Balbo hälsokälla - Kulturarv Västernorrland

BALBO HÄLSOKÄLLA, UTGODS OCH FÄBODVALLAR
Något om Balbo hälsokälla, utgods och fäbodvallar………………………………..1
Vad är känt om källans geografiska läge?………………………………………….. 1
Var det en jätte som gav balboskogen dess namn?.................................................... 2
1785. Balboskogen, utgods under Gubbyn…………………………………………. 2
1836. Det blev inget nybygge………………………………………………………… 2
1853. Den oskiftade skogen till besvär för nyttjandet och uttag avverkningsrätt.. 3
Hur blev det med delningen av skogen i övrigt?........................................................ 4
1875-1877. Laga klyvning av skogsmarken………………………………………… 4
1892-1894. Delning av fäbodarna…………………………………………………… 5
Var låg Bäckmyrbodarna och blev det någon fäbodvall norr om Korpmyran?.....5
1926-1931. Tvistemål inför rätta om bättre rätt till skogsmark i Balbo………….. 6
2008. Ägande och bebyggelse………………………………………………………... 6
Något om komministerhemmanet Erikslund och prästskiftet i Balbo………….... 7
1825. Beslut donera hemmanet Erikslund till församlingen………………………. 7
1878-års prästlöneförordning och besked om kyrkoherdebefattning…………….. 7
1893. Skogsintressenter köper Erikslund inklusive prästskiftet i Balbo…………. 7
2004. Det tidigare prästskiftet i Balbo får ny ägare………………………………... 7
Ivan Johnson 2008

1
Något om Balbo hälsokälla, utgods och fäbodvallar
Intresset för en plats kan väckas på mångahanda sätt. Det kan exempelvis vara genom enskilt ägande eller genom ett
besök. I mitt fall av det sistnämnda om än inte i Balboskogen nordväst om Tälje, utan våren 1952 vid ett besök på
Nordiska museets allmogeavdelning. Plötsligt möter ett montage med bilder, ett av tidens tand angripet träkors och
informationstext som talade om att det rörde sig om Balbo hälsokälla i Borgsjö. Det var en märklig känsla att på detta
sätt få en hälsning hemifrån Borgsjö för en till Stockholm utflyttad ung borgsjöbo. Intresset för att få veta mera
väcktes för att nu - efter mer än 50 år - genom nu gjord forskning i arkiv i Stockholm och Härnösand jämte sammanställning
av minnesanteckningar över samtal med nu sedan länge hädangångna borgsjöbor och några ännu verksamma
funnit, att det finns mycket att vidareföra om rubricerade objekt.
Vad är känt om källans geografiska läge?
Inte mycket. Idag år 2008 är det inte många borgsjöbor
som har kännedom om Balbo överhuvudtaget. Framlidne
Bertil Pettersson i Hermanboda kände dock väl till
balboskogen och berättade i oktober 1996 att källan
varit söder om där fäbodstugan på Balbovallen var
byggd. Vidstående kartbild ur lantmätare Eric Calwagens
konceptkarta över avvittringen 1785 visar var
Balboda - en äldre skrivning för Balbo - fäbodvall låg.
Nu kan endast, enligt uppgift, svaga odlingsrester skönjas.
Tyvärr är källan inte inritad på kartan och inte heller
noterad i tillhörande kartbeskrivning, eller i efterföljande
lantmäteriakter. Därav har jag lagt in fylld cirkel
utvisande trolig plats liksom pil för att visa på fäboden.
Notera närheten till dåvarande vägen.
Rörande avståndet från bebyggelsen till fäbodvallen an-
ges det glädjande nog 1836 1 i en ansökningshandling till
länsstyrelsen om att få upptaga nybygge i balboskogen.
I textmassan finns ett intressant avsnitt som lyder:
Detalj ur konceptkarta 1785. Till
höger den slutliga.
Eric Calwagens slutkarta
1785
”Och befanns å den omliggande skogen ¼ mil 2 från Stora Landsvägen ett fäbodställe Bahlbo
kalladt, anlagdt och upparbetat till större vallar beväxta med gräs, dels med säd hvartill
på södra sidan stöter ett större odlingsland bestående af sandmjäla. Ifrån detta ställe omkring ¾ mil i nordväst var äfven ett
fäbodställe anbragdt Bäckmyrbodarna kalladt, hvarest är en odlling om 4-5 tunnland verkställd och omges detta ställe äfven
af större odlingslägenheter. Starrfoder beräknas till 20 lass. Mulbetet bedöms som godt. Synenämnden noterar att de tror
arealen vara större än som uppgivits (3726 tunnland 2 kappland). Den tillstyrker anläggandet av nybygge med frihetsår.”
