PROFIBUS Diagnos_felsökning

Innehåll 

INNEHÅLL ............................................................. 1 

1. PROFIBUS DIAGNOS.................................. 4 

1.1 PA exempel .................................... 4 

2. PROFIBUS STANDARD .............................. 5 

2.1 Obligatorisk slavdiagnostik ............. 5 

2.2 Utökad slavdiagnostik..................... 5 

2.3 Diagnostik och larm med DPV1...... 6 

3. DIAGNOSTIK ENLIGT BECKHOFF 

AUTOMATION .............................................. 7 

3.1 Konfiguration av BK3100 ................ 7 

3.2 Slavdiagnos från BK3100 ............... 7 

3.3 Utökad diagnostik 

4. 

från Beckhoff slav........................... 8 

SLAVDIAGNOSTIK ENLIGT 

MITSUBISHI ELECTRIC.............................. 9 

4.1 Slavdiagnostik från Mitsubishis 

MT-serie.......................................... 9 

4.2 Diagnosexempel från en MT-nod.. 10 

5. SLAVDIAGNOSTIK ENLIGT FESTO......... 11 

5.1 CPX standarddiagnostik ............... 11 

5.2 CPX modul- och kanaldiagnostik. 12 

5.3 Diagnosutvärdering i PLC............. 12 

5.4 Onlinediagnostik ........................... 13 

5.5 DPV1 diagnostik från CPX............ 13 

6. SLAVDIAGNOSTIK ENLIGT 

BOSCH-REXROTH.................................... 14 

7. SLAVDIAGNOSTIK ENLIGT SIEMENS..... 15 

7.1 Färdiga diagnosfunktioner ............ 15 

8. KABELDIAGNOSTIK ................................. 17 

8.1 Diagnosrepeater ........................... 17 

9. FELSÖKNING ............................................ 19 

9.1 Oscilloskop ................................... 19 

9.2 Busstestare................................... 21 

9.2.1 BT200 från Siemens ................ 21 

9.2.2 PROFIBUS Busstest II 

från HMS.................................. 22 

9.2.3 PROFIBUS Tester från Softing 23 

9.3 PROFIBUS Analysatorer ............ Fel! 

Bokmärket är inte definierat. 

9.3.1 Siemens PROFIBUS-analysator: 

Amprolyser............................... 25 

9.3.2 PROFIBUS Analyzer 

från Softing............................... 26 

9.4 Test av fiberoptiska kablar........... 27 

9.4.1 Fiberoptisk mätning i en OLM . 27 

9.4.2 Fiberoptisk effektmätare OTDR 28 

PROFIBUS diagnos och felsökning 1

2 

PROFIBUS diagnos och felsökning

Inledning 

Ett fungerande PROFIBUS-system där felsökning och diagnostik inte behövs är naturligtvis det bästa. Det 

kommer man mycket nära med rätt installation. 

Yttre störningar, mekanisk åverkan och anläggningsdelar som slits ger dock så småningom fel. Då bör man 

kunna felsöka med rätt verktyg och utnyttja den information som finns. 

Ett länge eftersatt område för PROFIBUS är den omfattande diagnostik som finns men inte utnyttjas. 

Rätt tillvaratagen dignostik ger: 

•kortare felsökning 

•förebyggande underhåll 

•planerade stopp 

•bättre kvalitet 

•högre produktivitet 

•större tillgänglighet 

Allt tillsammans leder till bättre totalekonomi och en bättre arbetssituation för service- och underhållspersonal 

Diagnostik 

Felsökning 

PROFIBUS diagnos och felsökning 3

1. PROFIBUS diagnos 

Den allra bästa informationen får 

man från PROFIBUS PA produkter. 

De ger underlag för statistik, 

uträkning av förslitning, kvalitetsberäkningar, 

processoptimering, förebyggande 

underhåll, planerade 

stopp mm 

Diagnostiken utnyttjar DPV1, vilket 

ger ett utrymme på 63 kB för 

information och parametrar hos 

slaven. Möjligheter som endast i 

mycket liten omfattning har börjat 

utnyttjas i dagens processystem, 

men som kommer att få en mycket 

större betydelse i framtiden. 

Tack vare det stora minnesutrymmet 

och inbyggda funktioner 

kan diagnostiken bearbetas och 

larmen begränsas till de allvarliga 

situationerna. Övrigt kan i stället 

läggas upp i form av till exempel 

trendkurvor och statistik, underhållsinformation 

och annan information 

som kan hämtas när den 

behövs. Vid optimering, felsökning, 

kvalitetsuppföljning, produktionsdokumentation 

eller planering av 

förebyggande underhåll kan man 

hämta informationen till en central 

engineeringstation för att då bearbetas. 

Många extra övervakningsfunktioner 

kan byggas in. 

1.1 PA exempel 

I en undersökning som Infraserv 

gjorde 1998 kontrollerade man och 

beskrev felen i 212 ventiler. Bilden 

visar fördelningen av felen. 

Med denna undersökning som 

grund kan man se vad PROFIBUS 

kan ge: 

Bälgtätning: 

En tryckgivare i höljet till ventilen 

kan via en digital ingång larma 

om otätheter. 

Pn. ställdon: 

En mjukvarufunktion i ställdonsregulatorn 

övervakar regleringen 

och meddelar avvikelser. 

4 

Mätvärden och status 

Ingångs och utgångsparametrar 

och 

linjarisering 

Diagnos och 

underhåll 

Bild 1.1 Diagnostik i PROFIBUS PA 

Ventilkropp: 

En digital ingång i kombination med 

en yttre givare kan meddela om det 

finns otätheter i ventilhuset. 

Tätningsbox: 

En gångfunktion i regulatorn jämför 

hur ställdonet går med en erfarenhetsmässigt 

framtagen kurva och 

kan då utvärdera avvikelser som 

kan bero på problem med tätningsboxen. 

Fel 

% 

71 

61 

31 

22 

18 

8 

Bälg 

tätning 

Pneumatiskt 

ställdon 

Bild 1.2 Reglerventil med DPV1 

Reglersvar och 

trendkurvor 

…och mer 

Ventilkropp 

Positionerare: 

Fel i hårdvaran (till exempel mätinsamlingen) 

och mjukvaran upptäcks 

och meddelas, sålänge positioneraren 

principiellt fungerar och 

kommunikationen är i drift. 

Klaff/säte: 

Uppstår avvikelser i den automatiska 

nollpunktsinställningen så kan 

det åtgärdas. 

Tätningsbox 

Positionerare Klaff/ 

säte 

Studie på 212 ventiler (Infraserv HOECHST) 


2. PROFIBUS standard 

I PROFIBUS normen beskrivs hur 

systemet begär diagnostik. 

Styrsystemet begär diagnostik från 

DP-mastern med funktionen 

DDLM_Get_Master_Diag. 

Först frågar man efter masterns 

status och om svaret blir ”operate” 

kan man gå vidare. 

Statuslistan ger svar på vilka slavar 

som fungerar som de skall. 

Systemdiagnosen visar vilka slavar 

som har något fel och därför 

meddelat att de har diagnostik att 

lämna. 

Slavdiagnosbegäran skickas till 

respektive slav och ger då slavspecifik 

diagnostik. 

2.1 Obligatorisk 

slavdiagnostik 

Grundläggande diagnostik skickas i 

6 byte. I dessa har varje bit sin 

bestämda betydelse fastlagd i standarden. 

Diagnostiken är en tvåvägskommunikation 

där slav och master var 

för sig kan sätta eller återställa 

bitar. 

Denna dialog kan pågå under flera 

Diagnosbyte 1 




Diagnosbyte 5 och 6 

busscykler om slaven fortfarande ej 

DDLM_Get_Master_Diag 

kan lämna normala I/O-data utan 

vill lämna diagnostik, få korrekt 

konfiguration eller bli parametrerad. 

Notera till exempel: 

Masterstatus 

Slavdiagnos 

Bit 1.2 konfigureringsfel respektive 

bit 1.6 parametreringsfel vid uppstart. 

Bit 2.1 diagnosbegäran och bit 1.3 

utökad diagnostik (mer än 6 byte 

diagnostik). 

2.2 Utökad slavdiagnostik 

Diagnostiken från slaven är 

uppdelad i tre delar: 

•Stop 

•Clear 

•Operate 

Slav 0 till 125 

Systemdiagnos Vilka slavar har skickat diagnosbegäran 

Statuslista 

Bild 2.1.1 Information från DP-master 

Vilka slavar har fungerande datatrafik 

•Stationsdiagnostik 

•Moduldiagnostik 

•Kanaldiagnostik 

I byte 7 till 32 finns den utökade 

slavdiagnostiken. Om inget fel finns 

kan detta utrymme användas för 

statusinformation 

(tillverkarspecifikt). 

