br />

rursus åter, ig<strong>en</strong><br />

rústicus, a, um (rus, ruris N land) lantlig, på<br />

landet, lant-, <strong>en</strong>kel<br />

S<br />

saccharum, i N socker<br />

sacer, sacra, sacrum helig, helgad<br />

sacerdos, dótis M el. F präst<br />

sacrífico 1 (sacer + facio 3B) offra<br />

sacrificium, i N offer, jfr sacrifice<br />

saéculum, i N sekel<br />

saepe ofta<br />

salúto 1 hälsa (på)<br />

salus, salútis F hälsa, hälsning, välgång, jfr<br />

salut; salutem alicui dicere hälsa någon<br />

salve, salvéte 2 (hälsningsord i imperativ),<br />

var hälsad(e)<br />

salvo 1 göra frisk, frälsa, rädda<br />

salvus, a, um bevarad, välbehåll<strong>en</strong><br />

sanctífico 1 göra helig, helga<br />

sanctus, a, um helig, subst. helgon<br />

sanguis, sánguinis M blod<br />

sano 1 bota, läka, hela<br />

sanus, a, um sund<br />

sapio, sapii, - 3 ha förstånd, perf.: vara klok

ectus, satis a, nog, um tillräckligt, rät, riktig rätt, ganska, jfr <strong>en</strong>g. rideo, servo risi, 1 risum förvara, 2 bevara skratta, le<br />

reddo, satisfy reddidi, redditum 3 återge,<br />

ripa, si ae om F flodstrand<br />

Saturnus, återlämna i såningsgud, till vars ära romarna i rivus, sic i (adv.) M bäck, så, å sålunda<br />

red-eo, december red-ii, réd-itum, firade <strong>en</strong> fest, red-ire Saturnalia, (oregelb.) där man rogo sicut 1 tillfråga, såsom, bedja liksom<br />

gå bl. tillbaka, a. gav varandra återvända gåvor, jfr våra julseder rogus, sido, i M sedi, likbål, sessum brasa, 3 eld sätta sig<br />

réd-igo, saxum, red-égi, i N st<strong>en</strong> red-actum 3 (red + ago 3) Roma, sígnifer, ae F signíferi Rom; Romae M teck<strong>en</strong>bärare (lokativ) i Rom,<br />

scando, återföra, scandi, föra tillbaka - 3 stiga , kliva<br />

signo Romam 1 (riktningsack.) förse med teck<strong>en</strong>, till Rom, (ut)märka, Roma prägla,<br />

ré-fero, scelestus, ré-tuli, a, relátum, um (scelus, re-ferre eris N brott) (oregelb.) lastbar, (separativ försegla, abl.) jfr från <strong>en</strong>g. Rom sign<br />

bära brottslig tillbaka, jfr referera<br />

Romanus, signum, a, i um N teck<strong>en</strong> romersk, som substantiv<br />

re-ficio, scelus, re-féci, scéleris re-fectum N brott 3B (re+facio 3B) sil<strong>en</strong>tium, romare i N tystnad, jfr <strong>en</strong>g. sil<strong>en</strong>ce<br />

schola, reparera ae F skola<br />

rosa, sileo, ae F silui, ros - 2 vara tyst, tiga<br />

refugium, scintilla, i N ae tillflyktsort, F gnista jfr refuge rostrum, silva, ae i n, F skeppsramm skog ; rostra, orum<br />

regína, scio ae 4 veta, F drottning ha kunskap, jfr <strong>en</strong>g. sci<strong>en</strong>ce; följs silvester, talarstol<strong>en</strong> silvestris, på Forum, silvestre Rostra, skogs- som var<br />

regio, av onis ack. F m. område, inf. trakt, region<br />

símilis, prydd med e <strong>en</strong>kel erövrade skeppsrammar<br />

regius, scribo, a, um scripsi, kunglig scriptum 3 skriva rota, simplicitas, ae F hjul atis F <strong>en</strong>fald, <strong>en</strong>kelhet<br />

regno scriptor, 1 härska, óris vara M skrivare, reg<strong>en</strong>t, regera författare rotundifolius, simul samtidigt, a, um på (folium, <strong>en</strong> gång i N blad) med<br />

regnum, se (pronom<strong>en</strong>, i N rike ack. o. abl.) sig; secum (cum är sine runda (prep. blad; m. campanula abl.) utan rotundifolia lit<strong>en</strong><br />

rego, rexi, här <strong>en</strong>klitiskt) rectum 3 = styra, cum leda se<br />

síngulus, blåklocka a, um <strong>en</strong> i sänder, var och <strong>en</strong><br />

re-gredior, secundum re-gressus (prep. m. sum, ack.) ré-gredi längs, utmed rotundus, sinister, a, sinistra, um rund sinistrum vänster; a sinistra<br />

secundus, depon<strong>en</strong>s a, 3 gå um tillbaka, d<strong>en</strong> andre jfr regression rubeo, rubui, parte från - 2 vänstra vara röd, sidan, rodna på vänster hand<br />

relíquiae, sed m<strong>en</strong>, arum (efter (pl. negation) tantum) utan F rester, stoft ruber, sitis, rubra, is F törst; rubrum jfr lat. röd, sitire jfr rubrik, törsta rubin<br />

réliquus, sedeo, a, sedi, um sessum övrig 2 sitta<br />

Rúbico, socíetas, onis atis M Rubikon, F förbund ett vatt<strong>en</strong>drag,<br />

re-linquo, semel <strong>en</strong> re-líqui, gång re-lictum 3 lämna<br />

sol, mellan solis Gallia M sol Cisalpina och det övriga Itali<strong>en</strong><br />

sem<strong>en</strong>, (kvar), överge séminis N frö, säd, efterkommande, rursus solea, åter, ae ig<strong>en</strong> F sandal<br />

re-maneo, jfr insemination re-mansi, re-mansum 2 stanna rústicus, soleo, a, sólitus um (rus, sum ruris halvdepon<strong>en</strong>s N land) lantlig, 2 bruka, på<br />

semper kvar, förbli, alltid jfr <strong>en</strong>g. remain<br />

landet, lant-, pläga <strong>en</strong>kel<br />

remedium sempiternus, i N botemedel a, um (semper alltid) evig 1. solum (adv.) blott, bara<br />

réquies, s<strong>en</strong>ator, requiei oris M F vila, (s<strong>en</strong>ex, vederkvickelse s<strong>en</strong>is) s<strong>en</strong>ator S 2. solum, i N mark, jord<br />

re-quiesco, s<strong>en</strong>atus, re-quiévi, us M (s<strong>en</strong>ex, re-quiétum s<strong>en</strong>is) s<strong>en</strong>at, 3 vila saccharum, solus, a, um i N socker <strong>en</strong>sam, g<strong>en</strong>. solius, dat. soli<br />

re-quíro, s<strong>en</strong>atssammanträde<br />

re-quisívi, re-quisítum 3 (re + sacer, solvo, sacra, solvi, sacrum solútum helig, 3 (upp) helgad lösa, försvaga<br />

s<strong>en</strong>ectus, quaero 3 söka) s<strong>en</strong>ectutis (åter) F uppsöka, (s<strong>en</strong>ex, s<strong>en</strong>is) längta sacerdos, somnio dótis 1 drömma M el. F präst<br />

