PDF 1,9 MB - Skogsbruket

More documents

Recommendations

Info

<strong>Skogsbruket</strong> ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR 5 2006. ÅRGÅNG 76 4DYRA MATGÄSTER I SKÄRGÅRDSMILJÖ ÄLG GJORDE RENT BORD PÅ HALSÖN. 6 GRATIS KOMPLETTERING OM PLANTERINGEN MISSLYCKAS SÄKRAD SERVICE GER TILLÄGGSVÄRDE. 8 12 BJÖRKSAV PÅ EXPORT TILL JAPAN PROJEKT SOM LETT TILL KONKRET VERKSAMHET. EN LITEN VEDKLYV SOM HÅLLER VAD DEN LOVAR – OCH MER DÄRTILL. 14 SKOGSBRÄNSLET ALLT VIKTIGARE I VIRKESHANDELN STUBBRÄNSLE VÄXER MEST. 16 24 HUSQVARNA 345E E STÅR FÖR LÄTTSTARTAD. NATURENS SJÄL I STORT OCH SMÅTT HANTVERK PÅ NATURENS VILLKOR. 28RÄNTOR – HOT ELLER MÖJLIGHET. PÅ OMSLAGET: VEDEN TORKAR BÄST PÅ VÅREN OCH FÖRSOMMAREN. FOTO: GERD MATTSSON-TURKU. 2
<strong>Skogsbruket</strong> Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors tfn 020 772 9000 fax: 020 772 9008 skogsbruket@tapio.fi Sampo: 800013–577591 Aktia Bank: 405554–52359354 FöreningsSparb. Sverige 5036–7119 Chefredaktör Tage Fredriksson tfn 020 772 9029 tage.fredriksson@tapio.fi Redaktionssekreterare Gunnar Salingre tfn 020 772 9077 gunnar.salingre@tapio.fi www.skogsbruket.fi Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn 020 772 9059 gerd.mattsson-turku@tapio.fi Fasta medarbetare Anne Manner tfn 050-560 6639 anne.manner@agrolink.fi Christian Hildén tfn 050-571 8115 christian.hilden@kolumbus.fi Heimhällen Oy Ab Bjarne Andersson tfn 044-782 7502 Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Adressförändringar och prenumerationer Marianne Grundström tfn 020 772 9032 skogsbruket@tapio.fi Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen 160 10160 Nylands Degerby tfn (09) 221 3246 fax (09) 221 3425 ingmar.qvist@elisanet.fi En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 33 € i Finland, i Sverige 300 SEK och i övriga länder 40 €. Halvår (6 nummer) kostar 20 € i Finland, i Sverige 180 SEK och i övriga länder 24 €. ISSN 0037–6434 Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2006 Ledaren 17.5.2006 Från avfall till resurs I takt med att miljömedvetandet ökat växer nya produkter upp. Detta märks inte minst i råvaruförsörjningen där man allt mera lagt till sig med råvaror och förfaringssätt som fäster stor uppmärksamhet vid miljön. Insamling av papper är ett klassiskt exempel där man redan i ett tidigt skede börjat ta till vara slutprodukter som inte längre har något värde för användaren och satsat på att på nytt använda den del av produkten som duger i processen. Vi är nu i ett läge där en betydande del av pappersråvaran inte kommer direkt från skogen, men någon klok har i varje fall räknat att alla pappersmaskiner skulle stanna inom några veckor om ingen ny fiber från skogarna skulle tillföras pappersproduktionen. Men det har varit en lång väg från pappersavfall till returfiber. När det gäller bark och spån kan en liknande utveckling ses. Det är inte så många decennier sedan det ännu brann eviga lågor där sågavfall i form av bark och spån förstördes på öppen eld eftersom de tog alltför stort utrymme i närheten av sågverken. De som skötte den uppgiften arbetade med tanke på hälsan under svåra förhållanden. De första pannorna som började användas för att producera energi var därför viktiga också med tanke på att slippa allt det sågavfall som uppstod, verkningsgraden var inte speciellt hög. I dag förs fortfarande i vårt östra grannland fem miljoner ton sågspån på deponi för att inte tala om vad som händer med alla andra biprodukter. I den mån det energirika Ryssland får en effektiv skogsindustri och sund prissättning av energi på hemmamarknaden förändras läget småningom. Inte heller i Kanada är det någon självklarhet med energiproduktion. Ännu för ett tiotal år sedan var det en orsak för energiproducenter att konvertera gammelmodiga pannor med kol- eller torvpulverbrännare till modernare teknik tack vare tillgången på gratis råvara i form av bark, spån och olika andra produkter. Nu heter bark och spån biprodukter och kan betinga ett pris hos användaren som överstiger transportkostnaderna. Varje energiproducent räknar noga igenom varifrån och hur mycket bark, spån och andra produkter som kan erhållas och till vilket pris. Spån är ett måste för pelletindustrin som växer så det knakar, tills vidare mest för exportmarknaden. Hyggesresterna på hela den yta som årligen avverkas har tidigare blivit kvar i skogen. Delvis är den en resurs för den nya trädgenerationen eller de kvarblivande träden, men för dem som rör sig på hyggena är kvistar och toppar endast till förfång. Skogsfolk har i årtionden med dåligt slutresultat förklarat att det är en övergående fas i skogens utveckling. Responsen från dem som rör sig på hyggena är positiv, eftersom det sker en förbättring. För tio år sedan togs 50 000 m3 grenar och toppar till vara medan motsvarande siffra i fjol var 1,6 miljoner m3. Dessutom togs till vara hela träd från unga gallringsskogar och stubbved från förnyelseytor. Skogsägarna fick i början inte betalt, men annan nytta betonades, inte minst det att hyggena såg bättre ut och förnyelsearbetena underlättades. Nu har alla aktörer uppgett att de betalar för trädbränsleråvaran, främst grenar och toppar från slutavverkningar. Det är dags att sluta tala om hyggesrester, hellre ”grenar och toppar”, Grot eller skogsbränsle som allmän benämning. ❍ 3
Page 4 and 5: FFör några år sedan avverkade Ko
Page 6 and 7: Allt sämre kvalitet på plantering
Page 8 and 9: Björksav på export till JAPANERNA
Page 10 and 11: Björksav ger mer än virke DET LÖ
Page 12 and 13: En liten vedklyv som håller vad de
Page 14 and 15: Skogbränslet allt viktigare i virk
Page 16 and 17: Husqvarna 345e har en cylindervolym
Page 18 and 19: DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT
Page 20 and 21: Stadig grund för kunskapsbygge MED
Page 22 and 23: Happy Cooking SÅ KOMMER ÄNTLIGEN
Page 24 and 25: Naturens själ i stort och smått R
Page 26 and 27: Brevet från skogscentralen - ofta
Page 28 and 29: Räntor - hot eller DE ÄLDSTA KÄN
Page 30 and 31: Köp & sälj ”Markberedar-Ove är
Page 32: Skogsvårdsföreningar: Jeppo skogs

PDF 1,9 MB - Skogsbruket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?