PDF 1,9 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

Stadig grund för kunskapsbygge MED ORDENTLIGA BASKUNSKAPER ÄR DET LÄTTARE ATT TILL- GODOGÖRA SIG NY KUNSKAP. DEN SLUTSATSEN DRAR SOFIA STORSJÖ. INSTÄLLNINGEN ÄR I LINJE MED DET UTBUD PÅ KUR- SER SOM FINNS FÖR SKOGSÄGARE IDAG. Tidens melodi är långa kurser med gediget innehåll. En sådan skogsbrukarkurs nappade jordbrukaren Sofia Storsjö i Petalax på. Som självverksam skogsägare sedan 12 år tillbaka var skogsarbete långtifrån obekant. – Kursen är till nytta för mig på olika sätt. Dels märkte jag att jag finslipade tekniken, till exempel vid röjningsarbete. Arbetet började gå snabbare efter att jag gått kursen. Röjsågen är favoritredskapet inom skogsbruket. Sofia Storsjö sköter plantskog samt förhandsröjer där avverkningsmaskinen är i antågande. Skogsintresset vaknade mycket tidigt, på frivilliga färder i pappas fotspår. Självverksam i alla moment – Vi gör allt arbete i skogen själv. Förutom plantering och röjning sköter vi all avverkning själv, maskinellt eftersom min man Kenneth är skogsmaskinentreprenör. Däremot är det ytterst sällan motorsågen kommer till användning. Men på kursen gallrade vi manuellt. 20 – Jag har planer på att börja köra ut virke, men det får vänta ännu ett tag. För tillfället är tiden en bristvara. Jordbruket tar sin tid, skogsbruket sin. De två små barnen kräver tid och närvaro. Dessutom finns en hel del jobb inom makens företag som pockar på en insats. När skogsmaskinerna ska flyttas finns hon till hands med lavetten. Pappersarbetet som rör maskinföretagandet sköter hon också om. Det handlar bland annat om kartor, kubikmeteruppgifter och löner. Helt klart är att kunskaper, både gamla och mera nyligen skaffade, kommer till användning. Och vanligaste samtalsämnet vid matbordet är – skog. Breddade kunskaper Kursen gav Storsjö breddad insikt i skogsägandet. – Virkeshandeln hade jag inte tidigare så djupa insikter i. Det har inte varit min avdelning, eftersom min man tack vare arbete och intresse är kunnig inom området. Men under kursen lärde jag mig en hel del också om virkeshandel. Värdering av skogsfastigheter ingick i kursprogrammet. Inte heller det var något nytt ämne. – När vi köpt skogsfastigheter har vi värderat själv, även om vi haft tillgång till en värdering utförd av någon annan. Men på kursen fick jag djupare insikter i hur andra värderare går till väga. Lära av varandra De långa kurserna välkomnar alla slags intresserade. Det betyder att skogsägare i olika åldrar, med olika yrken och varierande kunskapsnivå samsas. – Det var en fördel. Vi hade livliga diskussioner, där olika erfarenheter och åsikter ventilerades. A och O i allt lärande är att våga fråga. – Det har jag inga problem med. Jag frågar till och med sådant jag känner till, bara för att hjälpa personer som själv inte vågar ställa frågor. Någon längtan efter skräd- SOFIA STORSJÖ BÄTTRADE PÅ SINA KUNSKAPER GENOM ATT GÅ EN SKOGSBRUKARKURS. NUMERA HAR HON SOM STYRELSEMEDLEM I SKOGSÄGARFÖRBUNDET TILLGÅNG TILL AKTUELL INFORMATION.