efter, ålderdom sakna<br />

sacrífico somnium, 1 (sacer i N + dröm facio 3B) offra<br />

res, s<strong>en</strong>ex, rei F sak; s<strong>en</strong>is res gammal, publica stat<strong>en</strong>, substantiverat: jfr republik gubbe, sacrificium, somnus, i M N offer, sömn jfr sacrifice<br />

re-sisto, jfr ré-stiti, s<strong>en</strong>il - 3 göra motstånd, kämpa saéculum, sono 1 ljuda i N sekel<br />

s<strong>en</strong>ior, emot, jfr s<strong>en</strong>ioris resist<strong>en</strong>t (komparativ till s<strong>en</strong>ex) äldre saepe sonus, ofta i M ljud<br />

respondeo, s<strong>en</strong>t<strong>en</strong>tia, respondi, ae F m<strong>en</strong>ing, responsum jfr s<strong>en</strong>t<strong>en</strong>s 2 svara, salúto spargo, 1 hälsa sparsi, (på) sparsum 3 sprida<br />

s<strong>en</strong>tio, följs av s<strong>en</strong>si, ack. m. s<strong>en</strong>sum inf. 4 känna, märka, följs salus, spatium, salútis i F N hälsa, tidrymd hälsning, välgång, jfr<br />

re-surgo, av re-sur-rexi, ack. m. inf. re-sur-rectum 3<br />

spécies, salut; salutem speciéi alicui F dicere sk<strong>en</strong>, hälsa syn, någon synvinkel, art<br />

sepelio, (surgo < sepelívi, sub + rego sepultum 3) resa sig, 4 begrava uppstå salve, salvéte (botaniskt) 2 (hälsningsord i imperativ),<br />

séptimum (från de döda) (adv.) för sjunde gång<strong>en</strong><br />

spectator, var hälsad(e) oris M åskådare , jfr <strong>en</strong>g. spectator<br />

re-tineo, septimus re-tinui, (ordningstal) re-t<strong>en</strong>tum sjunde 2 (re + t<strong>en</strong>eo) salvo spectáculum, 1 göra frisk, i frälsa, n skådespel rädda<br />

sepulchrum, hålla tillbaka, hålla i N grav kvar, ej släppa, behålla salvus, specto a, um 1 beskåda, bevarad, åse; välbehåll<strong>en</strong> spectare ad vetta mot<br />

reus, sequor, a, um secutus anklagad, sum, skuldtyngd, sequi depon<strong>en</strong>s skyldig 3 sanctífico spero 1 1 hoppas, göra helig, jfr desperat helga<br />

re-v<strong>en</strong>io, följa re-véni, re-v<strong>en</strong>tum 3 komma sanctus, spes, a, spei um F helig, hopp subst. helgon<br />

ser<strong>en</strong>itas, tillbaka atis F, r<strong>en</strong>het, klarhet<br />

sanguis, spíritus, sánguinis us M ande M blod<br />

rever<strong>en</strong>dus, serénus, a, um klar, högvördig, solig, molnfri vördnadsvärd sano spiro 1 bota, 1 andas läka, hela<br />

re-vertor, sermo, re-versus onis M tal, sum, jfr <strong>en</strong>g. re-verti sermon depon<strong>en</strong>s predikan sanus, sponte a, um (abl.) sund frivilligt, av sig själv<br />

sero 3 återvända (adv.) s<strong>en</strong>t<br />

sapio, statim sapii, på - stå<strong>en</strong>de 3 ha förstånd, fot, g<strong>en</strong>ast perf.: vara klok<br />

116117<br />

117

statua, ae F bildstod, staty<br />

status, us M ställning, tillstånd<br />

statuo, statui, statútum 3 uppställa, besluta<br />

(m. infinitiv), jfr statuera exempel, statuter<br />

stella, ae F stjärna<br />

stilus, i M skrivstift<br />

stímulo 1 stimulera<br />

sto, steti, statum 1 stå<br />

stricte (adv. till strictus) noga<br />

studeo, studui, - 2 vara ivrig, studera, jfr<br />

<strong>en</strong>g. study, fr. étudier<br />

studiosus, a, um intresserad av (g<strong>en</strong>.),<br />

studerande<br />

studium, i iver, intresse, studium<br />

stupeo, stupui, - 2 stå still, häpna<br />

suavis, e mild, ljuvlig, ang<strong>en</strong>äm<br />

sub (prep. m. abl.) under<br />

subito plötsligt<br />

suc-curro, suc-curri, suc-cursum 3 (sub +<br />

curro 3) hjälpa, följs av dativ<br />

suf-ficio, suf-feci, suf-fectum räcka till, stå<br />

till buds<br />

sum, fui, esse vara<br />

summus, a, um högst, högsta del<strong>en</strong> av: in<br />

summa arce högst upp på Arx<br />

sumo, sumpsi, sumptum 3 taga (på sig)<br />

súpero 1 besegra<br />

súperus, a, um befintlig överst, ovantill<br />

bo<strong>en</strong>de, d<strong>en</strong> som är i himl<strong>en</strong><br />

super (prep. m. ack.) över<br />

superior, ius (komparativ till superus befintlig<br />

över) högre beläg<strong>en</strong>, övre<br />

supplex, súpplicis bönfallande, ödmjuk<br />

súpplico 1 bönfalla<br />

supra (prep. med ack.) ovan, ovanför<br />

surgo, sur-rexi, sur-rectum 3 (

statua, totus, ae a, F um bildstod, hel, g<strong>en</strong>. staty totíus, dat. toti tábula, ubíque ae F (adv.) vaxtavla, överallt lagtavla,<br />

status, tracto us 1 M sköta, ställning, behandla tillstånd<br />

ullus, räk<strong>en</strong>skaps<strong>bok</strong> a, um någon, g<strong>en</strong>. ullius, dat. ulli<br />

statuo, tra-do, statui, trá-didi, statútum trá-ditum 3 uppställa, 3 (trans besluta + do 1) Tabularium, últimus, a, ii um N arkiv, sist, ytterst, statskansli jfr ultimatum<br />

(m. överlämna, infinitiv), jfr berätta, statuera jfr exempel, tradera, statuter tradition taceo, ultra tacui, (prep. tácitum m. ack.) 2 bortom, tiga, förtiga över<br />

stella, traho, ae F traxi, stjärna tractum 3 draga, släpa tam umbra, (adv.) så ae F skugga<br />

stilus, tra-iício, i M skrivstift tra-iéci, tra-iectum 3B tam<strong>en</strong> umquam (adv.) ändå, någon dock, gång likväl<br />

stímulo (trans+iacio 1 stimulera 3B) föra över<br />

tandem una (adv.) tillsammans, slutlig<strong>en</strong>, äntlig<strong>en</strong> gem<strong>en</strong>samt, samtidigt<br />

sto, trans steti, (prep. statum m. 1 ack) stå över, till andra sidan tango, unda, tétigi, ae F tactum våg 3 (vid)röra, jfr kontakt<br />

stricte trans-eo, (adv. till trans-ii, strictus) tráns-itum, noga trans-ire tantus, unde a, (adv.) um så varifrån stor; tantum så mycket<br />

studeo, (oregelb.) studui, - gå 2 över, vara ivrig, jfr transitohandel studera, jfr taráxacum, úndique i (adv.) N maskros från alla håll, på alla håll<br />

tráns-fero, <strong>en</strong>g. study, tráns-tuli, fr. étudier trans-látum, trans- tardo uniflórus, 1 fördröja, a, um hejda, (flos, hindra, floris M jfr blomma) fra. retard, med<br />