Nordiska Museets registerbas visar att det i deras samlingar finns 77 föremål från Borgsjö insamlade långt innan
Borgsjö hembygdsförening bildades. Nummer 3 i basens listning är: ”Källkors från Balbo källa i Borgsjö, Medelpad”.
Teckning i lappkartoteket visar rätt tydligt ett flertal namninitialer. Korset är 1,57 meter högt och tvärstycket
0,45 meter långt Uppteckningen är gjord 1908 av den kände folklivsforskaren, folkskollärare Levi Johansson, som
noterar följande i ett brev till en vän vid namn E. Hammarstedt -
daterat 1 oktober 1908 - efter besök vid källan. (bilaga till aktuellt
inventarienummer. NM111 939).
"Jo, det andra korset det har jag tagit vid den så kallade Balbokällan,
som ligger ca ½ mil rakt i norr från byn Hermanboda i Borgsjö
socken, på nordsluttningen av en ås. Mitt emot, på andra sidan dalen
ligger Balbo, varav källan har sitt namn. Balbo var i forna tider
ett finnybygge; enligt somliga sägner ett jätteboställe, blev sedan folket
flyttade dädan annekterat till fäbodställe, men står numera alldeles
öde. Åtskilliga hus finnas där emellertid än, och man bärgar höet
från den stora vallen. Balbokällan sågs fordom vara en hälsokälla.
Människor kom från flera socknar, drucko vattnet och duschade sig
därmed. Något spår av anordningarna därför synas emellertid ej numera
vid källan. Enligt de gamlas utsago brukade man kasta slantar
i källan, då man anlitade den. Jag var upp till källan i hopp finna
några sådana offer, men det visade sig att den var utgrävd och stenarna
i bottnen upp kastade. Blott korset blev mitt byte. Det låg då
jag fann det. Ursprungligen har det varit två dylika uppställda invid
källan. De badande har på dessa inristat sina namn. På det enas
tvärslå skall ha stått "Hälsokälla". Balbokällans vatten är ytterst
klart och fritt från någon som helst bismak.”
Ur Nordiska museets lappkatalog till invent.nr.111 939.
1 Landsarkivet, Härnösand. Västernorrlands läns landskontors resolutionskoncept A IIIa:48, akt nr 208/209(längst bak i boken).
2 Vid denna tid gällde den gamla milen om 36 000 fot lika med 10 688,5 meter. Värt att beakta vid beräkning av avstånd.

2
Var det en jätte som gav skogen dess benämning?
Frågan ställd därav att det i en gammal folksägen berättas om jättarna Starkotter i Tuna och ”Bahl i Bahlbo”. I dag är
berättelsen mycket ”mager”, varför jag tar tillfället i akt vidareföra den skrivning som är i Band IX, årgång 1870 av
Svenska Familj-Journalen. Notera att skribenten inte skriver Balbo utan Bahlby. Berättelsen är:
” Starkotter hade en vän och kamrat i Borgsjö socken, vid namn Bahl i Bahlby. Dessa voro fosterbröder och utförde tillsammans
svåra illgärningar, så att de lika mycket hatades, som fruktades, och ingen ville visa dem gästvänskap. Då steg
Starkotter upp på Skölje-Klefven, ett berg i Tuna, och talade sålunda:
”Bahl i Bahlby! Är Du vaken?”
På nio mils afstånd hörde Bahl detta tilltal och svarade:
”Starkotter! Solen och Jag vakna alltid på samma gång. Hvad vill Du mig?”
”Bahl i Bahlby! Här i nedre landet lefva vi bara af fisk - lax till frukost, middag och qväll! kom derföre med en bit kött.
Om en timme stod Bahl hos Starkotter med en elg under hvardera armen.
Nästa morgon stod Bahl på Rankläfven och talade sålunda.
”Röde Pilt! 3 Är Du vaken?
Starkotter hörde tilltalet och svarade:
”Bahl i Bahlby! Solen och Jag vakna alltid på samma gång. Hvad vill Du mig?”
”Röde Pilt! I öfra landet lefva vi bara af kött - till frukost, middag och qväll! Kom upp med en bit fisk!”
Om en timme stod Starkotter hos sin vän Bahl med en tunna lax under hvardera armen.”
1785. Balboskogen, utgods under Gubbyn
Balboskogen var intill 1785 formellt ett så kallat utgods (kronans överloppsmark) under Gubbyn, stötande mot Ensillre
byskog, jämtlandsgränsen med ägofigurens spets på Biskopsudden i Torringen och därifrån i öster mot Västernäsets
rålina. I söder mot Hermanboda utgods (se första kartbilden sida 1). Arealen var och är - som tidigare noterats
- drygt 3726 tunnland, eller 1840 hektar. Av visst intresse är, att del i Balbo fäbodvall jämte viss skogsmark, länge
var löneförstärkning för innehavaren av komministertjänsten i Borgsjö församling (se sida 7).
