Tigern – Ett fruktat vapen av stål - Krigsmyter

svenskt militärhistoriskt bibliotek presenterar
överraskande krigshistoriska fakta
augusti 2012 – tigern
Ett fruktat vapen av stål
Text: Anders Frankson, militärhistorisk författare
Den 27 augusti 1942 öppnar artilleriet från Volkhovfronten
eld och skyttesoldater från sovjetiska 8. armén stormar fram.
Första delmålet är Sinjavinohöjderna, ca 6,5 km bort och nu
skulle Leningrad befrias. Närmaste vägen till Neva är bara
16 km. Området man anfaller i ligger strax norr om Mga-
Volkhovs järnväg och har tät skog med inslag av myrmark.
Det är ett vattensjukt område där Sinjavinohöjderna är ett
dominerande avsnitt.
Nya vapen vid fronten
De sovjetiska anfallstrupperna bröt inledningsvis igenom
de tyska försvarsställningarna och trupper ryckte fram
framgångs rikt. Snart uppstod ammunitionsbrist till kulsprutepistolerna,
det var första gången Volkhovfrontens förband var
utrustade med dessa. Trots förmaningar från fronthögkvarteret
att vara sparsamma avfyrade många soldater hela magasin
utan betänkligheter.
Fältmarskalk Georg von Küchler, befälhavare för den tyska
Armégrupp Nord, genomförde snabbt motåtgärder. Han ville
Tigervagnen var något helt nytt för de tyska pansarsoldaterna.
Innan den anlände till slagfältet hade
man hela tiden fått uppleva att fienden hade stridsvagnar
med bättre kanoner och pansar men nu var
det något helt annat. Tyska pansarsoldater lärde sig
snabbt att utnyttja Tigerns fördelar, utmärkt kanon
och bra pansarskydd. foto: krigsarkivet
1
sätta in den nya Tigervagnen som nyligen hade anlänt. De första
Tigerstridsvagnarna som hade skickats till östfronten fanns
i Pskov och order kom att vagnarna skulle fortsätta med järnvägen
till Mga för att där lastas av. På morgonen den 29 augusti
lastades fyra Tigerstridsvagnar från 1. kompaniet i 502. tunga
pansarbataljonen av i Mga, där både stad och järnvägsområdet
snart kom under sovjetiskt artillerield.
Tigern gör förarglig entré
Direkt förflyttade sig Tigerförbandet till ett skogsområde
norr om Mga för att förbereda sig för aktion. Bataljonschefen
Richard Märker hade fyra Tigrar för sitt anfall. Krigsförvaltningsråd
Uebel och ingenjör Franke följde med i anfallet i
VW-Kuebelwagen (en tysk motsvarighet till den amerikanska
jeepen) som pansarskytten Matten fick köra. Snart fick man
stridskontakt och det fientliga artilleriet blev mer intensivt.
Uebel och Franke i sin jeep kom under skytteeld och sköt tillbaka
med sina pistoler samtidigt som Matten försökte undkomma
granatelden. Matten körde fordonet till en lugnare

plats där Uebel och Franke såg en Tigerstridsvagn som stod
stilla i terrängen. De bestämde sig för att åka dit och undersöka.
Uebel frågade:
– Vad är det som händer? Varför åker ni inte vidare?
Föraren ropade:
– Det går inte. Växellådan har gått sönder.
Ingenjör Franke beslutade att man skulle lämna vagnen
för att bärga den under natten. Strax efter dök en ordonnans
upp med meddelade om att en Tiger stannat på grund av motorskador
längre fram längs vägen. Uebel och Franke tog sig
En Tiger från 502. tunga pansarbataljonen hos Armégrupp Nord, söder om
Leningrad . På bilden Otto Carius egen vagn. foto: från boken med tigern på
slagfältet (smb 2012)
2
Tiger började produceras 1942 men tillverkades aldrig
i större mängd. Vagnen var inte anpassad för massproduktion
och kostade mycket, ca 300 000 riksmark
för en färdig vagn. En medeltung stridsvagn Panzer IV
kostade ca 115 000 riksmark. foto: krigsarkivet
fram till fots till nästa vagn för att undersöka den. Efter att
de tagit sig tillbaka kom major Märker i sin Tiger och meddelande
att den tredje Tiger hade gått sönder, styrningen var
ur funktion. Under natten lyckade man bärga alla tre Tigrar
med hjälp av tre 18-tons dragfordon per vagn och infanteri
som säkrade terrängen. I verkstad plockades alla defekta delar
bort och flögs med de tremotoriga transportplanet Junkers Ju
52 till Henschel-fabriken i Tyskland för reklamation. Arbetet
med att reparera Tigrarna satte igång för fullt. De första insatserna
med den nya vagnen var inte helt problemfria, en del
barnsjukdomar fanns.