studiosus, ferre a, (oregelb.) um intresserad föra över, av (g<strong>en</strong>.), flytta över <strong>en</strong>g. <strong>en</strong> retarded <strong>en</strong>da blomma; campanula uniflora<br />

transporto studerande 1 bära över<br />

tardus, fjällklocka a, um långsam, trög<br />

studium, tremo, i tremui, iver, intresse, - 3 darra studium<br />

Tártarus, universus, i M helvetet a, um hel, pl. samtliga; universum<br />

stupeo, tremor, stupui, óris - M 2 (tremo stå still, 3 darra) häpna darrning, tectum, det i N hela, tak, världsalltet jfr fra. toit<br />

suavis, bävan e mild, ljuvlig, ang<strong>en</strong>äm<br />

templum, unus, a, i N um tempel <strong>en</strong>, ett, g<strong>en</strong>. unius, dat. uni<br />

sub trémulus, (prep. m. abl.) a, um under darrande, jfr populus tremula tempto urbs, 1 urbis (annan F stavning stad, huvudstad t<strong>en</strong>to) försöka,<br />

subito plötsligt poppel<br />

urgeo, fresta, jfr ursi, <strong>en</strong>g. - 2 tempt trycka, och pressa, temptation i passivum:<br />

suc-curro, triclinium, suc-curri, i M matsal suc-cursum (grek. tri- 3 tre (sub + + ténebrae, tvingas arum F (pl. tantum) mörker<br />

curro soffa), 3) hjälpa, jfr klinik. följs av dativ<br />

t<strong>en</strong>eo, uro, t<strong>en</strong>ui, ussi, ustum - 2 hålla, 3 äga, bränna (inne)ha<br />

suf-ficio, trícolor, suf-feci, óris trefärgad suf-fectum räcka till, stå t<strong>en</strong>er, usque ténera, ända ténerum öm, jfr fra. t<strong>en</strong>dre<br />

trifolius, till buds a, um trebladig; substantiverat tri- t<strong>en</strong>tatio, 1. ut (komparativt) onis F försök, såsom, prövning, liksom; frestelse, komparativt<br />

sum, fui, folium, esse i N vara = trebladig växt (folium, i N blad) jfr t<strong>en</strong>tera ut följs av indikativ<br />

summus, tristitia, a, ae um F högst, dysterhet, högsta jfr tristess del<strong>en</strong> av: in ter 2. tre ut gånger (temporal konjunktion) så snart som;<br />

triumphalis, summa arce högst e triumf- upp på Arx<br />

tergo, tersi, temporalt tersum ut följs 3 torka av lat av, perf. jfr ind. <strong>en</strong>g. Som<br />

sumo, triumpho sumpsi, 1 fira sumptum triumf 3 taga (på sig) deterg<strong>en</strong>t översätts med sv. pluskv.<br />

súpero triumphus, 1 besegra i M triumftåg<br />

tergum, 3. ut (konjunktion i N rygg; a tergo i avsiktsbisats eg. från rygg<strong>en</strong>, eller<br />

súperus, triumvir, a, um viri befintlig M triumvir, överst, treman, ovantill medlem av bakifrån objektsbisats) räknat, baktill för att, resp. att<br />

bo<strong>en</strong>de, ett tremannakollegium<br />

d<strong>en</strong> som är i himl<strong>en</strong><br />

términus, 4. ut (konjunktion i M gräns, tidpunkt i följdbisats) så att,<br />

super tum (prep. (adv.) m. därpå ack.) över<br />

terra, ae observera F jord, mark, sic ... ut land, så ... jfr att fra. terre<br />

superior, túmulus, ius i (komparativ M kulle, gravkulle, till superus grav befintlig terreo, uter, terrui, utra, utrum térritum vilk<strong>en</strong>dera, 2 förskräcka, vilk<strong>en</strong> jfr (av sv. två),<br />

tunc över) (adv.) högre därefter beläg<strong>en</strong>, övre<br />

terror g<strong>en</strong>. utrius, dat. utri<br />

supplex, turba, súpplicis ae F hop, bönfallande, skara, virrvarr, ödmjuk oro terríbilis, utérque, e förskräcklig útraque, utrúmque (pronom<strong>en</strong>)<br />

súpplico turbul<strong>en</strong>tus, 1 bönfalla a, um (turba, ae F) orolig, (om terror, oris vardera, M skräck båda; ab utraque parte på båda<br />

supra vatt<strong>en</strong>) (prep. grumlig med ack.) ovan, ovanför tertius, sidor a, um (ordningstal) tredje<br />

surgo, turpis, sur-rexi, e skamlig sur-rectum 3 (

valde (adv. till validus) väldigt, mycket<br />

valedíco, valedixi, - 3 säga farväl<br />

valeo, valui, - 2 vara stark, må väl, jfr<br />

convalesc<strong>en</strong>t, invalid; vale farväl<br />

valetúdo, -údinis F hälsa, välbefinnande<br />

válidus, a, um stark, kraftig<br />

vánitas, atis F tomhet, fåfänglighet<br />

varius, a, um brokig, olik, (mång)skiftande,<br />

jfr <strong>en</strong>g. various<br />

vates, is M siare<br />

vehem<strong>en</strong>s, <strong>en</strong>tis ivrig, häftig, kraftig<br />

veho, vexi, vectum 3 forsla, transportera; i<br />

passivum forslas, färdas, åka<br />

vel (konjunktion) eller; vel ... vel anting<strong>en</strong> ...<br />

eller<br />

velócitas, atis F snabbhet, <strong>en</strong>g. velocity<br />

velox, ocis snabb, jfr velociped (snabbfot)<br />

v<strong>en</strong>a, ae F blodåder<br />

v<strong>en</strong>atio, onis F jakt, djurfäktning<br />

v<strong>en</strong>erábilis, e vördnadsvärd<br />

v<strong>en</strong>ia, ae F tillstånd, tillåtelse<br />

v<strong>en</strong>io, v<strong>en</strong>i, v<strong>en</strong>tum 4 komma, jfr adv<strong>en</strong>t,<br />

<strong>en</strong>g. conv<strong>en</strong>t<br />

v<strong>en</strong>ter, v<strong>en</strong>tris M mage, buk, jfr fra. v<strong>en</strong>tre<br />