Begreppet utgods blev kvar fast det 1785 avvittrades och mot skatt lades under nämnda by. Skogsmarken var oskiftad
vilket innebar att den från 29 maj 1786, efter lagakraftvunnen lantmäteriförrättning i maj året innan nyttjades gemen-
samt av ägarna av i mantal satt jord i Gubbyn; alltså bönderna. Detta förhållande framgår för övrigt av att inga skifteslinjer
finns på de på förra sidan visade kartbilderna. Först vid lantmäteriförrättning 1853-1855 – föranledd av tvenne
länsmäns köp av avverkningsrätten till ståndskogen - i vilken affär två delägare i skogen inte ville vara med om, gjordes
den första utläggningen av skiften. Den följdes 1875-1877 av en fullständig så kallad klyvning. Mer om dessa
förrättningar i det följande. Först dock den mycket berättande beskrivningen till 1785-års karta och av rösena som
markerade utgodsets gränspunkter.
” PROTOKOLL
År 1785 den 21 May företogs med Balbodaskogens affattande, som nyttjas under Gubbyn och ligger en mil ifrån anförde
By, hvarvid utom anförde Gubby Jordägare som Nämndemän sig inställdte, ankomme äfven uppå bud Hermanboda
Utgods ägare Anders Bertilsson, Mats Andersson, Pehr Olsson och Olof Månsson från Ensillre, tå början uti thesse Parters
närvaro gjordes vid Nr 1 Husmyråhsen hvarest fants på dess östra kulle en liten sten med femrösastenar omskolad. Men
dock ärkändes att skildnaden therifrån skulle gå till Nr 2 Punghällan derest ock hvar en liten sten af andre omskolad och
slutade sig vid den samma Hermanbodas skogen, då Ensillre skogen vidtager som herifrån sträcker sig til Nr 3 Wästra
stranden uti Stor Myran enligt en upptedd föreningsdom af år 1731 uthi Martii Månad och hvarest skillnaden mot
Jemteland widtager, som var upgången och alltså upprättades til Nr 4 Biskopsnäset uti siön Torringen, derest efter Näsets
skog widtager, som år 1762 blifwit affattad och beskrifven, samt den derå utsatte skildnaden å ömse sidor är känd; Altså
blef den samma incommeterader och sträcker sig från sistnämnda märket til Nr 5 Bysäters Myrstranden samt slutligen till
det förstnämnda märket Husmyråhsen. Inom thesse omförmälte skildnader affattades sedermera alla å skogen warande
lägenheter, som voro följande:
1. Fäbodvallerna bestå af måssajord med finare och gröfre sandgiordsbotn 9.12
2. Slottes Myror och Intagsland, som gifwa jägel och Starrfoder innehålla 70.10 79.22
3. Odugliga Myror som ej kunna förbättras 58.24
4. Bergen hvarå växer mindre nyttig Tallskog innehåller 798.8
5. Grössiön hvarest gifwes endast öra (?) fisk innehåller 18.6 875.6
6. Skogen är öfver alt stenbunden och har mycket Tjäla och Måssaland samt beväxt
med Tall, Gran och Löfskog innehåller sedan anförda Impedimenter blivit afdragna 2771.6
Summa 3726.2 (tunnland och kappland).
Balboda den 4 Junii 1785.
Eric Calwagen ” (Frågetecknet i texten insatt av mig då svårtolkat ord)
1836. Det blev inget nybygge
Vi förflyttar oss i tid och rum tillbaka till den här inledningsvis nämnda ansökningen 1836 om tillstånd få anlägga
nybygge och i förlängningen till den 13 augusti samma år i staden Härnösand. Anders Hansson och Carl Hornéus
skri-ver under och lämnar den dagen till länsstyrelsen därstädes in en skrivelse med vördsam anhållan om att få ”till