Bit 0: Slaven kan inte nås. (sätts av mastern, återställs av slaven vid kontakt) 

Bit 1: Slaven inte redo för datakommunikation. (uppstart) 

Bit 2: Konfigureringsfel. (sätts av slaven om börkonfiguration ej lika ärkonfiguration) 

Bit 3: Utökad diagnostik finns. (från byte 7 och framåt) 

Bit 4: Begärd diagnostiktjänst supportas inte. (sätts av slaven) 

Bit 5: Icke plausibelt slavsvar. (sätts av mastern, återställs av slaven) 

Bit 6: Parameterfel. (sätts av slaven) 

Bit 7: Slaven har parametrerats av annan master (sätts av mastern om värdet i 

Byte 4 ej är masterns adress. Återställs av slaven) 

Bit 0: Parameterbegäran. (sätts av slaven) 

Bit 1: Statisk diagnostikbegäran. (sätts av slaven, mastern hämtar diagnostik) 

Bit 2: Sätts alltid av slaven till 1. 

Bit 3: Watchdog är aktiverad. (sätts av slaven) 

Bit 4: Freezebegäran mottagen. (sätts av slaven) 

Bit 5: Syncbegäran mottagen. (sätts av slaven) 

Bit 6: Reserverad 

Bit 7: Slaven inaktiv. (sätts av mastern om slaven tagits ur listan) 

Bit 0-6: Reserverade 

Bit 7: Overflow. (sätts av slaven om den har mer diagnostik än vad som rymms i 

diagnostiktelegrammet, sätts av mastern om den får mer diagnostik än vad 

som ryms i diagnostikbufferten) 

Masteradress = parametrerande master. Om slaven saknar master sätts den till 255. 

Slavens identnummer 

Bild 2.1.2: Obligatorisk slavdiagnos enligt PROFIBUS standard 

PROFIBUS diagnostik och fesökning 5

För modulära slavar och mera 

intelligenta slavar kan diagnostiken 

utökas till maximalt 244 byte med 

DPV0 (och mera med DPV1). Här 

kan då diagnostik för upp till 64 

moduler med vardera upp till 64 

kanaler överföras. I ett telegram 

ryms dock bara diagnostik från 

maximalt 66 kanaler uppdelade på 

upp till 64 moduler. Om fler kanaler 

är felaktiga samtidigt meddelas 

diagnostik-overflow. 

Vid diagnostik enligt DPV0 är 

informationen konfigurerad enligt 

bilden. Vid diagnostik enligt DPV1 

finns information i GSD-filen om hur 

diagnostikdata är konfigurerade. 

2.3 Diagnostik och larm med 

DPV1 

Med DPV1 kan man förutom den 

normala diagnostiken från en slav 

även få larm och utökad information. 

Begäran om larmrapport 

(alarm receipt) och annan extra 

information skickas då som 

acykliska telegram. 

Från en DPV1-slav behöver inte 

diagnossvaret följa normen för 

utökad diagnostik beskriven på 

föregående sida. I GSD-filen anges 

om diagnostiken följer DPV0 eller är 

en DPV1-diagnostik. 

För DPV1 kan klartext knytas till 

diagnosmeddelandena och därmed 

underlätta felsökningen. 

Diagnostelegrammet från en DPV1slav 

är uppbyggt enligt en diagnostikmodell 

i profilen för DPV1. 

I larmkön är varje larm kvar och 

aktivt till dess mastern har kvitterat 

larmet. 

6 

Standarddiagnostik 

(Byte 1-6) 

Diagnostikbuffer 

Moduldiagnostik 

Kanaldiagnostik 

Revisionsnummer 

Bild 2.3.2 Diagnostikmodell för DPV1 slavar 

Diagnos från 

slav nummer 

0 … 125 


modul nummer 

0 … 63 


kanal nummer 

0 .. 63 

Diagnostik från moduler och 

kanaler samlas i en buffert och 

överförs till mastern utan kvittering. 

Diagnostelegram från slaven. 

Innehåller upp till 32 byte information, 

varav den utökade diagnosdelen är upp till 26 byte. 

Med extra utökad diagnostik kan telegrammet 

vara upp till 244 byte och klarar då diagnostik 

från upp till 64 moduler med upp till 64 kanaler 

(dock ej samtidigt). 

0 = reserverad 

1 = kortslutning 

2 = för låg spänning 

Modulnummer 3 = för hög spänning 

4 = överbelastad 

Kanalnummer 5 = för hög temperatur 

6 = trådavbrott 

Felkod 

7 = överskridet mätområde 

8 = underskridet mätområde 

9 = annat fel 

10 - 15 = reserverade 

16 - 31 = tillverkarspecifikt 

Bild 2.2.1 Utökad slavdiagnostik enligt PROFIBUS standard 

Master 

Anrop och 

bearbetning av 

program-block 

för 

larmhantering 

Cyclic output data 

Cyclic input data Diagnostic announce 

Diagnostic request 

Slave diagnostic Alarm type and alarm data 


Cyclic input data 

Request „alarm receipt“ 

Response „alarm receipt“ 


Cyclic input data 

Bild 2.3.1 Diagnostik och larm med DPV1 

Diagnostikmodell 

Statusbuffert 

Statusmeddelanden 

Statusdata Larmdata Modulrelaterad 

diagnostik 

Slav 

Bufferten kan vara mycket större än 

de 244 byte som var begränsningen 

för en DPV0-slav. 

Larmkö 

Larm n+x 

Larm n+1 

Larm n 

Kanalrelaterad 

diagnostik 

Revisionsnummer 


3. Diagnostik enligt 

Beckhoff Automation 

Diagnostiktelegram har fördelen att 

de kan påverka styrsystemet 

automatiskt och direkt åstadkomma 

en reaktion på felet. 

Men redan ute på DP-slaven sker 

en indikering av felen och en 

diagnos kan starta redan här. 

Bilden ovan visar hur man med två 

små lysdioder kan förmedla mycket 

information. Både felorsak och 

numret på den modul där felet 

uppkommit. 

3.1 Konfiguration av BK3100 

I bilden 3.1.2 ser vi att mängden 

diagnosdata som slaven skall 

lämna är konfigurerbart. I den 

aktuella konfigurationen har vi valt 

maximal diagnostik: 64 byte. 

Utökad dignosdata följer standard 

och är uppdelad i stationsdiagnos 

och modul-/kanaldiagnos. Varje fel 

upptar 8 byte från byte nummer 8 

och därmed kan upp till 7 

feldiagnoser översändas med ett 

telegram. Om det finns fler än 7 fel 

hos en slav meddelas 

diagnosoverflow. 

3.2 Slavdiagnos från BK3100 

Bilden 3.2.1 är ett skolexempel på 

implementering av diagnos enligt 

Bild 3.1.1 Diagnostik börjar redan på modulen 

Bild 3.1.2 Konfiguration av Beckhoff slav BK3100 

Bild 3.2.1 Slavdiagnos från en Beckhoff slav 

PROFIBUS standard. 

Från byte 6 ligger den Beckhoffspecifika 

diagnostiken. Först en 

information om hur långt diagnos- 

telegrammet är. Vid ett fel är det 16 

byte långt och vid 7 samtidiga fel 

hos en och samma slav är 

diagnosdatapaketet 64 byte långt. 


3.3 Utökad diagnostik från 

Beckhoff slav 

Bilden visar två olika uppsättningar 

stationsdiagnosdata. I det övre 

paketet är byte 0 och 1 båda 0 

vilket indikerar antingen initialiseringsfel 

eller bussfel. 

Vid initialiseringsfel är byte 2 skild 

ifrån 0 och visar en felkod. 

Vid bussfel är byte 3 skild från 0 

och visar en felkod. 

Om stationsdiagnosen visar fel i 

parameterdata eller konfigurationsdata 

har byte 0 värdet 0 och byte 1 

värdet 255. 

Beckhoff har slagit ihop moduldiagnostiken 

med kanaldiagnostiken 

och visar med 8 byte felet i en 

bestämd kanal. För analoga 

kanaler visas en statusbyte med 

information om gränsvärden mm. 

För digitala kanaler visas vilken 

kanal på modulen som har 

kortslutning. (Endast digitala 

ingångsmoduler med 2 kanaler har 

diagnostik, 4-kanaliga moduler 

saknar diagnostik) 

Bild 3.3.3 DPV1 diagnostik från en Beckhoff slav 

8 

Bild 3.3.1 Stationsdiagnos från en Beckhoff slav 

Bild 3.3.2 Modul/kanaldiagnostik från en Beckhoff slav 

Beckhoffs plintbuss kan DPV1. Om 

även mastern kan DPV1 kan man 

vid konfigurationen ange att 

diagnostik skall ske med acyklisk 

DPV1-kommunikation. 

Det ger större frihet att lägga upp 

diagnostikdata. Bilden visar hur de 

tillverkarspecifika diagnosdatan är 

upplagda. För att läsa DPV1 

diagnostik måste mastern aktivera 

DPV1-READ vilket t ex i ett 

SIMATIC S7 system sker med en 

speciell systemfunktion SFB52 

(RDREC). 


4. Slavdiagnostik enligt 

Mitsubishi Electric 

I detta exempel skall vi se på hur 

Mitsubishi Electric hanterar 

diagnostik. 