v<strong>en</strong>tus, i M vind<br />

v<strong>en</strong>us, véneris F kärlek, kärleksgudinna,<br />

V<strong>en</strong>us (gudinn<strong>en</strong>amn)<br />

ver, veris N vår<br />

verbum, i N ord, jfr verbal, verb<br />

véritas, tatis F sanning<br />

verso 1 vända, vrida hit och dit<br />

versus, us M versrad<br />

verto, verti, versum 3 vända, jfr subversiv<br />

verus, a, um sann, observera vere (adv.) i<br />

sanning, förvisso, vero (adv.) förvisso, i<br />

synnerhet, verum (konjunktion) m<strong>en</strong>, och<br />

vesper, vesperi afton; vesperi (lokativ) om<br />

afton<strong>en</strong><br />

Vesta, ae F Vesta, gudinna för härd<strong>en</strong> och<br />

d<strong>en</strong> eld som brinner på d<strong>en</strong><br />

vestalis, e helgad åt Vesta; (virgo) vestalis<br />

vestal, Vestas prästinna<br />

vester, vestra, vestrum (poss. pron.) er<br />

vestigium, i N spår<br />

vestítus, a, um klädd<br />

vestis, is F klädedräkt, kläder<br />

vetus, veteris gammal, jfr veteran<br />

120<br />

120<br />

via, ae F väg, resväg<br />

viator, oris M (via, ae F) vägfarande, resande,<br />

vandrare<br />

vicésimus, a, um (ordningstal) tjugonde<br />

victor, oris M (vinco 3 segra)segrare<br />

victoria, ae F seger, <strong>en</strong>g victory<br />

victus, a, um (vinco 3 besegra) besegrad<br />

vicus, i M gata<br />

video, vidi, visum 2 se<br />

vigeo, vigui, - 2 vara stark, jfr vigör<br />

vígilo 1 vaka<br />

vilis, e <strong>en</strong>kel, billig<br />

vincio, vinxi, vinctum 4 binda<br />

vinco, vici, victum 3 segra, besegra, jfr<br />

Vinc<strong>en</strong>t, Victor, Victoria<br />

víndico 1 hämnas, skydda, rädda, jfr v<strong>en</strong>detta<br />

vinum, i N vin<br />

vir, viri M man<br />

vireo, virui, - 2 grönska<br />

virgo, vírginis F jungfru, flicka<br />

vis F kraft, våld (vi abl. sing., vires nom. plur.)<br />

vísito 1 besöka, jfr visitera, visit<br />

vita, ae F liv, jfr vital, vitamin<br />

vitium, i N fel<br />

vito 1 undvika<br />

vivo, vixi, - 3 leva, <strong>en</strong>g. survive, vivid, fra.<br />

vivre<br />

vivus, a, um levande<br />

vix knappt, knappast<br />

vocalis, e hörande till röst<strong>en</strong> (vox, vocis F<br />

röst), stäm-<br />

voco 1 (vox, vocis F röst) kalla<br />

1. volo 1 flyga<br />

2. volo, volui, velle (oregelb.) vilja<br />

volúm<strong>en</strong>, inis N <strong>bok</strong>rulle, jfr volym, Volvo<br />

voluntas, atis F vilja<br />

volvo, volvi, volútum 3 välva, rulla<br />

votum, i N (tack)offer,<br />

vox, vocis F röst, uttalande<br />

vulgáris, e allmän<br />

vúlnero 1 såra, ge ett hugg<br />

vulnus, vúlneris N sår, hugg<br />

vultus, us M ansikte, anletsdrag<br />

Z<br />

zoologicus, a, um zoologisk

Facit<br />

valde (adv. till validus) väldigt, mycket via, ae F väg, resväg<br />

valedíco, valedixi, - 3 säga farväl<br />

viator, oris M (via, ae F) vägfarande, resande,<br />

valeo, Uppgift valui, - 1 2 vara stark, må väl, jfr<br />

vandrare<br />

unik convalesc<strong>en</strong>t, <strong>en</strong>sam i invalid; sitt slag; vale dec<strong>en</strong>nium farväl tioårsperiod; vicésimus, triangel a, um trehörning; (ordningstal) unison tjugonde <strong>en</strong>stämmig;<br />

valetúdo, dualism -údinis tvåfaldighet; F hälsa, välbefinnande union förbund (= <strong>en</strong> victor, i stället oris M för (vinco flera); 3 segra)segrare unilateral <strong>en</strong>sidig; duett<br />

válidus,<br />

musikstycke<br />

a, um stark,<br />

för<br />

kraftig<br />

två; trio grupp om tre<br />

victoria,<br />

personer,<br />

ae F<br />

dubblera<br />

seger, <strong>en</strong>g<br />

göra<br />

victory<br />

tvåfaldig; trikolor<br />

vánitas, atis F tomhet, fåfänglighet<br />

victus, a, um (vinco 3 besegra) besegrad<br />

varius,<br />

trefärgad<br />

a, um<br />

flagga<br />

brokig, olik, (mång)skiftande, vicus, i M gata<br />

jfr <strong>en</strong>g. various<br />

video, vidi, visum 2 se<br />

Uppgift 2<br />

vates, is M siare<br />

vigeo, vigui, - 2 vara stark, jfr vigör<br />

vehem<strong>en</strong>s, 1482; 839 <strong>en</strong>tis ivrig, häftig, kraftig vígilo 1 vaka<br />

veho, vexi, vectum 3 forsla, transportera; i vilis, e <strong>en</strong>kel, billig<br />

Uppgift<br />

passivum<br />

3<br />

forslas, färdas, åka<br />

vincio, vinxi, vinctum 4 binda<br />

vel MLXVI; (konjunktion) MDCXXXII; eller; vel ... vel MDCCLXXXVII<br />

anting<strong>en</strong> ... vinco, vici, victum 3 segra, besegra, jfr<br />

eller<br />

Vinc<strong>en</strong>t, Victor, Victoria<br />

velócitas, Uppgift atis 4 F snabbhet, <strong>en</strong>g. velocity víndico 1 hämnas, skydda, rädda, jfr v<strong>en</strong>detta<br />

velox, Kontrollera ocis snabb, i ord- jfr velociped eller uppslags<strong>bok</strong> (snabbfot) dina vinum, svar! Observera i N vin dock:<br />

v<strong>en</strong>a, kvartett: ae F blodåder komposition för fyra stämmor vir, eller viri M <strong>en</strong>semble man med fyra instrum<strong>en</strong>ta-<br />

v<strong>en</strong>atio, lister/sångare onis F jakt, (dvs. djurfäktning det finns <strong>en</strong> fjärde) vireo, virui, - 2 grönska<br />

v<strong>en</strong>erábilis, kvarter: term<strong>en</strong> e vördnadsvärd har sitt ursprung i romersk virgo, vírginis stadsplanering, F jungfru, som flicka utgick från två<br />

v<strong>en</strong>ia,<br />

korsande<br />

ae F tillstånd,<br />

axlar<br />

tillåtelse<br />

som delade in stad<strong>en</strong><br />

vis<br />

i<br />

F<br />

fyra<br />

kraft,<br />

delar,<br />

våld (vi<br />

dvs.<br />

abl. sing.,<br />

stadsdel.<br />

vires nom.<br />

Sedermera<br />

plur.)<br />

v<strong>en</strong>io, v<strong>en</strong>i, v<strong>en</strong>tum 4 komma, jfr adv<strong>en</strong>t, vísito 1 besöka, jfr visitera, visit<br />

användes<br />

<strong>en</strong>g. conv<strong>en</strong>t<br />

ordet också som ’ruta’ i gatunätet. vita, ae F liv, jfr vital, vitamin<br />

v<strong>en</strong>ter, decimera: v<strong>en</strong>tris uttaga M mage, <strong>en</strong> tiondel, buk, jfr fra. dvs. v<strong>en</strong>tre förminska vitium, i N fel<br />

v<strong>en</strong>tus, kvintess<strong>en</strong>s i M vind = quinta ess<strong>en</strong>tia ’det femte elem<strong>en</strong>tet’ vito 1 undvika utöver de klassiska fyra: eld, jord,<br />

v<strong>en</strong>us, luft véneris och vatt<strong>en</strong>, F kärlek, <strong>en</strong>ligt kärleksgudinna, föreställningar i äldre vivo, filosofi vixi, - 3 leva, <strong>en</strong>g. survive, vivid, fra.<br />

sekond: V<strong>en</strong>us (gudinn<strong>en</strong>amn) andre (man)<br />

vivre<br />

ver, sekundera: veris N vår vara någons andre man, bistå någon vivus, a, um levande<br />

verbum, i N ord, jfr verbal, verb<br />

vix knappt, knappast<br />

véritas, Uppgift tatis F 5 sanning<br />

vocalis, e hörande till röst<strong>en</strong> (vox, vocis F<br />

verso<br />

Ad<br />

1<br />

portam<br />

vända, vrida<br />

properatis<br />

hit och dit<br />

(verbet står i <strong>latin</strong>sk m<strong>en</strong>ing<br />

röst),<br />

ofta<br />

stämsist).<br />

In schola sumus. Tabulam<br />

versus, us M versrad<br />

voco 1 (vox, vocis F röst) kalla<br />

verto,<br />

magnam<br />

verti, versum<br />

(adjektiv<br />

3 vända,<br />

ställs<br />

jfr<br />

mestadels<br />

subversiv<br />

efter sitt 1. volo huvudord) 1 flyga vides. In tabula geographica<br />

verus, multas a, um provincias sann, observera Romanas vere (adv.) monstras. i 2. Gallia volo, et volui, Hispania velle (oregelb.) et Britannia vilja provinciae<br />

