Problematik vid höga flöden - Gästrike Vatten AB

Strategin med behovsanpassad styrning efter perioder med långvarigt höga flöden har inte
testats i realiteten inom ramen för denna undersökning.
5.3. REKOMMENDATION FÖR FRAMTIDA OPTIMERING
Inom ramen för detta examensarbete har inte möjlighet funnits att följa upp alla de åtgärder
som föreslagits och implementerats eftersom höga flöden förekommer så sällan som en till två
gånger per år. Nedan följer förslag för framtida optimering, uppföljning av vidtagna åtgärder
och förslag till kontrollprogram.
5.3.1. pH-mätning för styrning av VFA-produktionen i hydrolyssteget
Mot bakgrund av de analyser som gjorts för att korrelera mängden producerad VFA till olika
mätbara driftparametrar, borde pH på hydrolyserat spillvatten (figur 27) kunna användas som
en indikation på om tillräcklig mängd VFA produceras i hydrolyssteget. Eventuellt skulle ett
larm i det överordnade styrsystemet kunna skapas för att indikera en låg produktion.
Larmnivån borde då ligga på ett pH överstigande 7,3. För att få en mer detaljerad bild av
status på produktionen av VFA i de olika linjerna i hydrolyssteget skulle eventuellt pH på det
primärslam som pumpas till förtjockaren också kunna mätas. En tydlig korrelation borde då
först fastställas.
5.3.2. Användning av bio- och primärslam för utökad hydrolys
Bioslams- respektive primärslamsförtjockaren kan användas som en källa för utökad hydrolys
vid behov. Potential finns också för en sidoströmshydrolys av bioslam. Båda dessa åtgärder
kräver dock investeringar i form av ombyggnation. En programändring i det överordnade
styrsystemet har gjort det möjligt att styra urpumpningen av primärslam från hydrolyssteget
med avseende på inkommande flöde. En utvärdering av denna funktion samt lämpliga
inställningar i samband med höga flöden borde genomföras.
5.3.3. Bioslamshydrolys
Försök har gjorts i laboratorieskala för att utreda om en sidoströmshydrolys av bioslam i
fullskala skulle kunna användas för att utöka mängden biotillgänglig kolkälla till biosteget.
Detta kan bli aktuellt i och med skärpta utsläppskrav av fosfor 2012 och eventuella framtida
kvävereningskrav. Bioslammet på Duvbackens reningsverk har en lägre slamålder jämfört
med verk som har kväverening. Detta slam torde därför också ha högre VFA-potential.
Ett försök har gjorts där bioslam hydrolyserades anaerobt i en satsreaktor under omrörning.
Stickprov för analys av VFA och ammoniumkväve togs ut under en period av 50 timmar.
Mätningarna visade att halten av VFA inte ökade förrän vid den sista provtagningen. Detta
kan bero på att den VFA som producerades under försöket förbrukades av PAO och andra
mikroorganismer som fanns närvarande i slammet.
För att genomföra en hydrolys av bioslam i full skala skulle en tank på ca 1000-2000 m 3
krävas för att få en uppehållstid på 20 timmar vid ett medelflöde av returslam på 975 m 3 /h och
ett hydrolysflöde på 5-10 %. Eventuellt skulle en befintlig bassäng i slutsedimenteringen
(1320 m 3 ) kunna användas i detta syfte eftersom det tycks vara fullt tillräckligt att ha 8 av 10
bassänger i drift där.
43