I styrsystemet använder man sig av 

buffertminnen, BFM, för lagring av 

information från/till periferin. Både 

rena ingångs- och utgångsdata till 

I/O, adressinformation och 

kommunikationsdata från/till 

PROFIBUS DP-mastern finns på 

olika ställen i dessa buffertminnen. 

BFM 2040 till 2079 innehåller upp 

till 80 byte standarddiagnostik från 

upp till 8 slavar samtidigt. Felarea 1 

visar alltid det senast uppkomna 

felet. Felarea 2 till 8 visar antingen 

de senaste 2:a till 8:e felet eller de 

första 7 felen beroende hur det 

parametrerats. Diagnostiken tolkas i 

DP-mastern och skickas till 

styrsystemet i form av en felkod 

som hamnar i fjärde buffertminnet 

för respektive felarea. 

Här kan det t ex stå att 

tillverkarspecifika diagnosdata 

finns. Då får man gå till BFM 2096 

till 2110 och där läsa denna diagnostik. 

4.1 Slavdiagnostik från 

Mitsubishis MT-serie 

I Mitsubishis PROFIBUS manual 

kan vi läsa: 

”En slavnod kan skicka information 

eller felkoder till en DP-master. 

Mängden information eller fel som 

skickas beror på tillverkaren av 

noden. Exempelvis kan information 

om kortslutning på noder, problem 

med låg spänning, ej anslutna 

givare osv rapporteras till PLCsystemet. 

Tillverkarspecifika fel finns tillgängliga 

då den generella felkoden är 

H200 och i felkoden skall bit 11 

vara ettställd. Tillverkarspecifika fel 

lagras i buffertminnet på A(1S)J71- 

PB92D i arean BFM 2096-2110. 

Utseendet på den tillverkarspecifika 

felkodsarean beror på vilken diagnostik 

tillverkaren använt i sin slavnod. 

Det finns tre olika sorters 

diagnostik. ”Device related trouble” 

information, ”identifier related trouble” 

information och ”channel related 

trouble” information. För att vara 

säker¨på hur data lagras i olika 

tillverkares noder bör tillhörande 

manualer konsulteras. 

BFM 2096=Detta BFM innehåller 

antalet bytes tillverkarspecifika fel 

som börjar från BFM 2098 och 

framåt.” 

Felarea 1 ..8 

Bild 4.1.1: Buffertminne (BFM) i styrsystemet där information från 

PROFIBUS-mastern lagras 

BFM 2098: 

BFM 2099: 

Tar vi Mitsubishis egna PROFIBUS 

DP-slavar som exempel så delar 

man upp all diagnostik i kanaler. 

Upp till 80 kanaler kan redovisas i 

BFM 2096 till 2110. 

Varje digital modul med 4, 8 eller 16 

I/O tar en kanal och de analoga 

modulerna tar en kanal per analogt 

I/O, alltså 4 kanaler för en 4AImodul. 

BFM 2100 till 2110: Kanal 8 till 80 på samma sätt 

Bild 4.1.2 


4.2 Diagnosexempel från en 

MT-nod 

10 

Modell- 

beteckning 

Antal I/O 

Tabellen här bredvid visar nätkonfigurationen 

för två MT-slavar. 

I tabellen därunder visas registren 

med diagnosinformationen. 

Notera att BFM 2097 visar om 

diagnostelegrammet har mer än 26 

byte diagnosdata. Från 

PROFIBUS standarden kommer vi 

ihåg att standard-diagnostik består 

av upp till 32 byte varav 6 byte är 

statusinformation och upp till 26 

byte är diagnosdata. 

Antal 

kanaler 

Kanalnummer 

BFM 

MT-X16 16 ingångar 1 0 2099 BIT 8 



MT-Y16T 16 transistorutgångar 1 3 2099 BIT 11 

MT-4AD 4 analoga kanaler in 4 4-7 2099 BIT 12-15 

MT-4AD 4 analoga kanaler in 4 8-11 2100 BIT 0-3 

MT-4DA 4 analoga kanaler ut 4 12-15 2100 BIT 4-7 

MT-4DA 4 analoga kanaler ut 4 16-19 2100 BIT 8-11 

MT-Y4R 4 reläutgångar 4 12-15 2100 BIT 12 

Tabell 4.2.1 Konfigureringen bestämmer diagnoskanalerna 

Tabellen här bredvid visar ett 

exempel på en konfiguration med 

MT-moduler. MT-modulerna är 

insatta i tabellen i samma ordning 

som de är installerade till höger om 

bussnoden MT-DP12. 

Denna MT-nod använder kanal 0- 

20. P g a att MT-noderna kan bestyckas 

med valfria moduler och i 

valfri ordning kan antalet kanaler 

vara olika för varje MT-nod. Även 

betydelsen av kanalerna kommer 

att variera beroende på bestyckningen 

av MT-noden. 

Tabell 4.2.2: Nätverkskonfiguration för en Mitsubishi master med två 

MT slavar 

Tabell 4.2.3 Innehåll i diagnosregistren 



FESTO 

FESTO´s PROFIBUS-modul CPX 

för decentrala I/O och ventiler har 

fleradiagnosmöjligheter. 

På plats kan man via lysdioder se 

hur terminalen mår: 

PS och PL visar kvalitén på 

spänningsmatningen till logik 

respektive utgångar och ventiler. 

SF indikerar systemfel och M visar 

om parametrar är ändrade eller 

tvångsstyrning är aktiv. 

BF visar bussfel. Bussfelen meddelas 

också DP-mastern om den 

systemspecifika diagnosen är aktiverad. 

Om PS lyser grönt och BF är släckt 

fungerar bussen och datautbyte 

sker. 

Om BF blinkar rött finns ett bussfel. 

Det kan antingen bero på felaktig 

adress eller dubbeladressering, 

skadad eller felaktig anslutning, 

avbruten, kortsluten eller störd 

bussförbindelse eller något fel i 

konfigurationen. 

5.1 CPX standarddiagnostik 

Om bussförbindelsen fungerar kan 

diagnos ske via bussen på flera 

sätt: 

•Statusbitar i form av 8 ”ingångar” 

som överförs med cykliska data 

•I/O-diagnosgränssnitt som möjliggör 

åtkomst till CPX-terminalens 

interna data (16 ingångar och 16 

utgångar) 

•DP-norm diagnos. Dels de första 6 

byten och dels utökad diagnostik 

med system-, modul- och kanaldiagnostik. 

•Diagnos via DPV1 som ger 

åtkomst till alla systemdata för 

CPX-terminalen. 

Stationsdiagnosinformation 

Byte Innehåll 

0 Stationsstatus 1 



3 Masteradress 

4 Ident High Byte 

5 Ident Low Byte 

Tabell 5.1.1 Normdiagnos från en 

CPX 

[1] BF: Bus Fault (röd) 

[2] PS: Power Supply (grön) 

[3] PL: Power Load (grön) 

[4] SF: System Failure (röd) 

[5] M: Modify (gul) 

Bild 5.1.1 Slavdiagnostik med FESTO:s CPX modul 

Standard (6 byte) och utökad ( upp 

till 56 byte) diagnostik från en CPXterminal. 

Standarddiagnostiken följer helt 

standard. 

Den utökade diagnostiken är 

uppdelad i Systemspecifik, Modulspecifik 

och Kanalspecifik diagnostik. 

Systemdiagnostiken ger en översikt 

över de upp till 10 moduler som kan 

vara anslutna till CPX-terminalen. 

PROFIBUS diagnostik och fesökning 11 

1 

2 

3 

Systemdiagnos 

Moduldiagnos 

Kanaldiagnos 

Systemspecifik diagnostik (16 byte) 

Byte Innehåll Beskrivning 

6 Rubrik CH för CPX-terminal 

7 Typ 82H för CPX-terminal 

8 Slot 0H för CPX-terminal 

9 Slot 0H för CPX-terminal 

10 Modul 0 (bit 0 och 1) 2 bitar per modul 

00= inget fel (giltiga nyttodata) 

… 

01= modulfel (ogiltiga nyttodata) 

10= felaktig modul (ogiltiga data) 

Modul 3 (bit 6 och 7) 11= modulavbrott/modul finns ej 

(ogiltiga nyttodata) 

11 Modul 4 till 7 Som ovan 

12 Modul 8 till 10 Som ovan 

13- 

21 

Reserverade - 

Tabell 5.1.2 Systemspecifik diagnostik från en CPX

5.2 CPX modul- och 

kanaldiagnostik 

För händelser i diagnosbyte 29...61 

i kanalspecifik diagnos gäller: 

•Händelser anges enligt modulnummer 

i obruten stigande ordningsföljd: 

Händelserna följer alltid modulnumrens 

ordningsföljd, oberoende 

av diagnosmeddelandenas tidsförlopp 

•Vid modul- och kanalspecifika fel 

på en modul avges endast det 

modulspecifika diagnosmeddellandet. 

