17.09.2013 Views

Alternativredovisning

Alternativredovisning

Alternativredovisning

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

penbara alternativ att områden som avdelats för en viss typ av verksamheter eller ändamål<br />

utnyttjas för annat ändamål, liksom att alternativa områden väljs ut för sådana<br />

verksamheter och ändamål. Alternativen kan alltså handla om alternativ lokalisering<br />

av den typ av verksamhet som man planerar för (Prop. 2003/04:116 s.64). Vad som<br />

avses med rimliga alternativ belyses i Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar<br />

av planer och program (till 6 kap. miljöbalken samt förordningen<br />

(1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar) (NFS 2009:1). I Naturvårdsverkets<br />

allmänna råd står att ”alternativ som innebär att syftet med planen inte kan nås kan ej<br />

anses rimliga”. Syftet med planen bör dock inte vara så ”snävt formulerat att det bara<br />

finns ett rimligt alternativ eller att möjligheten att utveckla alternativ är kraftigt begränsad”.<br />

Vidare skriver Naturvårdsverket att alternativ som är sämre ur miljösynpunkt och<br />

inte har andra påtagliga fördelar knappast kan anses vara rimliga. Inte heller alternativ<br />

som endast tas fram för att visa att huvudalternativet är att föredra framför andra<br />

alternativ kan anses som rimliga. Alternativen bör vidare vara genomförbara och<br />

helst falla under den berörda kommunens rättsliga och geografiska behörighet. Om<br />

det bästa, eller enda rimliga alternativet, ligger utanför den berörda myndighetens eller<br />

kommunens behörighet bör alternativen inte av denna anledning uteslutas.<br />

De allmänna råden påpekar att vid framtagandet av rimliga alternativ bör syftet med<br />

miljöbedömningen av planer och program särskilt uppmärksammas. Det idealiska är<br />

att det slutliga förslaget innebär så lite negativ miljöpåverkan som möjligt och så stor<br />

positiv miljöpåverkan som möjligt. Det finns dock inget juridiskt krav på att en myndighet<br />

eller kommun måste välja det miljömässigt bästa alternativet, utan syftet med<br />

förfarandet är att miljöaspekterna ska beaktas (prop. 2003/04: 116 s 68).<br />

6.2. Rimliga alternativ<br />

6.2.1. Lokaliseringsalternativ Slussen<br />

Med markanvändning menas hur och vad marken inom en kommun ska användas till.<br />

Markanvändningen bestäms i samband med översikts- och detaljplanering. I Stockholms<br />

stads översiktsplan från 1999 (ÖP99) ligger Slussen i gränszonen mellan två<br />

olika markanvändningstyper, ”stenstaden” på Södermalmssidan och ”speciellt bevarandeområde”<br />

i Gamla stan. Planeringsinriktningarna för båda markanvändningstyperna<br />

gäller. I planeringsinriktningen för stenstaden står att den varierade och blandade<br />

markanvändningen bibehålles och att den närmare planeringen får utvisa var<br />

och på vilket sätt stenstaden kan möta skilda behov samtidigt som dess karaktär och<br />

historiska värden bevaras. Stenstaden ska även framöver kunna fylla sin roll i Stockholm<br />

som regionens mötesplats, centrum i Mälardalen och Sveriges huvudstad. Planeringsinriktningen<br />

för Gamla stan är att den bevaras och förblir en levande stadsdel.<br />

I Promenadstaden – Översiktsplan för Stockholm, som antogs av kommunfullmäktige<br />

15 mars 2010 (har dock därefter överklagats och därmed formellt inte vunnit laga<br />

kraft), pekas Slussen ut som en av den centrala stadens noder på plankartan. Enligt<br />

planens strategi ska en hög beredskap för framtida omvandling i innerstadens cen-<br />

8

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!