Revanschen
Den nya Tigerstridsvagnen uppnådde snart ryktbarhet på Östfronten!
Röda Armén funderade ett tag att beväpna T-34:an
med en lång 5,7 cm kanon istället för den 7,6 cm kanon som
vagnen hade för att få bättre penetrationsförmåga mot Tigervagnen.
De föredrog 7,6 cm kanonen för den hade en bättre
spränggranat än 5,7 cm kanonen. Snart fick de klart för sig
att produktionen av Tigervagnen var begränsad och då ansåg
man att det inte var nödvändigt att förändra i produktionen av
T-34:an, utan 7,6 cm kanonen behölls tills serieproduktionen
med 8,5 cm kanonen var redo. Mötet med Tigervagnen under
vintern 1942-43 hade skakat om Röda Armén. Inom organisa-
3
Tigerförbanden sattes inte in samlat utan skickas till alla
fronter, här en Tigervagn från 508. tunga pansarbataljonen i
Rom, Italien 1944. foto: bundesarchive
tionen ägnade man stor möda åt utbildning i hur Tigervagnar
kunde bekämpas och slås ut. Detta samtidigt som de började
utveckla tyngre plattformar för att kunna slå ut Tigervagnen.
Omställning för de tyska pansartrupperna
Tidigare hade pansartrupperna inte haft någon vagn som
vägde över 25 ton men Tigern var en best som vägde hela 57
ton. Detta ställde t.ex. krav på broar, bärgning och järnvägstransporter.
Ett exempel på problemen är när 7. pansardivisionen
under första dagen av Operation Zitadelle i juli 1943
slår en bro över Donets. Divisionens ingenjörsbataljon har
utrustning för divisionens fordon och bygger snabbt en bro
Tigers tunga vikt orsakade ibland problem, på bilden en
fastkörd Tiger på östfronten: foto: bundesarchive

för det egna pansarregementets vagnar medan de underställda
Tiger-vagnarna får vänta tills man har byggt en förstärkt bro
som klarar deras 57 ton. Skytten Gerhard Niemann i Tigerstridsvagn
331 berättar:
Tigrarna står långt från varandra på den fria stäppen framför
Donets. Solen värmde stålpansaret utan förbarmande.
Inne i stridsvagnen var det hett som i en brödugn. Sårade
infanterister som återvände kunde inte förstå varför Tigervagnarna
bara stod där overksamma. Om och om igen
ropade de till oss: ”Åk fram! Åk fram! Kamraterna väntar
på er!”
Tiger innebar nya strategier på fältet
Tigervagnen var något helt nytt för tyska pansarsoldater. Innan
den anlände till slagfältet hade man hela tiden fått uppleva
att fienden hade stridsvagnar med bättre kanoner och pansar
men nu var det något helt annat. Tyska pansarsoldater lärde
sig snabbt att nyttja Tigerns fördelar, utmärkt kanon och bra
pansarskydd. Men det var inte alltid lätt i början för ”nybörjare”.
Ett exempel är en löjtnants första strid med den nya Tigervagnen.
Löjtnanten har nyligen har anlänt som vagnschef
till en Tigerbataljon och inte ännu lärt sig alla Tigerns fördelar.
Bataljonschefen ”Schwalbe” till vagn 004:
Avancera framåt och rekognosera dalen framför er
004 till chefen: Uppfattat, jag avancerar framåt.
Löjtnanten leder sin vagn fram i terrängen och tar position.
4
En Tigerstridsvagn försöker dra loss en annan vagn som har
kört fast i leran vid ett vattendrag på östfronten hösten 1943.
foto: bundesarchive
Efter några minuter hördes det över radion.
004 till chefen: Fiendepansar, fiendepansar.
Chefen till 004: Uppfattat, öppna eld och förstör dem!
En något upphetsad stämma svarar.
004 till chefen: Det är 13 stycken!
Chefen till 004: Uppfattat, öppna eld!
Detta verkar inte lugna den oroliga löjtnanten.
004 till chefen: Jag upprepar det är 13 stridsvagnar!
Chefen till 004: Har förstått, öppna eld!
Sedan kom snabbt:
Chefen till 004: Retirera omedelbart!
Chefen hade insett att löjtnanten kommer nog inte att
öppna eld.
Chefen till kompanichef ”Rose”: Ledare ”Rose” övertar befälet.
Ledare ”Schwalbe” avancerar framåt.
Sedan hörs 15-20 skott från en 88:a och däri emellan dova
explosioner. Efter ett tag hörs det över radion.
Chefen till alla: Ledare ”Schwalbe” anmäler sig åter och tar
befälet. Anmäler 13 fientliga stridsvagnar förstörda.
Numerärt underläge!
Som tidigare påpekat fanns det för få Tigervagnar för att
påverka något annat än taktiska strider.
Nästan 50 000 av Röda Arméns stridsvagnar och stormka-