Romanae sanning, förvisso, sunt. vero Lingua (adv.) Latina förvisso, in i Gallia volúm<strong>en</strong>, nota est. inis Italia N <strong>bok</strong>rulle, et Hispania jfr volym, pa<strong>en</strong>insulae Volvo<br />

magnae synnerhet, sunt. verum Togae (konjunktion) vestrae m<strong>en</strong>, pulchrae och sunt. voluntas, Magister atis F vilja discipulis s<strong>en</strong>t<strong>en</strong>tias recitat.<br />

vesper, Scribite, vesperi Livia afton; et vesperi Marce. (lokativ) Pulchre om (adverb volvo, har volvi, slutändels<strong>en</strong> volútum -e) 3 välva, scribunt. rulla S<strong>en</strong>t<strong>en</strong>tiam<br />

longam afton<strong>en</strong> scribis. Magistro tabulas nostras votum, damus. i N Etiam (tack)offer, legere discimus. Magister<br />

Vesta, ae F Vesta, gudinna för härd<strong>en</strong> och vox, vocis F röst, uttalande<br />

pueros et puellas laudat.<br />

d<strong>en</strong> eld som brinner på d<strong>en</strong><br />

vulgáris, e allmän<br />

vestalis, e helgad åt Vesta; (virgo) vestalis vúlnero 1 såra, ge ett hugg<br />

Översättning: En berömd romares arbetsdag<br />

vestal, Vestas prästinna<br />

vulnus, vúlneris N sår, hugg<br />

vester, Gaius vestra, Plinius vestrum Secundus, (poss. pron.) min er morbror, vultus, var us <strong>en</strong> M ansikte, ständigt anletsdrag sysselsatt man. Han<br />

vestigium, fullgjorde i N många spår samhällsuppdrag och skrev många lärda böcker. Känd är Plinius<br />

vestítus, ’Naturkunskap’, a, um klädd som är lika mångskiftande som natur<strong>en</strong> själv. Han förtröttades<br />

vestis, aldrig. is F Tidigt klädedräkt, på morgon<strong>en</strong> kläder började han Z arbeta. Före gryning<strong>en</strong> begav han sig till<br />

vetus, Vespasianus. veteris gammal, Återkomm<strong>en</strong> jfr veteran hem ägnade zoologicus, han sig åt studier. a, um zoologisk Efter <strong>en</strong> lätt måltid gick<br />

120121<br />

121

han till <strong>en</strong> plats med sol. Böcker lästes högt, han antecknade och gjorde utdrag ur<br />

text<strong>en</strong>. Efter att ha solat sig tog han mestadels ett bad. Därefter åt han <strong>en</strong> bit mat<br />

och sov <strong>en</strong> mycket kort stund. Snart var han åter i färd med att studera, medan<br />

middag<strong>en</strong> ställdes i ordning. Under måltid<strong>en</strong> lästes <strong>en</strong> <strong>bok</strong> högt. Medan han<br />

badade, kunde han inte ägna sig åt studier, m<strong>en</strong> medan han torkades lyssnade han<br />

till något (någon uppläsning) eller dikterade något. När han reste bort, hade han<br />

med sig <strong>en</strong> skrivare, som antecknade allt som min morbror dikterade. Han ansåg<br />

nämlig<strong>en</strong> det vara nödvändigt att alltid arbeta.<br />

Översättning: En skoldag. Ur <strong>en</strong> s<strong>en</strong>antik nybörjar<strong>bok</strong><br />

Jag vaknade ur min sömn. Jag tog av d<strong>en</strong> vita nattskjortan. Jag fick mina kläder.<br />

Jag gick ut ur mitt rum tillsammans med min ledsagare. Jag hälsade på mina<br />

föräldrar, kysste dem och begav mig så hemifrån. Jag gick iväg till skolan och sa:<br />

’Var hälsad, magister’. Lärar<strong>en</strong> hälsade tillbaka: ’Var hälsade, kära elever!’ Jag skrev<br />

ned det som dikterats (av honom), jag gick ig<strong>en</strong>om komm<strong>en</strong>tarerna, svarade<br />

tillfrågad (= när jag tillfrågats) och böjde substantiv. Efter detta släppte lärar<strong>en</strong><br />

iväg oss till lunch. Skickad från skolan kom jag hem. Jag fick bland annat oliver<br />

och ost. Jag drack kallt vatt<strong>en</strong>. Efter lunch återvände jag till skolan.<br />

Översättning: Varg<strong>en</strong> och lammet<br />

En gång kom <strong>en</strong> varg och ett lamm till samma bäck. Varg<strong>en</strong> stod högre upp,<br />

lammet längre ner. D<strong>en</strong> elaka varg<strong>en</strong>, som sökte <strong>en</strong> orsak till gräl, sade: ’Varför<br />

gör du vattnet grumligt för mig, när jag dricker’? Lammet, som blivit förskräckt av<br />

varg<strong>en</strong>s ord, svarade: ’Hur kan jag göra det, käre varg? Vattnet flyter ju från dig till<br />

mig’. Varg<strong>en</strong>, som blivit vederlagd av de sanna ord<strong>en</strong> från lammet, sade (då): ’M<strong>en</strong><br />

du talade illa om mig för sex månader sedan.’ Darrande av skräck svarade lammet<br />

(honom): ’M<strong>en</strong> då var jag ännu inte född’. Då sade varg<strong>en</strong> arg(t): ’Din far talade<br />

säkert illa om mig.’ Och så grep han det stackars lammet och slet sönder det.<br />

Uppgift 7<br />

professorem, variationem, matrem, artem, corpus, fraudem, tempus, leonem,<br />

pacem, pedem, libertatem, repetitionem, consuetudinem<br />

Uppgift 8<br />

honorum, hominum, variationum magnarum, pacum longarum, universitatum<br />

regiarum<br />

Uppgift 9<br />

florem primum, flores primos; colorem naturalem, colores naturales; fortunam<br />

parem, fortunas pares; amicum felicem, amicos felices; amorem longum, amores<br />

longos<br />

122<br />

122

Mikrogrammatik<br />

han till <strong>en</strong> plats med sol. Böcker lästes högt, han antecknade och gjorde utdrag ur<br />

text<strong>en</strong>. Efter att ha solat sig tog han mestadels ett bad. Därefter åt han <strong>en</strong> bit mat<br />

S och U S B sov U S B T <strong>en</strong> S AN T mycket AN T I T V kort I V stund. Snart var han åter i färd med att studera, medan<br />