•Vid flera kanalspecifika fel på en 

modul, avges endast kanalens 

diagnosmeddelande med lägst 

kanalnummer. 

•Max 11 diagnosmeddelanden kan 

bearbetas. 

I kanaldiagnostikens första byte anges 

kanalnummer (bit 0-5) och typ 

(bit 6-7: 00=reserverad; 01=ingång; 

10=utgång; 11=in-/utgång). 

I den andra byten anges felkod (bit 

0-4) och kanallängd (bit 5-7: 

000=reserverad; 001=1 bit; 010=2 

bitar; 011=4 bitar; 100=1 byte; 

101=1 ord; 110=2 ord; 111=reserverad.). 

Felkoden anger typ av fel. 0 till 15 

följer standard. 

För kod 16-31 gäller: 

16: Felaktikt ventilläge 

17: Overflow cykelräknare 

18,19, 26, 27, 28, 29: Reserverade 

20: Parametreringsfel (konfig. bart) 

21: Parametreringsfel (dataformat) 

22: Parametreringsfel (linjär skala) 

23: Parametreringsfel (övre skala) 

24: Parametreringsfel (undre gräns) 

30: Ingen bussförbindelse 

31: Kanalavbrott 

5.3 Diagnosutvärdering i PLC 

I DP-mastern samlas diagnostiken 

från den decentrala periferin, sedan 

skall den användas och bearbetas i 

styrsystemet. I tabell 5.3.1 visas 

exempel på hur styrsystemen kan 

ta tillvara diagnostiken. Exemplen 

är hämtade från Siemens styrsystem 

SIMATIC S5 och S7. 

Med program i OB23, 24, 35 (S5) 

respektive OB 82 och OB 86 (S7) 

12 

Modulspecifik diagnostik (7 byte) 


22 Rubrik 47h 47h för CPX-terminal 

23 Modulspec. diag. modul 0 .. 7 Motsvarande modul har ett 

diagnosmeddelande 

24 Modulspec. diag. modul 8 .. 10 Motsvarande modul har ett 

diagnosmeddelande 

25 .. 28 Reserverad - 

Tabell 5.2.1 Moduldiagnostik från en FESTO CPX-terminal 

Kanalspecifik diagnostik (variabel längd) 


29 Kanalspec. diag. modul x byte 1 Innehåller modulnummer 

30 Kanalspec. diag. modul x byte 2 Kanalnummer och in-/utgång 

31 Kanalspec. diag. modul x byte 3 Fel och kanaltyp 

32 Kanalspec. diag. modul y byte 1 Innehåller modulnummer 

33 Kanalspec. diag. modul y byte 2 Kanalnummer och in-/utgång 

34 Kanalspec. diag. modul y byte 3 Fel och kanaltyp 

… … … 

59 Kanalspec. diag. modul z byte 1 Innehåller modulnummer 

60 Kanalspec. diag. modul z byte 2 Kanalnummer och in-/utgång 

61 Kanalspec. diag. modul z byte 3 Fel och kanaltyp 

Tabell 5.2.2 Kanaldiagnostik från en Festo CPX-terminal 

kan diagnostiken som DP-mastern 

samlat in läsas över till register i 

PLC:n och sedan utvärderas. Det 

finns färdiga funktioner för detta i 

form av FB 192 eller FB 230 i S5, 

systemfunktionen SFC13 eller 

FB125 i S7. 

FB125 beskrivs närmre i kapitlet 

”Diagnos enligt Siemens”. 

Tabell 5.3.1 Diagnosutvärdering av CPX i Siemens PLC 

Tabell 5.3.2 Funktionsblock och systemfunktioner för SIMATIC 


5.4 Onlinediagnostik 

Med Siemens konfigureringsverktyg 

(HW-CONFIG för S7) kan man 

kommunicera online med de DPslavar 

som har implementerat S7funktioner. 

Till exempel CPXterminaler. 

Funktionerna är 

ekvivalenta med DPV1 men 

används av konfigureringsverktyget 

direkt utan extra programmering 

och ger en grafisk bild av status 

med direkt åtkomst till diagnosdata 

5.5 DPV1 diagnostik från CPX 

För de DP-mastrar som klarar 

DPV1 finns mycket mer information 

att hämta. 

I slaven är informationen organiserad 

i minnesareor som adresseras 

med slotnummer (0 för den fysiska 

enheten, 1-254 för data) och 

indexnummer (0 till 254). Varje 

index innehåller 1 till 64 byte data 

(normen tillåter upp till 240 byte per 

index). 

Slot 1 till exempel innehåller systemdata 

och parametrar, slot 2 

kanalspecifika modulparametrar, 

slot 3 en kommandobox för indirekt 

adressering av övriga data. 

Slot 100 till 147 innehåller moduldata 

för modul 0 till 47. Här finns till 

exempel moduldiagnos i index 18 

(länd 4 byte) och kanaldiagnos i 

index 23 (alla ingångar, längd 64 

byte) och index 24 (alla utgångar, 

längd 64 byte). 

I PLC:n läser/skriver man data med 

funktionerna RD_REC/WR_REC 

(S7-mod) respektive RDREC/WR- 

REC (enligt IEC 61131-3). 

Exempel: Läsning av Slot 1, Index 

20, Parametrar för diagnosminne: 

CALL SFC 59”RD_REC” 

REQ:=TRUE //Order att läsa 

IOID:=B#16#54 //ID för adress 

LADDR:=W#16#6 //Slavadress 

RECNUM:=B#16#14 //Datanr 20 

RET_VAL:=MW100 //Ev. felkod 

RECORD:=P#M110.0 BYTE 8 

//Minne och längd för data 

BUSY:=M10.0 //Läsning pågår 

. 

Bild 5.4.1 Onlinediagnostik av CPX med Siemens SIMATIC-Manager 

Bild 5.5.1 DPV1-strukturen av data för CPX-terminalen 

Index Namn 

Längd 

(byte) 

16 Systemdata 16 R 16 

Datapost- 

Åtkomst *) Funktionsnr 

nummer 

0–2 

3–15 (reserverad) 

17 Systemparam. 8 R/W 17 

4400 (reserverad) 

4401-4407 

18 Reserv 64 R/W 18 3416 

19 

Systemdiagnosdata 

8 R 19 

1936-1938 

1939-1943(reserverad) 

20 

Parameter för 

8 

diagnosminne 

R/W 20 3480-3487 

21 

Diagnosminne 

Inmatning 0 

10 R 21 3488-3497 

22 


Inmatning 1 

10 R 22 3498-3507 

... 


Inmatning ... 

10 R ... ... 

60 


Inmatning 39 

10 R 60 3878-3887 

65 

Radera 

1 

diagnosminnet 

W 65 -- 

Bild 5.5.1 DPV1 diagnostik från CPX-terminal 



Bosch-Rexroth 

Drive & Diagnostic Link (DDL) från 

Bosch Rexroth är ett system för att 

ansluta on/off-ventiler, reglerventiler, 

digitala och analoga I/Omoduler 

till olika bussystem. Bilden 

visar bussmodulen för PROFIBUS. 

Alla anslutna moduler övervakas 

liksom matningsspänningen. För 

ventilspolar övervakas både kortslutning 

och trådavbrott. 

Diagnostiken börjar redan på bussmodulen 

med två lysdioder: RUN 

som lyser grönt när bussen fungerar, 

konfigurationen stämmer och 

datatrafiken löper. STOP som lyser 

rött om kommunikationen inte 

fungerar. 

Diagnostiken för de anslutna 

modulerna följer DP-norm med 6 

byte standarddiagnostik och 10 

byte utökad diagnostikDDL:s olika 

moduler har alla lysdioder för 

diagnos på plats. 

Via PROFIBUS meddelas sedan 

diagnostik enligt bilden. 

14 

Bild 6.1.1 DDL, Drive and Diagnostic Link, Busmodule 

Först standarddiagnostik 6 byte 

enligt DP-norm. (Se sidan 5). 

Därefter en header-byte med 

information om diagnosdatans 

längd och 4 byte med 

översiktsdiagnos för bussmodulen. 

Sedan följer individuell diagnostik 

för varje ansluten modul. 

Tabellen nedan visar ett exempel 

för en bussmodul och DDL med en 

ventilenhet med 32 utgångar. 

Bild 6.1.2 DDL-modul 



Siemens 

Siemens har integrerat PROFIBUS 

i sina styrsystem. Inte endast som 

kommunikationsbuss för att ansluta 

decentral periferi utan även som 

systembuss och som en integrerad 

del av systemens operativsystem. 

Funktioner som nyligen gjorts 

tillgängliga med DPV1 har Siemens 

redan använt i flera år som en del 

av systemets dignostik. 

I engineeringstationer och operatörspaneler/system 

kan funktionen 

”CPU Messages” aktiveras, 

vilken då öppnar ett diagnosfönster 

så snart något fel uppstår centralt 

eller decentralt. 

7.1 Färdiga 

diagnosfunktioner 

För diagnostiken från DP-slavar 

finns färdiga programpaket som tar 

hand om och utvärderar diagnostiken. 