3 Röde-Pilt därav att han tidvis sägs ha haft sitt viste i Rude by.

3
nytt hemmans anläggande få intaga af kronoallmänningen 18 mål 4 eller 8 seland, som Gubbyns byemän innehar
som fäbodställe, gränsande mot Ensillre, Hermanboda, Näs och Jämtlands rå och derföre blifva behörigen Skattlagde
om ej frihetsår 5 kan beviljas." Redan den 18 augusti får kronolänsman Westman i Borgsjö order från länsstyrelsen
om att med nämnd (bisittare) låta besiktiga området ifråga. Den 5 september påbörjades förrättningen. Synenämnden
med Westman i spetsen, sökandena Hansson och Hornéus jämte tvenne ombud för Gubbyn infann sig på
som det står; det så kallade Balboda fäbodställe för att ta del av markerna och föreslå eventuella frihetsår. Gubbyns
ombud var bonden Jon Svedbäck och vice pastor Carleson 6 , som torde ha varit bosatt i den del av Gubbyn som kom
att framgent heta Erikslund. Prästgården var där senare Wihlssons pensionat och affär byggdes upp. Vid förrättningens
öppnande yrkade - under åberopande av 1786-års dom - de nämnda ombuden på egna och byns vägnar att ingen
förrättning skulle hållas. Yrkandet avvisades av synenämnden varpå besiktning och mätningar gjordes. Hela vidden
med sjöar och allt inskrevs omsluta 3726 tunnland 2 kappland, med, citat: "till det mesta oduglig mark."
Den 31 december 1836 ogillar och avslår länsstyrelsen Hanssons och Hornéus gemensamma framställning om att få
upptaga nybygge då inte möjligt utifrån Avvittringssynerättens lagvunna beslut, konfirmerat (godkänt) den 29 maj
1786 av Svea hovrätt, att med skatteskyldighet lägga Balbo utgods under Gubbyns ägare av stamhemmanen 1-3 jämte
undernummer.
1853. Den oskiftade skogsmarken till besvär för nyttjandet och uttag av avverkningsrättighet
Det är nu den 16 juni 1853. Länsmännen Forsgren och Gjötberg - vilka köpt avverkningsrätten av ståndskogen i Balboskogen
av nio av de elva delägarna - ansöker hos lantmäteriet om förrättning 7 för delning "av Gubby gemensamma
skog uti Balboda utgods delägarna emellan". Berörda delägare var:
Gubbyn nr 1 Gubbyn nr 2
Eric Ersson 7 mål Olaus Olsson 6 1/8 mål
Per Abramham Ersson 7 mål Oluf Jönsson 6 1/8 mål
Magnus Ersson 7 mål Oluf Ersson 6 1/8 mål
Anders Jonsson 7 mål Per Persson 6 1/8 mål
Jon Jonsson 6 mål Kaplansdbostället
Olof Hindrichsson 3 mål Boställsinnehavaren Herr
Gubbyn nr 3 Comminister Anders Byström 3 mål
Olaus Svedbäck 8 1/4 mål
Detta med avverkningsrätten kom nu, liksom långt framgent, att ”krångla till det”. Vad göra när som i detta fall alla
delägarna inte var med? Jo, att söka få till stånd delning av skogsmarken baserad på respektive hemmans storlek. För
om inte andra så i vart fall för nu levande ättlingar och efterkommande, kan det vara av visst intresse få veta att de två
som inte sålde avverkningsrätten var Olaus Olsson och Oluf Jönsson, vilka vardera – som framgår av uppställningen
här ovan - ägde 6 1/8 mål under stamhemmanet Gubbyn nr 2, och att de som sålde avverkningsrätten av ståndskogen
på , som det visade sig 24 år mot vanligtvis 50 år vid denna tid, i Balbo till de två länsmännen var under nr 1
Eric Ersson, Per Abraham Ersson, Magnus Ersson och Anders Jonsson, vardera 7 mål samt Jon Jonsson - vars
hemman var på 6 mål - samt Olof Hindricsson, som ägde ett hemman om 3 mål. Under nr 2 sålde Olof Ersson och
Per Persson med vardera 6 1/8 mål samt ägaren av nr 3, Olaus Svedbäck, 8 1/2 mål.
Som publikt ombud att bevaka prästboställets rätt inställde sig expeditionskronobefallningsmannen J. Åslund och för
stiftet adjunkt A. F. Winnberg samt som socknens ombud, nämndeman Per Ersson i Magdbyn. Efter upprop öppnas
förrättningen av lantmätare Åstrand. Det fastslogs, att vare sig lantmätaren eller godemännen Jon Jonsson i Västanå
och klockaren Henric Öfvergren i Ede var jäviga. Därpå anmälde länsman Gjötberg att han och kollegan Forsgren inköpt
avverkningsrätten till ståndskogen i Balbo av 9 byamän; dock inte av Olaus Olsson och Oluf Jonsson under nr 2.
Därför hade de begärt förrättningen för att få såväl dessa tvås andelar utlagda och rösade som kaplansboställets andel
frånskild för att kunna avverka den inköpta ståndskogen. Olaus Olsson visade upp den av lantmätaren Calwagen 1785
gjorda kartan samt ett rågångsprotokoll från 1845 och hemställde att förrättningen skulle "äga rum hemma på rummet"
efter gamla mätningen; alltså ingen besiktning och mätningar i Balbo. Befallningsmannen Åslund och förrättningsmännen
emot. Inga genvägar! Dock anhöll sockenfullmäktigen Per Ersson från Magdbyn att då kaplansbostället
var skänkt av socknen (se sida 7), att den skulle slippa deltaga i kostnaden för denna lantmäteriförrättning. Stiftombudet
instämde. Gåvobrevet till kaplansbostället visades inte upp och nej till yrkandet om befrielse för socknen från
del i kostnaderna.