Singularis middag<strong>en</strong> Singularis ställdes i ordning. Under måltid<strong>en</strong> lästes <strong>en</strong> <strong>bok</strong> högt. Medan han<br />

Ackusativ badade, Ackusativ kunde slutar slutar han mestadels inte ägna på -m på sig -m (bortsett åt (bortsett studier, från från m<strong>en</strong> ackusativ medan neutrum han neutrum torkades efter efter 3:e lyssnade 3:e dekl.). dekl.). han<br />

Ablativ till Ablativ något slutar (någon slutar mestadels uppläsning) på lång på lång eller stamvokal dikterade (bortsett något. från När från konsonantstammar han konsonantstammar reste bort, i hade 3:e i 3:e dekl. han dekl.<br />

som med som får sig får -e <strong>en</strong> i -e ablativ). skrivare, i ablativ). som antecknade allt som min morbror dikterade. Han ansåg<br />

nämlig<strong>en</strong> det vara nödvändigt att alltid arbeta.<br />

1:a Fem 1:a Fem 2:a Mask 2:a Mask 2:a Neutr 2:a Neutr 3:e Mask 3:e Mask3:e Fem 3:e Fem3:e Neutr 3:e Neutr 4:e dekl 4:e dekl 5:e dekl 5:e dekl<br />

Nom. Nom. villa villa murus murus vinum vinum sol sol lex lex nom<strong>en</strong> nom<strong>en</strong> fructus fructus díes díes<br />

Översättning: En skoldag. Ur <strong>en</strong> s<strong>en</strong>antik nybörjar<strong>bok</strong><br />

G<strong>en</strong>.<br />

Jag<br />

G<strong>en</strong>.<br />

vaknade<br />

villae villae<br />

ur min<br />

muri muri<br />

sömn.<br />

vini<br />

Jag<br />

vini<br />

tog av<br />

solis<br />

d<strong>en</strong><br />

solis<br />

vita<br />

legis<br />

nattskjortan.<br />

legis nominis Jag fick<br />

fructus<br />

mina<br />

fructus<br />

kläder.<br />

diéi diéi<br />

Ack. Jag Ack. gick villam ut villam ur mitt murum murum rum tillsammans vinum vinum solem med solem min legem ledsagare. legemnom<strong>en</strong> nom<strong>en</strong> Jag hälsade fructum på mina díem díem<br />

Dat. föräldrar, Dat. villae kysste villae dem och begav mig så soli hemifrån. soli legi legi Jag gick nomini nomini<br />

muro muro vino vino<br />

iväg till fructui skolan fructui och diéi sa: diéi<br />

Abl. ’Var Abl. hälsad, villa villa magister’. Lärar<strong>en</strong> hälsade sole* tillbaka: sole* lege* ’Var lege* hälsade, nomine*<br />

kära elever!’ fructu fructu Jag skrev díe díe<br />

ned det som dikterats (av honom), * I-stammar * I-stammar jag gick har ig<strong>en</strong>om har i ablativ i ablativ komm<strong>en</strong>tarerna, -i, t.ex. -i, t.ex. Neapoli Neapoli F, svarade mari F, mari N N<br />

tillfrågad (= när jag tillfrågats) och böjde substantiv. Efter detta släppte lärar<strong>en</strong><br />

Pluralis<br />

iväg oss till lunch. Skickad från skolan kom jag hem. Jag fick bland annat oliver<br />

G<strong>en</strong>itiv G<strong>en</strong>itiv slutar slutar på stamvokal på stamvokal + rum + rum i 1:a, i 1:a, 2:a 2:a och och 5:e 5:e dekl: dekl: -arum, -arum, -orum, -orum, -erum. -erum.<br />

Dativ<br />

och<br />

Dativ<br />

ost.<br />

och<br />

Jag<br />

och ablativ<br />

drack<br />

ablativ slutar<br />

kallt<br />

slutar på<br />

vatt<strong>en</strong>.<br />

-is på -is i 1:a<br />

Efter<br />

i 1:a och och<br />

lunch<br />

2:a 2:a dekl.,<br />

återvände<br />

dekl., på -(i)bus på -(i)bus<br />

jag till<br />

i 3:e,<br />

skolan.<br />

i 3:e, 4:e 4:e och och 5:e 5:e dekl. dekl.<br />

1:a Fem 1:a Fem 2:a Mask 2:a Mask 2:a Neutr 2:a Neutr 3:e Mask 3:e Mask 3:e Fem 3:e Fem 3:e Neutr 3:e Neutr 4:e dekl 4:e dekl 5:e dekl 5:e dekl<br />

Översättning: Varg<strong>en</strong> och lammet<br />

Nom. Nom. En gång villae villae kom <strong>en</strong> muri varg muri och vina ett vina lamm soles till soles samma leges leges bäck. nomina** Varg<strong>en</strong> nomina** stod fructus högre fructus upp, dies dies<br />

G<strong>en</strong>. lammet G<strong>en</strong>. villarum längre villarum ner. murorum D<strong>en</strong> elaka vinorum varg<strong>en</strong>, solum* som solum* sökte legum* legum* <strong>en</strong> orsak nominum* till gräl, fructuum sade: fructuum ’Varför dierum dierum<br />

Ack. gör Ack. du villas vattnet villas grumligt muros muros för mig, vina vina när jag soles dricker’? soles leges Lammet, leges nomina** som nomina** blivit fructus förskräckt fructus dies av dies<br />

Dat. varg<strong>en</strong>s Dat. ord, svarade: ’Hur kan jag göra det, käre varg? Vattnet flyter ju från dig till<br />

mig’. Abl. Varg<strong>en</strong>, villis som blivit muris vederlagd vinis av de sanna solibus ord<strong>en</strong> legibus från lammet, nominibus sade (då): fructibus ’M<strong>en</strong> diebus<br />

Abl.<br />

villis muris vinis solibus legibus nominibus fructibus diebus<br />

* du I-stammar * talade I-stammar illa och och om bl.a. bl.a. ’likstaviga’ mig ’likstaviga’ för sex substantiv månader har -ium har sedan.’ -ium i g<strong>en</strong>. i Darrande g<strong>en</strong>. ** I-stammar ** I-stammar av har skräck -ia har i -ia neutr. svarade i neutr. nom. nom. lammet och och ack. ack.<br />

(honom): ’M<strong>en</strong> då var jag ännu inte född’. Då sade varg<strong>en</strong> arg(t): ’Din far talade<br />

A säkert D A J D illa E J K E om T K I mig.’ T V I V M. Och M. så M. grep han det stackars lammet och slet sönder det.<br />

Adjektiv i grundform i grundform efter efter 1:a 1:a och och 2:a 2:a dekl., dekl., superlativer och och perfekt perfekt particip<br />

(t.ex. Uppgift (t.ex. fini-t-us, fini-t-us, 7 a, um a, um ’avslutad’) har har samma samma ändelser ändelser som som substantiv<strong>en</strong> murus, murus, villa, villa, vinum. vinum.<br />

professorem, variationem, matrem, artem, corpus, fraudem, tempus, leonem,<br />

Adjektiv i grundform i grundform efter efter 3:e 3:e dekl. dekl. (t.ex. (t.ex. omnis, omnis, omne omne ’all’; ’all’; sapi<strong>en</strong>s, sapi<strong>en</strong>s, sapi<strong>en</strong>tis sapi<strong>en</strong>tis ’klok’) ’klok’) och och<br />

pacem, pedem, libertatem, repetitionem, consuetudinem<br />

pres<strong>en</strong>s particip (émigrans, emigrantis ’emigrant’) böjs böjs <strong>en</strong>ligt <strong>en</strong>ligt mönstret nedan nedan (sing. (sing. dat. dat.<br />

och och abl. abl. -i, plur. -i, plur. g<strong>en</strong>. g<strong>en</strong>. -ium -ium och och neutrum nom. nom. och och ack. ack. -ia): -ia):<br />

