17.09.2013 Views

PDF 1,9 MB - Skogsbruket

PDF 1,9 MB - Skogsbruket

PDF 1,9 MB - Skogsbruket

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Björksav ger mer än virke<br />

DET LÖNAR SIG FÖR SKOGSÄGAREN ATT SÄLJA SAV. MÄNGDEN<br />

OCH PRISET UPPVÄGER DE EKONOMISKA FÖLJDERNA AV DE SKA-<br />

DOR SOM BJÖRKEN FÅR. DET VISAR ETT EXAMENSARBETE GJORT<br />

AV KIMMO SIURUAINEN.<br />

Kimmo Siuruainen undersökte<br />

savens ekonomiska betydelse<br />

i tre olika slags bestånd. Det<br />

första var i det stora hela avverkat<br />

men vårtbjörkarna på<br />

ytan hade lämnats kvar. De<br />

klassades som timmerstammar.<br />

Det andra området var<br />

en beskogad åker. Det tredje<br />

undersökta området var en<br />

grupp stora gårdsträd.<br />

Störst mängd sav gav gårdsbjörkarna.<br />

Som bäst gav de<br />

200 liter sav per stam. Minsta<br />

mängden gav de stora, kvarlämnade<br />

björkarna på det i<br />

övrigt avverkade området.<br />

Den minst produktiva gruppen<br />

björkar gav 50 liter sav<br />

per stam under säsongen.<br />

Två till fyra hål borrades i<br />

varje träd.<br />

Lönsamt trots omkostnader<br />

Vid insamlingen fick skogsägaren<br />

30 cent per liter sav.<br />

Med det priset räknar Siuruainen<br />

att affären går ihop för<br />

både köpare och säljare. I<br />

sina exempel har han räknat<br />

med omkostnader på tio euro<br />

per stam. Exemplet förutsätter<br />

att saven samlas in i närheten<br />

av markägarens bostadshus. I<br />

annat fall kostar transporten<br />

av saven från skogen mer.<br />

Siuruainen jämför olika<br />

produktiva björkar. Den minst<br />

produktiva gav ett netto om<br />

17 euro för saven under en säsong.<br />

Med 200 liter sav under<br />

en vår blev nettot för en stam<br />

50 euro, när omkostnaderna<br />

var beaktade.<br />

Saven vinner klart<br />

Med dagens virkespriser vinner<br />

den skogsägare som tar<br />

tillvara sav. Som exempel<br />

tar Siuruainen en gårdsbjörk<br />

med en virkesvolym på 1,5<br />

kubikmeter.<br />

Exempel:<br />

1. Ingen sav tas tillvara: 1,5<br />

kubikmeter säljs som massaved<br />

till priset 14 euro per kubikmeter.<br />

2. Ingen sav samlas in. Stammen<br />

ger 70 procent stock.<br />

Priset är 46 euro per kubikmeter.<br />

3. Ingen sav. Ägaren säljer<br />

björken i form av kluven ved<br />

till ett pris om 25 euro per kubikmeter.<br />

4. Ägaren tar tillvara sav under<br />

fem års tid. Under första<br />

året ger björken 150 liter.<br />

Omkostnaderna för insamlingen<br />

är 10 euro per stam.<br />

Under det andra året ger<br />

björken också 150 liter, under<br />

det tredje 125, fjärde året 100<br />

och det femte året 75 liter.<br />

Mängderna under de senare<br />

åren är beräknade och alltså<br />

inte uppmätta.<br />

Efter det femte årets insamling<br />

fälls trädet och virket säljs.<br />

Resultatet visar att stammen<br />

totalt gett 600 liter sav under<br />

fem år. Räknas omkostnaderna<br />

årligen är intäkten 130<br />

euro. Med 70 procent stock<br />

och resten massaved skulle<br />

stammen ge 54,60 euro. Duger<br />

hela stammen enbart till<br />

massaved blir intäkten 21<br />

euro.<br />

10<br />

VIRKE ELLER SAV ELLER BÅDE OCH I FRAMTIDEN?<br />

Färgfel sänker kvalitet<br />

Siuruainen har i samarbete<br />

med Skogsforskningsinstitutet<br />

Metla i Parkano undersökt<br />

björkens reaktion efter att sav<br />

samlats in. Den mest märkbara<br />

följden är färgfel i virket.<br />

Därför sjunker kvaliteten från<br />

timmer till massaved eller<br />

brännved. Några allvarligare<br />

rötskador upptäckte inte Siuruainen<br />

inom den tid han<br />

följde upp reaktionen.<br />

Efter första våren spred sig<br />

en hård, brun förändring i<br />

björkstammen. I riktning mot<br />

toppen var färgfelet synligt i<br />

värsta fall 77 centimeter från<br />

ett borrat hål i stammen. Den<br />

svåraste skadan i nedåtgående<br />

riktning hann sprida sig<br />

64 centimeter, ända ner i roten.<br />

Hålen fanns på 60 centimeters<br />

höjd. I snitt spred sig<br />

skadorna 50 centimeter uppåt<br />

och 40 centimeter nedåt mot<br />

roten.<br />

Inuti stammen fanns en skada<br />

på sträckan en centimeter.<br />

Diametertillväxten påverkades<br />

inte märkbart. Inte heller<br />

näringsinnehållet i trädens<br />

löv visade några nämnvärda<br />

negativa reaktioner av att sav<br />

togs tillvara. ❍<br />

TEXT OCH FOTO:<br />

ANNE MANNER<br />

Kimmo Siuruainen har gjort sitt examensarbete<br />

inom Seinäjoen Ammattikorkeakoulu<br />

(Seinäjoki Yrkeshögskola),<br />

inom jord- och skogsbruksenheten<br />

vid Tuomarniemi utbildningsprogram<br />

för skogsbruk, Natur- och landsbygdsturism.<br />

2004.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!