Den 5 september 1853 kom delägarna överens om att avta de tre sambrukade fäbodvallarna till allmänna planer jämte
något av skogen omkring dem till vedbrand och stängselvirke. Endast Balbo- och Harpråvallen kartlades som framgår
av kartbilden på nästa sida. Varför inritades inte Nybodarna och likaså Bäckmyrbodarna? De är ju ändock
noterade skriftligt. (Mer om fäbodarna sida 5).
4
Uttryck för markområde av viss storlek utifrån enkelt uttryckt skattekraft. Seland detsamma i Ångermanland.
5
Från beskattning befriad tid, vanligtvis sex år.
6
Denne vicepastor hette Erik Ulric i förnamn och var son till den komminister Eric Carleson som den 28 februari 1844 fotnot
innebrändes när prästgården med kyrkböcker brann upp. Allt sedan sin prästvigning 1828 var Eric Ulric - sjuklig och fattighjälppräst
åt sin likaså sjuklige fader. 1838 köpte han jämte en svåger för upplånade pengar del av Grundsjöns by..
7
Lantmäteriverkets arkiv, Härnösand. Akt Borgsjö nr 196.

Vidare undantogs komministerbostället som fick, förutom del i Balbovallen,
en egen, närmast rektangelformad ägofigur om ca 75 hektar längst i
söder mot utgodset Hermanbodas gränslina som den mycket svaga kartbilden
härinvid söker visa (pilen inlagd av mig) därav att originalkartan är
mycket mörk. Ingen andel i skogen i övrigt. Komminister Anders Byström
yrkade ”att stängsel borde uppföras emellan hans skog och öfrigas” för att inte
deras djur skulle beta på hans skogsskifte!. Fick nej för vidare utredning.
Hur blev det med delningen av skogsmarken i övrigt?
Olaus Olsson och Olof Jönsson – de två som inte sålde avverkningsrätten –
yrkade i likhet med ägarna av densamma – att deras respektive andel skulle
brytas ut från det gemensamma ägandet.(paragraf 12 i akt Borgsjö 196).
Man kom överens om att ägarna av hemman under stamhemmanet nr 1
skulle få sina ägor österut närmast Västernäsets skog och sedan nr 2 och
”vesterst af dettas Namn Olaus Olsson och Olof Jönsson och Sedan nr 3 som
kommer närmast Ensillre ägor. Skatten skall blifwa delningsgrund då någon
delning av skogen ej förut blifwit gjord.” Vid avslutningsmötet den 27 september
1853 träffades en så kallad förening. Den inleds med beslut om att 75
bjälkträd inom fem år skall avverkas från allmänna planen vid oläslig
fäbod. Bjälkträd var mycket stora träd så kanske inte skogsmarken var så
”oduglig” som inskrevs i utlåtandet vid besiktningen 1836.
4
Vid slutsammanträdet anmälde Olaus Olsson och Olof Jönsson sig vara miss-
nöjda med ståndskogen på sina nu tilldelade skiften. Träffades överenskommelse om att på vissa grunder få skog ifrån
västra råskillnaden. Var de först fått sina skiften sägs inte Ovanstående kartbild visar hur skiftena slutligen blev lagda
och att följaktligen all storleksbestämd ståndskog öster om de tre skiftena i väster jämte nr 3:s skifte längst i väster mot
Ensillre bygräns, så snart förrättningen vunnit laga kraft – som blev genom Torps tingslags ägodelningsrätt godkännande
den 3 november 1855 - kunde avverkas av herrar Gjötberg och Forsberg.
1875-1877. Laga klyvning av skogsmarken 8
År 1875 inträder folkskolläraren och tillika kantorn C. W. Dahlén 9 i så
att säga balboskogen och därigenom blir den uppdelad i skiften.
Dahlén hade nu av mycket att döma köpt 10 mål under nr 1. Den 11
juli 1875 kallar nämligen lantmätaren Karl Widmark delägarna i Balbo
utgods att inställa sig den 27 i samma månad då han enligt order av
länsstyrelsen skall…”förrätta klyfning och utbrytning af skolläraren C. W.