Uppgift 8<br />

Singularis honorum, Singularis hominum, variationum magnarum, Pluralis Pluralis pacum longarum, universitatum<br />

regiarum Nom. Nom. MFN MFN sapi<strong>en</strong>s sapi<strong>en</strong>s MF MF sapi<strong>en</strong>tes N sapi<strong>en</strong>tia N sapi<strong>en</strong>tia<br />

G<strong>en</strong>. G<strong>en</strong>. MFN MFN sapi<strong>en</strong>tis MFN MFN sapi<strong>en</strong>tium<br />

Uppgift 9<br />

florem<br />

Ack. Ack.<br />

primum,<br />

MF MF sapi<strong>en</strong>tem flores primos;<br />

N sapi<strong>en</strong>s N sapi<strong>en</strong>s<br />

colorem<br />

MF MF<br />

naturalem,<br />

sapi<strong>en</strong>tes colores<br />

N<br />

naturales;<br />

sapi<strong>en</strong>tia N sapi<strong>en</strong>tia<br />

fortunam<br />

parem, Dat. Dat. fortunas MFN MFN pares; sapi<strong>en</strong>ti sapi<strong>en</strong>ti amicum felicem, MFN MFN amicos felices; sapi<strong>en</strong>tibus<br />

amorem longum, amores<br />

longos Abl. Abl.<br />

123 122123<br />

123

Komparativ av ett <strong>latin</strong>skt adjektiv bildas g<strong>en</strong>om tillägg av ett morfem -ior (M och F)<br />

och -ius (N) till adjektivets böjningsstam. Komparativerna böjs såsom 3:e deklination<strong>en</strong>s<br />

konsonantstammar (-e i sing. abl.) <strong>en</strong>ligt mönstret nedan:<br />

Singularis Pluralis<br />

Nom. MF longior N longius MF longiores N longiora<br />

G<strong>en</strong>. MFN longioris MFN longiorum<br />

Ack. MF longiorem N longius MF longiores N longiora<br />

Dat<br />

Abl.<br />

MFN longiori<br />

MFN longiore<br />

124<br />

124<br />

MFN longioribus<br />

Superlativ bildas vanlig<strong>en</strong> g<strong>en</strong>om tillägg av -issimus, a, um till adjektivets böjningsstam.<br />

Adjektiv kompareras: beatus, a, um lycklig, beatior, beatius lyckligare, beatissimus, a,<br />

um lyckligast; gravis, e tung, gravior, gravius tyngre, gravissimus, a, um tyngst.<br />

A D VE R B<br />

Adverbs grundform bildas g<strong>en</strong>om att till adjektivets böjningsstam läggs<br />

-e, om adjektivet tillhör 1:a och 2:a dekl.: l<strong>en</strong>t-e ’(på ett) långsamt (sätt), av l<strong>en</strong>tus, a, um,<br />

-iter, om adjektivet tillhör 3:e dekl.: grav-iter ’(på ett) tungt (sätt)’, av gravis, e.<br />

P R O N O M E N<br />

Personliga och possessiva pronom<strong>en</strong>:<br />

Första person singularis pluralis Andra person singularis pluralis<br />

Nom. ego jag nos vi tu du vos ni<br />

G<strong>en</strong>.*<br />

Ack. me mig nos oss te dig vos er<br />

Dat.<br />

Abl.<br />

mihi<br />

me<br />

nobis<br />

tibi<br />

te<br />

vobis<br />

* Possessiv g<strong>en</strong>itiv uttrycks med possessivt pronom<strong>en</strong>: meus, a, um ’min’, tuus, a, um ’din’,<br />

noster, nostra, nostrum ’vår’ , vester, vestra, vestrum ’er’, suus, a, um ’sin’.<br />

Demonstrativa pronom<strong>en</strong>:<br />

Utmärkande för många pronom<strong>en</strong> i <strong>latin</strong>et är sing. g<strong>en</strong>. på -ius och dat. på -i.<br />

Hic, haec, hoc ’d<strong>en</strong>ne d<strong>en</strong> här’ (i vissa kasus finns ett utpekande morfem -c ):<br />

Sing. M F N Plur. M F N<br />

Nom. hic haec hoc hi hae haec<br />

G<strong>en</strong>. huius (hujjus) horum harum horum<br />

Ack. hunc hanc hoc hos has haec<br />

Dat.<br />

Abl.<br />

huic (hujk)<br />

hoc hac hoc<br />

Ill-e, ill-a, ill-ud ’d<strong>en</strong>ne, d<strong>en</strong> där’, g<strong>en</strong>. ill-íus, dat. ill-i, i övrigt som 1:a och 2:a dekl.<br />

Is, e-a, id ’d<strong>en</strong>ne, han, hon, d<strong>en</strong>, det’, g<strong>en</strong>. eius (éjjus), dat. éi, i övrigt som 1:a och<br />

2:a dekl., dvs. ack. eum, eam, id; abl. eo, ea, eo; plur. nom. ei, eae, ea etc.<br />

his

Komparativ Relativt pronom<strong>en</strong> av ett <strong>latin</strong>skt qui, adjektiv quae, quod bildas ’som, g<strong>en</strong>om vilk<strong>en</strong>, tillägg vilket’: av ett morfem -ior (M och F)<br />

och Sing. -ius (N) M till adjektivets F böjningsstam. N Komparativerna Plur. M böjs F såsom 3:e deklination<strong>en</strong>s<br />

N<br />

konsonantstammar Nom. qui<br />

(-e i<br />

quae<br />

sing. abl.) <strong>en</strong>ligt<br />

quod<br />

mönstret<br />

qui<br />

nedan:<br />

quae quae<br />

G<strong>en</strong>. Singularis cuius (cujjus) Pluralis quorum quarum quorum<br />

Nom. Ack. MF quem longior quam quod N longius MF quos longiores quas N longiora quae<br />

G<strong>en</strong>. Dat. MFN cui longioris (cuj)<br />

MFN<br />

quibus<br />

longiorum<br />

Ack. Abl. MF quo longiorem qua quo N longius MF longiores N longiora<br />

Dat V E R MFN B longiori<br />

Abl. MFN longiore<br />

MFN longioribus<br />

Pres<strong>en</strong>s infinitiv: observá-re 1 ’(att) observera’, studé-re 2 ’(att) studera’, rég-e-re 3<br />

Superlativ ’(att) styra’, bildas finí-re vanlig<strong>en</strong> 4 ’(att) g<strong>en</strong>om avsluta’ tillägg av -issimus, a, um till adjektivets böjningsstam.<br />

Pres<strong>en</strong>s Adjektiv (jag kompareras: studerar, jag styr, beatus, jag är) a, um och lycklig, imperfekt beatior, indikativ beatius lyckligare, (jag studerade, beatissimus, jag styrde, a, jag var)<br />

um jag lyckligast; stude-o gravis, e tung, reg-o gravior, su-m gravius tyngre, studé-ba-m gravissimus, a, um reg-éba-m tyngst. era-m<br />