noner blev totalförstörda under 1943 och 1944. Trots detta knäckte de den tyska krigsmakten
och hade tillgång till över 35 000 stridsvagnar och stormkanoner, varav drygt
7 000 tunga, i januari 1945. Ser vi till produktionen förstår vi varför Tiger-vagnen aldrig
fanns i stora mängder på slagfälten. Under 1942 producerades 78 Tigervagnar, året
därpå 649 vagnar och 1944 producerades 707 vagnar varav 84 befälsvagnar. Det kan
jämföras med en sovjetisk produktion av den medeltunga stridsvagnen T-34 som enbart
under 1944 var drygt 14 000.
Legender som lever kvar
Tigervagnen, som alltså användes från hösten 1942 till krigslutet, orsakade de amerikanska,
brittiska och sovjetiska stridsvagnsbesättningarna mycket bekymmer medan
den stärkte moralen på den tyska sidan. Tigervagnen skapade legender som Michael
Wittman och Villers-Bocage, där en Tigervagn kom att stoppa 7.brittiska pansardivisionen
”Ökenråttorna”, och Otto Carius i strid med sovjetiska 5. stridsvagnskåren
under juli 1944. Runt om i Europa finns ett antal Tigerstridsvagnar
bevarande på olika museum. Där har vi möjligheten att beskåda den 57 ton
tunga best som väckte fruktan bara den omnämndes under kriget. Svenska
försvarsmakten köpte in en Tiger efter kriget men den finns inte kvar, då
denna vagn sköts sönder och samman i diverse skjutprov.
Vill du veta mer om tigerstridsvagnen på östfronten? Nu har du chansen
att få boken Med Tigern på slagfältet för 98 kr (värde 348 kr) när
du blir medlem i Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.
Gå in på www.krigsmyter.nu/tiger.php och läs mer.
Löjtnant Otto Carius med riddarkorset med eklöv. Carius stred
med 502. tunga pansarbataljonen på östfronten fram till sommaren
1944 då han sårades svårt. Då han återkom till tjänst
fick han tjänstgöra i en bataljon med tunga Jagdtiger (12,8 cm
kanon, 72 ton). foto: från boken med tigern på slagfältet
(smb 2012)
5
Ett av det främsta Tigerässen inom Waffen-SS var Michael
Wittman. Han stupade i Normandie sommaren 1944. foto:
bundesarchive