FB 125 och FC 125 håller 

reda på alla diagnostelegram och 

lägger upp informationen i minnesareor, 

DB, där sedan operatörspaneler 

och operatörsstationer kan 

hämta datan och visa den i likaledes 

färdiga bilder. 

Standarddiagnostik enligt PROFI- 

BUS-normen ger t ex med 

statuslistan alla slavar som 

fungerar. 

Bild 7.1.1 Diagnos i engineeringstation i form av CPU-meddelanden 

Dessutom visas vilka slavar som 

meddelar att de har diagnostikdata. 

I tillverkarspecifika diagnostikdata 

får man sedan in stations-, modul- 

och kanaldiagnostik. Funktionerna 

finns inlagda i operativsystemet för 

PLC:n. En diagnosbegäran från en 

slav skapar ett interrupt, vilket 

orsakar CPU:n att anropa ett OB 

(OB82, OB86). Där utvärderas 

sedan diagnostiken och görs 

tillgänglig för operatörssystemet. 

Bild 7.1.3 Färdig bild till olika HMI-enheter för statusvisning från alla slavar 

Bild 7.1.2 FB125 för diagnos 


Kopplingen mellan styrprogram i 

PLC:n och HMI-enheten sker via de 

datablock som hör till anropet av 

FB 125 och FC 125. 

För operatörspaneler och touchpaneler 

är bilderna något enklare 

men med samma funktionalitet. 

Från en översiktsbild kan man 

begära upp specifik diagnostik för 

en enskild slav. 

Felen presenteras i klartext: 

kortslutning, trådavbrott, överskridet/underskridet 

mätområde, 

underspänning, överspänning, 

överbelastning, för hög temperatur, 

parametreringsfel, givarspänning 

saknas mm. 

Mer än 500 olika felorsaker kan 

redovisas. 

16 

Bild 7.1.5 Detaljerad diagnosbild på kanalnivå 

Bild 7.1.4 Koppling mellan styrprogram och operatörspanel 


8. Kabeldiagnostik 

Diagnostik behövs ju inte bara i 

PROFIBUS - slavarna. Felet kan 

lika gärna uppstå mellan stationerna. 

PROFIBUS - kabeln är i många 

lägen en utsatt del av anläggningen. 

Det är viktigt att kunna hålla koll 

på kabeln. Både under installation, 

drifttagning och sedan under 

löpande drift. 

För detta finns flera olika verktyg: 

busstestare, bussanalysatorer och 

diagnosrepeater. 

Busstestare och analysatorer 

behandlas i kaptitlen om felsökning 

även om gränserna mellan 

felsökning och diagnos är flytande. 

8.1 Diagnosrepeater 

Diagnosrepeatern ansluts där man 

ändå skulle haft en repeater och 

ger då information om de båda 

segmentdelar som utgår från andra 

sidan av repeatern. 

Vid uppstart gör den en uppmätning 

av nätverket genom att mäta ekon 

från alla deltagare. 

Diagnosrepeatern ansluts som 

PROFIBUS-slav med egen nodadress. 

Därigenom kan den kommunicera 

med både master av klass 1 (PLC) 

och med master av klass 2 

(konfigureringsverktyget). 

Vid uppstart kan antingen konfigureringsverktyget 

eller PLC:n 

begära att topologin fastställs. När 

det är gjort är diagnosrepeatern 

redo att övervaka bussen och 

meddela när ett fel uppstår. 

Tack vare att topologin då är känd 

kan både felets avstånd och 

placering i förhållande till slavarna 

meddelas. 

•Följande 

•Följande 

fel 

fel 

identifieras 

identifieras 

 

 

Trådavbrott 

Trådavbrott 

på 

på 

datalinjerna 

datalinjerna 

A, 

A, 

B 

 

 

Kortslutning 

Kortslutning 

mot 

mot 

skärm 

skärm 

på 

på 

linjerna 

linjerna 

A,B 

A,B 

 

 

Termineringsmotstånd 

Termineringsmotstånd 

som 

som 

saknas 

saknas 

Felmeddelande 

Felmeddelande 

ger: 

ger: 

 

 

Namnet 

Namnet 

på 

på 

PROFIBUS-segmentet 

PROFIBUS-segmentet 

 

 

Felposition 

Felposition 

(t 

(t 

ex 

ex 

mellan 

mellan 

station 

station 

x 

x 

och 

och 

y) 

y) 

 

 

Information 

Information 

om 

om 

avståndet 

avståndet 

mellan 

mellan 

stationerna 

stationerna 

 

 

Specifikation 

Specifikation 

av 

av 

typen 

typen 

av 

av 

fel 

fel 

(t 

(t 

ex 

ex 

trådavbrott) 

trådavbrott) 

Bild 8.1.2 Onlinediagnos av PROFIBUS-kabel 

Bild 8.1.1 Diagnosrepeater 

Konfigurering 

Konfigurering 

 

 

Snabbanslutning 

Snabbanslutning 

av 

av 

busskabel 

busskabel 

(Fast 

(Fast 

Connect) 

Connect) 

 

 

Passar 

Passar 

både 

både 

S7-300 

S7-300 

montageskena 

montageskena 

och 

och 

DIN-skena 

DIN-skena 

 

 

IP20 

IP20 

 

 

PG 

PG 

interface 

interface 

 

 

Lysdioder 

Lysdioder 

visar 

visar 

segmentaktivitet 

segmentaktivitet 

och 

och 

segment 

segment 

med 

med 

kabelfel 

kabelfel 

•Diagnosrepeatern 

•Diagnosrepeatern 

fastställer 

fastställer 

busstopologin 

busstopologin 

 

 

Start 

Start 

från 

från 

STEP7 

STEP7 

(V51. 

(V51. 

SP2) 

SP2) 

eller 

eller 

COM 

COM 

PROFIBUS 


(V5.1 

(V5.1 

SP2) 

SP2) 

 

 

Start 

Start 

från 

från 

PLC 

PLC 

användarprogram 

användarprogram 

(V5.1 

(V5.1 

SP2) 

SP2) 

SFC103 (starttopologi) 

SFC103 (starttopologi) 

REQ := E0.0 

REQ := E0.0 

DP_ID := 1 

DP_ID := 1 

RETVAL := MW 100 

RETVAL := MW 100 

BUSY := M 2.0 

BUSY := M 2.0 

Slavavstånd 

Segment 2 

S7-CPU 

2 

Segment 1 

4 5 6 7 8 

Start 

Topologi-undersökning 

Segment 3 

STEP7 

COM PROFIBUS 

Ett 

Ett 

fel 

fel 

uppstår 

uppstår 

i 

i 

ett 

ett 

bussegment 

bussegment 

 

 

Genom 

Genom 

att 

att 

mäta 

mäta 

reflektionerna 

reflektionerna 

på 

på 

kabeln 

kabeln 

bestämmer 

bestämmer 

diagnostikrepeatern 

diagnostikrepeatern 

avståndet 

avståndet 

till 

till 

felet 

felet 

och 

och 

typen 

typen 

av 

av 

fel 

fel 

 

 

och 

och 

rapporterar 

rapporterar 

det 

det 

till 

till 

mastern 

mastern 

med 

med 

vanlig 

vanlig 



Bild 8.1.3 Initiering av Diagnosrepeater 

PROFIBUS diagnostik och fesökning 17 

3 

0

Möjligheten att direkt i PLCprogrammet 

ta hand om informationen 

från diagnostikrepeatern är ny 

hösten 2002. Det innebär att programmet 

kan reagera mera exakt på 

fel på bussen. Även korta sporadiska 

fel som DP-mastern hanterar 

genom att repetera DP-telegrammet, 

kan nu detekteras och utvärderas 

i programmet. 

PROFIBUS DP är en mycket 

kapabel buss. 

Den kan fortsätta att fungera även 

om flera hundra telegram i sekunden 

blir förstörda av störningar. 

Detta tack vare avancerad feldetektion 

(HD 4) och en inbyggd repetitionsfunktion. 

Därför upptäcker man sällan 

sporadiska störningar annat än 

med PROFIBUS-analysator eller 

oscilloskop. 

Nu finns möjligheten till kontinuerlig 

övervakning och utvärdering. Både i 

engineeringstationen, operatörsstationen 

och i PLC-programmet. 

18 

Startzeitpunkt der Statistikdaten (Baugruppenzeit): 

Fehlerrate 

[%] 

100 

50 

08:26:17 26:2 

01.02.2002 7 

26:3 

7 

26:4 

7 

26:5 

7 

Sparar sporadiska fel fel i i en en buffert! 