Dahléns egomark uti Balboda under nr 1 Gubbyn”…
Därefter förekommer Dahlén inte i akten och inte heller i lagfarts- och
inskrivningsböckerna. Då idag sekundärt i sak vad som blev av hans
ägande, lämnar vi här aktuell förrättning med att konstatera, att efter
många diskussioner delades skogsmarken upp i skiften utifrån delägarnas
skattetal och graderingen 10 av skogsområdets hela oskiftade
ägofigur, samt att den 24-åriga avverkningsrätten för Gjötberg och
Forsgren nu led mot sitt slut (ny tecknades 4 september 1875) Vidare
att skogsintressenten A. P. Hedberg i Sundsvall syns äga del av de
nämndas avverkningsrätt. Det fastställs nämligen, att det vid reglering
av marken skall beaktas, att Hedberg fortfarande har rätt avverka vissa
dimensioner tall och gran. En Magnus Lindström – ägare av 4 mål under
nummer 1- anmäler att han missgynnats vid fördelningen av likvi-
den för ståndskogen, varför han begär ersättning av de övriga som fått
pengar. Utfallet blev att han tilldömdes att under en tid av fem år få
sammantaget 1200 kronor av de andra skogsägarna vilka, liksom han,
sålt aktuell avverkningsrätt. Kan tyckas vara ett ringa belopp men omräknat
till dagens penningvärde ca 60 000 kronor och därtill hade han
säkert fått ett belopp innan han anförde klagomål.
Notera att även på denna karta är inte Nybodarna i nordväst inritad. Där-
till har inte ”prästskogens” skifte längst ned mot Hermanboda lagts in.
Karta akt Borgsjö nr 196. Vit rektangel i nord-
öst läget för Harpråvallen och den sydväst där-
om Balbovallen
Karta akt Borgsjö nr 250, fast-
ställd 1878.
8 Lantmäteriverkets arkiv, Härnösand. Akt Borgsjö nr 250. Klyvning av utrösningsjorden (skogsmarken) å Balboda utgods.
9 Han var född i Hammar i Örebro län 27 september 1831. Dör i Borgsjö30 oktober 1906. Förutom sin tjänst som kantor och
folkskollärare, syns han ha varit egenutnämnd sockenskrivare, sagt utifrån att hans namn och handstil möter i ett otal juridiska
akter som exempelvis köp- och försäljningskontrakt.

5
1892-1894. Delning av fäbodarna 11
1894 fastställdes den 1892 begärda delningen av de gemensamt ägda fäbodarna Balbovallen, Harpråvallen och Nybodarna,
vilken sistnämnda kallades och kallas Gubby-Nybodarna för att skilja den ifrån Gubbybodarna i hemskogen i
söder. Nu delades dessa helfigurer upp i tomter och skiften utifrån i stort sett respektive delägares skattetal. Bilderna
nedan vill visa hur det såg ut 1894. Tyvärr är som tidigare sagts originalkartorna mycket mörka varav kopiorna även
blir det.
Var låg Bäckmyrbodarna och blev det någon fäbodvall norr om Korpmyran ?
Bäckmyrbodarna nämns första gången 1836 och 1884 12 säljs den så otvetydigt har den funnits; men var i Balboskogen
inte känt. Rörande om vall vid Korpmyran heller inget känt om så blev och varit.
Känt är att i juni 1863 säljer 13 hemmansägaren Erik Martin Lindström i Gubbyn till torparen Anders Olofsson och
hans hustru i Hermanboda ”hela min andel norr om Korpmyrbäcken lydande under mitt ägandes hemman Gubbyn nr 1 om
tre tunnland odelbar jord till att upparbetas till fäbodevall.” Lagfart erhölls den 2 december 1863, men inte känt om det
blev fäbodvall. 1875 den 30 januari säljer enligt paragraf 83 i lagfartsprotokollet av den 24 april noterat år, P. Berglund,
som äger Gubbyn 2:20, till Påhl Michelsson och J. D. Pettersson och dennes hustru ”å skogsskiftet jems med
Korpmyran för att der nordanföre begagna mulbete och anlägga bovall till minst tre tunnlands vidd.” Möjligen samma plats.
Svårt utreda och då i sak perifert, lämnas frågan om det varit en eller möjligen två fäbodar vid Korpmyran. obesvarad.
Gubby-Nybodarna 1894.
Harpråvallen 1894.
Varför Harprå då inom Balbo ej känt.
Gubby-Nybodarna 2008
Balbovallen 1894.
Gubby-Nybodarna i vår tid.
Foto: Nils Landgren.