darsydda kurser för olika grupper av skogsägare har Storsjö inte. – <strong>Skogsbruket</strong> förändras hela tiden. Både yngre och äldre skogsägare har nytta av dagsaktuell information och färska kunskaper. Hon påpekar att förändringar förekommer inom så gott som alla delområden inom skogssektorn. Lagar och rekommendationer ses över och virkeshandeln fungerar helt annorlunda idag jämfört med tidigare. Dessutom har skogsbruksmetoderna ändrat karaktär en hel del. – Det finns fortfarande skogsägare som undrar varför de härskande träden i ett bestånd inte avverkas för att ge plats åt stammar som är klenare. Konkreta bevis på gården En del av kursen som gav konkret nytta syns på gården hemmavid. Där står en timrad lada, som har fått sällskap av en gunga och en sandlåda – timrad sådan. – Vi hade möjlighet till tillvalsämnen, och timring var ett alternativ. Det var den bästa delen med kursen! Eftersom Svenska yrkesinstitutets lärare och kursens deltagare gärna tog sig utanför skolans område, fick Sofia Storsjö ställa upp som värd. Maskinentreprenören i huset skaffade hem stockar. – Det var ungefär 95 stockar, och jag barkade dem allihop. Med barkkniv. Styrelsemedlem i förbundet Just nu har inte Storsjö något behov av ytterligare kurser. Information skaffar och erbjuds hon på annat håll. – Det är olika hur vi människor tar till oss information. Med en ordentlig baskunskap som grund är det lättare att snappa upp nya kunskaper. Sofia Storsjö sitter för första året med i styrelsen för Österbottens skogsägarförbund. – Genom styrelseplatsen i förbundet håller jag mig uppdaterad om det som händer inom skogssektorn. Vi får månatliga rapporter av verksamhetsledaren. Här är det frågor på många olika plan som är aktuella. Intressebevakningen är central. Vidare insuper Storsjö kunskaper via media inom skogsnäringen. 21 – Dessutom deltar jag i skogsevenemang som ordnas. Men då är det tillgången på tid och barnvakt som avgör, liksom platsen. Fördelen med evenemang är att man träffar andra skogsägare. Intresset förenar Bjarne Andersson vid Yrkesinstitutet Sydväst i Brusaby har utbildat och fortbildat skogsägare i mer än 30 år. Han har hållit kurser inom området Åland till Pyttis. – Det finns inte pengar för korta kurser idag. Dessutom är det bra att erbjuda en ordentlig utbildning. Med goda grundkunskaper kan varje enskild skogsägare ta till sig ny information på ett lättare sätt. Numera startar en kurs per år och deltagarantalet är cirka 20. – Tidigare nådde vi många fler skogsägare under ett år. På 1980-talet kunde jag ha 800 deltagare på 50 stycken, en till tre dagar långa, kurser per år. De hade särskilda teman. Till exempel vid tiden när kvalitetskraven på virke ändrades var behovet stort av apteringskurser. Kurserna av idag vänder sig till alla slags skogsägare, oberoende av yrke, ålder, kön och kunskapsnivå. Andelen lantbrukare har sjunkit på kurserna. – Det som förenar deltagarna idag är intresset för skog. Oberoende av deltagarnas kunskapsnivå börjar vi varje kurs med grundkunskaper. Det gör att alla har lättare att våga fråga. Privat- och nationalekonomi Andersson säger att deltagarna brukar vara ihärdiga, när de väl börjat en kurs. Men att få kursarrangör och intresserade skogsägare att hitta varandra är en utmaning. – En annons har inte så stor genomslagskraft. Samarbetet med skogsvårdsföreningar och revir är ovärderligt. Andersson påpekar att kurserna ska fylla ett behov, inte vara ett självändamål. Kunskaperna ska gynna både skogsägarnas privata skog och ekonomi samt nationalekonomin, i form av ett tryggat virkesflöde till industrin. Den samhälleliga delfinansieringen är alltså försvarbar, menar han. Deltagarna får sina kunskaper genom olika former. – Under våra 15 månader långa kurser har vi gruppträff cirka 20 dagar. Här ingår teori, arbetsdemonstrationer och studiebesök. Mellan träffarna får deltagarna hemuppgifter och material att leta svar på frågorna i. Dessutom ingår praktik i kurserna. Deltagarna får då arbeta i egen skog, och jag åker ut och hälsar på. I Österbotten ordnas kurser enligt samma koncept. ❍ TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER SKOGSKVÄLLAR OCH EVENEMANG ORDNAS NUMERA OFTA AV SKOGS- VÅRDSFÖRENINGAR I SAMARBETE MED OLIKA AKTÖRER OCH SPONSO- RER.
Page 2 and 3: Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDEN
Page 4 and 5: FFör några år sedan avverkade Ko
Page 6 and 7: Allt sämre kvalitet på plantering
Page 8 and 9: Björksav på export till JAPANERNA
Page 10 and 11: Björksav ger mer än virke DET LÖ
Page 12 and 13: En liten vedklyv som håller vad de
Page 14 and 15: Skogbränslet allt viktigare i virk
Page 16 and 17: Husqvarna 345e har en cylindervolym
Page 18 and 19: DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT
Page 22 and 23: Happy Cooking SÅ KOMMER ÄNTLIGEN
Page 24 and 25: Naturens själ i stort och smått R
Page 26 and 27: Brevet från skogscentralen - ofta
Page 28 and 29: Räntor - hot eller DE ÄLDSTA KÄN
Page 30 and 31: Köp & sälj ”Markberedar-Ove är
Page 32: Skogsvårdsföreningar: Jeppo skogs

PDF 1,9 MB - Skogsbruket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?