Detailanzeige zum selektierten Ereignis (Ereignis kommend): 

Export Export av av diagnostikbufferten till till fil fil 

31.01.2002 23:31:17 

27:0 

7 

27:17 

Zeit 

[m:s] 

Statistiken kan kan exporteras till till fil fil 

Bild 8.1.6 Kvalitetsutvärdering av bussen 

Bufferten Bufferten kan kan läsas läsas med med 

STEP7 STEP7 eller eller PLC PLC programmet 

Diagnosbufferten 

Diagnosbufferten 

sparar 

sparar 

de 

de 

10 

10 

senaste 

senaste 

felen 

felen 

per 

per 

segment 

segment 

med 

med 

tidmärkning 

tidmärkning 

(dag 

(dag 

och 

och 

klockslag) 

klockslag) 

kommande/gående 

kommande/gående 

kort 

kort 

översiktsinformation 

översiktsinformation 

Välj händelse 

Grafisk 

Grafisk 

representation 

representation 

av 

av 

händelsen 

händelsen 

var 

var 

varför 

varför 

vad 

vad 

göra 

göra 

Statistikinformation i i STEP7 STEP7 

eller eller PLC PLC programmet 

För 

För 

många 

många 

störningar. 

störningar. 

Det 

Det 

är 

är 

inte 

inte 

längre 

längre 

möjligt 

möjligt 

att 

att 

kommunicera. 

kommunicera. 

Störningar 

Störningar 

finns. 

finns. 

Det 

Det 

är 

är 

fortfarnade 

fortfarnade 

möjligt 

möjligt 

att 

att 

kommunicera. 

kommunicera. 

Inga 

Inga 

störningar 

störningar 

på 

på 

bussen. 

bussen. 

Optimal 

Optimal 

kommunikation 

kommunikation 

på 

på 

segmentet. 

segmentet. 

segmentet. 

Skalan är linjär. 

x har alltid tidbasen 60 sekunder, 

y I skala 0-100% 


9. Felsökning 

Från diagnosrepeatern är inte 

steget långt till felsökning med 

andra verktyg. 

Varje PROFIBUS produkt har en 

övervakning av spänningsmatning, 

fungerande buss och ofta en 

ganska avancerad självtest med 

olika indikeringslampor. 

Dessa och den fysiska bussen 

(kontakter, kabel mm) är det första 

man bör kolla. 

Protokollet innehåller mycket långtgående 

diagnosmöjligheter ända 

ner på bit-nivå. 

Trots detta kan en buss må dåligt 

utan att det märks. Protokollet 

repeterar själv felaktiga telegram 

och enstaka störningar ger inga 

varningar. Då behövs analys med 

oscilloskop eller bussanalysator 

som kan visa störningar, spikar, 

dåliga spänningsnivåer, dämpningar, 

reflektioner och andra fel på 

bussen. 

Med samma instrument kan man 

också mäta avsaknaden av fel och 

faktiskt ge ett intyg på att en buss 

är bra och därmed ett godkännande 

av installation och montage. 

För att kunna koppla in sig på en 

buss i drift behövs en kontakt som 

den på bilden. 

3 

4 

5 

8 

Skilj på felsökning och mätning av konditionen i fungerande nät. 

Börja i rätt ända. Om en tidigare fungerande buss börjar krångla är det 

troligast en lös kontakt, en skärmanslutning som lossnat än ett 

elektroniskt fel. 

• Indikeringslampor på slavar och master 

• Okulärbesiktning (kontakt ur, kabel av, brytare i rätt läge …) 

• Status, lifelist och samlingsdiagnos från mastern 

• Diagnostelegram från slav 

- stationsdiagnos 

- modul/slot-diagnos 

- kanal/bit-diagnos 

• Handhållen bussanalysator 

• PROFIBUS analysator i form av PC-kort och mjukvara 

• Oscilloskop 

Bild 9.1.1 Felsökning är inte bara undersökning med avancerad 

utrustning 

Dels behövs det ett extra uttag för 

att kunna koppla kontakten mellan 

befintlig kontakt och fältenhetens 

uttag. Dels behövs 4 kablar 

anslutna till stiften 3 och 8 för signal 

B resp A, och till 5 för jordreferens 

samt till stift 4 för att trigga start av 

en mätning genom RTS från 

enheten. 

3 RXD/TXD P (B röd) 

4 Trigg (RTS) 

5 GND 

8 RXD/TXD N (A grön) 

9.1 Oscilloskop 

3 4 5 8 

Bild 9.1.2 Kontakt för inkoppling av till exempel oscilloskop 

Med ett oscilloskop mäter man dels 

mellan A och jord respektive B och 

jord för att se vilken obalans det är i 

spänningsmatningen. 

Dels mäts skillnaden B-A för att se 

hur signalnivåerna är. 

Med signalen från stift 4 startar 

mätningen just när den enheten 

sänder. Genom att gå framåt i 

oscilloskopets minnesbild kan man 

se svaret från den den sänder till 

och då se hur signalen dämpats på 

sin väg fram till mätstället. 


Spänningsnivåerna i bild 9.1.3 är 

de ideala och finns bara vid en bra 

källa till exempel vid mastern när 

den sänder. Normen säger att RS 

485 skall vid sändaren en logisk 

nolla ha spänningen +1,5 till +6 V 

men vid mottagaren räcker 0,2 V. 

(en logisk etta har omvänd 

polaritet). 

Det har diskuterats vad som är en 

fungerande buss. Efter mycken 

diskussion har man enats om att 

PROFIBUS guiden för test av en 

DP-slav ger en bra hänvisning. Den 

säger att spänningen mellan A och 

B skall vara 5 V vid sändning och 

att i en buss på mer än 200 m skall 

differentialspänningen vara minst 

2V. En bra buss bör ha högre 

spänning, 2,5V eller mer, vilket 

också är den spänning vid vilken 

busstestare, t ex Net Test II från 

Comsoft eller BT200 från Siemens, 

godkänner bussen. Samtidigt får 

spänningen inte vara för hög, max 

7,2 V, för att inte skada anslutna 

kretsar. 

Spänningen till jord från mittpunkten 

(zero axis) får inte vara över 5 volt 

annars släcks signalen helt ut. (A 

eller B kan ligga -7 till +12 V från 

jord.) 

20 

1 

2 

Ändrar man tidsaxeln kan man 

bättre se störninar som i bilden 

ovan är små. 

Oscilloscopbilderna ovan visar 

vikten av att jorda för att leda bort 

högfrekventa störningar. I bilden till 

vänster (före jordning) är 

störningarna omfattande i början av 

sändningen av varje bit. Störningen 

klingar snabbt ut och därför är ASIC 

för PROFIBUS gjorda så att de 

mäter signalnivån först efter halva 

bittiden. 

ca. 2.5 V 

ca. 2.5 V 

ca. 2.5 V 

ca. 2.5 V 

zero axis 

zero axis 

zero axis 

Lina A 

Lina B 

1 = Start för datasändningen 

2 = Idle-fas, ingen dataöverföring. Nivån bestäms av termineringen. 

Bild 9.1.3 Oscilloskopbild av PROFIBUS-signal 

Före jordning Efter korrekt jordning 

Bild 9.1.4 Betydelsen av jordning av PROFIBUS-skärm 

Spänningsskillnad 

B minus A 

Kommunikationen i fallet ovan 

fungerade utan anmärkning redan 

innan jordningen men det hade 

räckt med att en strömförbrukning 

vid en nod tillfälligt höjde 

nollpunkten så hade störningarna 

blivit kännbara. 


9.2 Busstestare 

En busstestare ger en enkel 

möjlighet att testa en buss vid 

uppbyggnaden/drifttagningen av 

PROFIBUS-systemet. 

Man börjar med att inte ha någon 

slav inkopplad och får då en kontroll 

av: 

•Kortslutning mellan datalinjer och 

skärm 

•Trådavbrott 

•Skärmbrott 

•Omkastad polaritet (A och B) 

•Reflektioner som kan orsaka fel 

•Antal aktiverade termineringar 

(mäts med slavarna inkopplade och 

spänningssatta) 

•Kabellängd 

Med busstestaren inkopplad på en 

enstaka slav kan man kontrollera 

att RS-485 kretsarna är OK, att 

termineringsmotstånden får rätt 

spänning och att RTS-signalen 

aktiveras vid sändning. 

Bild 9.2.2 Utskriftsmöjligheter med BT 200 

Med bussen igång kan busstestaren 

visa en lista på alla slavar 

(livelist) och deras adresser. 

9.2.1 BT200 från Siemens 

Siemens busstestare heter BT 200. 

Det är enkel att använda och ger en 

mängd upplysningar om en buss 

redan innan man kopplar en master 

och startar datatrafiken. 

•Kontroll av PROFIBUS busskabel 

•Kontroll av slavens RS-485 interface 

•Kontroll av tillgängliga slavar 

Bild 9.2.1 Busstestare BT 200 från Siemens AB 

Busstestaren kan anslutas till en 

PC och med hjälp av ett BT-200 

program kan de utförda mätningarna 

skrivas ut. 


9.2.2 PROFIBUS Busstest II 

från HMS 

Profibus Bustest II (säljs även 

under namnet NetTest II) är ett 

kraftfullt test och diagnosverktyg. 

Utförda mätningar kan överföras till 

en PC i form av ett testprotokoll. 