Tigern – en legend,
men symptom på en sjukdom!
Tigerstridsvagnen blev en legend under andra världskriget, men när jag funderar
mer på det måste jag faktiskt komma till slutsatsen att det var en kass
vagn. Den var extremt dyr att producera och inte anpassad till massproduktion.
Den sovjetiska T-34 var däremot det, och produktionen av denna effektiviserades
hela tiden samtidigt som det skedde modellförbättringar. T-34/85 som kom 1944
hade utvecklad eldkraft, rörlighet, starkt pansarskydd och producerades i stort
antal.
Frågan är om Tigern inte kan stå som symbol för den tyska krigsekonomin i sin
helhet. Som redovisats i flera verk så har sällan någon makt haft så stora resurser
till förfogande och producerat så lite, som Tyskland under andra världskriget.
Visst, krigsmaterielproduktionen sköt i höjden 1943–44 – under Speers
energiska ledning – men då var det redan för sent.
Faktum är att tysk krigsansträngning och tysk krigsmaterielproduktion, liksom
personalförsörjning, inte på något sätt var så samordnad under andra världskriget
som det varit under föregående krig. I stället fanns mängder av konkurrerande
maktcentra och konkurrerande organisationer på i stort sett alla områden.
Resultatet blev ett allas krig mot alla om resurserna. Och följden blev att
Tyskland fick slå till reträtt vid Moskvas portar redan vintern 1941/42. Detta
i ett läge då ungefärligen halva Sovjetunionens förkrigstida industrikapacitet
var utslagen och innan den allierade hjälpen på allvar kommit igång. Och de industrier
som i panik förflyttats öster om Ural hade ännu inte kommit igång med
sin produktion. Och än mer graverande: Tyskland kontrollerade sedan sommaren
1940 hela kontinentaleuropas enorma industriella resurser – utan att utnyttja
dem i nämnvärd grad.
Tiger I var tekniskt komplicerad, långsam och tung; hela 57 ton. Idag är 57 ton
ingenting för en stridsvagn men då (1939–1945) hade det enorm betydelse. Varför
blev då Tigerstridsvagnen en legend? Jag ser tre orsaker: brittisk inkompetens,
spanska inbördeskriget och ergonomi. Britterna lyckades inte, trots att de var
pionjärer på området, ta fram en ordentlig stridsvagn förrän andra världskriget
tog slut, Centurion. Och amerikanarna fick inte fram sin Pershing förrän våren
1945. Inte konstigt att Tigern härskade i Nordafrika och Normandie.
Sovjetunionen då? Spanska inbördeskriget innebar att förespråkare för pansarvärnskanon
fick övertag i Röda armén. Den fantastiska 10,7 cm kanonen fanns som
kanon men inte monterad på stridsvagn, utan dragen efter en traktor! Tänk om
sovjetiska stridsvagnarna hade haft 10,7 cm kanoner 1941.
Den sista och avgörande faktorn var att tyskarna valde ett tremannatorn till
Tigern och att vagnchefen då fick vara chef för vagnen. Hans arbetsplats var
genomtänkt, han skulle leda vagnen i strid. I andra nationers stridsvagnar
kunde han även vara skytt eller laddare, dubbla roller. Men hos tyskarna kunde
chefen koncentrera sig på att leda striden. Sammanfattningsvis var Tigern ingen
bra stridsvagn men den hade turen att få skickliga besättningar som skapade en
legend 1942–1944.
Sommaren 1944 var det dock över, då fanns T-34/ 85 med tremannatorn och 8,5
cm kanon. Men de tyska besättningarna i Tiger I skulle överleva tack vare sin
bättre utbildning. Pansarlöjtnant Otto Carius är ett exempel på detta, ett av
andra världskrigets främsta äss.

Går du med i SMB idag får du Otto Carius otroligt spännande memoarer
som skildrar hur det var att strida på östfronten i en Tiger,
föR ENDAST 98 KRONOR, portofritt. Vill du dessutom läsa om svenska
frivilligas berättelser som strider på östfronten 1942–1944 vid
Svir ska du välja mitt SILVERPAKET föR 198 KRONOR. Förutom två
böcker som du bara kan få genom SMB (de finns inte på nätet) får
du en klassisk army cap, både snygg och praktisk! I GULDPAKETET
ingår de två böckerna, DVD-boxen The Nazi War Machine of World War
II med fEM skivor i en exklusiv metallbox, och dessutom den verkligt
praktiska överlevnadssågen! GULDPAKETET äR VäRT 1842 KR men du får alltihop
för bara 298 kr! Utöver välkomstpaketen får du även månadsmagasinet
Pennan & Svärdet kostnadsfritt hem i din brevlåda.
Gå in på www.krigsmyter.nu/tiger.php för att läsa mer! Tag chansen att bli medlem
i klubben för de verkligt militärhistoriskt intresserade!
OBS! Erbjudandet gäller bara fram till onsdagen den 5 september kl. 23.55!
Per-Anders Lundström
GULDPAKETET: 298 kr
(värde 1 842 kr)
+
+ +
+
BRONSPAKETET
98 kr (värde 936 kr)
SILVERPAKETET 198 kr
(värde 1 396 kr)
+
+
+