A D du VE R stude-s B reg-i-s* e-s stude-ba-s reg-éba-s era-s<br />

han stude-t reg-i-t* es-t stude-ba-t reg-éba-t era-t<br />

Adverbs grundform bildas g<strong>en</strong>om att till adjektivets böjningsstam läggs<br />

vi studé-mus rég-i-mus su-mus stude-bá-mus reg-ebá-mus erá-mus<br />

-e, om adjektivet tillhör 1:a och 2:a dekl.: l<strong>en</strong>t-e ’(på ett) långsamt (sätt), av l<strong>en</strong>tus, a, um,<br />

ni studé-tis rég-i-tis* es-tis stude-bá-tis reg-ebá-tis erá-tis<br />

-iter, om adjektivet tillhör 3:e dekl.: grav-iter ’(på ett) tungt (sätt)’, av gravis, e.<br />

de stude-nt reg-u-nt* su-nt stude-ba-nt reg-éba-nt era-nt<br />

P R O N O M E N *3:e konjugation<strong>en</strong> med kort uttalsunderlättande stödvokal -i-/-u-<br />

Personliga Imperfekt och konjunktiv possessiva bildas pronom<strong>en</strong>: med konjunktivmärket -re-: t.ex. studé-re-m, rége-re-m<br />

Första person singularis pluralis Andra person singularis pluralis<br />

Nom. Perfekt ego ( jag jag har avslutat/avslutade) nos och vi pluskvamperfekt tu du indikativ vos (’jag ni hade avslutat’ etc.)<br />

G<strong>en</strong>.* jag finí-v-i rex-i fu-i finí-v-era-m réx-era-m fú-era-m<br />

Ack.<br />

du<br />

me<br />

fini-v-isti<br />

mig<br />

rex-isti<br />

nos<br />

fu-isti<br />

oss te<br />

fini-v-era-s<br />

dig<br />

rex-era-s<br />

vos er<br />

fú-era-s<br />

han finí-v-it rex-it fu-it fini-v-era-t rex-era-t fú-erat<br />

Dat. vi mihi finí-v-imus réx-imus tibi<br />

nobis fú-imus fini-v-erámus rex-erámus vobis fu-erámus<br />

Abl. ni me fini-v-istis rex-istis fu-istis te fini-v-erá-tis rex-erá-tis fu-erá-tis<br />

* Possessiv de fini-v-érunt g<strong>en</strong>itiv uttrycks rex-érunt med possessivt fu-érunt pronom<strong>en</strong>: finí-v-era-nt meus, a, réx-era-nt um ’min’, tuus, a, fú-era-nt um ’din’,<br />

noster, Pluskvamperfekt nostra, nostrum ’vår’ konjunktiv , vester, vestra, bildas vestrum med ’er’, konjunktivmärket suus, a, um ’sin’. -isse-: finiv-isse-m etc<br />

Demonstrativa Perfekt infinitiv pronom<strong>en</strong>: bildas med perfektstam + infinitivmärket -isse: fini-v-isse (att) ha avslutat<br />

Utmärkande för många pronom<strong>en</strong> ooooooooooooooOoooooooooooooooo<br />

i <strong>latin</strong>et är sing. g<strong>en</strong>. på -ius och dat. på -i.<br />

Hic, PASSIVUM. haec, hoc ’d<strong>en</strong>ne Personändelserna d<strong>en</strong> här’ (i vissa i pres<strong>en</strong>s kasus finns och ett imperfekt: utpekande morfem -or resp. -c ): -r = ’jag’,<br />

Sing.<br />

-ris = ’du’,<br />

M<br />

-tur =<br />

F<br />

’han/hon/d<strong>en</strong>/det’,<br />

N<br />

-mur =<br />

Plur. M<br />

’vi’, -mini =<br />

F<br />

’ni’, -ntur =<br />

N<br />

’de’<br />

Nom. Pres<strong>en</strong>s hic infinitiv haec passivum: hoc observa-ri 1’(att) hi observeras’, hae vide-ri 2 ’(att) haec ses’, reg-i 3<br />

G<strong>en</strong>. ’(att) styras’, fini-ri huius 4 ’(att) (hujjus) avslutas’ horum harum horum<br />

Ack. hunc hanc hoc hos has haec<br />

Perfekt particip (passiv verbform)<br />

Dat. Perfekt particip bildas<br />

huic<br />

g<strong>en</strong>om<br />

(hujk)<br />

att till verbstamm<strong>en</strong> läggs -t- his (i <strong>en</strong>staka fall -it-) eller -s- (vid<br />

Abl.<br />

verbstammar hoc på -d hac eller -t). Till hoc perfektparticipstamm<strong>en</strong> läggs sedan ändelserna -us, -a, -um.<br />

Ill-e, Av ill-a, verb ill-ud som observare ’d<strong>en</strong>ne, 1 d<strong>en</strong> ’observera’, där’, g<strong>en</strong>. videre ill-íus, 2 dat. ’se’, ill-i, régere i 3 övrigt ’styra’ som och 1:a finire och 4 ’avsluta’ 2:a dekl. heter<br />

Is, perf. e-a, id part. ’d<strong>en</strong>ne, observatus, han, hon, a, um d<strong>en</strong>, ’observerad’, det’, g<strong>en</strong>. visus, eius a, (éjjus), um ’sedd’, dat. éi, rectus, i övrigt a, um som ’styrd’ 1:a och och finitus, a,<br />

um ’avslutad’. Perfekt particip uttrycker föregå<strong>en</strong>de handling och är <strong>en</strong> passiv form.<br />

2:a dekl., dvs. ack. eum, eam, id; abl. eo, ea, eo; plur. nom. ei, eae, ea etc.<br />

124125<br />

125

Perfekt och pluskvamperfekt passivum<br />

Om sum läggs till ett perfekt particip som missus, -a, -um ’sänd’, blir innebörd<strong>en</strong> ’jag är<br />

sänd’ = ’jag har sänts’, dvs. perfekt passivum (perfectum logicum). Latinskt perfekt kan<br />

också översättas med sv<strong>en</strong>skt imperfekt = ’jag sändes’ (perfectum historicum).<br />

missus sum ’jag har sänts/sändes’ missi sumus ’vi har sänts/sändes’<br />

missus es ’du har sänts/sändes’ missi estis ’ni har sänts/sändes’<br />

missus est ’han har sänts/sändes’ missi sunt ’de har sänts/sändes’<br />

Om perfekt participet missus, -a, -um kombineras med eram, blir innebörd<strong>en</strong> ’jag var sänd’<br />

= ’jag hade sänts’, dvs. pluskvamperfektum passivum (missus eram etc.).<br />

Perfekt infinitiv passivum<br />

Om esse läggs till ett perfekt particip som missus, -a, -um ’sänd’, blir innebörd<strong>en</strong>: ’att vara<br />

sänd’ = ’att ha sänts’, dvs. perfekt infinitiv passivum (missus, -a, -um esse etc.).<br />

ooooooooooooooOoooooooooooooooo<br />

TEMA på <strong>latin</strong>ska verb<br />

omfattar fyra former 1 pres<strong>en</strong>s ind., 2 perfekt ind., 3 perfekt particip neutr. sing., 4 pres<strong>en</strong>s inf.:<br />

amo, ama-v-i, ama-tum, ama-re 1 älska (perfektstam med -v-)<br />

terreo, terr-u-i, térr-itum, terre-re 2 skrämma (perfektstam med -u-)<br />

dico, dix-i (

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!