Vid drifttagningen kan Bustest II 

testa att installationen och 

kabeldragningen för PROFIBUSnätverket 

är korrekt. 

Vid testet behöver endast mastern 

kopplas bort från PROFIBUSnätverket. 

Alla slavarna behålles 

och ingår i testet. 

Test med Bustest II utförs i 6 steg: 

•Test av kabeln utan termineringsmotstånd 

, med ett termineringsmotstånd 

respektive med båda 

termineringsmotstånden inkopplade. 

Fel enligt bilden kan identifieras. 

•En Live-List skapas och visas (se 

nästa bild). 

•För individuell slavmätning läses 

GSD-filer in och identnummer anges.•Vid 

den individuella 

slavmätningen mäts slavsignalens 

kvalitet.•Baudrate uppmäts och den 

allmänna signalkvalitén 

mäts.•Testprotokoll skapas och 

sparas. Upp till 20 protokoll kan 

lagras för att sedan överföras till en 

PC. 

Bild 9.2.4 Kabeltest med Busstest II 

22 

Bild 9.2.3 PROFIBUS Busstest II från HMS 

Test av kabeln startar med Bustest 

II ansluten i ena änden av kabeln i 

ett segment och med busstermineringarna 

bortkopplade. Impedans 

och kabellängd uppmäts förutom de 

tidigare nämnda felen (trådavbrott, 

kortslutning och förväxlade parter). 

Med en respektive två termineringar 

inkopplade mäts att även dessa är 

korrekta. 

Därefter skapas en Live List över 

alla anslutna slavar. 

Trådavbrott på lina A, lina B eller 

skärmen (avståndet uppmäts i m) 

Ombytta parter i kabeln 

Kortslutning 

Förgreningar (avståndet uppmäts i m) 

Inhomogena kabelsegment 

(avståndet uppmäts i m) 

Slutligen sker en mätning av signalkvalitén. 

Dels för varje enskild slav 

och därefter för normal drift av 

nätverket med avseende på både 

signalnivå och eventuella reflektioner. 

Bustest II godkänner signalnivåer 

över 2,5 V men under 7,2 V. 

(avståndet uppmäts i m) 

390 

Korrekta termineringsmotstånd 220 (antal och värde) 

Termineringsmotstånd utan spänning 390 

220 

390 

5V 

390 


Busttest II kan även fungera som 

master av klass 2 och med 

inlästa GSD-filer och ett konfigureringsverktyg 

på PC kan 

slavarnas I/O testas och deras 

parametrar ändras. 

9.2.3 PROFIBUS Tester 

från Softing 

PROFIBUS Testern levereras 

ihop med ett PCdiagnosprogram. 

Den kan 

anslutas vid valfri deltagare på 

bussen och kan därifrån mäta 

signalerna från alla de olika 

deltagarna under pågående 

trafik. 

PROFIBUS-nätet analyseras och 

fel rapporteras för kortslutningar, 

förväxlade parter, felaktiga eller 

saknade termineringar, skadade 

RS485-drivkretsar, dåliga 

kontakter. 

Bussparametrarna anges och 

sedan gör PROFIBUS Testern 

upp en Live List. Vid alla 

mätningar därefter paras signalen 

ihop med sin källa och visas till 

exempel i ett stapeldiagram med 

en stapel för varje deltagare. 

Bild 9.2.7 PROFIBUS Tester från Softing 

Bild 9.2.5 Menyer i Busstest II 

Ändring av alla DP slavparametrar 

Utföra specifika PROFIBUS-tjänster 

Enkel drifttagning av DP-slavar 

Direkt access till utvalda I/O-data 

Bild 9.2.6 Busstest II som PROFIBUS master klass 2 


Bild 9.2.8 Spänningsmätning med PROFIBUS Tester 

Diagrammet visar spänningsnivån 

från var och en av deltagarna i just 

den punkt där PROFIBUS Testern 

är ansluten. Genom att flytta 

Testern till olika delar av nätet kan 

man upptäcka ojämnheter och 

svaga punkter. 

För sporadiska fel kan Testern 

kopplas in under en längre tid och 

en datalogger mäter signalnivåerna 

från alla deltagarna med jämna 

mellanrum, till exempel varje minut, 

och lagrar värdena i en fil. För 

längre tidsperioder kan en ny fil 

skapas för varje delperiod, till 

exempel var 3:e timma. 

24 

Bild 9.2.9 Stationsanalys 

Dataloggern kan även bearbeta det 

statistiska materialet och till 

exempel visa signalen från en 

deltagare men uppmätt på olika 

ställen i nätet, eller signalen från 

endeltagare över tiden. 

Utvärderingen av signalerna från en 

station visar inte enbart signalnivån. 

Om spänningen är >+0,6 V under 

mer än 2 sekunder anges statisk 

etta. 

Om spänningen är

9.3 PROFIBUS 

analysatorer 

Ett oscilloskop ger den bästa bilden 

av den elektriska konditionen hos 

signalerna i en PROFIBUS-kabel. 

En PROFIBUS-anlysator ger den 

bästa informationen om konditionen 

hos datatrafiken i en PROFIBUSkabel. 

PROFIBUS-analysatorn lyssnar på 

allt som händer i nätverket utan att 

själv delta eller störa. 

9.3.1 Siemens PROFIBUS- 

analysator: Amprolyser 

Siemens bussanalysator heter 

Amprolyser och är en ren mjukvara. 

Den använder valfritt passivt 

PROFIBUS-interface från Siemens 

till exempel ett PCI-kort som 

CP5611. 

Telegramtrafik 

Bild 9.3.2 Inspelad trafik i ett PROFIBUS-nätverk 

Inspelningen av telegram kan 

styras av filter och triggvillkor. 

Med filter kan man begränsa 

inspelningen till att omfatta endast 

felaktiga telegram, endast telegram 

till/från vissa deltagare osv. 

Triggervillkoren startar inspelningen 

under vissa förutsättningar. Inspelningen 

kan ske under viss tid, tills 

bufferten är full eller tills den stoppas 

manuellt. 

Även om man väljer att spela in alla 

händelser på busssen kan man i 

efterhand filtrera bland telegrammen 

för att lättare hitta det som 

skiljer sig från normal trafik. 

Översikt 

Statistikräknare 

Statistikräknare 

för 

för 

timeouts, 

timeouts, 

synkroniseringsfel, 

synkroniseringsfel, 

diagnostik 

diagnostik 

Den kan meddela Livelist med 

angivandet av aktiva/passiva 

deltagare, deltagare som begärt 

diagnostik, deltagare som krävt 

repetition av databegäran eller 

Statistik 

Life 

Life 

list 

list 

(stationslista) 

(stationslista) 

Busstatus 

Busstatus 

(fel, 

(fel, 

ej 

ej 

kontakt, 

kontakt, 

OK) 

OK) 

Telegramräknare 

Telegramräknare 

och 

och 

-frekvens 

-frekvens 

Bild 9.3.1 PROFIBUS analysator Amprolyser från Siemens 

Filter och trigger inställningar 

Bild 9.3.3 Filterinställningar i Amprolyser 

tokenöverlämnande. 

Den känner av busshastighet och 

noterar många typer av fel allt från 

spikar som förstör enstaka bitar i 

telegrammen till ologiska svar på 

telegram eller diagnostikbegäran. 

Amprolysern lyssnar på all trafik på 

bussen och spelar in alla telegram. 

Telegrammen visas med löpande 

numrering och angivande av 

absolut tid, relativ tid och tid mellan 

telegrammen. För varje telegram 

anges om det är av 

managementtyp, FDL-tjänst, DPtelegram 

osv. Innehållet visas 

också liksom eventuella fel. 

Genom att händelserna spelas in 

kan analysatorn också göra statistik 

på felen, vilket hjälper oss att 

snabbt bestämma konditionen av 

ett PROFIBUS-nätverk. 


9.3.2 PROFIBUS Analyzer 

från Softing 

PROFIBUS Analyzern från Softing 

finns i två varianter: 

•Profibus Mobile Analyzer med 

PCMCIA-kort för win9x/Me/NT/- 

2000/XP 

•Profibus Monitor med ISA-kort för 

win95/ME enbart. 

Båda har samma mjukvara men 

Monitorn har bättre hårdvarufilter 

och kan detektera flera olika fel och 

hinner bland annat med att 

detektera spikar. Dessutom har 

Monitorn histogram och statistikfunktioner. 

Alla telegram spelas in och 

programmet kan tolka data både för 

FDL, FMS, DP och LLI. 

Telegrammen översätts till text där 

så är möjligt. 

Varje bit kan analyseras men det 

finns också offlinefilter som gör det 

lättare att begränsa sökandet. Till 

en station till exempel eller till 

endast felaktiga telegram. Upp till 

16 olika filtervillkor kan anges. 

Upp till 16 typer av fel kan 

upptäckas med Profibus Monitorn. 

Programmet gör automatiskt en 

statistiktabell som visar antalet fel 

per tidsintervall (till exempel en 

sekund). 