11 Lantmäteriverkets arkiv, Härnösand. Akt Borgsjö nr 376.
12 Landsarkivet, Härnösand, Torps tingslags småprotokoll A II:41 år 1884.
13 Landsarkivet, Härnösand. Torps tingslags småprotokoll AII:26, 1862-1863. Sida 460 vänster, paragraf 133.

6
1926-1931. Tvistemål inför rätta om bättre rätt till skogsmark i Balbo
Det är1926. Många köp och försäljningar av hela och delar av ägolotter har gjorts till enskilda och olika skogsbolag.
genom åren. För det mesta förhoppningsvis med tydliga skrivningar, men ibland tydligen med olika tolkningar av
säljare och köpare. Ett sådant fall är två män i Gubbyn, tillsammans ägande 10 mål av balboskogens totalt 49 1/4 mål-
som stämmer Skönviks AB - idag SCA- till Medelpads västra domsagas ägodelningsrätt om bättre rätt till aktuell mark
och i linje därmed påstående om olaga skogsavverkning av svaranden. Som framgått av tidigare här redovisat var
ägarförhållande av och i det tidigare utgodset redan tiden invecklat Det visade sig också i linje därmed bli ett mycket
omfattande tvistemål med åberopande av arv, köp- och försäljningar. I grund syns tvistemålet bygga på om kärandens
anförvanter när de sålde skogsmark till Skönviks AB om det var bovallsskogen och/eller skogen i övrigt. Protokollen.
omsluter hela 68 sidor inklusive ett antal bilagor, varför det skulle föra allt för långt att här redovisa tvistegången
byggt på olika syn på ägobyten och nyttjandet. Rörande det sistnämnda av kärandena påstådd olaga avverkning av
Skönvik 1906-1909 av nära 48 000 timmer, vilket för övrigt var bolagets egna siffror, hämtade ur deras bokföring.
Den 2 november 1929 föll ägodelningsrättens dom som var att kärandena förlorade målet och i linje därmed dömdes
betala rättegångskostnaderna för svaranden Skönviks AB. Omräknat till dagens penningvärde i runda tal 13 000 kronor.
Kärandena överklagade till högre instans utan framgång så den 7 mars 1931 återkallade de, med svarandens
tillstyrkan, målet.
Noterar för den läsare som vill fördjupa sig i målet att här åberopat tvistemål finns dokumenterat i Medelpads västra
domsagas ägodelningsrätts protokoll A1:5 i landsarkivet, Härnösand och i akt Borgsjö 892 i lantmäteriverkets arkiv i
likaså Härnösand.
2008. Ägande och bebyggelse
Lantmäteriverkets ägarlängd visar att Skogssällskapet äger ett stort antal tidigare skiften under mestadels stamnumret
1 medan, något förenklat, åtta enskilda äger resterande arealer i större eller mindre omfattning. Endast i Gubby-Nybodarna
finns bebyggelse kvar; i de flesta fall väl underhållna stugor. De andra fäbodvallarna och odlingen vid Korpmyran
har - om det nu blev någon - naturen återerövrat helt förutom möjligen något av Balbovallen i söder och Harpråvallen
vid gränslinan mot Västernäset i nordöst.
Landgrens vall i Gubby-Nybodarna med förfallet gethus och ladu- Gethuset fint restaurerat och vallen rensad.
gård innan åtgärder. Foto: Nils Landgren.
Foto: Nils Landgren.
Nu även ladugården och kringområdet fint iordningställda. All heder för
åtgärderna att underhålla och bevara byggnader och ur ”ris och rot” bruten
mark.
Foto: Nils Landgren

7
Något om komministerhemmanet Erikslund och prästskiftet i Balbo
I gamla tider hade särskilt präster av i vart fall lägre rang än kyrkoherde ofta det svårt ekonomiskt. De kunde ha att
leva på del av sin kyrkoherdes tionde. Var de så kallad vice pastor, som innebar att vara hjälppräst åt sjuk
ämbetsbroder exempelvis var det än mer kärvt. Bostadsfrågan var länge olöst för den som satt på som i Borgsjö en
komministertjänst. Såväl ekonomi som bostad sökte Borgsjö socknemän råda bot på genom att den 15 november 1777
köpa 3 mål mark och hus i Gubbyn av Olof Mårtensson i Östby för 900 daler kmt = 50 riksdaler specie (=silvermynt)
till bostad åt komministern 14 . Då hemmanet ifråga hade del i Balbo utgods myntades 1853 om inte tidigare uttrycket
prästskogen. Rätteligen omslöt den också skogsmark i byskogen och del i fäboden Gubbybodarna; vilket här förbigås.
1825. Beslut donera hemmanet Erikslund till församlingen
Den 7 augusti 1825 hölls allmän sockenstämma i Borgsjö. Av stämmoprotokollet framgår, att komministerbostället
allt sedan 1777 formellt tillhört socknen att bebo och nyttja av innehavaren av komministertjänsten i församlingen.
Socknemännen hade också byggt och underhållit behövliga hus till ifrågavarande prästgård som låg där, som här
tidigare noterats, långt senare Wihlssons pensionat och affär uppfördes.
