PDF 1,9 MB - Skogsbruket

DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT
Värdering
Då man gör en skogvärdering
även i sin enklaste form handskas
man med stora ekonomiska
värden i de flesta fall.
Därför utförs alltid insamlingen
av beståndsdata i fält. Enda
undantaget är om man har en
pinfärsk skogsbruksplan att gå
efter. Då kan man göra värderingen
som ”skrivbordsarbete”.
Också i detta fall kan det
löna sig att göra en snabbkoll
i terrängen.
Ofta säger skogsägaren att
det räcker med en värdering
ditåt. Erfarenheten har dock
visat att förr eller senare dyker
denna ”ditåtvärdering” upp
och uppfattas som sanning.
Skriver man sitt namn under
en värdering ansvarar man
också för de värden där finns.
Tyvärr är det alltför lätt att
manipulera en värdering med
dagens teknik. Också det har
man fått uppleva. Lyckligtvis
är det värre att manipulera de
nya värderingsutskrifter man
får från Tila-arvio.
För de skogsvårdsföreningar,
som använder Silvadatas nyaste
version av värderingsprogrammet
Tila-arvio, har uppgörandet
av värderingen både
förbättrats och förenklats.
Man får utskrifter om allt möjligt
och en sammanställning
av utskrifterna kan nästan anses
som en skogsbruksplan.
Figuruppgifterna kan införas
antingen som Taso-figurer
eller som Solmu-figurer om
man har tillgång till Silva-kuviot,
vilket alla har som har
Silva-gis. Därmed kan man
också rita figurkartan.
Utskrifter för olika ändamål
har standardiserats och är betydligt
mera informativa och
lättförståeliga speciellt för
personer, som inte är skogsfackmän
i jämförelse med vad
äldre versioner av programmet
åstadkom, för att inte tala
om ”manuellt tillverkade”
värderingsinstrument.
Precis som förr samlar man
in en massa beståndsdata,
som grund för värderingen.
Man bedömer plantskogens
täthet. Man bestämmer vilka
figurer man räknar förväntningsvärde
på. Man bedömer
vilka skötselåtgärder borde
utföras inom en rimlig framtid
och kostnaderna för dem
samt en mängd andra olika
data. Förutom dessa data gör
man en fullständig ägorättsutredning.
Om det är fråga om
en heltäckande värdering av
egendomens värde kan man
också utreda värdet av till
exempel strandtomter och
marktäktsmöjligheter. Likaså
utreder man hur eventuella
skyddsområden o.d. påverkar
värdet.
Man har alltså gjort allt enligt
bästa förmåga och kommit
till ett slutligt bruttovärde.
Nu plötsligt tar man ur luften
en så kallad nedsättning och
minskar bruttovärdet med
denna nedsättning. Denna
nedsättning varierar mellan 0
och 40 procent. Några matematiska
eller andra konkreta
grunder för beräknandet av
nedsättningen finns inte. Råkar
man ut för en påstridig
skogsägare hamnar man fort
ut på sjufamnars vatten då
man skall motivera varför
man tagit rätten att bevilja
ända upp till 40 procents rabatt
på hans egendom.
Den enda orsak jag kan
tänka mig att göra en nedsättning
för, skulle vara beroende
18
av fastighetens avverkningsmöjligheter
i förhållande till
fastighetens totala virkestillgångar.
Ju mindre avverkningsmöjligheter
desto större
nedsättning och vice versa.
Denna nedsättning skulle göras
enbart på virkestillgångarnas
värde.
Skribenten har aldrig förstått
varför man skall göra en nedsättning
på ett plantbestånd.
Man har ju redan minskat beståndets
värde för att det inte
är fullslutet. Man har också
minskat värdet med kostnaderna
för en eventuell plantskogsskötsel.
Likadant är det
med förväntningsvärdet. Det
skall räknas på det bestånd,
som finns kvar efter en gallring,
om beståndet är i behov
av det. Inte kan man räkna
förväntningsvärde på virke
som borde bort omgående.
Också andra kostnader skall
beaktas såsom dikesrensning,
förnyelse osv.
Ofta hör man att en skicklig
fackman har den rätta nedsättningen
i tummen. Skribenten
skulle mycket hellre ha den i
huvudet och då grunda sig på
mätbara fakta. Enligt min mening
är det närmast bevis på
dålig skicklighet om man tar
en nedsättning ur luften, som
avslutning på en uppmätt värdering,
som man dessutom
har svårt att motivera. ❍
Måns Åkerblom
(red.anm.) Måns Åkerblom är
verksamhetsledare i Skogsvårdsföreningen
Norrskog, som har
drygt 4.000 medlemmar. Via
samarbete med Keski-Pohjanmaan
Metsämarkkinointi Oy LKV
fungerar skogsvårdsföreningen
också som skogsfastighetsförmedlare.
Kommentarer
till Måns
Åkerblom
Att utföra en värdering på basen
av skogsbruksplan är för
riskfyllt anser jag. Vid varje
värdering bör terrängbesök
göras för att kolla upp ifall
avverkningar utförts den senaste
tiden. Alla skogsvårdsföreningar
som är anslutna
till skogsvårdsföreningarnas
serviceorganisation (MHYP)
bör följa givna värderingsprinciper.
Vad beträffar nedsättningsprocenten
anser jag att den alltid
behöver användas. Nedsättningsprocenten
påverkas mer
eller mindre av följande saker;
röjningsbehov, kvaliteten
på plantskogen, försumpning
och stenighet, skiftets storlek
och form, vägförbindelser,
avverkningsmöjligheter och
använda tabellvärden.
Dessutom förekommer lokala
prisvariationer, vilket
beror på att vissa områden är
mer eftertraktade.
En skicklig värderingsman har
oerhört stor nytta av sin goda
lokalkännedom och sina erfarenheter
vd utförande av olika
värderingsuppdrag.
Avsikten med en skogsvärdering
är att få fram lägenhetens
gängse värde. ❍
Verksamhetsledare
Stefan Enegren
Skogsvårdsföreningen
Söderskog