PDF 1,9 MB - Skogsbruket

Räntor – hot eller
DE ÄLDSTA KÄNDA RÄNTORNA HÖR HEMMA I GAMLA EGYP-
TEN. HÄR ANVÄNDE MAN SIG AV EN RÄNTEFOT OM HELA
33 %. MAN UTGICK IFRÅN ATT EN KALVS VÄRDE VAR 1/3 AV
KONS OCH DÅ KON FICK EN KALV PER ÅR BLEV AVKASTNINGEN
33 %.
I vårt land har vi länge levt
med räntor kring 10 % och
från den nivån vidare till dagens
räntor kring 3 %. Räntorna
har alltid varit ett viktigt
styrinstrument för att hjälpa
till att styra sysselsättning
och priser. Enbart ryktet och
spekulationer gällande kommande
förändringar påverkar
människors beteende. Dagens
små ränteförhöjningar
påverkar uppenbarligen människors
beteende i högre grad
än vad den obetydliga ekonomiska
belastningen skulle
förutsätta. Vi har således en
psykologisk effekt inbakad i
varje ränteförändring och en
spekulation om framtiden.
Olika räntor
Den vanligaste räntan i dagens
Finland är vår 12 månaders
euribor. Till denna ränta
binds bl.a. de flesta bostadslånen.
Räntan får en ny notering
en gång per år. Den är idag ca
3,30 % och har stigit med ungefär
1 % på ett år. Bankernas
marginaler, som i bästa fall
kan vara 0, 3 %, tillkommer.
Den som vill ha sitt bostadslån
knutet till en ränta som är
fast under en längre period
bör välja en 5 eller 10 års
ränta. 5 års räntan kostar utan
marginal ca 3,8 % och 10 års
Ekonomi
räntan ca 4 % (5,1 % i USA).
3 månaders euribor är lägre
och står på nivån 2,85 %.
Det högre priset för de långa
räntorna skall dels ses som en
försäkringsavgift och dels som
en prognos över den framtida
ränteutvecklingen.
Utöver ovanstående räntor
använder sig bankerna av
sina egna primeräntor, som i
stort följer den allmänna räntenivån.
Primeräntorna brukar
dock röra sig något trögare
än euriborräntorna och i det
långa loppet bli lite dyrare.
Den internationella ekonomin
lever i takt med USA´s
Fed-ränta, som står på nivån
4,75 %. Bl.a lever aktiebörserna
i takt med denna siffra.
Sannolikt kommer man ytterligare
att genomföra försiktiga
förhöjningar för att bromsa
inflationen.
Sverige kör med både egen
valuta och egna räntor. I praktiken
innebär detta att man
kan styra sin ekonomi med
hjälp av dessa instrument,
men samtidigt är man sårbarare
för yttre spekulationer.
Svenskarna har hållit sin ränta
0,5 % under ECB räntan som
är 2,5 %.
På detta vis har man kunnat
hålla ett lågt värde på
kronan och kunnat stärka bl.a
28
den svenska träförädlingsindustrins
konkurrenskraft.
I Finland har vi små möjligheter
att påverka den europeiska
räntenivån. Istället får
vi försöka anpassa oss och
försöka uppskatta den kommande
ränteutvecklingen.
I Japan har man en längre
tid rört sig med räntor kring 0
%. För tillfället ser det dock
ut som om Japans ekonomi
skulle börja repa sig och att
man även här kan överväga
försiktiga räntehöjningar.
Låntagare
Både för företag och privathushåll
utgör låntagandet en
tro på framtiden. Man räknar
med att framtida inkomster
skall klara av både kapitalet
och räntorna. En ofta dold
hjälp har man fått av inflationen,
som under vissa perioder
varit betydande och ibland
t.o.m större än räntekostnaden.
Från dagens låga räntenivå
bör man således avdraga
inflationen (ca 2%) varvid
realräntan blir i det närmaste
obefintlig. Med dessa siffror
som bakgrund kan man
konstatera att en investering
som ger t.ex 5 % i avkastning
borde klara dagens räntor.
Önskar man få en buffert för
kommande räntehöjningar
och amorteringar bör avkastningskravet
vara större. Om
låntagaren är i den lyckliga
situationen att endast halva
investeringen täcks med extern
finansiering blir situationen
betydligt bättre. Med
denna modell åstadkommes
dels en buffert mot komman-
de räntehöjningar och dels ett
kassaflöde för amorteringar.
För bostads-och fastighetsinvesterare
gäller det ytterligare
att försöka undvika att investera
i objekt, som sjunker i
värde. Värdeminskning kan
bero dels på tekniska problem
och dels på olyckligt valt läge.
Den som använder sin kredit
till placeringar i värdepapper
har en risk som dels hör ihop
med enskilda företags utveckling
och dels med de allmänna
konjunkturerna. Låntagaren
bör i dessa fall gardera sig
så att räntor och amorteringar
inte är bundna till på förhand
fastslagna realiseringar. Placeringstiden
bör således kunna
vara flexibel trots att lånet har
ett fast program.
Placerare
Depositioner har i vårt land
varit en mycket omtyckt sparform
trots att avkastningen
ofta varit dålig. Depositionerna
har upplevts som trygga
och enkla och har ofta favoriserats
av skattemyndigheterna.
De låga räntorna under
de senaste åren har dock fått
många att börja söka andra
bättre avkastande alternativ.
De låga räntorna har gjort
att kapitalet sökt sig till fastigheter
och värdepapper där
man uppnått betydligt bättre
avkastning.
De stigande räntorna kommer
uppenbarligen att något
öka intresset för depositioner
och räntefonder. De långa
räntefonderna bör man dock
undvika emedan deras värde
sjunker då räntorna börjar