Nu 1825 hade socknemännen tröttnat och det främst av att man i samband med sista tjänstebytet - som måste ha varit
1821 då Eric Carleson tillträdde tjänsten efter Erik Söderlind - drabbats av rättegång med åtföljande oväntad dryg
kostnad (domboken tyvärr uppbrunnen när Sundsvall brann 1888). Det konstaterades, att rättegången berodde på att
det inte fanns regler för vad som skulle gälla vid av- och tillträdessynen till komministerhemmanet. Nåväl, för att göra
en lång historia kort, så beslutade sockenstämman ”att donera och överlämna dessa skattemål med den åbyggnad som derå
från början blifvit gjord till ett beständigt och för all framtid blifvande comministerboställe att efter lag och höga författningar
vid af- och tillträde behandlas lika med andra prästbohl, med uttryckligt förbehåll att socknemännen hädanefter för all tid blifva
befriade från allt deltagande i åbyggnad och omkostnader, under vad namn det vara må.”
1878-års prästlöneförordning och besked om kyrkoherdebefattning
En stor förändring för prästerskapet. I princip blev det penninglön. Ungefär samtidigt hade på högre ort tagits beslut
om att Borgsjö församling skulle för andra gången få kyrkoherde (första gången var 1667-1669 då prästmannen sistnämnda
år avskedades för misskötsel (spritmissbruk) och församlingen åter blev annex till Torp). Ett hemman skulle
införskaffas till den blivande kyrkoherden.. Den 30 december 1878 beslutade Kungl. Majt. att komministerbostället
Erikslund 1/16 mantal skulle säljas 15 för att ekonomisera köpet av kyrkoherdeboställe. Erikslund var då allt sedan siste
boställsinnehavaren, komminister Anders Byström, avled 1873 utarrenderat.1891 nämns tre namngivna personer.
1893. Skogsintressenter köper komministerhemmanet Erikslund 1:2 inklusive prästskiftet i Balbo
Det börjar den 28 december 1892 då sågverksbolaget Norrviks AB vid auktion på länsstyrelsen köper 1/16 mantal
Östby nr 1 ( annan littera för Erikslund 1:1 och 1:2). Framgår inte när, men bolaget sökte sälja till grosshandlare J.
Röst i Sundsvall, vilken ägde Norrviks AB! Köpet och överlåtelsen kan inte ha godkänts för den 25 april 1893 sålde
Kungl.Majt. och Kronan till nämnde J. Röst i Sundsvall ”förra Komministerbostället i Borgsjö församling berörde
hemmanet 1/16 mantal Erikslund eller Östby nr 1 med derunder lydande Balboda utgods.” Därpå får – sägs inte
när – handlaren Johan Permansson i Gubbyn köpebrevet överlåtet på sig varpå han, den 27 maj samma år 1893 16 ,
försäljer till nämnde Röst den under ofvanstående hemman lydande afrösningsjord, skog och skogsmark jämte
Balboda utgods…” Utelämnar penningbelopp och skrivningar om förbehåll och överenskommelser för nog invecklat
ändå för författaren och troligen även för läsarna, att förstå meningen med dessa transaktioner. Sålt blev i vart fall bevisligen
det så kallade prästhemmanet.
2004. Tidigare prästskiftet i Balbo säljs
Till sist vad gäller prästskiftet om cirka 75 hektar i Balbo så hade det länge ägts av enskilda personer när 2004 ifrågavarande
skifte såldes av en i Borgsjö född person till en i bygden verksam borgsjöbo .
-----------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Källor:
Förutom de i den löpande texten och fotnoter noterade arkivhållarna har värdefulla upplysningar, kartor och fotografier
lämnats av Åke Söderlund i Erikslund, skogsvårdskonsulenterna Ingemar Eriksson och Gunnar Selling vid Skogsstyrelsens
kontor i Ånge, förrättningslantmätare Eva Nordin, lantmäterikontoret i Ånge, Nils och Anna-Lisa Landgren
i Hallsta, Sven-Åke Palm i Västerede och Pontus Andersson i Gävle.
Härnösand i oktober 2008
Ivan Johnson
14
Landsarkivet, Härnösand. Borgsjö församlings skolrådshandlingar K IVc:1. Underakt: Handlingar rörande komministerbostaden
1777-1846, spridda år.
15
Så även församlingens utjord i Bergsänget i Sillre södra med en angiven areal och likaså kyrkans 1/16 mål i Hermanboda.
Rörande skrivningen1/16 mantal skall det läsas 3 mål utifrån att det på 1 mantal är lika med 48 mål.
16
Landsarkivet, Härnösand. Torps tingslags småprotokoll (lagfartsprotokoll) A IIa:50, paragraf 32 och bilaga O.