Förekomsten av spikar som förstör 

telegram är svåra att upptäcka med 

andra verktyg. PROFIBUS repeterar 

sådana telegram och trafiken 

kan se ut att fungera alldeles utmärkt 

trots upp till hundra förstörda 

telegram i sekunden. 

26 

Bild 9.3.6 Statistik över fel på bussen 

Bild 9.3.4 PROFIBUS Monitor från Softing 

Bild 9.3.5 Inspelade telegram innan filter 2 


9.4 Test av fiberoptiska 

kablar 

Fiberoptisk överföring av PROFI- 

BUS har många fördelar. Man får 

en galvanisk skiljning av anläggningdelarna. 

Överföringen påverkas 

inte av elektromagnetisk störning, 

induktion, spänningsurladdningar 

mm. 

Det som kan ge fel vid optisk 

överföring är signalens kvalitet. Den 

påverkas av kvalitén på fibern, 

alltför snäva böjar, dåliga skarvar 

eller avslutningar och av sändarens 

kapacitet/ljusstyrka. 

Ljusstyrkan i mottagarändan är 

oftast ett tillräckligt mått på 

överföringens kvalitét. Den kan 

mätas på olika sätt men oftast har 

man ett mätinstrument som 

omvandlar ljus till spänning och 

sedan mäter man spånningen. 

9.4.1 Fiberoptisk mätning i 

en OLM 

I OLM (Optical Link Module) från bl 

.a. Siemens finns en inbyggd 

omvandlare och ett uttag för 

mätning. En voltmeter mäter ljusets 

effekt direkt i mV och med en 

referenskurva kan man avgöra om 

signalen är OK. Även om signalen 

är bra kan värdet vara av intresse 

för att se om det ändrat sig till en 

framtida mätning (åldring, skador). 

Bild 9.4.1 Signalkvalitet i en fiberoptisk kabel 

Bild 9.4.2 Korrelation mellan uppmätt spänning och signalkvalitét i en OLM G12 


28 

Det finns OTDR för både 850 nm och 1300 nm. 

Det betyder att mätmetoden kan användas för 

fiberoptiska kablar både av multimod och singelmod typ. 

Bild 9.4.3 Fiberoptisk effektmätning med OTDR 

9.4.2 Fiberoptisk effekt- 

mätare OTDR 

Exakt uppmätning av ett fiberoptiskt 

nät sker med en optisk 

effektmätare, OTDR. Den finns för 

både 850 nm och 1300 nm. 



Diagnos och felsökning 

Version Oktober 2003 

Utgivare 

PROFIBUS i Sverige ekonomisk förening 

Box 252 

281 23 HÄSSLEHOLM 

Sverige 

Tel. : +46 (0) 451 / 49440 

Fax : +49 (0) 451 / 89833 

kansli@profibus.se 

Förbehåll 

PROFIBUS användarorganisation har tagit fram innehållet i denna broschyr så noggrannt som möjligt. Trots det 

kan inte fel uteslutas. Data kontrolleras dock regelbundet och fel rättas till i den version som finns på vår hemsida. 

Denna skrift ersätter inte standard IEC 61158 och ej heller IEC 61784 och de PROFIBUS riktlinjer och guider 

som följer standarden. I alla tveksamma fall hänvisas till standard och guider. 

©Copyright by PROFIBUS i Sverige ekonomisk förening 2003. All rights reserved.

Australia and New Zealand 

PROFIBUS User Group (ANZPA) 

c/o OSItech Pty. Ltd. 

P.O. Box 315 

Kilsyth, Vic. 3137 

Phone ++61 3 9761 5599 

Fax ++61 3 9761 5525 

australia@profibus.com 

PROFIBUS Belgium 

August Reyerslaan 80 

1030 Brussels 

Phone ++32 2 706 80 00 

Fax ++32 2 706 80 09 

belgium@profibus.com 

Association PROFIBUS Brazil 

c/o Siemens Ltda IND1 AS 

R. Cel. Bento Bicudo, 111 

05069-900 Sao Paolo, SP 

Phone ++55 11 3833 4958 

Fax ++55 11 3833 4183 

brazil@profibus.com 

Chinese PROFIBUS User Organisation 

c/o China Ass. for Mechatronics Technology 

and Applications 

1Jiaochangkou Street Deshengmenwai 

100011 Bejing 

Phone ++86 10 62 02 92 18 

Fax ++86 10 62 01 78 73 

china@profibus.com 

PROFIBUS Association Czech Republic 

Karlovo nam. 13 

12135 Prague 2 

Phone ++420 2 2435 76 10 

Fax ++420 2 2435 76 10 

czechrepublic@profibus.com 

PROFIBUS Denmark 

Maaloev Byvej 19-23 

2760 Maaloev 

Phone ++45 40 78 96 36 

Fax ++45 44 65 96 36 

denmark@profibus.com 

PROFIBUS Finland 

c/o AEL Automaatio 

Kaarnatie 4 

00410 Helsinki 

Phone ++35 8 9 5307259 

Fax ++35 8 9 5307360 

finland@profibus.com 

France PROFIBUS 

4, rue des Colonels Renard 

75017 Paris 

Phone ++33 1 45 74 63 22 

Fax ++33 1 45 74 03 33 

france@profibus.com 

PROFIBUS International 

Support Center 

Haid-und-Neu-Straße 7 

76131 Karlsruhe 

Phone ++49 721 96 58 590 

Fax ++49 721 96 58 589 

info@profibus.com 

www.profibus.com 

PROFIBUS Nutzerorganisation 

Haid-und-Neu-Straße 7 

76131 Karlsruhe 

Phone ++49 7 21 96 58 590 

Fax ++49 7 21 96 58 589 

germany@profibus.com 

Irish PROFIBUS User Group 

c/o Flomeaco Endress + Hauser 

Clane Business Park 

Kilcock Road, Clane, Co. Kildare 

Phone ++353 45 868615 

Fax ++353 45 868182 

ireland@profibus.com 

PROFIBUS Network Italia 

Gall. Spagna, 28 

35127 Padova 

Phone ++39 049 870 5361 

Fax ++39 049 870 3255 

pni@profibus.com 

Japanese PROFIBUS Organisation 

TFT building West 9F 

3-1 Ariake Koto-ku 

Tokyo 135-8072 

Phone ++81 3 3570 3034 

Fax ++81 3 3570 3064 

japan@profibus.com 

Korea PROFIBUS Association 

#306, Seoungduk Bldg. 

1606-3, Seocho-dong, Seocho-gu 

Seoul 137-070, Korea 

Phone ++82 2 523 5143 

Fax ++82 2 523 5149 

korea@profibus.com 

PROFIBUS Nederland 

c/o FHI 

P.O. Box 2099 

3800 CB Amersfoort 

Phone ++31 33 469 0507 

Fax ++31 33 461 6638 

netherlands@profibus.com 

PROFIBUS User Organisation Norway 

c/o AD Elektronikk AS 

Haugenveien 2 

1401 Ski 

Phone ++47 909 88640 

Fax ++47 904 05509 

norway@profibus.com 

PROFIBUS User Organisation Russia 

c/o Vera + Association 

Nikitinskaya str, 3 

105037 Moscow, Russia 

Phone ++7 0 95 742 68 28 

Fax ++7 0 95 742 68 29 

russia@profibus.com 

PROFIBUS Slovakia 

c/o Dept. of Automation KAR FEI STU 

Slovak Technical University 

Ilkovièova 3 

812 19 Bratislava 

Phone ++421 2 6029 1411 

Fax ++421 2 6542 9051 

slovakia@profibus.com 

PROFIBUS Association South East Asia 

c/o Endress + Hauser 

1 Int. Bus. Park #01-11/12 The Synergy 

609917 Singapore 

Phone ++65 566 1332 

Fax ++65 565 0789 

southeastasia@profibus.com 

PROFIBUS User Organisation Southern Africa 

P.O. Box 26 260 

East Rand 

Phone ++27 11 397 2900 

Fax ++27 11 397 4428 

southernafrica@profibus.com 

PROFIBUS i Sverige 

Box 252 

281 23 Hässleholm 

Phone ++46 4 51 49 440 

Fax ++46 4 51 89 833 

kansli@profibus.se 

PROFIBUS Nutzerorganisation Schweiz 

Kreuzfeldweg 9 

4562 Biberist 

Phone ++41 32 672 03 25 

Fax ++41 32 672 03 26 

switzerland@profibus.com 

The PROFIBUS Group U.K. 

Unit 6 Oleander Close 

Locks Heath, Southampton, Hants, SO31 6WG 

Phone ++44 1489 589574 

Fax ++44 1489 589574 

uk@profibus.com 

PROFIBUS Trade Organization, PTO 

16101 N. 82nd Street, Suite 3B 

Scottsdale, AZ 85260 USA 

Phone ++1 480 483 2456 

Fax ++1 480 483 7202 

usa@profibus.com 

© Copyright by PiS 10/03 

all rights reserved

PROFIBUS Diagnos_felsökning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?